Søkeresultat

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1815). 4:o. 8 s. Tagen ur band. Ngt lagerfläckig. Marklin Catalogus disputationum 9. Översättning av Pindaros tolfte pythiska ode med grekisk och svensk parallelltext samt latinsk kommentar. Hyllningsdikt till flöjtspelaren Midas från Akragas, segrare vid de pythiska spelen i Delfi.

Sthlm, 1913. (8),480 s. & 1 rättelselapp. Elegant grönt lackat hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och marmorerade snitt (Hedberg). Främre omslag medbundet. Ryggen lite blekt och med ytlig sprickbildning. Med bokhandelsetikett från C. E. Fritze’s hofbokhandel. Försättsbladet med tillskriften ”Till Adrienne julen 1917”. Fredrik Bööks underlag till boken var en föreläsningsserie han höll hösten 1912. Innehåller följande: ”Flyttfåglarna” (Tegnér, Stagnelius, Runeberg, Hallström), ”Tegnérs polar-resan”, ”Tegnérs Carl XII”, ”Den nioåriga freden”, ”Snoilskys sociala diktning”, ”Verklighetensproblemet i Hallströms tidigare novellistik”, ”Rytmiska påverkningar” och ”Anmärkningar och noter”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1831. 8:o. 3-55 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. En reva upptill i främre omslaget. Enstaka småfläckar och ngt solkig på sina håll. En namnteckning på främre omslaget, ”Wärnhjelm”. Utan serietitelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 250. Ingick i ”Ny teater för sällskaper. En samling af valda teaterstycken, till begagnande för sällskaps-teatrar. Första bandets första häfte”. Allt som utkom. Översatt av antingen P. Götrek eller N. V. Lundeqvist. Gustaf Adolf Wärnhjelm (1785-1856) var vid denna tid kapten vid Närkes regemente och hade deltagit i krigen i Tyskland och Norge 1813-14.

Helsingborg, 1991. 383 s. Opappbd med obetydligt solkiga pärmar. Med författar-, titel- och ämnesregister. Förord och efterskrift av Gunnar Brusewitz. Richard Kjellberg samlade själv jaktlitteratur och verket är ett användbart komplement till Schrebers ”Svenska jaktens litteratur intill år 1900”.

Malmö, B. Cronholm, 1851. 8:o. XXIX,(2,1 blank),304,(1) s. Rödbrunt hklbd från början av 1900-talet. Glest rödstänkta snitt. Någon enstaka smärre fläck. Bra inlaga. Författaren (1774-1860) var tysk präst och skriftställare samt f.d. biskop i Konstanz.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1838. 8:o. 8 s. Oskuren. Ett par småfläckar. Fint ex. Innehåller dikterna ”Den gamle svensken”, ”Gossen” och ”Modern”.

Sthlm, 1914. Porträtt,(8),246,(2 blanka) s. & plr. Grönt hklbd med dubbla, något flammiga, titeletiketter i skinn och marmorerade snitt (Hedberg). Främre omslag medbundet. Med tillskrift från förläggaren till bokhandlaren Gunnar Josephson och dennes exlibris. Innehåller avsnitten ”Anjala, Fredrikshof, Danviken, S:t Barthélemy”, ”En gammal räf” [om Carl Fredrik Pechlin], ”Kring den 16 mars 1792”, ”Redskapet” [om Anckarström] och ”De fyra landsflyktiga”. St. Barthelemyavsnittet rör Anjalamännen Leijonstedts och Montgomerys deportation till ön.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1834. 8:o. 14 s. Tagen ur band. Lite lös i häftningen och sista bladet nästan loss. Spridda fläckar. Crusenstolpe tar upp Sveriges förhållande till Ryssland, vars läge och kontakter med Sverige beskrivs ingående, bland annat relateras furst Menzikoffs beskickning till Stockholm. Vidare kritiseras indragningsmakten. På s. 11 finns en fotnot; ”Här var det hr Crusenstolpe afbröts af landtmarskalksklubban”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skrivr: ”Vidare var hans försvarsvänlighet från år 1829 nu alldeles bortblåst. I ett mycket skarpt, av de konservativa riddarhusledamöternas stampningar och lantmarskalkens klubba avbrutet anförande yrkade han avslag på de försvars anslag, regeringen begärt. På samma gång han häftigt angrep Karl Johans ryssvänliga politik, hävdade han, att Sverige borde begagna sig äv den trygghet vid den östra gränsen, som denna politik skänkte oss, till att inskränka kostnaderna för försvaret”.

