Søkeresultat

Göteborg år 1797. U.o., u.å. 8:o. 32 s. Häftad, oskuren och ouppskuren med bindgarn vid ryggen. Titelbladet lätt solkigt med ett brunt fläckstråk nedtill. Enstaka fläckar, t.ex. en samling fuktfläckar i yttermarginalen på de sista sidorna. Med förord på danska. Breven är undertecknade ”Nils B–” och ställda till ”m.k.b.” [=min käre broder]. Enligt förordet var de skrivna till en norsk sjöman. De är författade i en religiös-moraliserande ton mot ett utsvävande levnadssätt bland sjömän. Kungliga bibliotekets exemplar har en anteckning att restupplagan av denna skrift tillhörde Carolina Beckman som var sondotter till sjökaptenen Christian Beckman från Värmland och att han gissningsvis var författaren.

Sthlm, C. Deleen, 1822. Liten 8:o. 37 s. Tagen ur band. Gamla svagt gula snitt. Titelbladet och sista bladet lätt gråtonade och småfläckiga. De sista sidorna gråtonade i nedre marginalen. Veck i övre hörnet. Översatt av Gustaf Bejer. Tryckt i kursiv stil. Daterad Lissabon den 15 december 1820. I Portugal hade Storbritannien styrt sedan de jagat iväg Napoleons styrkor 1807, men fick 1820 lämna landet efter flera uppror. En ny nationalförsamling bildades och antog en ny författning och 1821 återkom den landsflyktiga portugisiska kungen.

Sthlm, J. H. Werner, 1721. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Med en del spegeltryck. Kungl. maj:t hade ”icke utan serdeles misznöije [förnummit]/ det wåre undersåtare i Halland wist och ännu wisa sig mycket tredska och motwilliga/ at utgiöra de båtzmän/ som dem/ efter den nyl. förrättade indelningen/ åligger at utgiöra [...]”. Att få indelningsverket att fungera krävde hårda ord.

Örebro, N. M. Lindh, 1853. 8:o. XII,372 s. Med nottryck från s. 357 till slutet. Nära samtida svart ngt nött hfrbd med guldornerad rygg. Bruna sprängda snitt. Ngt hårdare nött i ytterfalsarna. Inledningsvis med stor men svag fuktrand. Ngn småreva i marginalen. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Allt som utkom av denna viktiga urkundssamling till Sveriges äldsta visdiktning. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död. Han var far till Nils Otto Sederholm (1870-1937) vars barn donerade Näfveqvarns bibliotek till Sigtunastiftelsen.

