Søkeresultat

Sthlm, J. G. Lange, 1782. 8:o. 96 s. Med grav. titelvinjett. Prydligt brunt hklbd från 1900-talets mitt. Stänkta snitt. Titelbladet och sista sidan solkiga och bruntonade. Försättsbladet med stpl och blindstpl från Kooperativa förbundets bibliotek och arkiv, handskriven numrering samt en nutida rund liten svart etikett som vi gissar är ett utgallringstecken. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6590. Samuel Sandels (1724-84) var bergsråd, som bland annat projekterade Strömsholms kanal och Mälarens reglering genom Södertälje kanal samt införde flera förbättringar vid gruvdriften i Falu bergslag, där han också rationaliserade försäljningen av dess produkter. Han invaldes i Vetenskapsakademien 1770.

Uppsala, 1944. 82 s. Marmorerat pappbd med lite nött titeletikett av grönt skinn och medbundet omslag. Några markeringar med blyerts och ett antal bilagda fotografier. Ur Hans Eklunds bibliotek, med hans initialer på titelsidan. Skrifter utgivna av Sjöhistoriska samfundet V.

Sthlm, C. Delén, 1828. 8:o. Litograferat titelblad,(3,1 blank,1,1 blank),345,(1) s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Oskuren och delvis ouppskuren. Ryggen trasig och med mindre pappersförlust nedtill. Titelbladet med liten reva i yttermarginalen och småfläckar på s. 264. Med liten blindstpl på titelbladet. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Allt som utkom. Genom en historisk översikt av Sveriges riksdagshistoria ville författaren bevisa ”huru enighet mellan riks-stånden gjort dem gemensamt starka; huru afund och split werkat i motsatt rigtning; huru ståndsagg och lystring till egennyttans röst gräft statsförfattningens graf”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851. 8:o. 12 s. Häftad. Har varit vikt. Ur Gustaf Rudbecks bibliotek och med dennes blyertsanteckningar på s. 1. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2673. Rydqvist blev utnämnd till vice bibliotekarie den 5 december samma år som publiceringen av promemorian. Kanske slutklämmen hjälpte kongl. maj:t på traven: ”hos tjenstemanna-personalen ådalagda nit har till icke obetydlig del varit underhållet af förespeglingar om en bättre ställning för framtiden; men kan icke allt framgent påräknas för arbetets fortsättning med samma drift, insigt och omsorg, i fall de billigaste förhoppningar ej blifva någon gång motsvarade.”

Sthlm, sal. N. Wankijfz tryckerij, (1691). 4:o. (4) s. Titelsidan med kunglig krona i träsnittsvinjett. Tagen ur band. Några fuktränder. Skada i övre ytterhörnet. Denna förordning har sin upprinnelse i att biskopen i Åbo, Johannes Gezelius d.y., i mars 1691 klagade till Kanslikollegiet över de illa översatta och dåligt tryckta psalmböcker som boktryckare från Stockholm sålde i Finland. Dessutom hade andra klagomål inkommit från Stockholms konsistorium. Förordningen vållade förbittring bland boktryckarna i Stockholm, i synnerhet hos Henrik Keyser som efter angivelse av Gezelius hamnade i allvarliga problem och ställdes inför rätta år 1693, då han negligerat förbudet.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1801. 8:o. (4),163,(1) s. Nött svart hfrbd från 1800-talets mitt med mycket hårt nött guldlinjerad rygg där de översta tre cm är borta. Bortrivet försättsblad. Inlagan nästan oskuren. Enstaka lager- och småfläckar, se t.ex. på s. 75-84 och 143-47 samt kraftigare lagerfläckar på s. 125-32. Med C. G. Wahlbergs namnteckning på frampärmens insida. Med översättningar av Homeros, Sappho, Anakreon, Theokritos, Bion, Moschos, Musaios, Catullus, Vergilius, Tibullus, Propertius, Horatius och Ovidius. Gustaf Regnérs (1748–1819) ”Försök til metriske öfversättningar” markerar en ny epok i de svenska antiköversättningarnas historia. Redan som utgivare av ”Svenska Parnassen” 1784–86 hade han publicerat en del metriska tolkningar, men där dominerar ännu den rimmade versen och någon diskussion om valet av versmått förs inte. Det är först i denna boks långa inledande uppsats, “Afhandling om metriske öfversättningar samt grunderne til en svensk metrik”, som han presenterar sina i Sverige nydanande tankar kring översättning och prosodi. Regnér visar sig här som en förespråkare för den från Tyskland stammande nyhumanismen med dess krav på metrisk och stilistisk trohet. Det konventionella franska manéret förkastas och i stället söker han sina förebilder ur den tyska vitterheten samt förordar den orimmade versens företräden framför den rimmade alexandrinen. Även om de översatta exemplen delvis är ganska svaga manade hans försök till efterföljd och hans principer blev dominerande under första halvan av 1800-talet. För dessa översättningar belönades han 1802 av Svenska akademien med det Lundbladska priset.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1804. 4:o. (4) s. Oskuren. Lite lagerfläckig. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts i övre ytterhörnet på titelsidan. Utfärdades av hovkanslern C. B. Zibet som hade ansvar för den svenska censuren. Förbudet var ett uttryck för Gustav IV Adolfs hat mot Napoleon.

