Søkeresultat

Sthlm, 1932. XXI,(1),162 s. + Björck & Börjesson. Katalog nr 272. Per Hiertas boksamling […]. Prislista enligt auktionsprotokollet. Sthlm, (1932). 8 s. Häftad. Omslaget något nött och med revor nederst i ryggen. Prislistan klammerhäftad och löst bilagd. Med Emil Lindells namnteckning och hans prydliga anteckningar på bakre omslags insida. Den ambitiösa katalogen över Per Hiertas strålande fina boksamling med fokus på svenska, finska och danska 1500-talstryck, äldre isländsk litteratur och sagor samt svensk 1600-talslitteratur. Samlingen innehåller också en bra avdelning passande referensböcker och faksimiler samt många äldre utländska arbeten rörande Norden i äldre tid. Katalogen avslutas med några rester av Hiertas inkunabelsamling, vars huvuddel via Otto Smith hamnade på Kungliga biblioteket redan 1911. Linnésamlaren Emil Lindell har gjort anteckningar om en rad prelinneanska verk som fanns i Hiertas bibliotek.

Falköping, 2012. 384 s. Oklotryggbd med tryckta pärmar, vilka är obetydligt solkiga. Prislapp på bakre pärm. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 118. Bibliografi över samtliga Astid Lindgrens arbeten under rubrikerna ”Barn- och ungdomsböcker”, ”Bilderböcker”, ”Samlingsvolymer”, ”Varia”, ”Visor”, ”Pjäser”, ”Astrid Lindgren före Astrid Lindgren”, ”Översättningar och texttolkningar” och ”Rara texter i Astrid Lindgren-sällskapets medlemsblad”. Med färgbilder avbildande både främre och bakre omslag för samtliga titlar.

Sthlm, 1899. (4),16 s. Häftad. Ryggen med revor upp- och nedtill. Omslaget lite fläckat och med nagg och revor i kanterna. Inlagan lite lös i häftningen. Lite smårevor i ytterkanterna på s. 5-8. Med dedikation till C. Grönblad. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Johan Markus Hulth (1865-1928) var bibliotekarie, bland annat verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och en av grundarna till Svenska Linnésällskapet 1917. Carl Grönblad var chef för Nobelbiblioteket från 1909 och hade ett fint referensbibliotek som såldes av Thulins antikvariat.

Ekenäs, 1975. 388 s. Ganska nött opappbd där ryggen är kantstött upp- och nedtill. Dedikation till Gösta Ottervik. Är en mycket utvidgad omarbetning av författarens 1965 utgivna finskspråkiga bibliografi i ämnet.

Memmingen, 1998. XXVII,(3),227 s. & plr. Häftad. Acta bibliothecæ regiæ Stockholmiensis LX.

Sthlm, Grefingska tryckeriet, 1770. 4:o. (28) s. Tagen ur band. Några mindre lager- och småfläckar samt en genomgående fuktrand i övre marginalen. De nio sista sidorna består av tabeller och listor.

Sthlm, P. A. Norstedt & filii, 1845. 8:o. 16 s. Häftad och ouppskuren. Bruntonad och med diverse fläckar. På sista sidan blyertsnamnteckning Åberg daterad den 12.XII.35. Marklin Catalogus disputationum 132. Sankta Helena (Flavia Julia Helena, 250-330) var mor till Konstantin den store och den som enligt den kristna traditionen påträffade Kristi kors under en vallfärd till Jerusalem år 324. En legend på gammalsvenska fanns i volymen ”Codex Bildstenianus”, ”in membranis nitide scriptus”, och inte tidigare utgiven. Den avtrycks här med förord och rikliga fotnoter.

Uppsala, J. Edman, på främmande förlag, 1769. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Lätt bruntonad och med spridda småfläckar. Sista bladet nästan loss. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Bring Rättegångshandlingar 149. Rör rådman J. H. Georgiis utfärdande av mönsterskrivarefullmakter till grosshandlarna Werdermann och von Bippen. Undertecknad av notarien Carl Fred. Ingman.

London, (1966). (2),134 s. & plr. Obetydligt nött grönt opappbd med lätt blekt rygg. Abbey hade bestämt sig för att inrikta sitt samlande på manuskript från medeltid och renässans och sålde därför av delar av sitt övriga bibliotek. Innehåller bland annat avdelningar om bokbinderi, boktryckeri, bibliografi, papper och vattenmärken, illuminerade manuskript och heraldik.

Visby, 1896. 74 s. & 1 löst tilläggsblad. Häftad, i välbevarat tryckt omslag. Ryggen aningen mörknad. Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning på främre omslagets insida att han förvärvat boken på Granlunds antikvariat 1914. Bra ex. från Säbylund. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1629. En ny utvidgad upplaga utkom 1928.

