Søkeresultat

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 24 s. Titelbladet med graverad vinjett. Tagen ur band. Vinjettens grävande gubbe i svagt tryck. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1902.

Sthlm, 1925. 28,(196) s. & 96 plr. Lätt nött mörkblått omarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, ramverk på pärmarna och inre denteller samt övre guldsnitt. Något naggade pärmhörn. Pärmarna med mindre svaga skrapmärken. Huvudsakligen ett planschverk med förklarande texter till de fint återgivna gravyrerna.

Sthlm, J. Haeggström, 1826. 8:o. XXII,416,(2) s. Samtida ngt nött hfrbd med oxiderad guldornerad rygg, röd titeletikett och gula snitt. Ryggen blekt överst. Inlagan ställvis med en del lager- och småfläckar, mest på s. 338-44. Några pappersförluster i yttermarginalen på s. 275 och 315. En liten fläck med bokstavsförlust på s. 320. Med A. Finemans felstavade namnetikett längst ned på ryggen. Översättningen gjord av Nils Salén. C. Fr. Dahlgren har såsom inledning lagt till sitt eget poem ”Dygdens första seger i ynglingens hjerta.”

Växjö, 1901. (8),106,(1) s. Rött hklbd med sparsamt guldornerad rygg och marmorerade pärmpapper (Gemickes bokbinderi). Titelbladet delvis gulnat och med minimal reva. Olof Wallqvist (1755-1800) prästvigdes 1776 och blev domprost och sedermera biskop i Växjö 1786. Han deltog vid riksdagarna 1786, 1789, 1792 och 1800. Han tjänstgjorde även som Gustav III:s biktfader och hovpredikant. Wallqvist var en hängiven rojalist och utsågs också till chef för det rojalistiska partiet i prästeståndet. Han blev med tiden mer och mer betydelsefull för Gustav III och en av hans närmaste rådgivare och senare även rådgivare till Gustav IV Adolf. Josef Rosengrens (1863-1949) doktorsavhandling. Denne var kyrko- och skolman samt redaktör för ”Nya Växjöbladet” 1894-1905 och tidningens ägare 1893-1909.

Uppsala, Palmblad & c., 1820. 8:o. (2),162 s. Ngt nött samtida gråpappomslag med handskriven titel på främre omslag. Oskuren. Delvis ngt lös i häftningen. Litet hål på sista sidan med förlust av två bokstäver. Några lager- och småfläckar. Eventuellt översatt av L. P. Bagge.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1839-1840. 4:o. (4),16 + 17-30 + (4),31-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (4),57-64 s. Grönt mönsterpressat hklbd från 1800-talets andra hälft med stänkta snitt. Ett bakre tryckt omslag till del I medbundet. Första titelbladet och del 2-3 något lagerfläckiga. Claes Annerstedts beskurna ägarstpl på titelbladen. Bra ex. Marklin 61 för del 1 och Marklin 1-5 för del 2-6. Allt som utkom. Om det s.k. devolutionskriget 1667-68. Claes Annerstedt (1839-1927) var chef för Uppsala universitetsbibliotek och ledamot av Svenska akademien. Hans omfattande boksamling var huvudsakligen ett forskarbibliotek med inriktning på den nordiska historien, lärdomshistorien och bokhistorien. Hans samling köptes in av Björck och Börjesson och merparten såldes genom katalogerna 286, 287, 293 och 300.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1828). 4:o. (4),IV,8 + (2),9-16 s. Häftade och oskurna. Delvis med reva i första delens rygg och med några små maskhål. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 1-2. Allt som utkom. Del II slutar mitt i en mening.

Uppsala, 1919. XV,(1),93,(2),1-270 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Fint ex. Ett av exemplaren på bättre papper av denna intressanta översikt med omfattande, ambitiös och användbar bibliografi som behandlar de äldsta tryckta historiska källorna rörande Sverige. Med person-, sak-, tryckårs- och tryckortsregister.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. (2),94 s. Tagen ur band. Gamla gröna snitt. Fuktrand i övre marginalen och hörnet på s. 9-41. Tuschfläck nedtill på titelbladet och numrering eller årtal 1834 skrivet överst. Berge Frondin (1718-83) blev som belöning för denna skrift, som var beställd av hattpartiet, utsedd till vice bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och tio år senare ordinarie. ”Han var en man med god begåfning och med omfattande studier, som borde passat väl för platsen, men en viss indolens och böjelse för vällefnad gjorde hans insats i bibliotekets historia mindre, än den kunnat och bort vara” skrev Frondins sentida efterträdare Claes Annerstedts i sin ”Förteckning å Upsala universitetsbiblioteks ledare”, 1921.