Sthlm, C. Deleen, 1832. (4),43 s. Häftad i lite nött samtida marmorerat omslag. Fuktfläck i nedre hörnet på de första åtta sidorna. Marginalsolk på titelbladet, s. (4) och s. 1. Kock utgav även ”Samlade små vers-försök” 1828. Innehåller fyra dikter, bland annat ”Djurgårdsvandraren” och ”Axplockerskan” och en längre prosabetraktelse ”Om lifvet efter döden”. Carl Anton Kock (1788-1843) var författare, protokollssekreterare och titulär lagman. Förutom dessa häften utgavs även hans åminnelsetal över Henric Nicander 1817. Han skrev även psalmer, bland annat nummer 202 i 1819 års psalmbok.

Jönköping, J. Sandwall, 1848. Liten 8:o. 108 s. Häftad i grönt tryckt omslag. Ryggen defekt med revor vilket gör att inlagan är till stora delar nästan helt loss i häftningen. Med en gammal tillskrift. Utgiven av Albert Bonniers förlag. Carl Herman Levin (1816-83), verkade som präst inom främst Maria Magdalena församling i Stockholm och utnämndes till hovpredikant 1856. Han var även sekreterare i samfundet Pro fide et christianismo under åren 1858-71. Förutom föreliggande arbete utgav han bl.a. ”Poetiskt hafsskum från Sotaskären” (1841) och ”Psaltare och Lyra” (1843). Levin redigerade även ”Fosterlandsvännen” 1844-46, deltog som medarbetare i utgivandet av ”Konversations- och universallexikon” 1857-66 och författade åtskilliga tal, avhandlingar, recensioner och poem i kyrkliga, litterära och politiska tidningar och poetiska kalendrar. 1849 prisbelönades Levin av Svenska akademin med dess andra guldmedalj för en avhandling i vältalighet: ”Om sambandet mellan den estetiska känslan och den religiösa.” Tillskriften, undertecknad av signaturen ”C. C”, lyder: ”Om sådan en poët haft aldraminsta vett/ helt säkert denna bok ej hade dagen sett!”.

Uppsala, P. Hanselli, 1860. 8:o. Litograferad front,129,(1) s. Mörkgrönt klbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och marmorerade snitt. Inlagan lätt bruntonad. Med C. A. Lindvalls namnteckning daterad 1893. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6114. Bygdén Landskapet Upland och Stockholm stad s. 39. Frontespisen föreställer slottet från sjösidan.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 4:o. (4),195 s. Häftad i samtida lite fläckigt gråpappomslag med prydligt handskriven titel på ryggen. Maskangrepp i den främre inre falsen. Delvis oskuren inlaga. Sporadiska lager- och småfläckar. En samtida lite kladdigt skriven prisuppgift i bläck nederst i yttre hörnet på titelbladet. Kraftiga fuktfläckar fram till s. 38 och mindre framträdande från s. 191 till slutet. Skrivpappersex. från Östanå. Ett fint exempel på Fougts typografi, med träsnittsvinjett på titelbladet och charmiga typografiska vinjetter i början och slutet på var och en av de sju sångerna. Skrevs med anledning av att statyn över Gustav Vasa vid Riddarhuset invigdes.

Gävle, E. P. Sundqvist, 1771. 8:o. (4),31 s. Lös i ark. Oskuren. Med fuktrand i nedre marginalen. De inledande två bladen mycket lätt lagerfläckiga, liten lagerfläck även upptill på s. 9-16. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 85. Trycktes om i författarens ”Strödda arbeten” 1788. Ernst Petter Sundqvist var Gävles första boktryckare och verksam i staden under åren 1761-1802.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 8:o. (2),184 s. Samtida nött hfrbd renoverat med ny ljusbrun skinnrygg med sju upphöjda bind men utan titel. Röd- och blåstänkta snitt. Lite maskhål i innerfalsarna. Titelbladet till hälften loss. Spridda fläckar. En genomgående lätt fuktfläck i övre hörnet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2452. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0529. Femte fristående delen i en serie om sju arbeten av Berch om de svenska regenternas skådepenningar. På sidorna 155-84 återfinns med eget titelblad ”Kort utkast til drotning Ulricæ Eleonoræ historia, i anledning af derunder hennes regering slagne skådepenningar”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Lite revor i ryggen. Något lagerfläckig. Liten duplettmarkering i blyerts överst på titelsidan. En annan upplaga trycktes i Falun samma år. Ingick i den strida ström av skrifter som utgavs i propagandasyfte för att stödja kriget i Finland 1788-90. Eric Adolf Windahl (1761-1803) var en lokalt verksam tillfällighetspoet i Dalarna och gav ut sina samlade skrifter under titeln ”En liten rimmares försök” i två delar 1788-99.

