Søkeresultat

Sthlm, H. A. Nordström, 1824. 8:o. 43 s. Samtida lila pappbd med nästan helt bortnött rygg. Stearinfläck på främre pärmen. Inlagan ngt lös i bindningen. Med några små revor i inre marginalen och ett antal småfläckar och solkigheter. Med Axel [!] Abramsons exlibris. Första upplagan utkom 1822, liksom den andra.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1842. 8:o. (2),16 s. Tagen ur band och insatt i rödstänkdekorerat pappomslag från 1900-talets andra hälft med maskinskriven titeletikett. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 49. Stjernecrantz (1755-85) samarbetade med Kexél och var aktiv i Par Bricole. Hans vittra arbeten är bl.a. bevarade genom Völschows avskrifter.

Värnamo, 1984. 160 s. Opappbd. Ägaranteckningar på främre pärmens insida. Rikt illustrerad presentation av herrgårdar och slott från Skåne och uppåt med interiörbilder, personporträtt och kulinariska recept.

Sthlm, 1930. (8),262 s. Gult hklbd med grön titeletikett. Främre omslaget medbundet.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1837. Liten 8:o. XVII,(7),164 s. Samtida grönt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Enstaka lagerfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:63. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 267. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Översatt av Johan Albert Wulff. Originalet ”The Duchess de la Vallière” utkom samma år. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Uppsala, Akademiska boktryckeriet, (1845). 8:o. (4),16 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Enstaka lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 133. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1090, noten. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4417. Allt som utkom, första delen om Uppsala ärkestift. En översedd och tillökad upplaga gavs ut samma år som ”Supplement till Uppsala ärkestifts herdaminne”.

Sthlm, 1964. (6),413 s. Enkelt turkosfärgat klbd med mörkgrön titeletikett och stänkta snitt. Omslaget medbundet och med en recensionsstpl på det bakre. Ett mycket läsvärt standardverk!

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1752. 4:o. 15 s. & 1 utvikbar plansch i träsnitt med tryckt förklarande text. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Duplettmarkering ”d” i blyerts och bläcknumrering ”37” på titelbladet. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 607.

Uppsala, 1871. (2),217,(1) + (2),219-451,(1) s. Brunt stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och dubbla titeletiketter i rött respektive grönt samt marmorerade snitt. Ryggen nött och dessutom med skada överst samt sprickor upptill i ytterfalsarna. Inlagan delvis bruntonad, med en fuktfläck inledningsvs och en de markeringar av Virgin i blyerts och rödpenna. Med Thore Virgins stpl och namnteckning, den senare daterad den 5 november 1947. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4646. Det ovanliga supplementet saknas i detta exemplar. Henrik Reuterdahl (1795-1870) var son till en perukmakare i Malmö och blev tidigt föräldralös. Mecenater ur Malmös högre kretsar bekostade hans skolgång och sedermera disputerade han i grekiska för Esaias Tegnér. 22 år gammal utnämndes han till docent vid teologiska seminariet i Lund och blev efterhand en portalgestalt inom modern svensk kyrkohistorisk forskning. Han slutade sina dagar som ärkebiskop. Boksamlingen innehöll många fina böcker, inte minst inom teologin. Virgin har bland annat markerat Reuterdahls många svenska 1500-talstryck.

(Sthlm, Kongl. tryckeriet?, 1760). 8:o. 80 s. + [Riksens ständers ledamöter wid riksdagen, som begyntes i Stockholm den 25 october 1760[=rubrik]. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1760)]. 8:o. 73-91 s. Brunt skinnryggbd med upphöjda bind från mitten av 1900-talet med åtranvända rödmarmorerade papper på pärmarna och nedklistrat gammalt försättsblad med anteckningar på frampärmens insida. Fuktfläckig i yttermarginalen från titelbladet till s. 58. Med P. J. Monthans , E. F. Hellmans och C. F. Hellmans namnteckningar. Andra arbetet saknar de första 72 sidorna! Bring Riksdagshandlingar s. 47. Det som kvarstår av det andra arbetet har följande rubriker: ”Högwördige preste-ståndet. In pleno”, ”Loflige borgare-ståndet. In pleno” och ”Hederwärde bonde-ståndet. In pleno”.

