Søkeresultat

Sthlm, I. Hæggström, 1865. 8:o. 79,(1) s. Obetydligt nött purpurfärgat gulddekorerat oklbd. Ryggen lätt blekt. Inlagan helt loss från bandet och med liten reva i övre marginalen på s. 61-64. Axel Wästfelts namnteckning på försättsbladet. Innehåller bl.a. dikterna ”Elfdansen”, ”Ziguenerskan” och ”I Kaukasus”. Axel Wästfelt (1821-1901) var militär och 1873-91 landshövding i Västerbottens län.

Sthlm, A. Bonniers boktryckeri, 1867. 8:o. (4),148 s. & 2 litograferade och kolorerade kartor. Med illustrationer i texten. Nära samtida olivgrönt hklbd med sparsamt guldornerad rygg och marmorerade snitt samt klotförstärkta inre falsar. Främre omslaget medbundet. För- och understrykningar i blyerts. Med Teodor Holmbergs namnteckning och en handskriven tillskrift till honom från författarens änka, Fredrique Paijkull, daterad 1875 samt Sigtunastiftelsens biblioteks- och utgallringsstplr. Carl Wilhelm Paijkull (1836-69) disputerade i geologi vid Uppsala universitet 1860. Han var en flitig författare i naturvetenskapliga ämnen och mest känd för sin reseskildring ”En sommar på Island” som utkom 1866. Han var gift med Fredrique Paijkull (1836-99), född Broström. Hon var pionjär för folkhögskolor kvinnor och kollega till Teodor Holmberg (1853-1935).

Västerås, T. R. Björkbom, 1818. 8:o. 27 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Lite solkig och småfläckig.

(Sthlm, 1748). 4:o. (2,2 blanka) s. Tagen ur band. På skrivpapper. Daterad Stockholm den 23 augusti 1748. Undertecknad av bland andra Carl Gustaf Tessin och Clas Ekeblad. De och flera andra av Kanslikollegiums undertecknare var själva ledamöter av Vetenskapsakademien som här fick sitt värdefulla almanacksprivilegium, vilket gällde 1749-1972.

Malmö, 1942. VIII,327,(1) s. & plr. Elegant ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindornerad rygg, marmorerade pärmpapper, övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade, och medbundet omslag (Hedberg, 1942). Med Gustaf Bernströms blindpressade ryggexlibris och diskret skrivna ”coll. cat.”.

Sthlm, 1886. (2),86 s. Häftad i lite nött och naggat tryckt gult omslag. Trasig omslagsrygg. Lös i häftningen. Med Thore Virgins bibliografiska anteckningar nederst på främre omslag och hans spridda understrykningar och markeringar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3185. Bukowskikatalog nr 26. Samlingen omfattade 3572 volymer och inbringade 6700 kr. Det är den sista stora duplettauktionen ur Linköpings stiftsbiblioteks samlingar och den innehåller många sällsyntheter, bland annat en rad svenska 1500-talstryck. Här såldes även Uno von Troils exemplar av den första isländska bibeln tryckt i Holum 1584 och den första finska helbibeln 1642.

U.o., 2012. (2),144 s. Häftad. Ur Arne Losmans bibliotek. Rapport nr 111 från Vätternvårdsförbundet. Tryckt i 200 exemplar. Återger texter om Vättern från 1700-talet. Det rör sig dels om Urban Hiärnes ”Märkvärdigheter hos sjön Vättern” som ursprungligen trycktes i London 1706 i ”Philosophical transactions” och här återges i Carl Stubbes översättning från latinet från 1916, dels Daniel Tiselius ”Uthförlig beskrifning öfwer den stora Swea och Giötha siön Wätter” tryckt i Uppsala 1723 och densammes ”Ytterligare försök och sjö-profwer uthi Wättern” tryckt i Stockholm 1730.

Sthlm, 1870. 84 s. Enkelt grått klotryggbd med handskriven ryggtitel och marmorerade pärmpapper. Främre omslag medbundet. Med Wilhelm Lagerholms namnteckning daterad 1876 och Eugène Lewenhaupts stpl. Från Säbylund.

(Sthlm), Kongl. tryckeriet, (1751). 4:o. (4) s. Fint oskuret ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6314. Med anledning av Adolf Fredriks trontillträde.

Sthlm, 1888. (4),XV,(1 blank),352 s. Lite nött rödbrunt hklbd med guldornerad rygg och marmorerade pärmpapper. Ryggen hårt blekt. Delvis lite bruntonad inlaga. Dika Celsings exlibris med initialerna DC. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 238. Allt som utkom.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1818). 4:o. 10 s. Tagen ur band. Lätt lagerfläckig längs kanten. Första bladet loss. Marklin Catalogus disputationum 28. Allt utkommet. En översättning av Pindaros åttonde pythiska ode med grekisk och svensk parallelltext samt latinsk kommentar. Hyllningsdikt ”Till kämpen Aristomenes från Aigina”, segrare vid de pythiska spelen i Delfi.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1866. 8:o. 38 s. Häftad i samtida glättat blått omslag. Delvis mycket lätt lagerfläckig. Inledningsvis med liten fuktfläck i övre hörnet. Med dedikation till L. F. Rääf. Biografin över Bonstetten ingick även i del II av Beskows ”Minnesbilder” som utkom samma år, dessförinnan hade den varit tryckt 1854 i ”Rosa. Vittert album” under titeln ”Ett besök hos Bonstetten”. Arbetet översattes till franska 1867. Schweizaren Karl Viktor von Bonstetten (1745-1832) författade sociala och filosofiska skrifter och hade en romantisk förbindelse och brevväxling med den dansk-tyska författarinnan Friederike Brun. Bland titlarna på hans verk märks den år 1826 utkomna ”La Scandinavie et les Alpes”. Beskow skildrar bl.a. ett möte med den åldrade Bonstetten i Schweiz. Beskow sände sina minnesteckningar över Bonstetten och Müller som gåva till Rääf den 22 november 1866. I ett brev till B. E. Hildebrand daterat den 7 januari 1867 skriver Rääf att han just haft nöjet att läsa Beskows biografier: ”jag har under dessa studier gjort jemförelse mellan tvänne skickliga pennor: Crusenstolpe, som sätter rost på sjelfva guldet, och v. Beskow som aftvår hvarje fläck, ehuru starkt och länge han än varit infrätt.” Beskow och Rääf, som förenades bl.a. genom sin konservatism och beundran för Gustav III, brevväxlade under många år.

