Søkeresultat

Sthlm, 1943. 206 s. Brunt aningen nött halvmarokängbd med upphöjda bind och blindpressad ryggdekor (Håkan Wahlström). Omslaget medbundet. Ryggen aningen blekt och med en liten fläck. En ny upplaga utkom 1958. Innehåller uppsatserna ”Försvar för boksamlaren”, ”Om oskurna originalupplagor med omslag”, ”Svensk litteratur genom fem sekler. Randanteckningar till en antikvariatkatalog” och ”En biblioteksman bland sina egna böcker”.

Sthlm, L. Salvius, (1759). 8:o. (2),18 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Genomgående stor fuktrand i nedre högra delen av trycket. Med gammal numrering i övre högra hörnet på titelsidan. Svar av Pehr Wargentin. Detlof Heyke (eller Heijke, 1707-75) adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i Bergskollegium 1728, gjorde flera studieresor i Europa under början av 1730-talet, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737-58 och utnämndes slutligen till bergsråd 1772. Han var disponent för släktegendomen Gammelbo och köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Örebro), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn- och stålmanufaktur. Likaså var han verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Vid sin död efterlämnade han en betydande förmögenhet, vilken bland annat bestod av tre fjärdedelar av Hällefors, hälften av Gammelbo och hela Bredsjö bruk i Hjulsjö. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 och Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Skövde, 1983. 344 s. Svart opappbd med naggat skyddsomslag. Lätt källardoft. Rikt illustrerad. Med sammanfattning på engelska. Innehåller bland annat kapitlen: ”Daguerreotypin. Daguerreotypistens utrustning”, ”Porträttfotografin 1860-1900”, ”Stadsbilden 1860-1900”, ”Svenska fotografer i utlandet”, ”Teaterfotografiet”, ”STF - från nationalromatik till beredskapsanda”, ”Tidningsreportaget. Pressfotografens utrustning” och ”Epoken Rosenlund”. Ett mycket användbart översiktsverk.

Göteborg, 1964. 28 s. + (JOHANSSON, J. VIKTOR) Svenska diktare från Karl XV:s och Oscar II:s tid. Originalupplagor valda ur en göteborgsk privatsamling. Utställning i Göteborgs universitetsbibliotek november–december 1965. Göteborg, 1965. 50 s. + (JOHANSSON, J. VIKTOR) Från ’Unga poeter’ till ’Fem unga’. Originalupplagor av svenska diktare från nittonhundratalets tre första decennier valda ur en göteborgsk privatsamling. Utställning i Göteborgs universitetsbibliotek november–december 1966. Göteborg, 1966. 60 s. Tre obetydligt nötta häftade volymer, varav två har handskrivna ryggtitlar. Tredje häftets främre omslag med liten skada nederst. Fina dedikationer i alla delarna till Georg Svensson. De utställda skrifterna tillhörde alla katalogredaktörens fina samling och katalogerna är en bra rundmålning av den svenska vitterhetens och skönlitteraturens bokhistoria med en mängd lärorika kommentarer.

Lund, C. F. Berling, (1828). Liten 8:o. (4),56 s. Häftad i samtida marmorerat omslag. Ouppskuren. Obetydliga småfläckar. Fint ex. på tryckt blåtonat papper. Krok Bibliotheca botanica suecana 58.

Lund, Lundberg & Lönnegren, 1831. 8:o. 68 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i grått tryckt omslag. Några små revor i ryggen. Spridda smärre lagerfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 250. Mycket fri bearbetning av Voltaires drama.

Lund, 1896. (4),128 s. & plr. Häftad, oskuren och ouppskuren, i lagerfläckigt och lite nött tryckt omslag. Ryggen trasig överst, liten reva nedtill vid främre omslaget. Med Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning att han förvärvat skriften på Edvard Berlings bokauktion 1924. Från Säbylunds bibliotek. Utgiven till 100-årsdagen av Anders Retzius födelse den 13 oktober 1796.