Falun, 2002. 253 s. Blått oklbd med skyddsomslag. Antologin består av artiklarna ”Husmænd og inderster i Danmark” av Hans Chr. Johansen, ”Gatehus och huvudgårdar i Skåne under 1600-talet” av Gert Jeppsson, ”1700-talets gatehusfolk vid Trolle-Ljungby gård” av Kerstin Sundberg, ”Levnadsvillkoren vid sydskånska gatehus under 1700-talet” av Anders Persson, ”Gatehusens lokalisering i det agrara landskapet” av Henrik Svensson, ”Husmän och torpare vid Duveke gods 1766-1894” av Christer Lundh, ”Gatehus och arbetarbostäder på skånska gods 1850-1930” av Siegrun Fernlund, ”Torpens försvinnande och samhällsomvandlingens geografi” av Henrik Svensson, ”Torpare och backstugusittare i olika miljöer” av Christer Persson och ”Sammanfattande reflexioner” av Kerstin Sundberg.”Gatehusen beboddes av yrkesfolk som skomakare, skräddare och soldater. De som bodde vid godsen utnyttjades till allehanda uppgifter. De skulle till exempel finnas till hands vid klappjakter, notdragning och trädgårdsarbete”.

Borås, 1965-80. Porträtt,480 + 669 s. & plr. Två häftade volymer. Något snedlästa och med nötta ryggar. Del I rör tiden fram till och med ”Gustaf Wasa” 1786 och del II tiden efter.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1867. 8:o. (4),174,(1) s. Med en stor mängd illustrationer i texten. Samtida något nött men trevligt hfrbd med guldornerad rygg och röd titeletikett. Brunstänkta snitt. Namnteckning F. E. Berglöf på försättsbladet. Bra ex. Det andra häftet saknas. Första upplagan trycktes 1862-64. En åttonde och sista upplaga utkom 1894. Detta första häfte beskriver ryggradsdjuren alltså däggdjur och fåglar. Det saknade andra häftet utkom 1868 och avhandlade de ryggradslösa djuren.Karl Torin (1826-1908) var verksam vid skolan och biblioteket i Skara samt även aktiv i Västergötlands fornminnesförening. Han hade ett omfattande privatbibliotek med stora naturvetenskapliga inslag, vilket såldes på auktion i Uppsala 1908.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1854. 8:o. (2),XI,(1 blank),316 s. Brunt rätt enkelt samtida hfrbd utan titel eller dekor. Blåstänkta snitt. Ställvisa lite lagerfläckig. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1925 för tidigare upplagor. Första upplagan trycktes 1834. Senare upplagor utkom 1838, 1854, 1861, 1871, 1880 och 1890. Posthumt utgiven av Fr. Wahlgren som skrivit ett kort förord. Florman skriver i sitt företal att han i arbetet med en ny utgåva av Abildgaards veterinärbok fann det bättre att låta utge sin egna observationer som ett eget arbete hellre än att förse Abildgaards text med en mängd fotnoter. Florman erkänner dock att han rörande vissa sjukdomar som han saknat erfarenhet av helt har följt Abildgaards föreskrifter. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1797. 8:o. (6),79 s. Tagen ur band. Småfläckig, bl.a. på titelbladet och från s. 57 till slutet. Sista bladet med gamla lagningar och bläckfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 171. Inleds med en dikt ”Til fruntimerna”. Ämnet till pjäsen är hämtat ur ”Adèle et Théodore” av Genlis och ”händelsen är på et urgammalt och til hälften nedfallet slott, belägit i en stor skog, och icke på många år bebodt.” Carl Envallsson var sin tids mest produktiva översättare och bearbetare av utländsk dramatik.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1842. 8:o. 16 + (2),17-32 s. Två oskurna häften. Loss i häftningen. Några lager- och småfläckar. Titelbladet till del I med två revor i texten. Del II med fuktrand och reva i sista bladet. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Marklin 62-63. Krok Bibliotheca botanica suecana 152 b. Allt som utkom, texten avbryts mitt i en mening. Skrevs ursprungligen för ”Botaniska notiser” 1839, men omarbetades här. Fullständig trycktes den i första delen av ”Botaniska utflygter”. ”Ännu hvarje vår uppföres tredje skapelse-dagens stora drama, då ’jorden först bar gräs och örter’, och detta sant poetiska skådespel, lifvets pånyttfödelse, är hela naturens gladaste fest.”

