Søkeresultat

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (2),32 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Ett par små rostfläckar på titelbladet. Liten reva i inre marginalen på sista sidan. Svarstalet av Mårten Strömer. Carl Lehnberg (1725-68) var optisk instrumentmakare och hade som student i Uppsala undervisats av Klingenstierna i den optiska glasslipningens teori och praktik och sedan under en tvåårig studieresa genom Europa tagit del av tillverkningsmetoder och yrkeshemligheter. Han invaldes i Vetenskapsakademien där han tog inträde med detta tal 1756. Hans presidietal 1762 avhandlade också optiken. I sin verkstad, inrymd på Kungl. myntet, tillverkade han objektiv- och okulärglas för astronomerna, bland annat de första akromatiska linserna i Sverige. Men han dog i förtid och den optiska verkstaden nådde under hans efterföljare aldrig samma nivå.

Stenciltryck. Lund, 1965. 143 s. Häftad. Med en tillskrift i bläck och bläckanteckningen ”På uppdrag av Olle Holmberg”, skriven på titelbladet. Utarbetat av Bernt Olsson och Bertil Palmqvist. Användbart register till viktigt litteraturhistoriskt standardverk.

Sthlm, L. Salvius, (1748). 8:o. 28,(3) s. Tagen ur band. De tre sista sidorna med dikt av J. J. Amnell.

Sthlm, 1871. 32 s. Häftad, i lite nött tryckt blått omslag med smärre fläckar och ett par små kantrevor. Gunnar Lindes namnteckning med blyerts på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3443. Bibliographia Klemmingiana s. 22. Utgiven av G. E. Klemming efter Ekeblads jornaler för 1792 och 1803 i Kungliga biblioteket. Innehåller korta karaktärsteckningar av Gustav III och många av männen runt honom, till exempel Gustaf Mauritz Armfelt, Elis Schröderheim och Axel von Fersen. Ett relativt långt avslutande stycke ägnas Johan Fredrik Aminoff. Clas Julius Ekeblad (1742-1808) ägde Stola i Västergötland och stod själv i gott förhållande till Gustav III.

Skara, F. J. Leverentz, 1807. Liten 8:o. (8),54,(1) s. Tagen ur band och med gamla rödstänkta snitt. Lätt lagerfläckig. En del vikta hörn. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2551. Sven Brisman (1752-1826) är kanske mest känd för sitt engelsk-svenska lexikon som han gav ut när han var bosatt i Greifswald. Sedermera återflyttad till Sverige, hamnade han så småningom på Grunnevalds säteri, inte långt från Tidaholm i Västergötland. Han skrev på senare år ett antal böcker om lanthushållning varav den sista var ”Landtmannens wän, innehållande upplysningar och råd i landthushållningen” 1822. Föreliggande arbete tillkom med anledning av den nya arrendelagstiftningen från 1802.

Göteborg, 2000. 162,(4) s. Häftad. Bra ex. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 39.

Göteborg, 1917. 523,(1) s. Elegant ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blind- och guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper samt övre guldsnitt, övriga endast putsade (Hedberg, 1930). Medbundet omslag. Ytliga skrapmärken på de två övre upphöjda binden och längs bakre ytterfalsen. Med Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1531. Innehåller bland annat. åtskilliga minnesteckningar övr lärare och elever samt en omfattande matrikel för hela perioden.

Boston, 1933. Front,(14),235 s. & plr. & faksimil i ficka på bakre pärm. Oklotryggbd med blindpressad dekor på främre pärm. Oskuren på tjockt papper. Ryggen solkig och med en liten fläck överst, pärmarna med stötta hörn och lite blekta upptill. För- och eftersättblad något solkiga. Med Samuel Clap Endicotts exlibris daterat 1921. Signerad av författaren. Ett av 1351 signerade exemplar, varav detta är nummer 975. Med kapitel om bland annat ”Robinson Crusoe”, Oliver Goldsmith, Laurence Sterne och Charles Dickens samt om att bygga upp ett bibliotek, bokkataloger och autografer. Bokens sista kapitel behandlar Charles Lambs ”Dream Children”, vilken återges transkriberad och efter den av Newton ägda originalhandskriften även är löst ilagd i en ficka på bakre pärm som faksimil i samma storlek som originalet. Den fina frontespisen föreställer författaren iklädd jaktkläder med undertexten ”The book-collector masquerading as Master of Hounds”. Alfred Edward Newton (1864-1940) var en amerikansk affärsmän, mest berömd som boksamlare och boken ”Amenities of Book Collecting” (1918). Hans boksamling omfattade drygt tiotusen böcker.