Göteborg, 2012. 299,(1) s. Skärt oklbd med monterad pärmbild på framsidan. Bandet med några obetydliga fläckar. Nationalmusei utställningskatalog nr 668. Under redaktion av Eva-Lena Karlsson, Ingrid Lindell och Magnus Olausson. Med förord av Berndt Arell respektive Susan Fisher Sterling, inledning av Solfrid Söderlind, essäerna ”Reform, revolution och motgång. Kvinnliga konstnärer i Frankrike 1789-1794” av Laura Auricchio, ”Ett annat perspektiv. Kvinnorna och konstlivet i Paris på 1700-talet” av Melissa Lee Hyde, ”Mellan förnuft och fantasi. Upplysningsfilosoferna och de kvinnliga konstnärerna” av Mary D. Sheriff, ”’Då var det kvinnorna som härskade’. Bland franska miniatyrister och pastellmålare” av Magnus Olausson, ”Kvinna och konstnär mellan revolutionerna” av Eva-Lena Bergström, ”Konstälskarinnor och yrkeskvinnor” av Barbro Werkmäster och Eva-Lena Bengtsson, ”’Genom systrens pensel och vänskapsfulla nit’. Ulrica Fredrica Pasch” av Eva-Lena Karlsson, ”Maria Röhl” av Solfrid Söderlind och ”En kämpande själ och den svenska konstens primadonna. Sophie Adlersparre och Amalia Lindegren” av Eva-Lena Bengtsson. Kortare katalogtexter: ”Vem var damen med slöjan?”, ”De fem akademiledamöterna”, ”Kvinnorna och revolutionen”, ”Entreprenör i litet format”, ”En konstnärlig karriärmöjlighet - miniatyrmåleriet” av Magnus Olausson, ”Ulrica Fredrica Pasch. Porträttmålare och akademiledamot” av Eva-Lena Karlsson, ”Samhällspatos och melankoli”, ”Sarazin de Belmonts landskapsmåleri” av Eva-Lena Bergström, ”I parisiska damateljéer”, ”Tre konstnärinnor i svenskt 1800-tal”, ”Kvinnovännerna”, ”Landskap och natur” av Eva-Lena Bengtsson, ”Porträtt och interiörer” av Barbro Werkmäster och ”Kungliga damer, Konstakademien och de Höga ämnena” av Eva-Lena Bengtsson och Eva-Lena Karlsson.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1802). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Oskuren yttermarginal. Lätt solkigt vikspår på mitten. Kort adresstillskrift ”Mofalla” med postslinga på sista sidan. Den som avsade sig sitt adelskap kommer ”ifrån den stund icke mera utaf oss eller wåre efterträdare på Sweriges thron såsom en god och regeringssättet tilgifwen undersåte och medborgare anses”. Tillkom med anledning av att flera adelsmän avsade sig adelskapet vid Norrköpings riksdag 1800.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1785). 4:o. (4) s. Oskuren. Liten reva i yttersta marginalen på första bladet. Bra ex. Förordningarna från 1780 och 1785 var en skärpning i två steg av 1774 års tryckfrihetsförordning och la ansvaret för tryckfrihetsbrott på boktryckaren. Liknelsen med att smeden skulle kunna åtalas för mord om det begåtts med en kniv tillverkad av honom har använts för att påpeka det absurda med dessa förordningar.

Sthlm, I. Marcus, 1861. 8:o. 8 s. Häftad med samtida ljusrosa ryggremsa. Titelbladet och sista sidan lite bruntonade. Några småfläckar och skrynkligheter. Musikaliska konstföreningen bildades 11 november 1859 med syftet att publicera ny musik av svenska upphovsmän (i tryck och senare även på skiva). Detta var den andra sammankomsten.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1782. 4:o. (6,2 blanka) s. Oskuren och ouppskuren. Lagerfläckig. Numrering ”156” på titelbladet och en samling små bläckfläckar på sista blanka bladet. De olika varorna förtecknas i alfabetisk ordning från ”Arrac” över bland andra kardemumma, syltad ingefära, porslin, sagogryn, sköldpaddsskal, stjärnanis och te till ”Tutanego”.

Sthlm, N. Marcus, 1859. 8:o. (4),95 s. Brunt klotryggbd från ca 1900 med handskriven titeletikett på främre pärmen som även har några smärre repor. Aningen bruntonad i början och mot slutet. Nära skuren i nedre marginalen på sina håll, t.ex. på s. 48-49. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och monogramstpl samt Trolleholmsbibliotekets stplr. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 113. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 49.

Göteborg, 1941. De olika uppsatserna med egen paginering & några plr. Häftad. Omslaget något nött och solkigt. Dedikation till Nils Afzelius från S. Hallberg. Acta bibliothecae Gotoburgensis I. Exemplar på bättre papper och med den löst bifogade listan över de 86 mottagarna av dessa ex. Biblioteket har senare bytt namn till Göteborgs universitetsbibliotek. Innehåller ”Göteborgs stadsbibliotek. Det första halvseklet 1891-1940” av S. Hallberg ”med ett bibliografiskt tillägg” av O. von Feilitzen, ”Plan till nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek. Ritningar med beskrivning” av Ärland Noreen, ”Några minnen och anteckningar” av Sven Grén Broberg, ”Från låneexpeditionen” av Nils Molin, ”»Svensktrycket.»” av E. Marklund, ”De internationella bytesförbindelserna” av Tönnes Kleberg, ”Göteborgs stadsbiblioteks handskriftssamling. En översikt” av J. Viktor Johansson, ”Catalogus codicum graecorum et latinorum bibliothecae Gotoburgensis” av Tönnes Kleberg, ”Kina i Göteborgs stadsbibliotek” av John Peterson och ”De första upplagorna av Min son på galejan. Ett bibliografiskt försök” av Gustaf Bernström.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1789). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Har varit vikt. Beskuren samtida tillskrift från någon kyrka i titelbladets nedre marginal. En ganska allmänt hållen maning till enighet inom landet, och att vi ”sielfwe frimodigt gå at med lif och blod förswara et älskadt folk och stadga thes framtida wälfärd”.

