Søkeresultat

Västerås, A. F. Bergh, 1871. 8:o. 8 s. Häftad i lätt blekt rosa omslag med anteckning ”Gåfva af förf. till G. Bonde”. Från Trolleholm. Den ”första nybyggaren” på begravningsplatsen nedsattes i sin grav dagen före invigningen. Det var brukspatron G. C. Timm från Engelsberg.

Sthlm, Norstedt & söner, 1849. 8:o. 88 s. Häftad och oskuren i tryckt ljusbrunt omslag vilket har några naggar och revor samt några småfläckar. Titelbladet lite ojämnt bruntonat efter ett avlägsnat tidningsurklipp. Med en minnesteckning av P. A. Siljeström och sångverser av G. H. Mellin och Knut Geijer. Musiken komponerades av J. A. Josephson.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1798. 8:o. 51,(1) s. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Något utfluten namnteckning av (C. G.) Schwerin överst på titelbladet. Bibliotheca danica III:994. Om den danska statsmannen Andreas Peter Bernstorff (1735-97).

Stockholm, AB direktkopia, 1959. 24 s. Klammerhäftad. Obetydligt nött. Ur Carl Olov Sommars bibliotek. Ekner 5903. Ekelöf inleder sitt förord med konstaterandet att ”Knut Jaensson var ingen bibliofil” och diskuterar sedan Jaenssons förhållande till några av de författare som intresserat honom genom åren; Strindberg, Hjalmar Bergman, Tjechov m.fl. Han avslutar med de erkännsamma orden: ”Min vän /.../ är en skugga /.../. Jag var en av hans disciplar.”

Sthlm, 1867. XXI,(1 blank),176 s. Bra mörkrött hklbd. Titelsida och sista sida lite bruntonade av för- och eftersättsblad. Rent och fint ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1402. Sidorna 131-76 som upptas av de saknade skrifterna trycktes även särskilt som ”Desiderata bibliothecæ regiæ Holmiensis III”. Klemmings första försök att förteckna detta litteraturfält. 1888-91 utkom en ny, helt omarbetad upplaga.

Uppsala, typis Edmannianis, (1810). 4:o. (2),9,(1) s. Häftad. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 302. Setterwall 524. Ej i Wingborg Litteratur om Dalarna. Avtrycker tre brev på svenska från magistraten i Stockholm till dalkarlarna.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1837-38. Liten 8:o. 300 + 345 s. Samtida blått mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen. Brun- och blåstänkta snitt. Ngt blekt och solkad rygg. Med enstaka småfläckar. Med Louise Sederholms namnteckning på frampärmens insida. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:65. Översättning av Anders Fredrik Dalin. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Originalet utkom 1837. Fredrika Lovisa ”Louise” Sederholm (1816-58) var född Sparre och gift med Johan Sederholm på Näfveqvarns bruk.

Jönköping, J. Sandwall, 1846. 8:o. (2),43,(1) s. Tagen ur band. Med gamla blåsprängda snitt. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 178. Översättaren var H. B. Palmaer.

Malmö, 1933. 84,(1) s. Häftad. Lätt nött. Tryckt i 100 numrerade exemplar, varav detta är nr 23. Spridda bokanteckningar i G. E. Klemmings anda rörande bokverk i fadern A. Lindskougs bibliotek, Malmö. Behandlar bland annat Swedbergs psalmbok, en bok ur Gustav III:s teaterbibliotek och Rudbecks ”Atland”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1818. 8:o. 78 s. Häftad med senare brun ryggremsa. Titelbladet nött och med en lång reva, senare blyertsanteckningar och äldre latinsk stpl från Lunds universitetsbibliotek. Fortsättning av författarens ”Allmänna anmärkningar” som utkom samma år. Riktad mot Ebbe Samuel Brings försvarsskrift för sitt verk ”Grunderna till swenska civil-lagfarenheten” från 1817.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. 40 s. Häftad och oskuren med senare ryggremsa. En del blyertsmarkeringar. Första upplagan trycktes 1747. Det här är den andra. Åbobiskopen menar bl.a. att Vetenskapsakademien är ”et prof af guds försyn och omsorg för vetenskapernas tilväxt i vårt kära fädernesland”.