Sthlm, 1901. (4),188,(1) s. Vinrött hklbd med guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Ryggen lite blekt och aningen nött i ändarna. Med G. Matells namnteckning daterad 1901 på försättsbladet. Innehåller uppsatserna ”Per Johan Höppener, en publicist på 1700-talet”, ”Sveriges siste censor” [om Oelreich], ”En jubelfest” [om Lunds universitets hundraårsjubileum 1768], ”Något om författarearvoden”, ”Ulla Winblad på bal”, ”Smådrag ur Stockholmslifvet under frihetstidens sista år” och ”J. H. Kellgrens lärospån som kritiker”.

Leipzig, 1898. XII,335 s. & plr. Lätt nött rött ohfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och dubbla titeletiketter i svart och grönt samt marmorerade snitt. Med elegant mönsterpressat pärmpapper. Ryggen ganska hårt blekt. Litet hål i undre högra hörnet på s. III-XII. Namnteckning, A. Haller på försättsbladet. Andra förbättrade utgåvan av denna bokhistoria, den första utkom 1896. Med svartvita illustrationer i texten och ett avslutande register. Med särskilda avsnitt om boksamlare och bibliofiler i Frankrike, England, Belgien, Holland respektive Tyskland.

Helsingfors, 1919. (2),VIII,322 s. & plr. Prydligt blått hklbd med guldornerad rygg, titeletiketter av rött respektive svart skinn, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland CXLIII. Innehåller åtskilliga biografiska uppgifter om gymnasiets personal, flertalet även porträtterade på planscherna.

Sthlm, 1939. 16 s. Marmorerat pappbd med handtextad titeletikett på främre pärmen. Tryckt i trettio exemplar, detta är tryckt för Gabriel Nikander. Lenks avhandling, till vilken Jungmarker i denna skrift agerar ”tredje opponent”, heter ”Flintlåset, dess uppkomst och utveckling”.

Sthlm, 1965. 520 s. & plr. Oklbd med skyddsomslag. Skyddsomslaget med smårevor och nagg. Standardverket på området.

Sthlm, 1933. Porträtt,349,(1 blank,2) s. Rött lite amatörmässigt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och medbundet främre omslag, vilket är lagat och lite repigt. Namnteckning på smutstitelbladet. Omslaget signerat Einar Nerman. Boken är indelad i fyra huvudkapitel: ”dramats förspel”, ”Fersenska mordet”, ”kravallerna den 30 juni 1810” och ”den stora rättegången”.

Sthlm, l’imprimerie royale, 1784. 8:o. 83,(1) s. Tagen ur band med gamla gula snitt. En liten rostfläck i texten på s. 77-78. Sista bladen med en fuktfläck i yttermarginalen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 543. Ingår i en serie likformigt utformade franskspråkiga teaterstycken som trycktes av Kungliga tryckeriet under Monvels tid som ledare för Gustav III:s franska teatertrupp.

Göteborg, 1942. 336,(3,1 blank,1) s. & plr. Häftad, oskuren. Läsveck i ryggen, liten fläck på främre omslaget, flera på det bakre. Ur Christian Callmers bibliotek. Illustrerad.

Köpenhamn, S. Trier’s officin, 1835. 12:o. X,38 s. Enkelt klotryggbd. Några fuktränder. Setterwall 3825. Utkom samma år som originalet och året innan den svenska översättningen.

Ekenäs, 1975. 388 s. Något nött och snedläst opappbd. Är en mycket utvidgad omarbetning av författarens 1965 utgivna finskspråkiga bibliografi i ämnet.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1865. 8:o. 45 s. Häftad i blankt samtida brunt omslag. Ett fåtal obetydliga småfläckar. Fint ex. Tal över Svedelius företrädare, den berömda Shakespeareöversättaren Carl August Hagberg.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1845. 12:o. (6),143 s. Samtida violett lätt nött mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen blekt liksom även delar av pärmarna. Inlagan med ngn enstaka småfläck, bl.a. på s. 20-28. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Med ett företal ställt ”Till författaren af Calle och Carolina”, d.v.s. Wilhelm von Braun. Bland dikterna kan nämnas ”Fragmenter af bref till Sophie, i Demoustiers manér” och ”Famillen Flåströms resa ifrån Stockholm till Paris”. Daniel Ehrenfried Gravallius (1777-1849) prästvigdes 1803 och deltog som bataljonspredikant i fälttågen 1809 och 1813. Han debuterade 1802 med ”Promenad-läsning” och erhöll samma år ”mention” av Svenska akademien för sitt skaldestycke ”Religionen”. Sina fälttågsminnen i Västerbotten 1809 skildrade han i ”Resa ifrån Gräddö till Ratan” som trycktes samma år, en slags pastisch på Wallenbergs ”Min son på galejan”. Han verkade vid sidan om sin prästgärning som satirisk poet och teologisk skriftställare under nära 50 år. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”G. tillhörde den generation eftergustavianska epigoner, vilkas alster ger sin prägel åt nedgångsperioden i sv. litteratur omkring sekelskiftet 1800”. Han deltog även i de litterära striderna runt Grevesmöhlen 1815. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.