Sthlm, Z. Haeggström, 1830. 8:o. VII,(1),200 s. Samtida glättat grönt pappbd med röd titeletikett och grönstänkta snitt. Nedre pärmhörnen lite stötskadade. Några smärre fläckar på främre pärmen. Gamla noteringar på insidan av främre pärmen och försättsbladet. Bra inlaga med endast några vikta hörn. Fint ex. från Ringarums kyrka. Den andra upplagan, som dessutom hade bihang och kartor, utkom 1834. Nya upplagor utkom 1840, 1844, 1847, 1849 och 1856. Detta är den första.

Sthlm, 1902. (4),247,(1) s. Något nött rödbrunt mjukt klbd med guldornerad rygg, stänkta snitt och medbundet främre omslag. Små personhistoriska uppsatser om mestadels av historien ganska undanskymda gestalter, främst svenska kvinnor. Med rubriker som ”»Klockarmor» på Lofön”, ”Ulla Winblad på slottsbal”, ”Karin Du Rietz”, ”Bellmans maka”, ”Assessorskan Gjörvell”, ”Thorilds »föremål»”,. ”Eva Loffman”, ”Den mystiska damen å malmgården”, ”Cendrillon”, ”Esaias Tegnérs maka”, ”General Pechlins systerdotter”, ”Hvem var Charlotta Falkman?”, ”Angelique Magito”, ”Emilie Plater. En polsk hjältinna”, ”Ungerns frihetshjältinnor”, ”Nanna på Sköndal”, ”Julia Petöfi”, ”En Viktor Rydbergsk diktgestalt i historisk belysning”, ”Svensk präst – portugisisk general”, ”Under korset mot halfmånen” [om svenska frivilliga i grekiska frihetskriget på 1820-talet], ”Svenskarne under Dannebrogen anno 48”, ”Hjälten på skansen n:r 6”, ”Petöfi’s svenske kompanikamrat” och ”Förteckning öfver svenske frivillige i Danmarks armé krigsåren 1848-50”.

München, Güdd. Buch und Musikalien-Druckerei, 1915. 23,(1) s. Klammerhäftad och något nött. Liten reva i bakre omslaget och de avslutande två bladen. Utgavs av Drei-Masten-Verlag i Berlin. Innehåller bidrag av bl.a. Carl Hagemann och Julius Bab, samt utdrag ur Strindbergs brevväxling med Emil Schering.

Uppsala, J. Edman, 1769. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Ngt nött och med liten reva i ryggen. Bläcknumrering i övre hörnet på s. (1). Bring Riksdagshandlingar s. 110. Vers riktad mot partistridigheterna. Mårten Eklund eller Martin Ekelund skrevs in vid Uppsala universitet 1742 och var medlem av Upplands nation. Han försvarade två dissertationer 1750 och 1751. Han var verksam både som politisk rimsmidare och översättare under 1760-talet. Med dikten ”Stormhatten” deltog han i striden kring de Strickerska bröllopsverserna. Enligt Bygdén har Eklund bl.a. översatt markisinnan Lamberts ”Afhandling om wänskap” 1768 och Fieldings ”Tom Jones” 1765. Översättarens förord i denna omfångsrika roman är daterat i Livorno 1760. Böök uttalar sig i ”Romanens och prosakonstens historia i Sverige” positivt om Fieldingöversättningen och påpekar att Eklund i infogade noter diskuterar ordval etc. på ett ovanligt ”vaket” sätt.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1865. 8:o. (2),45,(1) s. Häftad i gult blankt samtida omslag och insatt i grått pappomslag med prydligt handskriven titel på det framsidan. Fint ex. med Johan Axel Almquists stplr.

Uppsala, 1943. 45 s. Halvpergamentbd med handtextad ryggtitel i rött och svart, stänkdekorerade pärmpapper och medbundet omslag. Den röda ryggtexten blekt. Längre anteckning i blyerts på främre pärmens insida av Kurt Winberg. Utgiven genom Michaelisgillet MCMXLV. Korrekturupplaga tryckt i 30 exemplar. Granlunds omfattande kommentarband till den svenska översättningen av Olaus Magnus ”Historia” utkom slutligen 1951. Detta korrektur trycktes för gillets ledamöter.