Sthlm, J. P. Lindh, 1796. 8:o. (2),93 s. Med grav. titelvinjett med devisen: ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet lätt lagerfläckigt. I övrigt enstaka småfläckar. Sista sidan med lite småskador i inre marginalen. Carl Sparre (1723-91) var bland annat överståthållare i Stockholm och nära rådgivare till Gustav III. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Samtidigt fanns en allmän uppfattning om att S var en lysande ämbetsman - en åsikt som således delades även av dem som eljest tyckte illa om honom: ’Driftigare ämbetsman kan icke finnas som med mera lätthet och redigare begrepp avgör alla under sig hörande saker och sysslor’ (Ehrensvärd). Av historiker har S samstämmigt bedömts som den mest betydande överståthållaren efter Klas Fleming”. Historikern Anders Schönberg bidrar med den första biografin över Sparre.

Sthlm, 1918. (4),112 s. Häftad. Ryggen blekt och främre omslag lätt solkigt. Från Säbylunds bibliotek.

Lund, H. Ohlssons boktryckeri, 1868. 8:o. 32 s. & 3 litograferade plr. Häftad i samtida glättad blå ryggremsa. Ryggen med några små revor. Med några småfläckar på titelbladet och genomgående med en fuktrand nedtill. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Josephson s. 67. Planscherna signerade A. Hj. Lindqvist och tryckta av B. Cronholm i Malmö.

Göteborg, 1988. 263 s. Häftad. Omslaget obetydligt nött. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 18. De första hundra sidorna är en översikt av svensk brevteori genom tiderna med en genomgång av svenska brevställare från 1600-talets början till 1960. Sedan följer exempel på svenska brev genom tiderna i citat och med kommentarer samt med en avslutande sammanfattning.

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. 179,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen hårt nött. Bakre omslaget till hälften bortrivet. Något lagerfläckig. Ett fåtal bläckmarkeringar i marginalen. Sista sidan med bortrivet hörn nederst vid ryggen. Gustaf Klints namnteckning på främre omslagets insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1115. En andra utvidgad upplaga utkom året därpå. Grevesmöhlens första skrift. Han är nuförtiden mer känd för de många processer med åtföljande mängder av skrifter som utkom omkring 1815. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: Mer allmänt känd blev han dock först som ekonomisk författare. Han vann 1802 Patriotiska sällskapets pris för sitt svar på frågan hur man skulle använda trädesjorden och förordade växelbruk. I den broschyrstrid som följde försvarades han främst av häradshövdingen A Nordell, själv radikal broschyrförfattare och bekant som en av de sammansvurna mot Gustav III. Även G Adlersparre tycks ha uppskattat G:s lantbrukstekniska författarskap, som torde ha bidragit till dennes framskjutna ställning inom Patriotiska sällskapet 1803–05. 1806 utgav G följdskriften Några allmänna anmärkningar angående circulations-bruk”. Gustaf Klint (1771-1840), adlad af Klint 1805, var, med Elgenstiernas ord, ”liksom fadern, en utmärkt tapper, skicklig och mycket brukad sjöofficer”. Han ägde Hanmora på Adelsö.

New York, 1989. (380) s. Lätt snedläst grönt oklbd. Lite stötta hörn. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Auktionskalatog från Sotheby’s. Rikt illustrerad i färg och svartvitt. I denna del finns bland mycket annat Linnés ”Systema naturæ” 1735.

Sthlm, C. Delén, 1815. 8:o. 16 s.Tagen ur band. Bring Rättegångshandlingar 932:55. Juristen Carl August Grevesmöhlen (1754-1823) var överdirektör i Generallandtullkontoret och ägde en vass formuleringsförmåga och deltog i två litterära politiska fejder 1809-10 respektive 1814-16. Många av skrifterna blev föremål för ärekränknings- och tryckfrihetsmål och även rättegångshandlingarna rörande dessa fick tillspetsade titlar. Skrifterna fick stor spridning och blev lönsamma förlagsprodukter. 1814-16 års skrifter, började i en debatt rörande sedelutgivning och fortsatte sedan i alla upptänkliga riktningar och med många inblandade författare, varav flera nog främst deltog i hopp om att tjäna pengar på sina pamfletter.

