Søkeresultat

Sthlm, L. Salvius, (1759). 8:o. (2),18 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Genomgående stor fuktrand i nedre högra delen av trycket. Med gammal numrering i övre högra hörnet på titelsidan. Svar av Pehr Wargentin. Detlof Heyke (eller Heijke, 1707-75) adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i Bergskollegium 1728, gjorde flera studieresor i Europa under början av 1730-talet, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737-58 och utnämndes slutligen till bergsråd 1772. Han var disponent för släktegendomen Gammelbo och köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Örebro), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn- och stålmanufaktur. Likaså var han verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Vid sin död efterlämnade han en betydande förmögenhet, vilken bland annat bestod av tre fjärdedelar av Hällefors, hälften av Gammelbo och hela Bredsjö bruk i Hjulsjö. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 och Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1818). 4:o. 8 s. Tagen ur band. Med fuktfläck i övre inre hörnet och svagt även vid ryggen. Marklin Catalogus disputationum 27. Översättning av Pindaros sjunde isthmiska ode med grekisk och svensk parallelltext samt latinsk kommentar. Hyllningsdikt till segraren vid de Isthmiska spelen, Strepsiades från Thebe, pankratiasten. Pankration var en brutal antik kampsport med inslag av både boxning och brottning.

Härnösand, N. Brandt, 1802. 4:o. (8),201,(1) s. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett. Stänkta snitt. Nötta pärmkanter och stötta hörn. Försättsbladet urrivet. Ställvisa lagerfläckar och fler fläckar på de första sex sidorna. Raderad namnteckning på frampärmens insida och gamla prisanteckningar där och på eftersättsbladet. Trycktes även i Stockholm samma år och med samma sidantal. En andra upplaga utkom 1817. Tryckt av Härnösands första boktryckeri vilket anlades 1800 av blivande biskopen Carl Gustaf Nordin. Tryckeriet sköttes av faktor Nils Brandt som på detta tryck satt sitt namn i impressum. Magnus Persson Selling (1755-1832) var kammarrättsråd och landskamrer i Härnösand där också företalet är undertecknat. I torra byråkratiska översikter behandlas i alfabetisk ordning till exempel ”allmänningar”, ”bibeltrycks-spannemål”, ”båtsmanshåll”, ”djekne-penningar”, ”fiskerier”, ”gerningsören”, ”hammarskatt”, ”nybyggen”, ”nåd-år”, ”qwarnar”, ”saltpetter-hjelpen” och ”winterkörsel”.

Lund, H. Ohlssons boktryckeri, 1868. 8:o. 32 s. & 3 litograferade plr. Häftad i samtida glättad blå ryggremsa. Ryggen med några små revor. Med några småfläckar på titelbladet och genomgående med en fuktrand nedtill. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Josephson s. 67. Planscherna signerade A. Hj. Lindqvist och tryckta av B. Cronholm i Malmö.

Sthlm, 1908. (8),370,(1) s. Bra gulbeige klbd med svart linjerad rygg, titeletikett av rött skinn, stänkta snitt och medbundet omslag. Det främre omslaget lite solkigt, med liten påskrift i blyerts och förlagsstämpel, ”B. A.”, den sistnämnda återfinns även på smutstitelbladet. Med Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning daterad 1920. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Axel Cronholm (1840-1908), född i Ystad, bskriver sitt liv med studier i Skara och Lund, tingsmeritering, advokatverksamhet i Jönköping och Stockholm samt minnen från resor i Sverige, Norge och på kontinenten.

Linköping, 1913. 526 s. Häftad och ouppskuren. Ryggen blekt och lite nött, veck i främre omslaget längs ryggen och med liten pappersförlust överst. Liten reva överst i titelbladet. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1697. Förtecknar inspektorer, biktfäder, hedersledamöter och ämbetsmän; östgötar som promoverats eller disputerat i Lund, men saknas i universitetets och nationens matriklar; östgötar som i Lund tillhört andra nationer.

