Søkeresultat

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. (4),68 s. Med inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet och sista sidan lite bruntonade och lätt solkiga. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9489. En anonym donator lämnade i början av år 1770 femtio dukater till Vetenskapsakademien för utlysande av en tävling om ett äreminne över Lantingshausen. Endast tre bidrag inkom och Gyldenstolpe vann belöningen. Ett av de andra bidragen var skrivet av A. Schönberg, som fick ett hedersomnämnande och trycktes även det. Jacob Albrecht von Lantingshausen (1699-1769) var efter svensk och utländsk krigstjänst en av hattarnas mera betydande män och ledamot av Sekreta utskottet 1751-56 respektive 1769. Hans politiska karriär bromsades dock ständigt av kungen och han sökte sig med tiden allt mer tillbaka till de militära uppdragen. Under åren 1758-61 var han överbefälhavare i Pommern i kriget mot Preussen. Han avslutade sin karriär som överståthållare i Stockholm.

Sthlm, C. Deleen, 1835. 12:o. (2),22 s. Tagen ur band och insatt i ny blå ryggremsa. En fläck i inre marginalen inledningsvis. Utkom även med annat titelblad som ”Satirisk tidsspegel”. Bygdén förtecknar ett tryck av C. F. Jacobson ”Den näsvise getingen” från 1833, och föreliggande tryck kan vara någon sorts kommentar till eller parodi på den. Här finns bland annat texterna: ”Tal från galgen. Spitsbofven Swupper i London, defension för tjufnad, och praktiska vinkar i taskspelarekonsten”, ”Gyllende spegel för vår tids eleganta ogifta och gifta damer”, ”Philosophiska betraktelser öfver en ostmask” och ”Tidnings-skrifvarne och parcerne. Ett dramatiskt skämt”. I Kungliga bibliotekets katalog anges Tollin som en möjlig författare till skriften.

Sthlm, framl. L. Salvii tryckeri, 1775. 8:o. 20 s. Häftad och oskuren med nyare brun ryggremsa. Bra exemplar som dock saknar titelvinjett. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 174: ”Behandlar svenska jordbruket ur ekonomisk synpunkt”.

Sthlm, S. Rumstedt, 1823. 4:o. 8 s. Häftad med små spår av gammal ryggremsa. Lätt nött. Bra ex. Akrell Stockholmiana 928. Altaret i Ulrika Eleonora eller Kungsholms kyrka är efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell d.y. och altartavlan är målad av Fredric Westin. Motivet är Kristi uppståndelse och den invigdes på påskdagen. Garvarfamiljen Westin på Kungsholmen bekostade det hela. Rosenstein var vid denna tid ärkebiskop.

Uppsala, Leffler & Sebell, 1838. 8:o. 48 s. Tagen ur band. Aningen bruntonad. Fuktrand mitt på titelbladet och längst ned i ryggen på de sista tio sidorna. “Underhållen med högt allvar vetenskapens och konstens vestaliska eld [...] -Då hedren I bäst minnet af den store lärde, hvars hågkomst en svag röst på denna stund för eder återkallat. På sådant sätt skall han, sedan han under ett långt och bragdrikt lif frejdat svenska namnet med sin verksamhet, ännu efter döden länge gagna svenska ynglingar med sitt föredöme”. Avslutas med en kort bibliografi, där bland annat Hallenbergs kanske mest kända verk finns upptaget; "Svea rikes historia under konung Gustaf Adolph den stores regering", utgivet i fem band 1790-96.

Sthlm, Marquardska tryckeriet respektive O. Grahn, 1811. Liten 8:o. Grav. titelblad,3-106 s. + grav. titelblad,(2),102 s. Samtida marmorerat pappbd med brun ryggetikett i glättad papp. Ngt nötta falsar och pärmkanter samt liten bortriven bit av pärmpappret på bakpärmen. Enstaka lager- och småfläckar. En mörknad vaxljusfläck i yttre marginalen på s. 66 i första delen och en krossad liten samtida insekt i övre marginalen på s. 87 i andra delen. Hugo Falanders namnteckning på frampärmens insida. Första häftet i andra upplagan. Första upplagan av detta häfte utkom 1809. Andra häftet utkom bara i en upplaga. Innehåller bland annat ”Till Finlands hjeltar”, ”Öfver freden”, ”Hebe på Paphos”, ”Folk-sång”, ”Den svenska visan”, ”Polyfemerne” och ”Djurgården. Elegi” samt en rad dryckessånger.