Sthlm, L. Salvius, (1747). 8:o. (2),26 s. Nordstjärnan i träsnittsvinjett på titelbladet. Häftad, oskuren och ouppskuren. Titelbladet löst, fläckigt och med ett horisontalt veck. Övre och yttre marginalen uppkrullade med flera smånaggar. Ett varianttryck finns utan tryckfelet och med den sedvanliga graverade titeletiketten ”För efterkommande”. Svarstalet hölls av akademiens sekreterare Pehr Elvius. Styckgjutaren Gerhard Meyer (1704-84) donerade sin fastighet kvarteret Uttern till Konstakademien 1775.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1749. 4:o. 13,(1,2 blanka) s. Pergamentskott marmorerat pappbd från 1900-talets mitt. Enstaka små lagerfläckar. Bläcknumrering i övre yttre hörnet på titelbladet. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 37. Utkom i tysk översättning 1766 i D. G. Schrebers ”Neue Cameralschriften”. Innehåller bland annat artiklarna ”Om aspskogs planterande”, ”Om åkrens tilredande för linväxt”, ”Om åker-ärter” och ”Om rofwor”.

Malmö, Berlingska boktryckeriet, 1835. 8:o. (16) s. Häftad och oskuren. Stark fuktfläck i rygghuvudet. Med Lars Rasmussons namnteckning och monogram daterade 1837. Den mycket spridda Sinclairsvisan omfattande nittio verser! Liksom i många Jönköpingsupplagor med felstavat förnamn ”Malcom”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1850. 8:o. XVI,80 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Enkelt ljusgrönt hklbd från 1900-talets andra hälft med blårandigt pärmpapper och tråkigt handskriven titeletikett på frampärmen. Gamla stänkta snitt. Lätt bruntonade hörn de första och sista sidorna. På s. VII stpl från Kronobergs läns hushållningssällskap i Växjö kompletterad med en gallringsanteckning från 1972. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1345.

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. 87,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Bitvis lätt lagerfläckig. Bra ex. Endast textdelen, saknar planscherna! Almquistiana 339.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 8:o. 12 s.Häftad med blå samtida ryggremsa. Vikt i nedre hörnet. Med Kungliga bibliotekets blindstpl och duplettstpl på titelbladet. Talet, som är en slags årsberättelse för Vetenskapsakademien, nämner inledningsvis att akademiens Naturhistoriska riksmuseum fått statliga anslag och öppnat för allmänheten. Det behandlar vidare utförligt kartografen Carl Petter Hällström (1774-1836), vars minne hyllades med utgivandet av en medalj. Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäckte metallen vanadin 1830-31 och var föreståndare för bergsskolan i Falun 1820-38 samt redaktör för ”Jernkontorets annaler” 1820-45.

Växjö, C. G. Södergren, 1858. 8:o. (16),176 s. & 1 litograferad plansch. Hårt nött oklotryggbd med en reva i yttre främre falsen. Det tryckta omslaget som sitter på pärmarna är delvis så kraftigt nött och skadat att man bara bitvis kan urskilja texten. Svaga inre falsar. Tryckt mestadels på blåtonat papper. Genomgående lätt solkig och ställvis småfläckig. En fuktfläck i övre yttre hörn och yttermarginalen till s. 92 och även en del fuktfläckar överst i den inre marginalen mot slutet. Ett avrivet nedre hörn på s. 103. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1679 för första upplagan som utkom 1768 under titeln: ”Kort, men tillförlitelig bij-skjötsel”. På fyra av de inledande opaginerade sidorna återfinns ”Sedolära af bien. Efter Vogelbacher”. Samuel Linnæus (1718-97) var Carl von Linnés yngre bror. Han efterträdde sin far som pastor i Stenbrohult.