Sthlm, 1911. Porträtt,VIII,398,(1) s. Nött mörkgrönt ohalvsaffianbd med rikt guldornerad rygg, orange titeletikett och övre guldsnitt (Hedberg). Ryggen blekt till ljusbrunt och aningen flammig, bakre pärmens övre kant blekt. Diskreta förstrykningar med blyerts. Grönfärgad fuktfläck ytterst i marginalen från s. 385 till slutet. Dedikation till Henrik Schück på försättsbladet. Bibliofilupplaga tryckt i 200 exemplar, varav detta är nr 58. Framställningens tyngdpunkt ligger på Oxenstiernas ungdomsår och hans personliga och litterära utveckling under 1700-talets natursvärmeri. Läsaren får även ta del av utdrag ur Oxenstiernas brev och dagböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” sammanfattar: ”Ett komparativt detaljstudium av ett författarskap kombineras här med nya synpunkter på karakteristiska drag i hela tidevarvet, vilka förebådar flera av de stora ledmotiven i Upplysningstidens romantik: ’sensibiliteten’, de svärmiska sektrörelserna, frimurarmysticismen, Swedenborgintresset. Det är dessa drag mer än Oxenstiernas person som tycks ha fängslat L. En viss benägenhet för allmänna, något klichéartade karasteristiker röjer alltjämt Schückpåverkan”.

Sthlm, Centraltryckeriet, 1875. 12:o. (4),35,(1 blank),1-3 s. Med 1 karta på bakre omslaget. Häftad i tryckt omslag. Främre omslaget och s. (1-4) helt loss. Lite bruntonad på de första fyra sidorna liksom från s. 33. Arthur Rindells samtida blyertsnamnteckning på främre omslaget. Bra ex. ur Nils Fries bibliotek. Bygdén Landskapet Upland och Stockholms stad s. 46. Skriften är en helt omarbetad och utvidgad version av Nordströms text till Alexander Nays ”Upsala i taflor” från 1870. På främre omslagets insida görs reklam för det verket. Kartan på bakre omslagets utsida avbildar de centrala delarna av Uppsala. De sista sidorna är en tidtabell över järnvägs- och ångbåtstrafiken till Uppsala samt förteckning över hotell, banker, konditorier, åkare m.m.

Helsingfors, 1925. 84,(1) s. Häftad. Omslaget ngt nött och lätt solkigt. Främre omslag med en liten fläck. Med två löst bilagda maskinskrivna brev, det ena från Kungliga skolöverstyrelsen och det andra från Frenckellska tryckeriet till Biblioteksbladet. Trots att det första brevet uttrycker önskningar om en recension och det andra ett ”omnämnande i edra spalter” har inlagan förblivit ouppskuren. Tryckt i 250 ex.

Sthlm, C. G. Cronland, 1792. 8:o. 56 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Titelbladet lätt solkigt med några fläckar. Sista bladet med småskador i inre marginalen. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.321. Arbetet förbjöds och är eventuellt är författat av Thorild. En rad följdskrifter utkom. Diskussionen utlöstes ursprungligen av en artikel i ”Stockholms posten” som refererade Zibets inträdestal i Svenska akademien.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos P. Momma, (1748). 4:o. (4) s. Titelsidan med vacker träsnittsvinjett.Tagen ur band. Ufärdad av Kanslikollegium med Carl Gustaf Tessin och Clas Ekeblad i spetsen.

Sthlm, J. G. Lange, 1769. 4:o. 8 s. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Litet bläckstråk i titelsidans nedre marginal. Carl Johan Strand (1728–95) ägnade hela sitt yrkesverksamma liv åt Riksarkivet, där han anställdes som kanslist 1758 och 1773 utnämndes till föreståndare. Han publicerade anonymt ett flertal skaldestycken i det vittra sällskapet Utile dulcis ”Vitterhets-nöjen”, här kan nämnas odet ”Insecternas förvandling” och betraktelsen ”Öfver en spindel”. Han skrev även en del politiska småskrifter, typ ”Ämbetsmanna öde i Swerige” 1767. ”Mina tids-fördrif” utkom i två delar 1763 och tillskrivs Carl Johan Strand eller hans bror Olof.

