Søkeresultat

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1818). 4:o. 10 s. Tagen ur band. Med några små veck och obetydliga lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 26. Översättning av Pindaros femte isthmiska ode med grekisk och svensk parallelltext samt latinsk kommentar. Hyllningsdikt till segraren vid de Isthmiska spelen, Phylakidas från Aigina, pankratiasten. Pankration var en brutal antik kampsport med inslag av både boxning och brottning.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos P. Momma, (1756). 4:o. (4) s. Titelsidan med kunglig krona i träsnittsvinjett. Oskuren. Några veck i övre och nedre marginalen. Bra ex. Smädesskriften tillskrevs statsförbrytaren Erik E:son Wrangel, vilken dock i ett brev till drottningen förnekat författarskapet. Flera dömdes för att ha spritt skriften.

New Jersey, 1936. Porträtt,XIII,(1),15-368 s. & plr. Nött blått oklbd med titeltryck på ryggen och guldtryck på främre pärmen, övre gult snitt, de övriga oskurna. Pärmarna svagt bågnade. Ryggen svagt mörknad och den främre pärmen med en svag ljusrand. Inlagan lite lös i häftningen och de inre falsarna med lite sprickor. De främre försättsbladet med missfärgningar. Med Elizabeth och Allen Schieks exlibris. Nils Collin (1746-1831) prästvigdes i Uppsala 1768 och ankom, efter ett kortare uppehåll i London, till Philadelphia i maj 1770. Där verkade han som biträde åt prosten Johan Wicksell i Racoons och Pensnecks församlingar. Collin blev senare kyrkoherde över nämnda församlingar och valdes 1786 till kyrkoherde i Wicacoa. Från 1791 var han den ende kvarvarande svenska prästen i området. Efter hans död uppgick församlingarna med kyrkan Gloria Dei i den protestantiska episkopalkyrkan. Han var, förutom sitt prästerliga engagemang, en mångsysslare och mycket intresserad av naturvetenskaperna och historia, filosofi samt språk. Detta tog sig bland annat uttryck i en omfattande brevväxling med svenska lärda, till exempel P. F. Aurivillius och J. J. Berzelius. Trots att han led av hemlängtan blev han kvar i Amerika och blev den sista svenska prästen i ”Nya Sverige”.

Stenciltryck. Lund, 1965. 143 s. Häftad. Med en tillskrift i bläck och bläckanteckningen ”På uppdrag av Olle Holmberg”, skriven på titelbladet. Utarbetat av Bernt Olsson och Bertil Palmqvist. Användbart register till viktigt litteraturhistoriskt standardverk.

Sthlm, L. Salvius, (1748). 8:o. 28,(3) s. Tagen ur band. De tre sista sidorna med dikt av J. J. Amnell.

Sthlm, 1871. 32 s. Häftad, i lite nött tryckt blått omslag med smärre fläckar och ett par små kantrevor. Gunnar Lindes namnteckning med blyerts på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3443. Bibliographia Klemmingiana s. 22. Utgiven av G. E. Klemming efter Ekeblads jornaler för 1792 och 1803 i Kungliga biblioteket. Innehåller korta karaktärsteckningar av Gustav III och många av männen runt honom, till exempel Gustaf Mauritz Armfelt, Elis Schröderheim och Axel von Fersen. Ett relativt långt avslutande stycke ägnas Johan Fredrik Aminoff. Clas Julius Ekeblad (1742-1808) ägde Stola i Västergötland och stod själv i gott förhållande till Gustav III.

Skara, F. J. Leverentz, 1807. Liten 8:o. (8),54,(1) s. Tagen ur band och med gamla rödstänkta snitt. Lätt lagerfläckig. En del vikta hörn. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2551. Sven Brisman (1752-1826) är kanske mest känd för sitt engelsk-svenska lexikon som han gav ut när han var bosatt i Greifswald. Sedermera återflyttad till Sverige, hamnade han så småningom på Grunnevalds säteri, inte långt från Tidaholm i Västergötland. Han skrev på senare år ett antal böcker om lanthushållning varav den sista var ”Landtmannens wän, innehållande upplysningar och råd i landthushållningen” 1822. Föreliggande arbete tillkom med anledning av den nya arrendelagstiftningen från 1802.