Sthlm, A. Gadelius, 1815. 8:o. (2),121,(1 blank,3) s. & 16 delvis utvikbara tryckta tabeller. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Tabellbladen VI-IX ouppskurna. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 201. Greven, riksdagsmannen och prosten i Sala Fredrik Bogislaus von Schwerin (1764-1834) understödde, utgav och författade ett flertal publikationer, oftast med folkbildningsambitioner. Tillsammans med J. C. Askelöf och Clas Livijn gav han 1816-17 ut tidskriften ”Läsning till utbredande af medborgerliga kunskaper” och senare under 1817 gav han ut arbetet ”Bidrag till kännedom af fäderneslandet”. Under riksdagen 1815 var Schwerin ordförande i det särskilda utskott som tillsatts för att avhjälpa den ekonomiska kris, kallad ”Förlägenheten i allmänna rörelsen”, som följde på krigen i Europa under början av 1800-talet. I debatten om hur denna bäst skulle avhjälpas var Schwerin en av de viktigaste aktörerna. Meningsmotståndare till den konservativa Schwerin var den frihandelssinnade falangen med G. F. Wirsén, A. G. Mörner och H. Järta i spetsen.

Weimar, 1809. Grav. karta. Ca 25 x 21,5 cm. Tagen ur band. Vikt. Delvis lätt bruntonad. Från Näfveqvarn. Avbildar London med dess omgivningar, från Enfield Chase till Croydon och från Brentford till Hainhult. Kartan gavs ut av Weimars geografiska institut. Senare upplagor utkom.

Sthlm, Schultze & comp., 1845. 8:o. 27 s. Häftad. Oskuren och delvis ouppskuren. Med C. A. Klingspors namnteckning på titelbladet. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 135. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2510. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 119. På s. 17-27 återfinns ett avtryck av ”Beslutet på landtdagen i Malmö, den 23 dec. år 1669”.

Uppsala, 1943. 45 s. Halvpergamentbd med handtextad ryggtitel i rött och svart, stänkdekorerade pärmpapper och medbundet omslag. Den röda ryggtexten blekt. Längre anteckning i blyerts på främre pärmens insida av Kurt Winberg. Utgiven genom Michaelisgillet MCMXLV. Korrekturupplaga tryckt i 30 exemplar. Granlunds omfattande kommentarband till den svenska översättningen av Olaus Magnus ”Historia” utkom slutligen 1951. Detta korrektur trycktes för gillets ledamöter.

Norrköping, Föreningens boktryckeri, 1859. 8:o. (4),80 s. + INGELMAN, G. G. Griftekrans jemte några andra skaldeförsök i hvarjehanda ämnen. Sthlm, N. H. Thomson, 1834. 8:o. (8),116 s. + (RIDDERSTAD, CARL FREDRIK) Tids-runor. Af Rdd. Första häftet. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1831. 8:o. (2),IV,35 s. + (CÖSTER, FREDRIK BERNHARD) Lyriska éphémèrer. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1829. 8:o. (4),70,(2) s. Samtida hårt nött hfrbd med spår av guldornering och blinddekor. Blåstänkta snitt. Några spridda småfläckar. Pappersförlust på s. 19-20 i det tredje arbetet, som även har ett par smårevor i marginalen. Några fläckar i det fjärde arbetet, t.ex. en bläckfläck på s. 9. Bortklippt namnteckning upptill på försättsbladet. Med Axel Abramsons exlibris och stpl samt ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Cösters diktsamling ”Purpurvindan” innehåller bl.a. ”Mina blommor”, ”Vår fana”, ”Ett karnevalsminne” och prosastycket ”Ett reseminne, äfven kalladt Samojeder i vinterkläder” på s. 58-80. Det sistnämnda är en skildring av en resa i Norrland. Purpurvinda är en ört i familjen vindeväxter. ”Griftekrans” inleds med en rad begravningsverser över bl.a. G. W. Tibell och Adolph Bellman. Bland övriga dikter kan nämnas ”Hebe, af Westin”, ”Vid utrikes ministern, grefve Löwenhjelms återkomst till Sverige”, ”Jägarevisa”, ”Verser, afsjungna vid Linnéiska sällskapets stiftelsedag” och ”Dansen. (Efter Schiller)”. Allt som utkom av Ridderstads diktsamling i vilken märks titlar som ”Det tusenåriga riket” och ”Cadett-sång” och i ”Lyriska éphémèrer” stycken som ”Kärleksförklaringen” och den påföljande ”Herdestunden”.

Köpenhamn, 1869. (6),209,(1) s. Nött brunt hfrbd med skinnförlust överst på ryggen (Anker Kyster). Det solkiga och ngt fläckiga omslaget medbundet, det främre med liten lagning och det bakre med en liten pappersförlust. Interfolierad och med sporadiska anteckningar i blyerts och bläck. Inlagan delvis med lagerfläckar. Med Victor Madsens exlibris. Victor Madsen var bibliotekarie i Köpenhamn och bl.a. djupt engagerad i inkunabelforskning.