Pittsburgh, 1963. (2),VII,(3),117,(9) s. Med några inklistrade färgplanscher. Häftad. Lätt blekt rygg. Fint skick. Katalog från Hunt botanical librarys utställning över blomstermålaren Pierre-Joseph Redoutés (1759-1840) botaniska böcker, teckningar och handskrifter. George H. M. Lawrence var redaktör för boken.

Uppsala, J. Edman, (1767). 4:o. 10 s. & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Inlagan med tydlig fuktrand. Lidén Catalogus disputationum 53. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6517. Stenkilska ätten är eftervärldens benämning på kung Stenkils släkt. Han regerade i Sverige vid 1000-talets mitt. Uppgifterna om honom bygger på Adam av Bremens verk.

Lund, 1924-25. (4),(2) s. & 11 plr + (4),(1) s. & 11 plr, varav 1 vikt. Två tryckta opappersmappar med lösa tryckta ark och planscher. Mapparna något nötta med små veck och stötmärken vid hörnen. Liten fläck på andra mappens framsida. Både planscher och ark svagt gulnade i marginalen. Skånska föreningens för byggnadskultur årspublikation 1924-25. Skånska gårdar och hus. Band III. 1-2. Planscherna avbildar byggnader vid kvarteren: Gamla bryggan, Slottsplatsen, Kung Karls varv, Gamla staden, Gamla rådstugan och ett förslag till rådhus.

Sthlm, 1902. (4),247,(1) s. Något nött grått hklbd med sparsamt guldornerad rygg, titeletikett av brunt skinn och marmorerade snitt (Helsingfors centraltryckeri och bokbinderi aktiebolag). Små personhistoriska uppsatser om mestadels av historien ganska undanskymda gestalter, främst svenska kvinnor. Med rubriker som ”»Klockarmor» på Lofön”, ”Ulla Winblad på slottsbal”, ”Karin Du Rietz”, ”Bellmans maka”, ”Assessorskan Gjörvell”, ”Thorilds »föremål»”,. ”Eva Loffman”, ”Den mystiska damen å malmgården”, ”Cendrillon”, ”Esaias Tegnérs maka”, ”General Pechlins systerdotter”, ”Hvem var Charlotta Falkman?”, ”Angelique Magito”, ”Emilie Plater. En polsk hjältinna”, ”Ungerns frihetshjältinnor”, ”Nanna på Sköndal”, ”Julia Petöfi”, ”En Viktor Rydbergsk diktgestalt i historisk belysning”, ”Svensk präst – portugisisk general”, ”Under korset mot halfmånen” [om svenska frivilliga i grekiska frihetskriget på 1820-talet], ”Svenskarne under Dannebrogen anno 48”, ”Hjälten på skansen n:r 6”, ”Petöfi’s svenske kompanikamrat” och ”Förteckning öfver svenske frivillige i Danmarks armé krigsåren 1848-50”.

Sthlm, L. Salvius, (1751). 8:o. 14 s. Med en grav. titelvinjett. Häftad och oskuren. Enstaka lagerfläckar. Ngt nött i marginalerna. Med svar av Pehr Wargentin. En hyllning till Fredrik I med anledning av dennes död. Carl Fredrik Piper (1700-70) hade redan nio år gammal inskrivits vid Uppsala universitet. Han blev sedermera president i Kammarkollegiet och ledamot av Vetenskapsakademien. Han var en av de stora köparna på svenska bokauktioner från 1730-talet och framåt.

