Søkeresultat

Sthlm, Marcus & comp., 1848. 8:o. 120,VII,(4) s. & 32 litograferade plr med noter. Samtida mörkgrönt hfrbd med guldlinjerad rygg och småstänkta snitt. Hårt nött rygg och stötta pärmhörn. Sprickor i innerfalsarna men bevarad häftning. Spridda lager- och småfläckar. Innehåller noter och text till bland annat ”Harpans magt”, ”Tiggaregossen”, ”Trindskallarna”, ”Alunda-visan” (av Afzelius själv) och ”Neckens brud”. Den romerska pagineringsföljden i slutet utgörs av en bilaga med Geijers recension av ”Svenska fornsånger”. Erik Drake (1788-1870) var verksam som kompositör och musikteoretiker samt inblandad i arbetet med Arwidssons ”Svenska fornsånger”. Han arrangerade även musiken till Bellmans ”Valda skrifter” som utkom 1835-36.

Sthlm, H. A. Nordström, 1824. 8:o. 20 s. Häftad i blankt samtida omslag av samma papper som inlagan. Enstaka lagerfläckar. Bra ex. Tegnérs avskedstal som lärare i Lund, om värdet av att studera de klassiska språken.

(Vänersborg, 1976). (4),57 blad & 7 ritningar. Slarvigt klammerhäftad och med ngt nött omslag. Utgiven av Älvsborgs läns museiförening.

Viborg, 1987. 245 s. + BALLHAUSEN, C. J. & JOHANSEN, PAUL. Thesaurus librorum danicorum 17. århundrede. Den lærde tid. Viborg, 1990. 357,(2) s. Två opappbd med skyddsomslag, det ena blått, det andra rött. Lätt nötta skyddsomslag, men fina ex. Tryckt i 750 respektive 550 exemplar. Illustrerade och kommenterade urvalsbibliografier över de viktigaste danska trycken 1482-1599 respektive 1600-talet med kollationeringar och kommentarer.

Sthlm, tryckt genom riddarhusdirections försorg, i Kumblinska tryckeriet, 1795. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Gott ex. Bungencrona föddes 1747 i Stockholm. Han blev riddarhussekreterare 1784. Han hade ”ovanligt lyckliga förståndsgåfvor och et ädelt hjerta. En snabb fattningsgåfva, en spetsig och stark tankekraft, i upfinningar mycken egenhet, och i anläggningar en väl öfverlagd klokhet, utgjorde hufvuddragen af hans förstånd. [...] För öfrigt var hans bekantskap lätt, men hans förtroende sent. Han behöfde goda skäl at högakta, likasom att misstänka: och derföre misstog han sig sällan på människjor, och dröjde länge at fälla et bestämdt omdöme öfver dem”. Med honom utslocknade den adliga ätten nr 1737 som introducerades 1720 med hans farfar Jacob Mårtensson Bunge.

Sthlm, F. B. Nestius, 1826. 4:o. 12 s. Tagen ur band. Titelbladet med samtida notering upptill: ”No. 22.” Bra ex. Uppläst den 2 mars 1826 och undertecknad av A. Lindeberg. Stockholms stads sparbank grundades 1821 med Carl af Forsell som initiativtagare och var landets andra sparbank.

Linköping, A. Petre, 1838. 8:o. 58 s. Häftad och oskuren i tryckt och ngt nött omslag. De 14 första sidorna helt loss i häftningen. Titelbladet med hörnveck och mindre pappersförluster i nedre marginalen. Med G. Fredenheims namnteckning. Från Östanå. Arbetet kritiserar i första hand tidningspressen och är en följdskrift av J. M. Roséns ”Den avita boken”, som utkom samma år. Adam Bonaparte Schmiterlöv (1799-1861) var löjtnant vid Skånska husarregementet och gav ut några inlägg i den politiska debatten.

Wels, 1935. XX,234 s. Häftad, oskuren. Omslaget nött och delvis blekt. Handskriven titel på ryggen. Ur Christian Callmers bibliotek. Archiv für Bibliographie. Beiheft 17.

Sthlm, 2001. 459 s. Häftad. Bakre omslag med ett längre veck. Geijerstudier. Skrifter utgivna av Geijersamfundet. 8. Med några svartvita illustrationer, i synnerhet av noter. Ett standardverk.