New York, 1989. (340) s. Lätt snedläst grönt oklbd. Med minimala fläckar på ryggen upptill. Löst bilagd slutprislista i fotokopia. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Auktionskalatog från Sotheby’s. Rikt illustrerad i färg och svartvitt med namn från Eleazar Albin till Thomas Youngson. Den innehåller även Sparrmans ”Museum Carlsonianum” och ”Svensk ornitologie” samt Säfstaholmsexemplaret av Wrights ”Svenska foglar”.

Aoste, 2007. 536,(2) s. Opappbd med skyddsomslag. Ryggen något snedläst. Ur Bengt Ollfors bibliotek, med hans exlibris. Tämligen kraftigt doftande av tobaksrök. Utgiven i samband med utställning på la Fondation Martin Bodmer, Coligny 5 maj till 22 juli 2007 och på la bibliothèque du château de Chantilly oktober 2007 till januari 2008. Sammanlagt 142 verk beskrivs med kommentarer och kollationeringar från Petrarca 1472 till Malherbe 1630. Många av verken är i magnifika samtida band och har intressanta provenienser.

Uppsala, 1914. Porträtt,(2 blanka,14),265 s. & plr. Aningen nött marmorerat hfrbd med upphöjda bind, titeletikett av svart skinn, marmorerade pärmpapper, rött övre snitt och medbundet främre omslag (Carl Ek, Örebro). Ryggen fläckig. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Tryckt i 200 numrerade exemplar, varav detta är nummer 19. Innehåller uppsatserna ”Fögderiindelningen i Sverige 1540–1628 och Kammararkivets landskapshandlingar” av Johan Axel Almquist, ”Bibeln i 1600-talets andaktsböcker” av Aksel Andersson, ”En supplik af Gjörwell 1772. Ett stycke svensk lärdomshistoria i Kanslikollegiet” av A. B. Carlsson, ”Bibliotheca »Collegii societatis Jesu in Suetia». Några bidrag till kännedomen om jesuiternas boksamling på Gråmunkeholmen” av Isak Collijn, ”Gamla tyska kartor i Kungl. biblioteket” av E. W. Dahlgren, ”Upsala universitetsbiblioteks gravyrsamling” av Gunnar Ekholm, ”Om bröderna Salan och deras handskriftssamling” av Anders Grape, ”Erik Sparre. Till historien om hans litterära samlingar” av Vilhelm Gödel, ”De hollandske bogauktioner i deres første halve aarhundrede” av H. O. Lange, ”Upsala universitets brefsamlingar. Försök till historik” av Eugène Lewenhaupt, ”Ortnamnsbibliografi. En återblick och några önskemål” av Oskar Lundberg, ”Det äldsta tryckta svenska synodalcirkuläret. Ett nyupptäckt Upsalatryck från 1513” av Herman Lundström, ”Ett bidrag till Olaus Magnus’ bibliografi” av Axel Nelson, ”En återfunnen släkttafla från 1500-talets slut” av Gustaf Rudbeck, ”Henrik Rantzaus bibliotek och dess öden” av Otto Walde och ”Några anteckningar om våra dagars folklitteratur” av Oscar Wieselgren samt ”Förteckning öfver bibliotekarien Claes Annerstedts utgifna skrifter” av Gustaf Adde.

Uppsala, 1897. (2),IV,74 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i senare brunt omslag med handskriven titel på framsidan. Från Lunds universitetsbibliotek med dess stpl och stora utgallringsstpl. Erik-jansismen uppstod på 1840-talet i Hälsingland kring bonden och predikanten Erik Jansson (1808-50). Det mest utmärkande i förkunnelsen var läran om de troendes syndfrihet och att Erik Jansson själv var utsänd som guds profet. Erik Jansson uppträdde polemiskt mot andra samfund och ställde till offentliga bokbål på Luthers och andra religiösa skrifter. Rörelsen spred sig även till Dalarna och angränsande landskap. Sedermera utvandrade så gott som alla sektens medlemmar till Amerika och bosatte sig i Bishop Hill.

