Søkeresultat

Sthlm, B. Nestius, 1824. (6),132,(2) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen med småskador och lätta klisterlagningar i ytterfalsarna. Enstaka småfläckar. Lings kontrollstplr på sista sidan. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 230. Skådeplatsen i ”Visburs söner” föreställer Oden heliga lund. Enligt ”Ynglingasagan” och ”Heimskringla”, planerade Visburs två äldsta söner att mörda sin far, men spåddes olycka av völvan Huld.

Uppsala, (1746). 4:o. (2),14 s. Häftad med spår av samtida marmorerad ryggremsa. Några få lagerfläckar. Titelbladet med några småfläckar och en samtida anteckning. Lidén Catalogus disputationum 144. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1257 som uppger att Schick företräder samma åsikt som Eurenius tidigare gjort i ”Atlantica orientalis” (tryck först 1751 men författad 20 år tidigare), nämligen att med Atlantis menas det förlovade landet och att svear och göter kan leda sitt ursprung tillbaka till skyterna och Israels barn. Efter att ha läst Schicks avhandling beklagade sig Eurenius i ett brev över att Schick använt sig av hans forskning och ”plögt med hans kalf”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1791. 8:o. (4),63,(1) s. Tagen ur band. Gamla marmorerade snitt. Stor svag fuktfläck på titelbladet. Delvis bruntonad och med spridda bläck- och solkfläckar. Avrivet nedre hörn på s. 29-30. Lite större bläckstänk på s. 48. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 155. Översatt av Carl Envallsson. Musiken av A. E. M. Gréty. ”Scenen är i et landskap midt i Tyskland. Händelsen har tildragit sig kring slutet af tolfte seculo, under de så kallade heliga krigen.”

Sthlm, J. P. Lindhs änka, 1821. 8:o. (2),58 s. Häftad och ouppskuren i enkelt gråpappersomslag. Ställvis lagerfläckig och med en fuktfläck i nedre hörnet på s. 33-36. En graverad frontespis saknas som ofta. Innehåller en bibliografi över Swartz arbeten på s. 51-58. Linnélärjungen Olof Swartz (1760-1818) var framstående botanist och tilldelades 1791 den första Bergianska professuren. Han efterträdde senare Sparrman som ansvarig för Vetenskapsakademiens samlingar och var även akademiens sekreterare. Han deltog i arbetet med ”Svensk botanik” och bidrog även i ”Svensk zoologi” samt i ”Vetenskapsakademiens handlingar”.

Sthlm, 1926. Porträtt,69,(3) s. & plr. Häftad, oskuren och ouppskuren. Några helt obetydliga småstänk på främre omslaget och smutstitelbladet. Fint ex. Acta Oelandica III. Skrifter utgivna av Ölandsklubben i Stockholm. De avslutande två opaginerade sidorna utgörs av förlagsreklam.

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (2),32 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Ett par små rostfläckar på titelbladet. Liten reva i inre marginalen på sista sidan. Svarstalet av Mårten Strömer. Carl Lehnberg (1725-68) var optisk instrumentmakare och hade som student i Uppsala undervisats av Klingenstierna i den optiska glasslipningens teori och praktik och sedan under en tvåårig studieresa genom Europa tagit del av tillverkningsmetoder och yrkeshemligheter. Han invaldes i Vetenskapsakademien där han tog inträde med detta tal 1756. Hans presidietal 1762 avhandlade också optiken. I sin verkstad, inrymd på Kungl. myntet, tillverkade han objektiv- och okulärglas för astronomerna, bland annat de första akromatiska linserna i Sverige. Men han dog i förtid och den optiska verkstaden nådde under hans efterföljare aldrig samma nivå.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 12:o. 3-126 s. + DUMAS, ALEXANDER. Sagan om Wilhelm Tell och det schweiziska edsförbundets upkomst. Öfversättning. Norrköping, Östlund & Berling, 1845. 12:o. 100 s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen blekt, liksom översta delen av bakre pärmen. Främre pärmen med en liten fläck. Det andra arbetet delvis lätt bruntonat. Första arbetet saknar serietitelbladet. Med namnteckning ”Sederholm” på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:132 respektive Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 299 för Bulwer-Lyttons komedi, vilken är översatt av Wendela Hebbe. Dumas saga utgavs på nytt 1871, 1880 och 1888. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Uppsala, Regiae academiae typographi, 1848. 4:o. (2),10 s. Häftad. Oskuren och delvis ouppskuren. Delvis ngt lagerfläckig. Stort ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 103. Setterwall 6104. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 37. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Fiske Runic literature s. 22. Allt som utkom. Med en förteckning över växter på s. 10. Ali Floderus (1826-77) disputerade 1853 på en av avhandling om växterna i Funbo socken i Uppland.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1749). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Bra ex. Vetenskapsakademien hade från detta år tagit över almanacksutgivningen i Sverige. Ofta höjdes priset i landsorten trots att priset var tryckt på almanackornas titelsida. Rätt pris var 2 öre silvermynt eller 6 öre kopparmynt.