Norrköping, Föreningens boktryckeri, 1859. 8:o. (4),80 s. + INGELMAN, G. G. Griftekrans jemte några andra skaldeförsök i hvarjehanda ämnen. Sthlm, N. H. Thomson, 1834. 8:o. (8),116 s. + (RIDDERSTAD, CARL FREDRIK) Tids-runor. Af Rdd. Första häftet. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1831. 8:o. (2),IV,35 s. + (CÖSTER, FREDRIK BERNHARD) Lyriska éphémèrer. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1829. 8:o. (4),70,(2) s. Samtida hårt nött hfrbd med spår av guldornering och blinddekor. Blåstänkta snitt. Några spridda småfläckar. Pappersförlust på s. 19-20 i det tredje arbetet, som även har ett par smårevor i marginalen. Några fläckar i det fjärde arbetet, t.ex. en bläckfläck på s. 9. Bortklippt namnteckning upptill på försättsbladet. Med Axel Abramsons exlibris och stpl samt ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Cösters diktsamling ”Purpurvindan” innehåller bl.a. ”Mina blommor”, ”Vår fana”, ”Ett karnevalsminne” och prosastycket ”Ett reseminne, äfven kalladt Samojeder i vinterkläder” på s. 58-80. Det sistnämnda är en skildring av en resa i Norrland. Purpurvinda är en ört i familjen vindeväxter. ”Griftekrans” inleds med en rad begravningsverser över bl.a. G. W. Tibell och Adolph Bellman. Bland övriga dikter kan nämnas ”Hebe, af Westin”, ”Vid utrikes ministern, grefve Löwenhjelms återkomst till Sverige”, ”Jägarevisa”, ”Verser, afsjungna vid Linnéiska sällskapets stiftelsedag” och ”Dansen. (Efter Schiller)”. Allt som utkom av Ridderstads diktsamling i vilken märks titlar som ”Det tusenåriga riket” och ”Cadett-sång” och i ”Lyriska éphémèrer” stycken som ”Kärleksförklaringen” och den påföljande ”Herdestunden”.

Uppsala, 1889-92 respektive 1927. 11,(1 blank),1-216,(2) s. Svart hklbd med brun titeletikett i skinn. Titeletiketten delvis lite blekt. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 62. Bibliographia Klemmingiana s. 38-39 (för de två första häftena). Skrifter utgifna af Svenska literatursällskapet. Allt som utkom inklusive det ark med titelblad och innehållsförteckning som trycktes 1927. Tredje och fjärde häftet är redigerade och utgivna av Aksel Andersson. Ett antal felaktiga attribueringar och dateringar gör att Klemming här ger en starkt avvikande bild av boktryckarkonstens uppkomst i Sverige, jämfört med den som Collijn fastslår några decennier senare när han omarbetade bibliografin rörande denna tidsperiod efter att först ha fullföljt projektet till år 1600.

Göteborg, S. Norberg, 1842. 8:o. 136 s. Samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, biblioteksetikett och ryggexlibris. Stänkta snitt. Inlagan delvis ngt bruntonad. Med bläckfläck i marginalen på titelbladet. Första svenska upplagan utkom 1790 och andra 1823, båda tryckta hos Norberg. Författarattribueringen efter Linnström. Religiös uppbyggelseskrift skriven i dialogform.

Uppsala, 1896. (2),18 s. Häftad, i aningen nött tryckt omslag, fläck på det bakre. Handskriven lista på vilka Lewenhaupt delat ut trycket till på bakre omslagets insida. Från Säbylunds bibliotek. Trycktes enligt anteckningen i 30 exemplar.

Karlshamn, Tryckeri-bolagets officin, 1871. 8:o. (4),354,(2) s. & 3 tonlitograferade plr. Gult hklbd från början av 1900-talet med ljusblå titeletikett och rödstänkta snitt. Fin inlaga med endast några enstaka obetydliga lagerfläckar. En liten reva i yttermarginalen på s. 7. Första upplagan utkom 1869. Publicerades delvis först som artiklar i lokaltidningar i Karlshamn. Utkom på Nils Quidings förlag. Planscherna avbildar Heidelbergs slott, Rhenbron i Köln och Freiburg. Strömer besökte Tyskland, Schweiz, Frankrike och Belgien. Ett mål var bl.a. världsutställningen i Paris 1867, vilken beskrivs på s. 229-51.

Sthlm, L. Salvius, (1749). 8:o. (2),19,19-20,22-24 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Spår av senare omslag närmast ryggen på sista sidan. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 142 nämner två upplagor från samma år, detta är upplaga A med felpagineringen. Med ett svar av Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Elvius. Dalin som tidigare varit motståndare mot importerad lyx talar här med den största hänförelse om hur måltider och klädedräkter kan hämtas från jordens alla hörn. Med tydligt sikte på rudbeckianerna talar han även om hur inskränkt och fåfängt det är att se det egna landet som något höjt över de andra. Hans globaliseringsiver låter tidvis nästan dagsaktuell: ”at det nu kommer på et ut, om en sanning, en gagnelig märkwärdighet, yppas i Torne eller i Lissabon” [...] ”hela jordklotet är wåra contoirers ämne: Canton och Götheborg komma i samma räkning, och man skrifwer med lika trygghet til en antipode, som til en inwånare i Telje. Mat och dryck til en enda måltid kunna vara hämtade tusend mil från hvarandra och femtio riken kunna hafva del i en enda qvinno-skrud, så at sjelfva matkarne hos morianer arbeta för en skönhet i Stockholm”.