Växjö, kongl. Gymnasii boktryckeriet, 1821. 8:o. 79 s. Samtida enkelt men bra stänkdekorerat hfrbd. Rödstänkta snitt. Ryggen lite flammig. Titelbladet med några samtida bläckfläckar. Med M. Ridderbjelkes darriga namnteckning daterad i Sala 1825 på bakre pärmens insida och Johan Sederholms namnteckning daterad i Uppsala 1825 på den främre. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Jfr Hammarsköld Förtekning s. 60 för tidigare upplagor. Första upplagan utkom 1771, detta är den sista upplagan. Håkan Sjögren (1727-1815) var präst och skolman och mest känd för eftervärlden genom sitt ”Lexicon manuale latina-svecanum et sveco-latinum” vars första upplaga utkom 1775. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-43. 8:o. (8),283 + (6),346 s. + LÅSTBOM, AUG. TH. Konungariket Norges ståthållare, stifts-amtmän, amtmän och commendanter sedan år 1814, eller detta rikes förening med Swerige. Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1843. 8:o. (4),60 s. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och grönstänkta snitt. Ryggskinnet torrt och mer nött vid falsarna. Bra inlaga med endast några enstaka bruntonade blad. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 448. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4385. Är en fortsättning på Anders Anton von Stiernmans arbete med samma namn som utkommit 1745-1835.

Göteborg, 1890. Porträtt,VIII,182 s. & fotolitografiska plr. Häftad, oskuren, i något nött och solkigt omslag. Dedikation till Eugène Lewenhaupt på främre omslagets insida, vilken delvis gått igenom till framsidan. Från Säbylunds bibliotek. Johann Carl Hedlinger (1691-1771) var åren 1718-45 kunglig medaljgravör vid myntverket i Stockholm och Europas mest berömde mästare i sitt fack. Före sitt avsked från Sverige invaldes han 1745 i Vetenskapsakademien och belönades med hederstiteln kunglig hovintendent. Återstoden av sitt liv tillbringade han i Schweiz. Tre planscher i hela uppslag avbildar exempel på Hedlingers konst.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1761). 4:o. (2),20 s. Häftad. Någon obetydlig småfläck. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 28. Warmholtz 466. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 31.

Mariestad, Lewerentzska boktryckeriet, 1818. 4:o. (4) s. Oskuren med några vikmärken. Bra ex. Om olika expeditionstaxor och stämpelavgifter. F. J. Lewerentz anlade det första tryckeriet i Mariestad 1816, men dog samma år och verksamheten fortsattes av hans änka. Hon gifte sedan om sig med J. Brobäck och kom att driva tryckeriet en tid även efter dennes död. Själv dog hon 1836.

Sthlm, C. Delén, 1814. 8:o. Grav. titelblad,(6),84 s. Brunmarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med mörkt grön titeletikett som har några obetydliga skador. Inlagan ställvis ngt lagerfläckig och genomgående aningen snävt skuren. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 200. Pjäsen handlar om bohushövdingen Eylif och utspelar sig ”nära Swinesund. Tiden är wid 1020. - Skådeplatsen föreställer en gammal göthisk sal med dubbla ingångar och ett lönnhwalf.”