Göteborg, 2000. 162,(4) s. Häftad. Bra ex. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 39.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 24 s. Titelbladet med graverad vinjett. Tagen ur band. Vinjettens grävande gubbe i svagt tryck. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1902.

Sthlm, 1925. 28,(196) s. & 96 plr. Lätt nött mörkblått omarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, ramverk på pärmarna och inre denteller samt övre guldsnitt. Något naggade pärmhörn. Pärmarna med mindre svaga skrapmärken. Huvudsakligen ett planschverk med förklarande texter till de fint återgivna gravyrerna.

Sthlm, J. Haeggström, 1826. 8:o. XXII,416,(2) s. Samtida ngt nött hfrbd med oxiderad guldornerad rygg, röd titeletikett och gula snitt. Ryggen blekt överst. Inlagan ställvis med en del lager- och småfläckar, mest på s. 338-44. Några pappersförluster i yttermarginalen på s. 275 och 315. En liten fläck med bokstavsförlust på s. 320. Med A. Finemans felstavade namnetikett längst ned på ryggen. Översättningen gjord av Nils Salén. C. Fr. Dahlgren har såsom inledning lagt till sitt eget poem ”Dygdens första seger i ynglingens hjerta.”

Växjö, 1901. (8),106,(1) s. Rött hklbd med sparsamt guldornerad rygg och marmorerade pärmpapper (Gemickes bokbinderi). Titelbladet delvis gulnat och med minimal reva. Olof Wallqvist (1755-1800) prästvigdes 1776 och blev domprost och sedermera biskop i Växjö 1786. Han deltog vid riksdagarna 1786, 1789, 1792 och 1800. Han tjänstgjorde även som Gustav III:s biktfader och hovpredikant. Wallqvist var en hängiven rojalist och utsågs också till chef för det rojalistiska partiet i prästeståndet. Han blev med tiden mer och mer betydelsefull för Gustav III och en av hans närmaste rådgivare och senare även rådgivare till Gustav IV Adolf. Josef Rosengrens (1863-1949) doktorsavhandling. Denne var kyrko- och skolman samt redaktör för ”Nya Växjöbladet” 1894-1905 och tidningens ägare 1893-1909.

Uppsala, Palmblad & c., 1820. 8:o. (2),162 s. Ngt nött samtida gråpappomslag med handskriven titel på främre omslag. Oskuren. Delvis ngt lös i häftningen. Litet hål på sista sidan med förlust av två bokstäver. Några lager- och småfläckar. Eventuellt översatt av L. P. Bagge.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1839-1840. 4:o. (4),16 + 17-30 + (4),31-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (4),57-64 s. Grönt mönsterpressat hklbd från 1800-talets andra hälft med stänkta snitt. Ett bakre tryckt omslag till del I medbundet. Första titelbladet och del 2-3 något lagerfläckiga. Claes Annerstedts beskurna ägarstpl på titelbladen. Bra ex. Marklin 61 för del 1 och Marklin 1-5 för del 2-6. Allt som utkom. Om det s.k. devolutionskriget 1667-68. Claes Annerstedt (1839-1927) var chef för Uppsala universitetsbibliotek och ledamot av Svenska akademien. Hans omfattande boksamling var huvudsakligen ett forskarbibliotek med inriktning på den nordiska historien, lärdomshistorien och bokhistorien. Hans samling köptes in av Björck och Börjesson och merparten såldes genom katalogerna 286, 287, 293 och 300.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1828). 4:o. (4),IV,8 + (2),9-16 s. Häftade och oskurna. Delvis med reva i första delens rygg och med några små maskhål. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 1-2. Allt som utkom. Del II slutar mitt i en mening.

