Søkeresultat

Göteborg, 1884. 101,(1) s. Fint marmorerat pappbd med titeletikett i skinn (Harry Larsen). Ryggen obetydligt blekt och lätt nött.

Göteborg, L. Wahlström, 1799. 8:o. 62, (1) s. Samtida ngt nött gråpappbd. Enstaka fläckar. Första upplagan trycktes 1780. En tredje upplaga trycktes i Skara 1831. Brags psalmer utgavs även 1820 tillsammans med andra av K. F. Kjellerstedt under titeln Zions sånger vid Babylons älfver. Ytterligare en upplaga av denna samlingsutgåva trycktes i Jönköping 1831.

Sthlm, I. Marcus, 1855. 8:o. 134 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Lagerfläckig, hårdare fläckad på de första och sista sidorna. en fuktrand i inre marginalen på de första bladen och en bläckfläck på sista sidorna och bakre omslaget. Flera namnteckningar på främre omslaget av L. Ysander, en daterad i Göteborg på 1850-talet. Allt som utkom. Efter en inledning behandlas Norrland på sidorna 15-65 och Dalarna från sidan 66 till slutet med namn som Hedberg, Jansson, Wiberg, Pehrsdotter, Ersson, Forsell och Hejdenberg.

Uppsala, Stenhammar & Palmblad, 1812. 12:o. 45,(1 blank,1) s. Tryckt rättelselapp inklistrad på sista blanka sidan. Mörkbrunt enkelt klbd från 1800-talets slut. Något fläckig på de första och sista sidorna. Stpl för H. J. F. Gaten (?) på försättsbladet. Rättelselappen är sannolikt hämtad från det bakre omslaget. I en del av upplagan hade ett av tryckfelen redan hunnit rättas. Innehåller sexton psalmer för olika högtider och genrer. Geijer hade i ”Om falsk och sann upplysning”, delvis i polemik med Wallin, förespråkat ett högtidligt och vördnadsbjudande språkbruk för den religösa diktningen. Dessa tankar omsatte han i ”Försök”. Enligt Liedgren innebar detta arbete, tillsammans med Hedborns ”Psalmer”, en ny psalmstils genombrott i Sverige. Genom bruket av ålderdomliga ordvändningar återknöt dessa till den äldre bibelsvenskan, samtidigt som psalmerna uttrycker en ”mystisk-romantisk” stämning. I ett brev till Lorenzo Hammarsköld daterat den 14 januari 1813 skriver Geijers studiekamrat i Uppsala L. F. Rääf: ”Det är tvist underkastadt, antingen Geijers psalmer komma att göra största lyckan hos de himmelska makter, på hvilka intet somniferum verkar, eller hos jordens barn som anse hvart och ett sådant för sin yppersta håfva”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1812. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Har varit vikt. Delar av en gammal tillskrift och numrering på titelbladet. Påföljderna för brott mot den nyss antagna successionsordningen ”på hwilket sätt som hälst” straffades med döden, liksom även eventuella försök att hjälpa tillbaka den avsatta konungen och hans familj till Sverige. All korrespondens med de förvisade förklarades också vara förbjuden, liksom även ”allmänt buller och owäsende” rörande den nya successionsordningen. Straffet var återigen det strängast tänkbara.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 126 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla röda snitt. Rester av senare brunt pappomslag på ryggen. Titelbladet hårt bruntonat och med svaga veck. Ett fåtal fläckar. Anders Schönberg d.y. (1737-1811) knöts tidigt till kretsen kring C. C. Gjörwell och var liksom denne full av planer på storstilade litterära projekt. Schönberg som börjat som auskultant i hovrätten, valde att satsa på en lärd kanslikarriär och efter en tid som amanuens i Kungliga biblioteket utnämndes han till historiograf utan lön och avslutade banan redan vid 35 års ålder med utnämningen till den föga betungande sysslan som riksheraldiker, senare med kansliråds titel. Ekonomiskt skulle han under hela sitt liv främst stödja sig på ärvd förmögenhet, inte minst inkomsterna från den egendom som han ärvt av sin far, överjägmästaren med samma namn.

Sthlm, P. A. Huldbergs boktryckeri, 1849. 12:o. 32 s. Tagen ur band. Lätt lagerfläckad. Guttaperka blev känt i Europa först 1820 men hade använts i Ostindien flera hundra år tidigare. Författaren menar att man kan använda ämnet till bland annat kirurgiska förband, bokbinderiarbeten och hovbeslag! Boktryckaren Gustaf Torsell (1811-49) gav bland annat ut tidningen ”Thorgny” 1843-45.