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1818). 4:o. 10 s. Tagen ur band. Med några små veck och obetydliga lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 26. Översättning av Pindaros femte isthmiska ode med grekisk och svensk parallelltext samt latinsk kommentar. Hyllningsdikt till segraren vid de Isthmiska spelen, Phylakidas från Aigina, pankratiasten. Pankration var en brutal antik kampsport med inslag av både boxning och brottning.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos P. Momma, (1756). 4:o. (4) s. Titelsidan med kunglig krona i träsnittsvinjett. Oskuren. Några veck i övre och nedre marginalen. Bra ex. Smädesskriften tillskrevs statsförbrytaren Erik E:son Wrangel, vilken dock i ett brev till drottningen förnekat författarskapet. Flera dömdes för att ha spritt skriften.

New Jersey, 1936. Porträtt,XIII,(1),15-368 s. & plr. Nött blått oklbd med titeltryck på ryggen och guldtryck på främre pärmen, övre gult snitt, de övriga oskurna. Pärmarna svagt bågnade. Ryggen svagt mörknad och den främre pärmen med en svag ljusrand. Inlagan lite lös i häftningen och de inre falsarna med lite sprickor. De främre försättsbladet med missfärgningar. Med Elizabeth och Allen Schieks exlibris. Nils Collin (1746-1831) prästvigdes i Uppsala 1768 och ankom, efter ett kortare uppehåll i London, till Philadelphia i maj 1770. Där verkade han som biträde åt prosten Johan Wicksell i Racoons och Pensnecks församlingar. Collin blev senare kyrkoherde över nämnda församlingar och valdes 1786 till kyrkoherde i Wicacoa. Från 1791 var han den ende kvarvarande svenska prästen i området. Efter hans död uppgick församlingarna med kyrkan Gloria Dei i den protestantiska episkopalkyrkan. Han var, förutom sitt prästerliga engagemang, en mångsysslare och mycket intresserad av naturvetenskaperna och historia, filosofi samt språk. Detta tog sig bland annat uttryck i en omfattande brevväxling med svenska lärda, till exempel P. F. Aurivillius och J. J. Berzelius. Trots att han led av hemlängtan blev han kvar i Amerika och blev den sista svenska prästen i ”Nya Sverige”.

Stenciltryck. Lund, 1965. 143 s. Häftad. Med en tillskrift i bläck och bläckanteckningen ”På uppdrag av Olle Holmberg”, skriven på titelbladet. Utarbetat av Bernt Olsson och Bertil Palmqvist. Användbart register till viktigt litteraturhistoriskt standardverk.

Sthlm, L. Salvius, (1748). 8:o. 28,(3) s. Tagen ur band. De tre sista sidorna med dikt av J. J. Amnell.

Sthlm, 1871. 32 s. Häftad, i lite nött tryckt blått omslag med smärre fläckar och ett par små kantrevor. Gunnar Lindes namnteckning med blyerts på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3443. Bibliographia Klemmingiana s. 22. Utgiven av G. E. Klemming efter Ekeblads jornaler för 1792 och 1803 i Kungliga biblioteket. Innehåller korta karaktärsteckningar av Gustav III och många av männen runt honom, till exempel Gustaf Mauritz Armfelt, Elis Schröderheim och Axel von Fersen. Ett relativt långt avslutande stycke ägnas Johan Fredrik Aminoff. Clas Julius Ekeblad (1742-1808) ägde Stola i Västergötland och stod själv i gott förhållande till Gustav III.

Skara, F. J. Leverentz, 1807. Liten 8:o. (8),54,(1) s. Tagen ur band och med gamla rödstänkta snitt. Lätt lagerfläckig. En del vikta hörn. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2551. Sven Brisman (1752-1826) är kanske mest känd för sitt engelsk-svenska lexikon som han gav ut när han var bosatt i Greifswald. Sedermera återflyttad till Sverige, hamnade han så småningom på Grunnevalds säteri, inte långt från Tidaholm i Västergötland. Han skrev på senare år ett antal böcker om lanthushållning varav den sista var ”Landtmannens wän, innehållande upplysningar och råd i landthushållningen” 1822. Föreliggande arbete tillkom med anledning av den nya arrendelagstiftningen från 1802.

Göteborg, 2000. 162,(4) s. Häftad. Bra ex. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 39.