Sthlm, A. Zetterberg, 1796. 8:o. XVI,165 s. Bra grönt klbd med röd titeletikett (Hanson, Lund). Övre stänkt snitt, övriga endast putsade. Titelbladet med en gammal lagning överst. Ngt lager- och småfläckig, t.ex. på s. III, 29 och 32. En fuktfläck i nedre marginalen på s. 115-30. Enstaka blyertsnoteringar. Med Per-Erik och Ludmilla Lindahls exlibris. Sjöberg, den förste innehavaren av stol nr 18 i Svenska akademien, diskuterar i förordet svensk verslära och uttalsprinciper.

Sthlm, O. Grahn, 1818. 8:o. 28 s. Häftad och småsolkig. Sista arket loss. Avslutas med en dikt: ”Hell konung!”. Med anledning av Karl XIII:s begravning.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1817. 12:o. (2),190 s. Häftad och oskuren i aningen nött samtida gråpappomslag. Enstaka lager- och småfläckar, se t.ex. på s. 14-16. I yttre marginalen några smånaggar och hål efter arkens upphängning på tork. Lite större marginalrevor på s. 97-98 och 155-56. Från Biby med Lars G. Celsings namnteckning. J. P. Wåhlin översatte även Campes ”Nytt geografiskt bibliotek för ungdom, eller samling af intressanta resbeskrifningar, till den uppväxande ungdomens nytta och nöje” som utkom 1810-14.

Sthlm, I. Marcus, 1857. 8:o. 8 s. Häftad och ouppskuren. Liten blyertsnotering på sista sidan. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2674. Det finns två upplagor, en makulerad med 5 och en omtryckt med 31 rader på sista sidan. Detta är den senare varianten. Författaren påtalar ständernas njugga inställning till högre löner och inrättande av fler tjänster och antyder även behovet av en ny byggnad för Kungliga biblioteket, då lokalerna på Stockholms slott länge varit för trånga.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 8:o. (4),56 s. Tagen ur band. amla stänkta snitt. Enstaka småfläckar och en fuktrand. Lätt veck i övre hörnet de två sista bladen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 181, upplaga a. Fri översättning av Envallsson och musiken ”hopplockad” av honom, enligt Klemming. Med rollförteckning av vilken det till exempel framgår att Lars Hjortsberg spelade rollen Orest.

Sthlm, H. A. Nordström, 1821. 8:o. 22,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappersomslag. Fint ex. Den avslutande opaginerade sidan med bokannonser: ”följande arbeten af herr Jonas M. Stjernstolpe säljas i de flästa boklådor”. Skriften var utgiven ”på eget förlag”. På vers. Jonas Magnus Stjernstolpe (1777-1831) var författare och anställd vid Krigsexpeditionen i Stockholm. Han skrev dikter, sagor och berättelser i den humoristiska stilen, men hans viktigaste insats ligger ändå i hans översättningar, till exempel Cervantes ”Don Quixote” 1818-19.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1833. 8:o. 14,(2 blanka) s. Häftad i brunt pappersomslag med prydligt handskriven titel. Sista blanka sidan har en mängd mycket små brunfläckar. Joh. Ax. Almquists stplr. Avslutas med en dikt. Med omfattande biografiska uppgifter rörande legationssekreteraren i London Åke Wilhelm Rålamb (1798-1833) som dog på en sjöresa från London till Göteborg. Bland annat återges Rålambs sista ord: ”Jag dör! helsa hem”.

Uppsala, Palmblad & c., (1830). 8:o. (4),18 s. Häftad och oskuren. Ngt lagerfläckig. Ex. på tryckpapper. Marklin Catalogus disputationum 64. Wingborg Litteratur om Dalarna 6837. Borganäs var det medeltida fäste i Stora Tuna socken i Dalarna där Engelbrekt på midsommarafton 1434 började sitt frihetskrig och det var den första fogdeborg, som förstördes av upprorsmännen.

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. 87,(1) s. Samtida trevligt marmorerat pappbd. Några obetydliga smutsfläckar på de avslutande bladen. Fint ex. Endast textdelen, saknar planscherna! Almquistiana 339.

Uppsala, (1760). 4:o. (6),42 s. Tagen ur band och med stänkta snitt. Lätt lagerfläckig. Saknar planschen! Lidén Catalogus disputationum 12. Krok 2. Claes Annerstedt skriver i ”Uppsala universitets historia” om Clewberg som orientalist: ”Tolf disputationer utkommo [...] under hans hans tre-åriga professorstid, alla rörande sig kring hebreiskan och mest åt det arkeologiska området, hvaraf en af N. Svartz 1760 ’De variis frumentorum et leguminum speciebus [...]’ sökte att tillgodogöra sig de forskningar, som Celsius och Linné nedlagt på detta område.”

