Søkeresultat

Sthlm, C. Deleen, 1819. 8:o. 67,(1 blank,1) s. Tagen ur band och med spår av ursprungligt gråpappersomslag. Ngt lagerfläckad i övre marginalen och med enstaka småfläckar. Reva och liten lagning i inre marginalen nedtill på titelbladet. Sidorna 41-44 delvis loss. Det franska originalet trycktes 1760. Henri-François d’Aguesseau (1668-1751), som själv skrev sig Daguesseau, var fransk jurist och tillsattes 1700 som generalprokurator vid franska parlamentet. 1717 blev han kansler, en befattning han dock tvingades lämna efter att ha hamnat i onåd hos parlament och kung. Han återkallades 1727 och jobbade fram till sin död för att få Frankrike att antaga en gemensam lag, och gjorde en betydande del av grundarbetet inför revolutionsförfattningen. Antoine Thomas (1732-1785) var 1700-talets stora ”eloge”-författare och skrev dylika över både Descartes och Markus Aurelius. Hans ”Essai sur les éloges” från 1773 kom flitigt att användas runt om i Europa vid författande av minnestal och festskrifter.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1866. 8:o. 38 s. Häftad i samtida glättat blått omslag. Delvis mycket lätt lagerfläckig. Inledningsvis med liten fuktfläck i övre hörnet. Med dedikation till L. F. Rääf. Biografin över Bonstetten ingick även i del II av Beskows ”Minnesbilder” som utkom samma år, dessförinnan hade den varit tryckt 1854 i ”Rosa. Vittert album” under titeln ”Ett besök hos Bonstetten”. Arbetet översattes till franska 1867. Schweizaren Karl Viktor von Bonstetten (1745-1832) författade sociala och filosofiska skrifter och hade en romantisk förbindelse och brevväxling med den dansk-tyska författarinnan Friederike Brun. Bland titlarna på hans verk märks den år 1826 utkomna ”La Scandinavie et les Alpes”. Beskow skildrar bl.a. ett möte med den åldrade Bonstetten i Schweiz. Beskow sände sina minnesteckningar över Bonstetten och Müller som gåva till Rääf den 22 november 1866. I ett brev till B. E. Hildebrand daterat den 7 januari 1867 skriver Rääf att han just haft nöjet att läsa Beskows biografier: ”jag har under dessa studier gjort jemförelse mellan tvänne skickliga pennor: Crusenstolpe, som sätter rost på sjelfva guldet, och v. Beskow som aftvår hvarje fläck, ehuru starkt och länge han än varit infrätt.” Beskow och Rääf, som förenades bl.a. genom sin konservatism och beundran för Gustav III, brevväxlade under många år.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1840. 8:o. (10),314 s. Samtida hfrbd med tidstypiskt guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Ryggen lite blekt och med några små nötningar. Titelbladets övre marginal avklippt och lagad samt med lagad reva upptill med förlust av en bokstav i titeln. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5838. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 591 och Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 42 för första upplagan som utkom 1765. Med tryckt dedikation till landshövding Fredrik Posse, kontraktsprosten Jöns Sommar (Bruzelius morbror), Gustaf Hamilton och Anton von Lieven. Exemplar existerar med enbart dedikationer till Posse och Sommar. Lantmätaren och kronofogden Johan Lorents Gillbergs (1726-93) arbete hade tillkommit på landshövding Carl Adlerfeldts uppmaning. Som källor använde sig Gillberg av jordeboken och en omfattande korrespondens med länets tjänstemän. Försättsbladet i denna volym med pappersbruket Periodens vattenmärke, vilket kan tyda på att boken är bunden i Nyköping.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. Grav. titelblad,(8),70,1-18 s. Häftad. Insatt i senare lite löst omslag. Obetydlig fuktrand i början och på slutet.Titelbladet med några småfläckar i marginalen. Stort, endast putsat ex. Det fina titelbladet är ritat och graverat av J. Gillberg. Med tryckt dedikation till kronprinsen. Kapitlen behandlar i tur och ordning ”medborgelighets uphof och förbindelser”, ”konunga-makten”, ”undersåtelig pligt”, ”upfostringen”, ”krig”, ”näringsväsendet” etc.