Sthlm, 1947. Porträtt,(2),186,(1) s. & plr. Något nött och aningen solkigt grönt klotryggbd, medbundet omslag. En del diskreta anteckningar i blyerts. Dedikation till Christian Callmer på smutstitelbladet. Svenska akademiens minnesteckningar. ”Av det svenska 1700-talets resenärer, som tillhörde Linnés direkta lärjungar, eller i varje fall med beundran följde hans exempel, var Jacob Jonas Björnståhl den på sin tid namnkunnigaste”. Christian Callmer (1908–85) var historiker och biblioteksman. Hans forskningsområden rörde bland annat var svenska studenter vid utländska universitet, svenskar i Orienten och drottning Kristinas samlingar, vilket resulterade i en rad grundläggande arbeten. Om Björnståhl skrev Callmer dels uppsatsen ”Jacob Jonas Björnståhls thessaliska resa, hans död och hans litterära kvarlåtenskaps öden” 1947, dels kapitel i sin ”In Orientem. Svenskars färder och forskningar i den europeiska och asiatiska Orienten under 1700-talet” 1985. Han utgav också ett urval av Björnståhls resebrev 1960.

Jönköping, Strehlnert & comp., 1868. 8:o. (15) s. Häftad med samtida gul ryggremsa. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1544 anger att skolkataloger för Jönköping utkommit sedan 1814. Förtecknar 492 elever med uppgift om namn, födelseår och faderns yrke. Bland de angivna yrkena finns bibelspridare, bonde, fanjunkare, målarmästare, possessionat, sadelmakare, smed och tornväktare.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, P. Momma, (1738). 4:o. (4) s. Oskuren. Lite bruntonade marginaler och ett lätt veck i övre hörnet. Några obetydliga småfläckar. Bra ex. Undertecknad av Ulrika Eleonora ”under kongl maj:ts wår högtälskelige gemåls och herres opasslighet”.

Sthlm, C. G. Cronland, 1792. 8:o. 56 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Titelbladet lätt solkigt med några fläckar. Sista bladet med småskador i inre marginalen. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.321. Arbetet förbjöds och är eventuellt är författat av Thorild. En rad följdskrifter utkom. Diskussionen utlöstes ursprungligen av en artikel i ”Stockholms posten” som refererade Zibets inträdestal i Svenska akademien.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos P. Momma, (1748). 4:o. (4) s. Titelsidan med vacker träsnittsvinjett.Tagen ur band. Ufärdad av Kanslikollegium med Carl Gustaf Tessin och Clas Ekeblad i spetsen.

Helsingfors, 1925. 84,(1) s. Häftad. Omslaget ngt nött och lätt solkigt. Främre omslag med en liten fläck. Med två löst bilagda maskinskrivna brev, det ena från Kungliga skolöverstyrelsen och det andra från Frenckellska tryckeriet till Biblioteksbladet. Trots att det första brevet uttrycker önskningar om en recension och det andra ett ”omnämnande i edra spalter” har inlagan förblivit ouppskuren. Tryckt i 250 ex.

Linköping, 1913. 526 s. Häftad och ouppskuren. Ryggen blekt och lite nött, veck i främre omslaget längs ryggen och med liten pappersförlust överst. Liten reva överst i titelbladet. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1697. Förtecknar inspektorer, biktfäder, hedersledamöter och ämbetsmän; östgötar som promoverats eller disputerat i Lund, men saknas i universitetets och nationens matriklar; östgötar som i Lund tillhört andra nationer.