Sthlm, Typografiska föreningens boktryckeri, 1853. 8:o. 16 s. Häftad. Delvis lätt bruntonad. Svaga vikspår i övre hörnet. Allt som utkom. Första stycket lyder ”Huru länge skall vår oförlåtliga fördragsamhet räcka? Huru länge skola vi, mot bättre vetande, tåla en ställning, som erkändt leder till förderf?” Förebilden för detta skrivsätt är Ciceros berömda tal mot Catilina: ”Hur länge ännu, Catilina, skall du missbruka vårt tålamod? Hur länge skall detta ditt vanvett ännu få driva sitt spel med oss?”

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1780. 4:o. (3) s. Tagen ur band. Med bläckpaginering. Gott ex. på skrivpapper. Utfärdad av Carl Sparre. De som ville uttaga (enligt tidens språkbruk) barn från barnhuset ”at til hwarjehanda them anständiga tienster och närings-medel nyttias” skulle anmäla sig på Embets- och byggningskollegiet en tisdag eller torsdag förmiddag, ”tå them härutinnan behörigt nöje ske skal”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos H. Fougt, 1773. 4:o. (4) s. Oskuret och ouppskuret vikt ark. Fint ex. Det fanns ett förbud sedan 1734 men det överträddes ofta speciellt vid midsommar. Här förnyas förbudet och böterna dubblades till 20 daler silvermynt, eftersom det var ”en osed, som til en fåfäng prydnad förspiller och öder löfskogen”.

Göteborg, Sthlm och Uppsala, 1941. (210) s. Linneklbd med grön titeletikett i marokäng och grönt övre snitt (Bonniers bokbinderi). Omslaget medbundet. Fint ex. Katalog tryckt i samverkan mellan 17 olika tryckerier och redigerad av Anders Billow och Bror Zachrisson till Gutenbergjubileet. Innehåller bland annat uppsatserna ”Svensk boktypografi från Gustav I till Gustav V” av Anders Billow, ”Vårt alfabet” av Bror Zachrisson, ”Den grafiska industriens utveckling” av Sten Lagerström, ”Boktryckarkonsten i reklamens tjänst” av Einar Lenning, ”Bibliofiler och bibliotek” av Arvid Bæckström, ”Almanackan och bondepraktikan” av Sam Owen Jansson och ”Hur en bok kommer till” respektive ”Bokbandet” av Nils Nordqvist.