Sthlm, L. Salvius, (1759). 8:o. (2),20 s. Graverad titelvinjett. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla röda snitt. Ngt lagerfläckig. Titelbladet med några fuktfläckar. Svag liten fläck i yttermarginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1887. Carl Carleson är en frihetstida frontfigur, inte minst i den tidiga nyttodiskussionen, som tidningsutgivare och senare som ämbetsmän. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Särskilt var det honom en glädje att nu kunna deltaga i tankeutbytet i Vetenskapsakademien, där han 1755 blivit ledamot, I denna krets återvände han ännu en gång till frågan om lantbrukets upphjälpande” och ”Vad han önskade var, i analogi med engelska förhållanden, »fri», dvs. oreglerad spannmålshandel, uppmuntrad av premier till köpmännen, som av den säkra vinsten skulle lockas att förlägga jordbruket med kapital. Så skulle penningen i köpmannens hand bygga rior till sädens förvarande ifrån skämning, hävda jorden på tjänligaste och fördelaktigaste sätt, skynda händer till plogen och göra bondens arbete lätt”.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. 40 s. Titelbladet med träsnittsvinjett. Häftad och oskuren med bindgarn i ryggen. En samling småfläckar på titelbladet, i övrigt spridda småfläckar. Är egentligen tredje upplagan. Trycktes först 1742 och även 1747. Med svar av Jacob Faggot. Hindric Jacob Wrede (1696-1758) gjorde en lång militär karriär innan han 1747 blev landshövding i Karelen, Savolaks och en del av Kymmenegårds län. Han var en inflytelserik politiker under 1740- och 1750-talen, bland annat var han ordförande i kommissionen som dömde rojalisterna efter 1756 års statskupp.

Uppsala, J. Edman, (1769). 4:o. (4),25,(1) s. Med en liten planritning i texten på s. 21. Tagen ur band. Ngt nött. Lös i häftningen. Titelbladet med en liten fläck. Lidén Catalogus disputationum 422. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 396. Teijler Litteratur om Örebro län 2110. Den äldsta avhandlingen om Örebro slott. Närkingen Johan Fredric Bagge (1744-1805) författade även ”Beskrifning om upstaden Örebro” 1785.

Sthlm, 1927. 226 s. Trevligt halvpergamentbd med sparsamt guldornerad rygg, grön titeletikett i skinn och effektfullt marmorerade pärmpapper samt stänkta snitt (Djursholms bokb. Kippel Sundholm, 1933). Främre omslag medbundet. Titeletiketten lite nött och flammig. Med Albert Paulis exlibris. Sidorna 213-26 upptas av ett personregister. Innehåller uppsatserna ”Den siste rikskanslern och hans döttrar. I. Fredrik Sparres brev till sin dotter Ulla. II. Ur Carl Reinhold Wrangels brev till sin maka. III. Vad de unga damerna hade att förtälja. IV. I stormiga tider och i lugn och ro på Åkerö”, ”En gammal gustavians ungdomsbedrifter” (om Carl Didrik Hamilton) och ”En originell teaterchef” (om John Hugo Hamilton). Utgår från arkivmaterial på Boo i Närke. Albert Paulis (1863-1936) exlibris är komponerat av Georg Pauli.

Norrköping, Östlund & Berling, 1847. 8:o. 23 s. & 2 litograferade plr. Tagen ur band. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2186. Planscherna är bundna i börjanresspektive slutet.

Sthlm, H. Fougt, (1771). 4:o. (4) s. Oskuren. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 123.

Uppsala, J. Edman, (1769). 4:o. (6),92,XIV s. Med 6 träsnittsillustrationer i texten. Häftad. Oskuren. Med en svag fuktrand i övre marginalen och några lätt lagerfläckiga blad. Stora fuktränder på s. 17-24 och 49-60. De inledande och avslutande två bladen solkiga och loss. Sista bladet med revor i marginalen. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 18. Warmholtz 519. Sallander Litteratur om Västergötland 509. Förtecknar västgötska lagmän t.o.m. 1500-talet efter Västgötalagens lagmanslängd med kompletteringar ur skilda dokument. På de avslutande sidorna med romersk paginering avtrycks tolv medeltida handlingar. Med många citat ur Västgötalagen på svenska.

Malung, 1957. Porträtt,120 s. & 1 plansch. Lätt nött oklbd. Enstaka blyertsmarkeringar. Med tillskrift från Bertil Linder till Sten Lindroth daterad den 27 juni 1957 och kompletterande dedikation till densamme. Ur Sten Lundquists bibliotek. Utgavs av Sveriges vattenfabrikanters riksförbund och på Bertel Linders initiativ. Förtecknar över 300 titlar, varav många är översättningar, vilket visar vilken spridning Bergmans olika texter fick.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 23 s. Graverad inklistrad titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. Med liten numrering överst på titelsidan. Datumet för talet var egentligen den 13 juli enligt anteckning i ett annat exemplar. Detlof Heyke (eller Heijke, 1707-75) adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i Bergskollegium 1728, gjorde flera studieresor i Europa under början av 1730-talet, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737-58 och utnämndes slutligen till bergsråd 1772. Han var disponent för släktegendomen Gammelbo och köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Örebro), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn- och stålmanufaktur. Likaså var han verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Vid sin död efterlämnade han en betydande förmögenhet, vilken bland annat bestod av tre fjärdedelar av Hällefors, hälften av Gammelbo och hela Bredsjö bruk i Hjulsjö. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 och Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1840. 8:o. 8 s. Häftad och ngt nött i tryckt omslag. Omslaget med ett par fläckar och ägarinitialer i bläck daterade 28/1 1840. Svag fläck på titelbladet och småfläckar i marginalen på s. 5-6. Tegnér vänder sig i denna dikt mot hela den nya liberala och rationella rörelse han fruktade skulle ödelägga det han ansåg utgöra den svenska kulturen, och lägger ut texten för den typiska romantiska konservatismen. Dikten fanns att köpa i Stockholms boklådor den 23 januari 1840 och sålde i 500 exemplar samma dag. Beskow ska i en biljett till Tegnér berättat att han råkat femtusen människor som klagade över att inte kunna få köpa den. Den liberala pressen, med ”Aftonbladet” och ”Dagligt allehanda” i spetsen, var hård i sin kritik av dikten. Tegnérs här påbörjade politiska engagemang avslutades bara några månader senare.