Uppsala, 1923. 336 s. Beige oklbd med grönt titelfält på ryggen och guldtryckt titel på främre pärmen (P. A. Norstedt & söners bokbinderi). Infärgat övre snitt. Ryggen lite nött och aningen snedläst, pärmarna med obetydliga fläckar och det övre snittet lite smutsigt. Bra ex. Utgiven under redaktion av Gustaf Upmark, Arthur Sjögren, Gunnar Bolin och Ragnar Josephson. Innehåller 420 svartvita bildreproduktioner som alla avbildar och berättar om delar av Stockholms historia.

Sthlm, 1925. 110,(1) s. & plr. Nött brunt hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Främre omslag medbundet. Ryggen repig och stötta pärmhörn. Ur Sten Lundquists bibliotek. Utgiven av Föreningen för bokhantverk. Tryckt i 800 exemplar. Mycket fint beskriven och illustrerad översikt, delvis i färg.

Sthlm, 1897. Front,(2),V,(1),71 s. & plr. Häftad och oskuren i något nött tryckt omslag med en del revor och mindre fläckar. Från Säbylunds bibliotek. Tryckt i 200 exemplar.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1851. 12:o. 107 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i något fläckigt, tryckt omslag. Pappersförlust i övre delen av främre omslag, som även har en reva och ryggen med revor överst. Inlagan lätt lagerfläckig. Sven Adolf Hedlund (1821-1900) var redaktör för ”Örebro tidning” vid publiceringen av detta arbete och blev sedermera huvudredaktör för ”Göteborgs handels- och sjöfartstidning”. Han var en flitig publicist under framförallt 1850-talet och gav ut skrifter i de mest skilda ämnen.

Helsingfors, 1917. Porträtt,(8),443 s. & plr. Bra beige klbd med röd titeletikett och stänkta snitt. Medbundet omslag. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Standardbiografin över Creutz.

Sthlm, 1893. IV,(2),139 s. & 5 utvikbara kartor. Mörklila klbd med guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Lite nötta kapitäl, bågnade pärmar och stukade hörn. Inlagan något nött och lagerfläckig. Med Carl Augustin Ehrensvärds exlibris. Johan af Pukes (1751-1816) expedition till Västerbotten 1809 var i det avslutande skedet av finska kriget. Innehåller: ”Förspelet”, ”Förberedelser”, ”Operationerna börja”, ”Säfvar”, ”Djekneboda-Ratan” och ”Efterspelet” samt bilagorna ”Kustarméns generalstab”, ”Förslag öfver de trupper som inskeppades å flottorna”, ”General Wachtmeisters förslag öfver styrkan under gevär efter striderna”, ”General Wachtmeisters förslag öfver förlusterna under striderna”, ”Bref från öfveramiral Puke till statsministern von Engeström” och ”Bref från general Kamenskij till general Wrede”. Kartorna föreställer ”Bottniska viken”, ”Kustarméns operationsort”, ”Säfvar”, ”Djekneboda” och ”Ratan”.

Uppsala, 1969. 370 s. Häftad. Lychnos-bibliotek 17:3. Naturvetenskapernas historia i Sverige intill år 1800. Del 3.

Sthlm, 1915. 134 s. Orangegult hklbd med nött titeletikett av grönt skinn, marmorerade pärmpapper och medbundet främre omslag. Ur Hans Eklunds bibliotek, med dennes initialer och bilagda anteckningslappar. Första upplagan utkom 1890. Amphion, vars akter är bevarad på Sjöhistoriska museet, byggdes av Chapman som lustfartyg för Gustav III. Det fungerade som kungens högkvarter under delar av kriget 1788-90. Författaren (1767-95) utnämndes till Gustav III:s adjutant 1790. I krigets slutskede ”blesserad” och förlorade vänster arm och höger öga.