Uppsala, 1977. 426 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Fint ex. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Theatrical History 2. Behandlar ämnet från medeltida teaterbelysning till gas- och elljus. Innehåller utvikningar om fyrverkeri och ett litet kapitel om svensk teaterljussättning på 1820-talet.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1828. 8:o. (2 blanka),3-14,(2 blanka) s. Häftad och oskuren. Svag liten fuktfläck överst i ryggmarginalen. Anteckning ”Ank: d. 16 julii” på titelbladet. Bra ex. De två första upplagorna utkom 1815 och en fjärde 1845. Ett exemplar av skriften skulle förvaras i varje kyrka och distribueras av konsistoriet. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838), som härstammade från en blekingesläkt, blev professor i Lund 1799. Genom L. von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen.

Sthlm, L. Salvius, 1772. 8:o. 40 s. Med inklistrad grav. vinjett på titelbladet. Tagen ur band och försedd med ny ryggremsa av gråpapper. Gamla stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Delvis med ett litet veck i yttermarginalen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9576. Carl Fredric Piper (1700-70) hade redan nio år gammal inskrivits vid Uppsala universitet. Han blev sedermera president i Kammarkollegiet och ledamot av Vetenskapsakademien. Han var en av de stora köparna på svenska bokauktioner från 1730-talet och framåt och hans fina bibliotek skingrades på Ängsöauktionen 1803.

Göteborg, 1931. 101 s. & plr. Häftad, i aningen nött omslag med smärre marginalrevor. Ur Hans Eklunds bibliotek. Med 14 utvikbara skeppsritningar.

Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 40 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Spridda fläckar. På titelbladet en bläckfläck och tre bomärkesliknande trianglar i bläck. Klemming Sveriges förhållanden s. 425. von Holten var geheimeråd i Norge under Christian Frederik och den som kontrasignerade de kungörelser från den 19 februari 1814 där Christian Frederik proklamerade sig som Norges regent och att Norge skulle försvara sin självständighet gentemot Sverige. Järta försvarar varmt Sveriges och Karl Johans intressen och finner Christian Frederiks och von Holtens proklamation löjlig och därtill förolämpande mot den nyvalda svenska kronprinsen. Inte sällan tar han till en syrlig ton mot Holten: ”Förlåt oss, herr von Holten! Detta sjelfständiga, under hvilket ord vi alltid begripa lagliga, val. Förlåt oss att vi, ibland utländningar, häldre kallade till vår thronföljd en Henric den fjerdes landsman och like, än en Christian den andres.”

Uppsala, Regiae academiae typographi, (1828). 4:o. (6),14 s. Tagen ur band. Loss i häftningen. Bruntonade kanter. Andra bladet har en liten reva i mitten. Marklin Catalogus disputationum 195. Kleanthes (330-230 f.Kr.) var stoisk filosof. Hans ”Hymn till allfadern” återges här såväl i original som i metrisk översättning till svenska. Det tredje bladet upptas av en tvåsidig latinsk dikt av Tranér: ”Upsaliensibus suis, Sudercopiam abiturus”. I kommentaren bifogas dikter av Wieland och Thomson i såväl original som svensk översättning.

(Sthlm, J. G. Lange, 1774). 8:o. 235-333,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Inlagan delvis lagerfläckig. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Patriotiska sällskapets handlingar utkom i sammanlagt sex delar. Föreliggande häfte innehåller uppsatserna ”Svar på frågan: Om någon, och hvad förmon eller förderf, landtmannen igenom hållskjutsen tilskyndas m.m?” av Adolph Modeer på s. 235-54 och svar på samma fråga av Israel Acrelius, Emanuel Drangel, Johan Gagnern och Pehr Linderberg på s. 254-93, ”Oförgripelige tankar, om Dal-orten och dal-folket” av Magnus Biuggren på s. 293-306, ”Tilläggning vid föregående ämne” av P. N. Christiernin på s. 306-10, ”Om upstädernas nuvarande tilstånd och deras upkomst” av Adolph Modeer på s. 311-31 och ”Utdrag ur Kongl. Patriotiska sällskapets dag-bok” på s. 331-33.

Uppsala, Wahlström & c., 1857. 8:o. (2),25 s. Tagen ur band. Lätt lagerfläckig och titelbladet lite solkigt i yttre och nedre marginalen. Josephson Avhandlingar ock program s. 170. Carl Rupert Nyblom (1832-1907) var professor i estetik, litteratur- och konsthistoria vid Uppsala universitet från 1867. Han invaldes i Svenska akademien 1879.

Uppsala, 1952. Folio. 14 s. & 87 plr med text. Med en inklistrad färgfaksimil. + A typographic atlas of Sweden. Index. Uppsala, 1952. 10,(2 blanka) s. Ohalvpergamentbd i klotskodd okassett. Den engelska bilagan löst bifogad. Bra ex. Verket utgavs postumt av Lennart Kjellberg som ett fristående hjälpmedel till ”Sveriges bibliografi intill år 1600.”