New York, 1968. (16),325 s. Lätt nött blått oklbd. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Burt Franklin Bibliogaphy and reference series 195. Boken är ett faksimil av den svenska originalutgåvan som utkom 1913. Gunnar Brusewitz återkom flera gånger till Strindberg. 1965 illustrerade han ”Blomstermålningar och djurstycken” och 1989 skrev han ”Guldörnen och duvorna. Fågelmotiv hos Strindberg”.

Sthlm, J. W. Lundberg, 1854. 8:o. 64 s. Häftad. Oskuren. Liten reva i yttre marginalen på s. 27 och 33. Med C. A. Klingspors namnteckning. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2601. Marklin Catalogus disputationum 80.

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. (4),68 s. Med inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet och sista sidan lite bruntonade och lätt solkiga. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9489. En anonym donator lämnade i början av år 1770 femtio dukater till Vetenskapsakademien för utlysande av en tävling om ett äreminne över Lantingshausen. Endast tre bidrag inkom och Gyldenstolpe vann belöningen. Ett av de andra bidragen var skrivet av A. Schönberg, som fick ett hedersomnämnande och trycktes även det. Jacob Albrecht von Lantingshausen (1699-1769) var efter svensk och utländsk krigstjänst en av hattarnas mera betydande män och ledamot av Sekreta utskottet 1751-56 respektive 1769. Hans politiska karriär bromsades dock ständigt av kungen och han sökte sig med tiden allt mer tillbaka till de militära uppdragen. Under åren 1758-61 var han överbefälhavare i Pommern i kriget mot Preussen. Han avslutade sin karriär som överståthållare i Stockholm.

Sthlm, J. G. Lange, 1771. 4:o. (8) s. Oskuren och ouppskuren. Fint ex.

Sthlm, S. Rumstedt, 1831. 8:o. Grav. titelblad,(10),274,(4) s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och orange titeletikett vilken är lätt skadad. Blåa snitt. Stort ex. där bladen i mindre format i arken är oskurna i yttermarginalen. Spridda småfläckar och smärre solkigheter. Några röda lackplumpar på pärmarnas insidor. Musikdelen saknas. Fjärde upplagan. Det graverade titelbladet är signerat av Hönberg. Företalet är skrivet av Johan Henrik Kellgren.

Sthlm, C. Deleen, 1835. 12:o. (2),22 s. Tagen ur band och insatt i ny blå ryggremsa. En fläck i inre marginalen inledningsvis. Utkom även med annat titelblad som ”Satirisk tidsspegel”. Bygdén förtecknar ett tryck av C. F. Jacobson ”Den näsvise getingen” från 1833, och föreliggande tryck kan vara någon sorts kommentar till eller parodi på den. Här finns bland annat texterna: ”Tal från galgen. Spitsbofven Swupper i London, defension för tjufnad, och praktiska vinkar i taskspelarekonsten”, ”Gyllende spegel för vår tids eleganta ogifta och gifta damer”, ”Philosophiska betraktelser öfver en ostmask” och ”Tidnings-skrifvarne och parcerne. Ett dramatiskt skämt”. I Kungliga bibliotekets katalog anges Tollin som en möjlig författare till skriften.

Sthlm, framl. L. Salvii tryckeri, 1775. 8:o. 20 s. Häftad och oskuren med nyare brun ryggremsa. Bra exemplar som dock saknar titelvinjett. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 174: ”Behandlar svenska jordbruket ur ekonomisk synpunkt”.

Sthlm, S. Rumstedt, 1823. 4:o. 8 s. Häftad med små spår av gammal ryggremsa. Lätt nött. Bra ex. Akrell Stockholmiana 928. Altaret i Ulrika Eleonora eller Kungsholms kyrka är efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell d.y. och altartavlan är målad av Fredric Westin. Motivet är Kristi uppståndelse och den invigdes på påskdagen. Garvarfamiljen Westin på Kungsholmen bekostade det hela. Rosenstein var vid denna tid ärkebiskop.

Uppsala, Leffler & Sebell, 1838. 8:o. 48 s. Tagen ur band. Aningen bruntonad. Fuktrand mitt på titelbladet och längst ned i ryggen på de sista tio sidorna. “Underhållen med högt allvar vetenskapens och konstens vestaliska eld [...] -Då hedren I bäst minnet af den store lärde, hvars hågkomst en svag röst på denna stund för eder återkallat. På sådant sätt skall han, sedan han under ett långt och bragdrikt lif frejdat svenska namnet med sin verksamhet, ännu efter döden länge gagna svenska ynglingar med sitt föredöme”. Avslutas med en kort bibliografi, där bland annat Hallenbergs kanske mest kända verk finns upptaget; "Svea rikes historia under konung Gustaf Adolph den stores regering", utgivet i fem band 1790-96.