Gävle, 1950. 85,(1) s. Häftad. Omslaget lätt solkigt. Den blanka sidan 1 bruntonad efter tidigare inlagt tidningsurklipp. Dedikation till Evald Hedlund. ”Privattryck i 50 exemplar”. Innehåller uppsatserna ”Rudbeckius Atlantican och dess tryckare”, ”Två 1600-talsboktryckare i Stockholm”, ”En hädelsedom i Gävle år 1671” [om Anders Kempe], ”Bokwetts gillet”, ”En rudbeckian” [om Johan Göransson] och ”’Samlare’”. Kyrkohistorikern och boksamlaren Gustaf Richard Hedmark, f. 1889, var kyrkonotarie i Gävle. Han donerade 1955 sitt bibliotek om 13000 titlar till Gävle stadsbibliotek.

Sthlm, A. Zetterberg, 1793. 8:o. 16 s. Med en grav. titelvinjett. Häftad och oskuren. Lite nagg i yttermarginalen. Med en lite gultonad fuktfläck kring nedre innerhörnet. Svarstalet av akademiens sekreterare Johan Carl Wilcke. En andra upplaga trycktes 1827. Carl Christopher Arfwedson (1735-1826) tillhörde den berömda köpmanssläkten vid Skeppsbron i Stockholm Han och en kusin grundade Tottie och Arfwedsons dominerande handelshus. Han var bland annat ledamot av direktionen för Västindiska kompaniet, under vars förvaltning ön St. Barthélemy låg, 1787-1805 samt var revisor i Ostindiska kompaniets sista oktroj 1806. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Sin ekonomiska erfarenhet har A. nedlagt i tvenne tal i Vetenskapsakademin, om handelsbalansen (12 nov. 1788) och om allmänna hushållningen (28 nov. 1792). I det förra uppträder han som målsman för frihandelsvänliga åsikter och vänder sig särskilt mot en snäv näringslagstiftning. Som den försiktige affärsman, han var, varnar han för kreditmyntens stegring över den reda myntstocken. Denna uppfattning utvecklar han vidare i det senare talet. En riklig varutillgång är viktigare för ett land än överflöd på penningar. »Avsättningen måste bliva bäst hos de samhällen, varest, relativt till de övrige, varumängden är större än penningestocken; ty varan sökes, där han finnes till lägsta pris». För industrins utveckling i ett fritt land, förklarar han optimistiskt, finnes ingen gräns”.

Göteborg, Handelstidningens bolags tryckeri, 1860. 12:o. 31 s. Häftad i obetydligt nött tryckt blått omslag. Fint ex. Innehåller texterna ”Belysning af fiskefrågan” och ”Om vigten af riklig tillgång på atmosferisk luft, äfvensom om luftvexling i vanliga boningsrum”. August Wilhelm Malm (1821-82) var zoolog, konservator och chef för Göteborgs Naturhistoriska museum.

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. 87,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Bitvis lätt lagerfläckig. Bra ex. Endast textdelen, saknar planscherna! Almquistiana 339.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 8:o. 12 s.Häftad med blå samtida ryggremsa. Vikt i nedre hörnet. Med Kungliga bibliotekets blindstpl och duplettstpl på titelbladet. Talet, som är en slags årsberättelse för Vetenskapsakademien, nämner inledningsvis att akademiens Naturhistoriska riksmuseum fått statliga anslag och öppnat för allmänheten. Det behandlar vidare utförligt kartografen Carl Petter Hällström (1774-1836), vars minne hyllades med utgivandet av en medalj. Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäckte metallen vanadin 1830-31 och var föreståndare för bergsskolan i Falun 1820-38 samt redaktör för ”Jernkontorets annaler” 1820-45.