Uppsala, J. Edman, 1784. 8:o. 42 s. Med en inklistrad grav. vinjett på s. 3. Tagen ur band och med gamla stänkta snitt. Delvis lagerfläckig inlaga. Titelbladet smutsigt och fläckigt. Bibliotheca Walleriana 17273. Devisen på den avbildade vapenskölden på sidan 3 lyder ”Famam extendere factis”. Trycket rör alltså sonen (1741-83) till den stora botanikern med samma namn.

Sthlm, 1942. 246 s. + Bifogat korrespondenskort. Daterat 1983-06-26. 14,5 x 10,5 cm. + Kopia ur Konsthistorisk tidskrift 1943. (4) s. Häftad och lätt snedläst. Interfolierad med anteckningsblad. Ryggen med obetydliga revor upptill, läsveck och minimal fläck. Prydliga anteckningar och rättelser i bläck här och där på anteckningsbladen. Sannolikt författarens eget ex. Avhandlingen behandlar främst den verklighetsskildrande romanstil som företräds av Cederborghs närmaste föregångare, Cederborgh själv samt hans direkta efterföljare den s.k. ”trasenbergska kohorten”. Det bifogade kortet är till Maj och Nils (förmodligen Sylvan) avsänt från Ragnhild (förmodligen Boström) med tack och information om en kort recension av Nils Sylvans avhandling i ”Konsthistorisk tidskrift” 1943. De bilagda bladen är en fotostatkopia av ovan nämnda recension.

Sthlm, Z. Haeggström, 1835. Stor 12:o. XII,420 s. Samtida något nött hfrbd med rik delvis oxiderad guldornerad rygg. Ljusgröna sprängda snitt. Stukade pärmhörn. Defekta hörn på s. 29-32. Smårevor på s. 171, 201-04, 225-27 och 347. Förlagsstpl ”Tillhör ej förläggaren” på försättsbladet. Björck Swenska språkets skönheter 29. Inleds med en uppmaning att läsa poesi, för att: ”Poësien lyfter menniskan öfver det jordiska, hon befriar själen från de bojor, som hålla henne fången, och upphöjer henne till en skönare verld. En menniska, som blifvit väckt till sådana njutningar, har derigenom beträdt en högre bildnings bana”. Till skillnad från att läsa romaner: ”Huru många hafva icke, till sin stundom obotliga skada, genom en ursinnig romanläsning förslappat själen och beröfvat den kraften till allvarsam sysselsättning, onyttigt användt sin tid, förlorat hogen för all ädlare verksamhet och allt uthållande själsarbete, stundom till och med så förderfvat sin känsla, att de knappt varit i stånd att förstå en verkligt stor författare?”. Björck påpekar att Winge efter en historisk inledning med citat och verslära i huvudsak hämtat sitt dikturval ur de sista decenniernas diktning och helt utesluter Bellman, men ger Stagnelius större utrymme än Tegnér.

Linköping, D. G. Björn, (1799). 8:o. 67 s. Häftad i samtida glättat svart omslag. De första och sista sidorna lagerfläckiga. Solkigt titelblad med delvis raderad samtida namnteckning och liten lagning på baksidan. Rättelse på s. 63. Med J. A. Almquists stpl och ur Magnus von Platens bibliotek. De fyra tryckta genealogiska tabellerna saknas. Ranius Biographica minora 1663a. En vers av J. Elers på sidorna 51-52. Utförliga noter på sidorna 53-67 med biografiska och bibliografiska uppgifter samt citat ur Älfs verser vid olika tillfällen. De genelaogiska tabellerna - som saknas här - sammanställdes av Lars Sparschuch.

Uppsala, 1889-92 respektive 1927. 11,(1 blank),1-216,(2) s. Brunt hklbd med brun titeletikett i skinn och stänkta snitt. Ryggen blekt. Bra ex. med Anders Ollfors exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 62. Bibliographia Klemmingiana s. 38-39 (för de två första häftena). Skrifter utgifna af Svenska literatursällskapet. Allt som utkom inklusive det ark med titelblad och innehållsförteckning som trycktes 1927. Tredje och fjärde häftet är redigerade och utgivna av Aksel Andersson. Ett antal felaktiga attribueringar och dateringar gör att Klemming här ger en starkt avvikande bild av boktryckarkonstens uppkomst i Sverige, jämfört med den som Collijn fastslår några decennier senare när han omarbetade bibliografin rörande denna tidsperiod efter att först ha fullföljt projektet till år 1600.