Søkeresultat

Uppsala, (J. Höjers änka, 1740). Liten 8:o. (4),54,(2) s. Tagen ur band. De två första bladen lite snävt skurna i nedre marginalen. Enstaka småfläckar och genomgående fuktrand. Lidén Catalogus disputationum 23. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1735. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 40. Wingborg Litteratur om Växjö 179. Med hyllningsverser av N. Hoek och E. Annel. Den engelska missionsbiskopen Sigfrid, Västergötlands och Smålands apostel, verkade i Sverige under 1000-talet. Han är kanske mest bekant för att han enligt den äldre Västgötalagen förrättade Olof Skötkonungs dop i Husaby källa. Västgötalagen kallar Sigfrid den första biskopen i Skara, men låter honom sedan verka och dö i Växjö.

Lund, 1975. 108,(1) s. Häftad. Ur Christian Callmers bibliotek. Slavica Lundensia 3. Utgiven av Slaviska institutionen vid Lunds universitet. Innehåller uppsatserna ”Luthers katekes på ryska och alfabetum rutenorum” av Anders Sjöberg, ”J. G. Sparwenfelds lexikografiska arbeten och deras plats inom samtida rysk lexikografi” av Ulla Birgegård, ”Den slaviska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek” av Carin Davidsson och ”Ryska ordboksmanuskript i Stockholm och västeuropisk ordbokstradition” av Birgitta Janson.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790. 8:o. 62,(2 blanka) s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Sista blanka bladet delvis loss. Titelbladet lätt solkigt och med en stor fuktrand nedtill samt namnstpl Fredrik Bergwall i yttermarginalen. I talet omämns band andra d’Alembert och Kant. Med ett svar på sidorna 58-62 av Vetenskapsakademiens sekreterare J. C. Wilcke.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1848. 8:o. 8 s. Brunt marmorerat pappbd. Bra inlaga. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2672. Rydqvist (1800-77) hade i sin tidiga karriär efterträtt Lorenzo Hammarsköld som oavlönad amanuens vid Kungliga biblioteket 1827. Erfarenheten från denna och andra anställningar vid olika ämbetsverk utmynnade i skriften ”De civila embetsmännen”, som han utgav anonymt 1838. Den väckte uppseende, inte minst i Kommerskollegium ”hos den mera intelligenta personalen” enligt Rydqvists egen kommentar. Som en fortsättning på denna kamp för förbättrade villkor för de statligt anställda tjänstemännen kan väl detta arbete ses.

Lund, N. P. Lundbergs boktryckeri, 1862. 8:o. (4),26 s. Häftad i samtida blå ryggremsa. Titelbladet ngt solkigt. Josephson Avhandlingar ock program s. 173. Med en inledning om det fornindiska eposet och en översättning av nionde och tionde sångerna ur ”Mahabharata”. Olbers skriver att han först sedan tryckningen påbörjats fått veta att det redan existerade en översättning till svenska. Den var gjord av H. Kellgren i Helsingfors 1851-52, även den i avhandlingsform. Utdrag ur Kellgrens översättning avtrycks avslutningsvis för att påvisa skillnaderna.

Sthlm, L. Wennberg, 1769. 4:o. 8 s. Oskuren och ouppskuren. Med en genomgående tonad fuktfläck i nedre marginalen. Bring Riksdagshandlingar s. 71.

Uppsala, 1959. 287 s. Blått oklbd. Omslaget medbundet. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Lychnos-bibliotek 17:1. Naturvetenskapernas historia i Sverige intill år 1800. Del 1. Behandlar bland annat den svenska kartografins historia och de topografiska beskrivningarna över Sverige i äldre tid.

Sthlm, 1986. 290,(13,3 blanka) s. Häftad, oskuren och delvis opuppskuren. Omslaget lätt nött. Spikningsbladet är löst bifogat. De opaginerade sidorna på slutet är ett löst bifogat ”Post scriptum” som tillades då boken upptogs som doktorsavhandling 1987. Essäerna behandlar författarna Oxenstierna, Kellgren, Thorild, Lidner, Atterbom, Stagnelius, Almquist och Tegnér. Den avslutande essän försöker besvara frågan om vad en romantisk text är.

Sthlm, C. M. Carlson, 1829. 12:o. 56 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Några smårevor. Med G. Fredenheims namnteckning. Från Östanå. På vers. Förordet undertecknat av ”Mikael Alexis”. Första upplagan från samma år innehåller endast 36 sidor. Anders eller Andreas Möller (1800-55) var publicist och sakförare. Han var en av grundarna av ”Aftonbladet” 1830 och tillhörde dess redaktion fram till 1833. Han hade stor del i tidningens framgång med både sin prosa och sina humoristiska verser. Detta stycke skrevs med anledning av riksdagen 1829-30.

