Søkeresultat

Lund, J. Lundblad, 1794. 4:o. (4),71,(1) s. Häftad i samtida fuktfläckat gråpappomslag. Fin inlaga med svag fuktfläck på slutet. Med Eberh. Quensels överstrukna namnteckning. En andra upplaga utkom 1802. Lars Tengwall (1746-1809) var professor i juridik i Lund. Denna skrift är delvis ett inlägg i den pågående diskussionen kring tillämpning av mosaisk rätt. Frågorna kring giftermålsbalken kretsade främst kring huruvida reglerna skulle skärpas för giftermål mellan släktingar. Tengwall tar ställning för den mer liberala sidan. Han säger bl.a. om förbudsivrarna att ”fördomar äro i allmänhet swåra att råda på; men när de af list eller enfaldighet en gång blifwit blandade med religions och samwets-mål äro de nästan ohjelpelige”.

Stockholm, Central-tryckeriet, 1898. (8),220 s. Häftad och oskuren, ett svagt veck längs ryggen och en obetydlig fläck på främre omslag. Fint ex. ur Henning Mankells bibliotek. Zetterlund I:67. Omslaget av typ A, d.v.s. den svenska upplagan med av Strindberg införda ändringar. Denna fortsättning på ”Inferno” utspelar sig till stora delar i Lund, och skildrar även en del av Strindbergs umgänge där - hans så kallade ”olycksbröder” till vilka boken är dedicerad, t.ex. Waldemar Bülow, Axel Herrlin, Emil Kléen och Bengt Lidforss.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 4:o. (4),195 s. Häftad i samtida lite fläckigt gråpappomslag med prydligt handskriven titel på ryggen. Maskangrepp i den främre inre falsen. Delvis oskuren inlaga. Sporadiska lager- och småfläckar. En samtida lite kladdigt skriven prisuppgift i bläck nederst i yttre hörnet på titelbladet. Kraftiga fuktfläckar fram till s. 38 och mindre framträdande från s. 191 till slutet. Skrivpappersex. från Östanå. Ett fint exempel på Fougts typografi, med träsnittsvinjett på titelbladet och charmiga typografiska vinjetter i början och slutet på var och en av de sju sångerna. Skrevs med anledning av att statyn över Gustav Vasa vid Riddarhuset invigdes.

Uppsala respektive Tierp, 1939-50. III-VIII,522,(4) s. Vitt lätt nött klbd med brun ngt nött titeletikett och rödstänkta snitt. Ryggen blekt och pärmarna delvis med blekta ränder överst. Ett smutstitelblad eller liknande saknas i detta ex. Ur Carl Olov Sommars bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 29:1-6. Utgavs ursprungligen i sex häften.

Kalmar, A. F. Wåhlin, 1843. 8:o. 23 s. Tagen ur band och försedd med något nött senare rostrött omslag. Fuktfläck i yttermarginalen på de första tolv sidorna. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till A. C. af Kullberg och ämbetsman, bland annat vid domstolsväsendet, men lämnade all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör. På titelbladet upplyses läsaren om att inkomsten av upplagan tillfaller den i Kalmar stad nyligen instiftade ”Arbets-klassens enke- och pupill-kassa”.

Sthlm, H. Keyser, (1662). 4:o. (8) s. Tagen ur band och inlagan riven i övre yttre hörnet och nära men utanför tryckytan. Fuktfläckar och lite solk. Daterad den 15 juli 1662 och undetecknad av förmyndarregeringen med Hedvig Eleonora i spetsen. Stora riksvapnet i träsnittsvinjett på titelbladet. Biskopen i fråga var Johannes Matthiae, som utgivit några böcker som ”skole innehålla några noviteter, beståendes een dels uthi åthskillige nye ordningar/ som han skal af egen myndigheet sigh understådt hafwa at opsättia/ och uthi församblingarna införa/ utan föregående wårt samtycke och approbation”. Strängnäsbiskopens i tryck befordrade ekumeniska tankar blev en passande ursäkt för Hedvig Eleonora och hennes rådgivare att hädanefter inkräva två exemplar av allt tryck innan det distribuerades. Matthiae avsattes 1664.

Örebro, 1915-20. (4),274 + (8),262,(1) + (8),215,(1) s. Tre häftade volymer. Ryggarna nötta och naggade. Några markeringar med blyerts. Delarna (I) och II med N. C. Mörners blindstämpel i främre omslagen och Marianne Mörners blindpräglade exlibris på dessas insida, del III med dedikation till greve Carl Magnus Stenbock. Från Herrborum. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 15 och 753. Innehåller bland annat anteckningar om ett femtiotal släkter och material om Örebro kompani och dess chefer samt Örebro gevärsfaktori. Familjen Strokirk avhandlas i delar av tredje delen.

Sthlm, 1981. 203,(7) s. Bra svart halvmarokängbd med övre guldsnitt (Hässler). Omslaget medbundet.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1837. 8:o. (2),22 s. Häftad. Pappersförlust i inre marginalen på titelbladet och s. 17. Några blad med vikta övre hörn. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1266. ”Ur kongl Landtbruks-academiens handlingar för år 1836”. I Sverige anlades den första sockerfabriken 1837 av N. A. Barck i Malmö. År 1853 bildades Skånska Sockerfabriksaktiebolaget och året därefter anlades ett betsockerbruk i Landskrona, vilket blev starten för svensk sockerbetodling och sockerindustri.

Åbo, J. Kiæmpe, (1741). 4:o. (8),19,(1) s. Tagen ur band. Lös i häftningen. Titelbladet ngt fläckat. Vallinkoski 1613. Avhandlingen behandlar ”hwarföre thet man bör resa kring: hwad nytta sökas bör” enligt den småländska respondentens hyllningsdikt till sin fader som var handelsman i Växjö. Innehåller ytterligare två dikter av respondenten, en av hans bror och en av Lars Dahlman.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1852. Liten 8:o. 377,(1) s. Samtida hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg samt rödstänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt och tråkigt defekt överst. Enstaka småfläckar. Några fläckar i texten på s. 200-08 och fuktrand på s. 293-94. Gott ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 161. Översattes till tyska samma år. Ulrika Sofia von Strussenfelt (1801-73) var författare och lärare. Hon skrev ofta under pseudonymen ”Pilgrimen” och mest historiska romaner, men var även verksam som översättare och journalist. På äldre dagar var hennes produktion inriktad på små berättelser och andaktsböcker för barn och ungdom.

Sthlm, C. Delén, 1814. 8:o. Grav. titelblad,(6),84 s. Brunmarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med mörkt grön titeletikett som har några obetydliga skador. Inlagan ställvis ngt lagerfläckig och genomgående aningen snävt skuren. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 200. Pjäsen handlar om bohushövdingen Eylif och utspelar sig ”nära Swinesund. Tiden är wid 1020. - Skådeplatsen föreställer en gammal göthisk sal med dubbla ingångar och ett lönnhwalf.”