Växjö, C. G. Södergren, 1858. 8:o. (16),176 s. & 1 litograferad plansch. Hårt nött oklotryggbd med en reva i yttre främre falsen. Det tryckta omslaget som sitter på pärmarna är delvis så kraftigt nött och skadat att man bara bitvis kan urskilja texten. Svaga inre falsar. Tryckt mestadels på blåtonat papper. Genomgående lätt solkig och ställvis småfläckig. En fuktfläck i övre yttre hörn och yttermarginalen till s. 92 och även en del fuktfläckar överst i den inre marginalen mot slutet. Ett avrivet nedre hörn på s. 103. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1679 för första upplagan som utkom 1768 under titeln: ”Kort, men tillförlitelig bij-skjötsel”. På fyra av de inledande opaginerade sidorna återfinns ”Sedolära af bien. Efter Vogelbacher”. Samuel Linnæus (1718-97) var Carl von Linnés yngre bror. Han efterträdde sin far som pastor i Stenbrohult.

Sthlm, A. Gadelius, 1815. 8:o. (2),121,(1 blank,3) s. & 16 delvis utvikbara tryckta tabeller. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Tabellbladen VI-IX ouppskurna. Inlagan med ngn enstaka småfläck. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bring Riksdagshandlingar s. 201. Greven, riksdagsmannen och prosten i Sala Fredrik Bogislaus von Schwerin (1764-1834) understödde, utgav och författade ett flertal publikationer, oftast med folkbildningsambitioner. Tillsammans med J. C. Askelöf och Clas Livijn gav han 1816-17 ut tidskriften ”Läsning till utbredande af medborgerliga kunskaper” och senare under 1817 gav han ut arbetet ”Bidrag till kännedom af fäderneslandet”. Under riksdagen 1815 var Schwerin ordförande i det särskilda utskott som tillsatts för att avhjälpa den ekonomiska kris, kallad ”Förlägenheten i allmänna rörelsen”, som följde på krigen i Europa under början av 1800-talet. I debatten om hur denna bäst skulle avhjälpas var Schwerin en av de viktigaste aktörerna. Meningsmotståndare till den konservativa Schwerin var den frihandelssinnade falangen med G. F. Wirsén, A. G. Mörner och H. Järta i spetsen.

Sthlm, 1943. 206 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Elegant om än nött ljusbrunt marmorerat och lackat hfrbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt röd titeletikett i marokäng (Hedberg, 1947). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet. Ryggen lite blekt och torr samt med några fläckar. Ytterfalsarna något nötta och med små sprickbildningar och nagg nedtill. En ny upplaga utkom 1958. Innehåller uppsatserna ”Försvar för boksamlaren”, ”Om oskurna originalupplagor med omslag”, ”Svensk litteratur genom fem sekler. Randanteckningar till en antikvariatkatalog” och ”En biblioteksman bland sina egna böcker”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1852. 8:o. (4),127 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i nött tryckt omslag med viss pappersförlust i övre inre hörnet och mörknad i marginalerna samt med en grön fläck mot inre marginalen på det främre omslaget. Ryggen med revor och den inlagan lite skör i häftningen. Några fuktränder mot slutet i övre marginalen. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 769. Ludvig B. Falkman (1808-91) föddes i Malmö och tog 1829 lantmäteriexamen i Lund, inom vilket ämbete han aktivt kom att arbeta hela livet och slutligen tillträda tjänsten som dess generaldirektör. Ungefär hälften av skriften berör skiftesverket.

Smedjebacken, 1996. 545 + (6),501 s. & plr. Två välbevarade opappbd med skyddsomslag.

Uppsala, (L. M. Höjer, 1752). 8:o. (7) s. Oskuren och ouppskuren. En skur små brunfläckar i övre marginalen och een del små gråa fläckar på sista blanka sidan. Ämnet för disputationen var ”Tanckar om företrädet wetenskaper emellan” med C. M. Wrangel som respondent, jämför Lidén ”Catalogus disputationum” 291.