Örebro, N. M. Lindh, 1827. 8:o. (6),235,(1) s. Trevligt samtida men något nött hfrbd med rikt guldornerad och blinddekorerad rygg samt infärgat svart titelfält. Grönstänkta snitt. Ryggen med litet nagg överst. Med någon enstaka lagerfläck och bruntonade fläckar på s. 158-61. Saknar ett smutstitelblad. Översättning av Johan Anders Fahlrot ur fjärde upplagan av ”Guillaume le franc-parleur” som utkom i Paris 1816. Författaren (1764-1846) skrev flera arbeten vilka lånade stoff ur det samtida Pariserlivet. Med kapitelrubriker som ”Tiggarne”, ”Courtisaniana”, ”Spelhusen”, ”Engelska hotelet”, ”Adress-kontoret för ammor”, ”Hittebarnshuset” och ”De lättnarrade”.

Sthlm, 1879. 117,(1 blank,1) s. Häftad, oskuren, i nött tryckt omslag med smärre kantrevor och pappersförluster i ryggändarna. Ryggen skev. Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning på främre omslagets insida. Från Säbylunds bibliotek. Författaren var enligt denna bok född i Halmstad, men uppvuxen vid Karlsborg, i Hjo och Lidköping.

Milano, (1998). 96 s. Häftad. Obetydligt solkigt och nött omslag. Ur Arne Nilssons bibliotek. Illustrerad översikt.

Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1756. 4:o. (8) s. Oskuren. Lös i häftningen och något nött. Några små bläckstänk och småfläckar. Fuktrand. Samtida tillskrift Wånga på titelbladet. En ny upplaga trycktes 1798. Avslutas med några korta fallbeskrivningar av patienter som behandlats med Wänerbergs epilepsikur. Fallandesjuka och fallandesot är äldre benämningar på epilepsi vilka ofta ses i gamla texter och kyrkoböcker.

Uppsala, R. Almqvist & J. Wiksells boktryckeri, 1885. (4),124 s. Häftad, oskuren och mestadels ouppskuren. Omslaget obetydligt nött. Återger ”Sagan om den talande fågeln, det guldgula vattnet och det spelande trädet” återberättad i Örs socken i Dalsland och den översättning av berättelsen om Parizade ur ”Tusen och en natt”, som den muntliga sagan är baserad på.

Nyköping, 1972. 115,(1) s. Bra hklbd med titeletikett i skinn på främre pärmen. Omslaget medbundet. Ur Gustaf Bernström d.y:s bibliotek. Sörmländska handlingar nr 28. Johan Linder (1676-1724) adlades 1719 Lindestolpe. Han var bland annat verksam som brunnsläkare vid Wiksbergs källa norr om Södertälje. Hans flora, som första gången utgavs 1716, är en av våra äldsta lokalfloror och beskriver växtligheten i hälsobrunnens omgivningar. Bearbetningen innehåller några faksimiltryck och upplysande biografier över alla författare som Linder citerar eller refererar till liksom en avslutande jämförelse mellan Linders florainventering och Viksbergstraktens nuvarande flora.

Tyskland, 1979. XIII,(3),744 s. & plr. Oklbd. Skyddsomslaget lite kantnaggat och med ett par tejplagade revor. Monumenta Musicae Svecicae Under the Patronage of Kungliga Musikaliska Akademien. Franz Berwald. Sämtliche Werke. Complete Works. Supplement. Brev och andra handlingar från, till och om Franz Berwald.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1957. 51,(2) s. Häftad. Fläck på ryggen. Med tillskrift till Brita och Johannes [Edfelt] från Gerard (Bonnier). Tryckt i 100 ex. och utgiven till Gerard Bonniers 40-årsdag. Innehåller humoristiska bidrag med syftningar på festföremålet av bl.a. Lars Gyllensten, Erik Lindegren, Bo Setterlind, Margareta Sjögren & Jan Olof Olson, Karl Vennberg, Sara Lidman och Werner Aspenström. Georg Svensson bidrar med det absurda dramat ”I väntan på Gerard”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1946. 83 s. Häftad och oskuren. Lätt stött överst på ryggen. Fint exemplar med dedikation från Johannes Edfelt till Georg och Cecilia Svensson. Förläggaren, redaktören och bibliofilen Georg Svensson (1904-98) var en framstående person inom den svenska förlags- och litteraturvärlden. Bland annat var han redaktör för ”BLM” från starten 1932 till 1948.

Sthlm, L. Salvius, 1765. 8:o. 32 s. Graverad vinjett på titelbladet med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. En stark men minimal rostfläck i sista sidans yttermarginal. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9611. Kryger var kommissarie i manufakturkontoret.

Sthlm, 1951. 515 s. & 1 utvikbar plansch. Oklbd. Främre omslag medbundet. Enstaka blyertsmarkeringar. En grundläggande översikt över svensk bokhandels- och förlagshistoria under 1800-talet. Utkom även med huvudtiteln: ”Studier i svensk bokhandel. Svenska bokförläggareföreningen 1843-1887”.