Uppsala, 1919. XV,(1),93,(2),1-270 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Fint ex. Ett av exemplaren på bättre papper av denna intressanta översikt med omfattande, ambitiös och användbar bibliografi som behandlar de äldsta tryckta historiska källorna rörande Sverige. Med person-, sak-, tryckårs- och tryckortsregister.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. (2),94 s. Tagen ur band. Gamla gröna snitt. Fuktrand i övre marginalen och hörnet på s. 9-41. Tuschfläck nedtill på titelbladet och numrering eller årtal 1834 skrivet överst. Berge Frondin (1718-83) blev som belöning för denna skrift, som var beställd av hattpartiet, utsedd till vice bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och tio år senare ordinarie. ”Han var en man med god begåfning och med omfattande studier, som borde passat väl för platsen, men en viss indolens och böjelse för vällefnad gjorde hans insats i bibliotekets historia mindre, än den kunnat och bort vara” skrev Frondins sentida efterträdare Claes Annerstedts i sin ”Förteckning å Upsala universitetsbiblioteks ledare”, 1921.

Sthlm, Z. Haeggström, 1830. 8:o. VII,(1),200 s. Samtida glättat grönt pappbd med röd titeletikett och grönstänkta snitt. Nedre pärmhörnen lite stötskadade. Några smärre fläckar på främre pärmen. Gamla noteringar på insidan av främre pärmen och försättsbladet. Bra inlaga med endast några vikta hörn. Fint ex. från Ringarums kyrka. Den andra upplagan, som dessutom hade bihang och kartor, utkom 1834. Nya upplagor utkom 1840, 1844, 1847, 1849 och 1856. Detta är den första.

Sthlm, 1902. (4),247,(1) s. Något nött rödbrunt mjukt klbd med guldornerad rygg, stänkta snitt och medbundet främre omslag. Små personhistoriska uppsatser om mestadels av historien ganska undanskymda gestalter, främst svenska kvinnor. Med rubriker som ”»Klockarmor» på Lofön”, ”Ulla Winblad på slottsbal”, ”Karin Du Rietz”, ”Bellmans maka”, ”Assessorskan Gjörvell”, ”Thorilds »föremål»”,. ”Eva Loffman”, ”Den mystiska damen å malmgården”, ”Cendrillon”, ”Esaias Tegnérs maka”, ”General Pechlins systerdotter”, ”Hvem var Charlotta Falkman?”, ”Angelique Magito”, ”Emilie Plater. En polsk hjältinna”, ”Ungerns frihetshjältinnor”, ”Nanna på Sköndal”, ”Julia Petöfi”, ”En Viktor Rydbergsk diktgestalt i historisk belysning”, ”Svensk präst – portugisisk general”, ”Under korset mot halfmånen” [om svenska frivilliga i grekiska frihetskriget på 1820-talet], ”Svenskarne under Dannebrogen anno 48”, ”Hjälten på skansen n:r 6”, ”Petöfi’s svenske kompanikamrat” och ”Förteckning öfver svenske frivillige i Danmarks armé krigsåren 1848-50”.

München, Güdd. Buch und Musikalien-Druckerei, 1915. 23,(1) s. Klammerhäftad och något nött. Liten reva i bakre omslaget och de avslutande två bladen. Utgavs av Drei-Masten-Verlag i Berlin. Innehåller bidrag av bl.a. Carl Hagemann och Julius Bab, samt utdrag ur Strindbergs brevväxling med Emil Schering.

Uppsala, J. Edman, 1769. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Ngt nött och med liten reva i ryggen. Bläcknumrering i övre hörnet på s. (1). Bring Riksdagshandlingar s. 110. Vers riktad mot partistridigheterna. Mårten Eklund eller Martin Ekelund skrevs in vid Uppsala universitet 1742 och var medlem av Upplands nation. Han försvarade två dissertationer 1750 och 1751. Han var verksam både som politisk rimsmidare och översättare under 1760-talet. Med dikten ”Stormhatten” deltog han i striden kring de Strickerska bröllopsverserna. Enligt Bygdén har Eklund bl.a. översatt markisinnan Lamberts ”Afhandling om wänskap” 1768 och Fieldings ”Tom Jones” 1765. Översättarens förord i denna omfångsrika roman är daterat i Livorno 1760. Böök uttalar sig i ”Romanens och prosakonstens historia i Sverige” positivt om Fieldingöversättningen och påpekar att Eklund i infogade noter diskuterar ordval etc. på ett ovanligt ”vaket” sätt.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1865. 8:o. (2),45,(1) s. Häftad i gult blankt samtida omslag och insatt i grått pappomslag med prydligt handskriven titel på det framsidan. Fint ex. med Johan Axel Almquists stplr.