Helsingfors, 1892. (6),180 s. Ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett. Främre omslaget medbundet. Ryggen lätt blekt, lite nött och något fläckig. Något stött och naggad i pärmhörnen. Spridda små fläckar främst i senare delen. Dedikation till Harald Wieselgren. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Handlar om J. H. Mörks roman ”Adalriks och Giöthildas äfventyr”. Finns även med titeln: ”Jacob Henrik Mörk. Litteraturhistorisk teckning. I. Adalrik och Götilda”. Harald Wieselgren (1835-1906) var bibliotekarie, biografisk skriftställare och publicist.

Tierp, 1948. VIII,215 s. Häftad. Omslaget obetydligt nött och solkigt. Fint ex. med dedikation till Bengt Åhlén. En ny utvidgad upplaga utkom 1980.

Sthlm, C. Nyberg, 1816. 8:o. 47,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappersomslag med ngt nött rygg. En pappersförlust i nedre yttre hörnet på främre omslag som även har en mindre fläck. Lite nött i yttermarginalerna. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 205. Denne nämner ej det tryckta omslaget.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1825. 8:o. (2),112,(1) s. Häftad i lätt nött tryckt pappomslag. Ryggen med ytliga pappersförluster där den underliggande gråpappen tittar fram. Inlagan med några svaga fläckar. Bra ex. med J. O. Forsséns namnteckning. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 233. Det tyska originalet utkom 1818. Nya översättningar utfördes av A. A. Grafström 1833 och Allan Bergstrand 1931. Översättaren Olof Erik Bergius (1784-1837) var en tid justitiarie på St. Barthelemy. Han skrev en bok ”Om Westindien” 1819 och översatte även ”Wilhelm Tell” av Schiller 1823.

Sthlm, Z. Haeggström, 1817. 8:o. (4),88,87-93 s. Ljusgult pappbd med brun titeletikett i skinn (Uppsala bokband C. W. Bergman). Det blanka samtida gråpappersomslaget medbundet i slutet. Ryggen lätt nött och gulnad. En liten fuktfläck överst på frampärmen. Ställvisa lager- och småfläckar. Flera för- och understrykningar i blyerts med små kommentarer. Namnteckning med kulpenna från 1965 på försättsbladet. Första svenska upplagan utkom samma år. Enligt Bygdén skrev Napoleon, när han fick kännedom om arbetet, 44 anmärkningar för att vederlägga dess autenticitet. Det nämns även i hans testamente där han återigen avsvär sig från författarskapet.

Tavastehus, Karisto, 1939. XVIII,(2),328,(2) s. Oklbd med nött och lite trasigt skyddsomslag. Dedikation till ”Hans G. Westerlund och hans Elly, från en av medvandrarna, vännen Eyvind. Stockholm d. 6.3.40”. I början av trettiotalet hade Hans G. Westerlund tillsammans med Einar Malm och Vilhelm Moberg en ”vandrarklubb” till vilken Eyvind Johnson senare anslöt sig. Einar Malm berättar att man ett par gånger i månaden strövade ”med ryggsäckskost ivrigt diskuterande genom Stockholms då inte sönderbyggda omgivningar, och efteråt åt vi middag hos varann - mest hos Westerlund som hade egen villa i Huddinge.”

Sthlm, O. Grahn, 1825. 8:o. 11 s. Häftad med samtida glättad svart ryggremsa. Något lagerfläckig och titelsidan dammig. Magnus Torén (1770-1825) var gift med Emerentia Martina, född Grubb.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 12:o. (8),28 s. Med titelvinjett föreställande Närkes vapen. Enkelt marmorerat kartonnage. Ryggen med skada upptill. Nära skuren, i preliminärbladen delvis in i texten. Lidén 106. Warmholtz 394. Teijler Litteratur om Örebro län 6209. Allt som utkom trots en kustod ”Cap. II” på sista sidan. Med en märklig tvåsidig dedikation tryckt med runtyper (denna är dock i detta exemplar illa skuren). Hallman hade tänkt att utvidga detta verk under titeln: ”Nerike thet nya, gamla, öfra och underjordiska”, men av detta blev intet. Tuneld använde sig av hans uppgifter till sin geografi.