Sthlm, 1921. 143,(1 blank,3) s. Enkelt grönt klbd med sparsamt guldornerad rygg, titeletikett av mörkgrönt skinn och stänkta snitt. Med Per Hiertas namnteckning på försättsbladet. Utgiven av Sv. bokhandels-medhjälpareföreningen under redaktion av J. P. Enevald. De avslutande sidorna består av reklam. Innehåller uppsatser av bland andra B. Lundell, ”Gjörwell som bokförläggare och bokhandlare” och A. Sjögren, ”Två dedikationer” samt bidrag av Selma Lagerlöf, Ellen Key, Ludvig Nordström, Henning Berger, Hjalmar Lundgren, Hasse Zetterström, H. B. Goodwin med flera. Dessutom är C. F. Mennanders ”Tal om bokhandeln i Sverige” avtryckt med en efterskrift av B. Lundell. Lika påkostat som Per Hierta band sina rariteter, lika enkelt som här band han huvuddelen av sitt referensbibliotek.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos P. Momma, (1749). 4:o. (8) s. Litet nagg överst i ryggen. Fuktfäck i nedre hörnet. Gammal bläcknumrering 272 på titelsidan där det också återfinns en samtida tillskrift. Omtrycktes åren 1779 och 1800, alltså en angelägen förordning. Gällde spel och dobbel på källare och kaffehus, med kort eller tärning. Speciellt förbjöds spelet Pharaon samt biljardspel och trycktaffelspel.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1778. 4:o. 38,(2 blanka) s. Tagen ur band. Delvis loss i häftningen mellan arken. De två bladen C1-C2, s. 17-20 är felhäftade mellan s. 24 och 25. Något fläckig. Ur Kurt Winbergs bibliotek. Bring Riksdagshandlingar s. 142. Daterad den 30 oktober 1778.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1812. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Utfluten samtida bläckpaginering i övre ytterhörnet. Naggar nedtill i ryggen. Skeppsredare kunde, efter ansökan hos magistraten i Stockholm eller landshövdingen i respektive län, få tillstånd att bestycka sitt handelsfartyg eller ”coopvaerdi fartyg” för att kunna försvara sig mot kapare. Som villkor för tillståndet, skulle redaren betala en borgenssumma på 5000 riksdaler till en fond som skulle användas i händelse av missbruk av tillståndet. Ansökan skulle bifogas med uppgift om skeppets namn, kanonernas antal och kaliber, antalet gevär och blanka vapen samt en besättningslista.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1817. 4:o. (4) s. Bra oskuret ex. Originaltiteln hade tryckts 1792. På grund av den enskilda och penningverkets säkerhet fick enskilda personer inte använda graverade eller tryckta blad, stämplar eller dylikt utan skulle i fortsättningen skriva assignationerna för hand.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1799). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Liten bläcknumrering vid titeln. De som inrättade dylika maskiner skulle få låna pengar för saken av Kommerskollegium. Detta gällde bland annat mekanikern C. Apelqvist och grosshandlaren Dan. Asplund, vilken också inrättat ett nytt bomullsspinneri på Tvetabergs gård utanför Södertälje.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1833. 4:o. (2),20 s. & 3 utvikbara tryckta tabeller. Häftad med samtida ryggremsa av gråpapper. Oskuren och delvis ouppskuren. Med enstaka lager- och småfläckar. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Avgiven av G. W. Hamilton. Femårsberättelserna rapporterar om tillståndet i Östergötland i ekonomiskt, socialt och administrativt hänseende.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1784. 4:o. (4) s. Tagen ur band och försedd med senare vit ryggremsa. Lätta vikspår som på sista sidan är solkiga. Samtida anteckning om uppläsning den 25 juli nedtill på titelsidan och en kladdig adressanteckning på sista sidan, vilken har blött ut lite i texten. Daterad Stockholm den 17 juni 1784 och undertecknad av Abraham Bäck och en rad av Collegium medicums ledamöter, bland andra P. J. Bergius, H. Gahn, C. F. Schultzenheim och S. A. Hedin. Collegium medicum varnar inledningsvis för nödbröd som tillagades av bland annat bark, mäsk, agnar, ollon, ben (”stötte och brände”), knoppar av linfrö och ljung, sönderskuren halm liksom sågspån. Däremot rekommenderar kollegiet att ”stek eller soppa af hwarjehanda kreaturs kött, som afredes med miöl, eller tillagas ihop med wäxter, hwilka wår- och sommartiden [...] erbiuda, är en föda, som aldeles passar till mennisko-kroppens wid magt hållande och bör wäljas framför ofwannämde nödbröd”. Vidare förespråkar man ”jord-päron eller så kallade potatoës” som ett ”wälsignadt ämne til lifwets uppehållande”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1807. 4:o. (4) s. Tagen ur band. En minimal genomgående revskada mitt i trycket stör ett ord i texten på sista sidan. Tillskrift om uppläsning i Frösslunda kyrka den 17 maj 1807. Utfärdad av Johan Liljencrants. Skärper skrivelsen i §19 i ”Judereglementet” från 1782 i vilket det föreskrivs att judar med vederbörligt pass får resa mellan rikets städer och där vistas ”så länge the angelägenheter, hvarföre resan sker, sådant fordra”. Föreliggande förordning meddelar att missbruk av vistelsetiden kan uppkomma om bedömningen ”får på honom sjelf bero”och att stadens myndigheter därför ”pröwa, huru länge resa räcka må, samt sådant uti passet införa, och at med den jude, som öfwerskrider den i passet utsatte tid” ska bötfällas med femtio riksdaler. Fröslunda kyrka ligger i Uppland.