Helsingfors, 1909. VI,(2),162 s. Häftad, oskuren och ouppskuren, i delvis blekt omslag, ryggen lite trasig allra överst och loss från inlagan. Främre omslag med tillskrift ”Af förf.”. Med Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning på främre omslagets insida daterad 1924 där det framgår att boken härrör ur Aksel Anderssons bibliotek. Från Säbylund. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5390. Aksel Andersson var 1911-18 chef för Uppsala universitetsbibliotek. Han redigerade och utgav bland annat del III-IV av Klemmings ”Sveriges bibliografi” och gjorde ett register till Warmholtz ”Bibliotheca”, vilket utkom 1889.

Sthlm, N. H. Thomson, 1834. 8:o. (8),116 s. Enkelt pappbd. Små skrapskador längst upp på ryggen. Genomgående fuktrand upptill mot inre marginalen, mest på de avslutande bladen. Inleds med en rad begravningsverser, över bl.a. G. W. Tibell och Adolph Bellman. Bland övriga dikter kan nämnas ”Hebe, af Westin”, ”Vid utrikes ministern, grefve Löwenhjelms återkomst till Sverige”, ”Jägarevisa”, ”Verser, afsjungna vid Linnéiska sällskapets stiftelsedag” och ”Dansen. (Efter Schiller)”.

Sthlm, 1889. Porträtt,(8),237,(1 blank,1) s. Grönt hklbd med guldornerad rygg, titeletikett av brunt skinn, marmorerade pärmpapper, stänkta snitt och medbundet främre omslag. Titeletiketten med mindre fläck. Lätt beskuren dedikation till Eugène Lewenhaupt på det sistnämnda. Från Säbylunds bibliotek. Inledningskapitlet - som handlar om världssmärta - är elegant formulerat och ger en god introduktion till den tankevärld som omgav Lidner. Warburg skriver bland annat ”Det är med andliga epidemier som med de kroppsliga. De fortplanta sig såsom smitta från det ena landet till det andra. Inga litterära hälsovårdsnämnder kunna hålla dem ute - vore än karantänen nog så sträng”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1781. 8:o. 13 s. + Förnyad förenings stadga, gillad och antagen af Samfundet Pro fide & christianismo, den 7 februarii 1781. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1781. 8:o. 12 s. Tagna ur band och insatta i blankt brunt pappomslag. Snävt skurna i nedre marginalen. Titelbladen har förväxlats mellan de båda skrifterna vid inhäftningen. Enstaka fläckar. Från Säbylund. Samfundet Pro fide et christianismo är en kristen sammanslutning inom Svenska kyrkan. Det grundades 1771 på initiativ av överhovpredikanten Carl Magnus Wrangel. Idag är samfundets huvudsakliga uppgift att ge ekonomiskt stöd till utgivning och spridning av kristen litteratur. Man delar också ut stipendier till teologistuderande. Samfundet är Sveriges äldsta alltjämt existerande kristna förening.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1876. (49) s. Häftad och oskuren i tryckt omslag, vilket är lite naggat i kanterna. Andersson Bibliographia Klemmingiana s. 26. Jmfr Collijn Sveriges bibliografi I, s. 144-47. Faksimilet ingår i Samlingar utgifna af Svenska fornskrift-sällskapet och utgivningen föranstaltades av G. E. Klemming. ”Aff dyäffwlsens frästilse” är den första bok som tryckts på svenska. Det enda bevarade exemplaret tillhör Uppsala universitetsbibliotek och saknar första bladet. Den franska teologen Jean Gerson (1363-1429) var professor vid universitet i Paris.

Skövde, 1983. 344 s. Svart opappbd med naggat skyddsomslag. Lätt källardoft. Rikt illustrerad. Med sammanfattning på engelska. Innehåller bland annat kapitlen: ”Daguerreotypin. Daguerreotypistens utrustning”, ”Porträttfotografin 1860-1900”, ”Stadsbilden 1860-1900”, ”Svenska fotografer i utlandet”, ”Teaterfotografiet”, ”STF - från nationalromatik till beredskapsanda”, ”Tidningsreportaget. Pressfotografens utrustning” och ”Epoken Rosenlund”. Ett mycket användbart översiktsverk.