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1854. 8:o. (2),72 s. Tagen ur band och insatt i ljusblå ngt nött ryggremsa. Sprängda snitt. Liten fläck på s. 1-4 och 69. Bra ex. ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Axel Nyblæus (1821-99) var professor i filosofi i Lund.

Sthlm, J. G. Lange, 1767. 4:o. 16 s. Tagen ur band. Arken loss i ryggen mellan s. 8 och 9. Något fläckigt titelblad och spridda övriga fläckar. Flera blyertsklamrar och ”obs” i marginalerna. Suddig gammal svartstpl på titelbladet som även har en samtida bläcknumrering. Från Stafsund. Sannolikt rör det sig om en kontrollstämpel på titelbladet då skriften var utgiven ”på auctorens bekostnad”. Svar på Fredrik Fryxells ”Om banquen” från samma år.

Uppsala, 1886. (4),IX,(1 blank),288 s. Grönt klbd med guldornerad rygg och blindpressade pärmar. Svag fuktrand i övre marginalen mot slutet. Enstaka blyertsmarkeringar och några få -understrykningar. Användbart standardverk! Innehåller bland annat kapitlen ”Den svedenborgska religionsprocessen i Göteborg 1768-1778”, ”Svedenborgianismens historia i Skara stift under förra århundradet” och ”Svedenborgianismen vid Gustaf III:s hof och striden mot den fransyskt-akademiska skolan i Sverige”.

Sthlm, Norstedt & söner, 1833. 8:o. (4),55 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med revor i ryggen. Veck närmast ryggen fram till s. 14. Delvis lös i häftningen och s. 3-14 helt loss. Lagerfläckig och lite sladdrig inlaga. Blyertstillägg i replikerna, t.ex. på s. 6 och 46. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 254.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1804. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Blyertsnumrering 33 i övre hörnet på titelsidan. Utfärdades av hovkanslern C. B. Zibet som hade ansvar för den svenska censuren. Förbudet var ett uttryck för Gustav IV Adolfs hat mot Napoleon.

Uppsala, Edman, 1809. 4:o. (8),51,(1) s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Några spridda lagerfläckar. Titelbladet mer lagerfläckat och med samtida bläcknotering i övre hörnet: ”No. 12.” Inledningsvis med en akademisk inbjudningsskrift av Zacharias Nordmark. Tal över kammarherren, lagmannen, riksmarskalken och riksrådet Göran Gyllenstierna (1724-99). Han ägde bland annat Björksund i Södermanland och Torönsborg i Östergötland. Med honom utdog den sista grevliga grenen av Gyllenstiernaätten.

Sthlm, 1947. 106,(3) s. Ngt nött pappbd i pergamentimitation med mörkröd titeletikett i skinn. Omslaget medbundet. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Bokvännens bibliotek nr 1. Utgiven av Sällskapet bokvännerna. Tryckt i 500 numrerade ex., varav detta är nr 297. Författaren beskriver bl.a. sina omfattande samlingar av äldre barnböcker, svensk vitterhet och folkskrifter.