Sthlm, 1945. 70 s. Häftad och lätt snedläst. Ryggändarna med med skador och pappersförluster. Omslaget med något riss. Med dedikation till Folke Dahl. Särtrycksupplaga i 30 exemplar. En klassisk bibliofil biografi. Folke Dahl (1905-70) var bibliotekarie och verksam som kollega till J. Viktor Johansson vid Göteborgs universitetsbibliotek. Han var även presshistoriker med internationell inriktning och hade ett stort referensbibliotek.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. (12),137 s. Något nött samtida mörkbrunt hfrbd med upphöjda bind och svartlinjering runt binden men utan titel. Stänkta snitt. Nötningar och ytliga maskhål i pärmpapperena. En del spridda fläckar och solkigheter, bl.a. en liten fläck i marginalen på s. 25. På försättsbladet i bläck ”Åkerbruks Cateches Tillhörig Gustaf Hagström Norrköping den 27/10 1833”. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 577. Uppställd med frågor och svar likt Luthers katekes. Den första frågan är ”Hwad utwäg skal en bonde taga, til at få sit tilstånd förbättradt; så at han derefter må niuta en tilräckelig utkomst och lefwa mera sält?” Svaret blir att han inte ska binda sig vid förfädernas bruk och seder utan i stället inhämta grundlig kunskap om lantbruket. Översättaren Peter eller Pehr Wäsström (1711-92) var kamrerare på det De Geerska brukskontoret och invaldes som ledamot i Vetenskapsakademien 1773. Esaias Fleischer (1732-1804) var danskt konferensråd och flitig författare av lanthushållningslitteratur. Hans ”Trä-gårdsbok” utkom i flera svenska upplagor från 1795 och framåt och han invaldes i Vetenskapsakademien som utländsk ledamot 1779. Han hade skickat akademien manuskriptet till sin katekes redan 1776, vilket var före att den utgavs på danska 1781. När den svenska översättningen väl kom valde Vetenskapsakademien att dela ut 300 friexemplar i landsorten och en finsk översättning publicerades i de av akademien utgivna almanackorna till Åbo horisont.

Sthlm, J. Merckell, 1751. 4:o. (4),36 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet bruntonat och fuktfläckat, därefter lagerfläckig främst i yttre marginalen. Bertil Ekbergs namnteckning i blyerts på titelbladet. Anders Borg (1712-53) var regementspastor.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1969. 140,(1) s. Häftad. Minimal fläck på främre omslag och obetydlig nötning överst på ryggen. Festskrift till Åke Runnquist utformad som ett nummer av BLM, där Runnquist varit redaktör. Bidrag av bl.a. Hans Alfredsson, Per Anders Fogelström, Tomas Tranströmer, Göran Tunström, Lars Forssell och Jan Olof (Jolo) Olsson. Ett följebrev från Åke Runnquist är bifogat.

Paris, 1885. VIII,421,(1) s. Ngt nött samtida hfrbd med marmorerade snitt. Ryggen och övre delen av bakre pärmen ngt blekt. Aksel Anderssons stpl på försättsbladet.

Kalmar, A. F. Wåhlin, 1843. 8:o. 23 s. Tagen ur band och försedd med något nött senare rostrött omslag. Fuktfläck i yttermarginalen på de första tolv sidorna. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till A. C. af Kullberg och ämbetsman, bland annat vid domstolsväsendet, men lämnade all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör. På titelbladet upplyses läsaren om att inkomsten av upplagan tillfaller den i Kalmar stad nyligen instiftade ”Arbets-klassens enke- och pupill-kassa”.