Sthlm, Marquardska tryckeriet respektive O. Grahn, 1811. Liten 8:o. Grav. titelblad,3-106 s. + grav. titelblad,(2),102 s. Samtida marmorerat pappbd med brun ryggetikett i glättad papp. Ngt nötta falsar och pärmkanter samt liten bortriven bit av pärmpappret på bakpärmen. Enstaka lager- och småfläckar. En mörknad vaxljusfläck i yttre marginalen på s. 66 i första delen och en krossad liten samtida insekt i övre marginalen på s. 87 i andra delen. Hugo Falanders namnteckning på frampärmens insida. Första häftet i andra upplagan. Första upplagan av detta häfte utkom 1809. Andra häftet utkom bara i en upplaga. Innehåller bland annat ”Till Finlands hjeltar”, ”Öfver freden”, ”Hebe på Paphos”, ”Folk-sång”, ”Den svenska visan”, ”Polyfemerne” och ”Djurgården. Elegi” samt en rad dryckessånger.

Göteborg, S. Norberg, 1794. 8:o. (12),267,(1) s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, benfärgad titeletikett och röda snitt. Ryggen med fläckar upp- och nedtill. Genomgående fuktfläck i nedre marginalen och nedre yttre hörnet, vilken expanderar mot slutet. Med Christian Hammers exlibris. Det tyska originalet utkom 1789 i Barby under titeln ”Ratio disciplinae unitatis fratrum A. C. Oder: Grund der Verfassung der evangelischen Brüder-Unität Augsburgischer Confession”.

Stockholm, Nordisk rotogravyr, 1949. 33,(2) s. Häftad och lätt nött. Dedikation till Karl Vennberg: ”Karl V / med tack för Fiskefärden / Lennart”. Teckningar av Knut V. Pettersson. Utgavs som nyårsgåva gemensamt av KF:s bokförlag, Rabén & Sjögren och Ehlins förlag. Karl Vennbergs diktsamling ”Fiskefärd” utkom samma år.

Banbury, 1983. XII,92 s. Häftad. Ur Arne Losmans bibliotek.

Uppsala, 1919. XV,(1),93,(3),1-270 s. Blått hklbd med guldlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt (Oscar Engdahl, Lund, 1967). Ryggen blekt och den främre pärmen med en ljusrand upptill. Fuktrand på titelbladet och fram till s. 1 i första pagineringsföljden. Ur Christian Callmers bibliotek. En intressant översikt med omfattande, ambitiös och användbar bibliografi som behandlar de äldsta tryckta historiska källorna rörande Sverige. Med person-, sak-, tryckårs- och tryckortsregister.

Sthlm, 1877. 49,(1 blank),LXXXXII,(2) s. & plr. Häftad. Omlaget lite nött och obetydligt solkigt. Sprucken i ryggen och lös i häftningen. Liten fuktrand i yttermarginalen mot slutet. Från Säbylunds bibliotek. Fint illustrerat arbete som inleds med en allmän beskrivning, går igenom Engsös ägare och beskriver Engsö kyrka. Med många avtryckta bilagor av inte minst godshistoriskt och genealogiskt intresse samt olika förteckningar på slottets samlingar, bland annat porträtt- och tavlor, vapen och handskrifter. De sistnämnda, från medeltiden och framåt, förtecknas på sidorna XXXVII-LXX och kompletteras med omfattande person-, orts- och vapenregister till dem på sidorna LXXV-LXXXXI.

Sthlm, J. Hörberg, 1834. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Gamla röda snitt. På mycket tjockt papper. Lös i häftningen. Avslutas med en kort bibliografi. Författaren, historikern och numismatikern Jonas Hallenberg (1748-1834) var bland annat riksantikvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare. Wallin var kyrkoherde i Klara.

Linköping, P. H. Groth och A. Petre, 1808. 8:o. 42 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1146. Tisells arbete är delvis en polemik mot J. E. Gerss ”Afhandling om trädes-åker-jord” som utkommit 1805-06.