Gävle, P. Landin, 1854. 8:o. 35 s. Häftad. Oskuren. Fukt- och småfläckig och s. 3-6 loss. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 98. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 120: ”den första hälsingefloran”. Inledningen omtrycktes i Widmarks ”Beskrifning öfver provinsen Helsingland” (1860). Robert Wilhelm Hartman (1827-91) var adjunkt vid Gävle läroverk. Anders Petter Landin var verkam som boktryckare i Gävle under åren 1837-70.

Sthlm, N. Marcus, 1859. 8:o. (4),115 s. Trevligt brunt hklbd (Norstedts). Brunstänkta snitt. Spår av borttaget exlibris på främre pärmens insida. Liten solkfläck i marginalen på s. (2). Med Stockholms stads pärmexlibris. Skriften är inte bara ett inlägg i dagspolitiken utan innehåller även en översikt av befästningskonstens historia.

Sthlm, 1958. XI,(1),259 s. Oklbd. Omslaget medbundet. Fint exemplar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 32:1. Förtecknar över 1000 olika mål av vilka vissa innehåller många olika tryckta inlagor och följdskrifter. Med omfattande person-, mål- och sak- respektive ortsregister.

Örebro, 1869. (6),339 + (4),425,(1 blank,1) s. Två eleganta lackade bruna hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, titeletiketter av mörkare skinn, marmorerade pärmpapper och marmorerade snitt (Hedberg). Ryggarna lätt blekta och med några småfläckar. Fint ex. Ingick som sjätte delen, I-II, i Atterboms ”Samlade skrifter i obunden stil” utgiven av E. W. Lindblad. Innehåller ”Minne af Olof Rudbeck den äldre”, ”Minne af Samuel Columbus”, ”Carl XIV Johan. Minnesord, talade i Upsala universitets namn den 31 maj 1844”, ”Pehr Henrik Ling. Inträdestal i Svenska akademien d. 29 maj 1840”, ”Pehr Elgström. Biografi och karakteristik”, ”Samuel Johan Hedborn. Biografiska drag”, ”Wilhelm Fredrik Palmblad. Minnesteckning”, ”Carl von Zeipel (Ur Biogr. lex.)”, ”Erik August Schröder. Minnesteckning”, ”Adolf Törneros. Minnesteckning”, ”Per Ulrik Kernell. Minnesord, talade på Östgöta nations sal i Upsala den 22 maj 1824”, ”Elias Wilhelm Ruda. Minnesteckning”, ”Ernst Kjellander. Nekrolog”, ”Tal i anledning af h.k.h. arfprinsen Carl Ludvig Eugens födelse, hållet på Gustavianska lärosalen den 18 maj 1826”, ”Tal hållet vid Svenska Bibelsällskapets allmänna sammankomst i Stockholm den 27 mars 1839” och ”Tal på Svenska akademiens högtidsdag den 20 december 1845”.

Sthlm, J. Hörberg, 1835-36. 8:o. (8),336 + (4),337-800 + (4),801-1328 s. Tre samtida bruna hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar. Stänkta snitt. Ryggarna ganska nötta, torra och flammiga. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Saknar del IV! Setterwall Svensk historisk bibliografi 530. Del IV utkom först 1842.

Sthlm, C. Stolpe, 1775. 8:o. 84 s. Tagen ur band. Småfläckig här och var, t.ex. på s. 36-38.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1849. 8:o. (2),VIII,43,(1) s. Marmorerat pappbd med liten titeletikett i skinn (A. Nilsson). Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 10. Bibliographia Klemmingiana s. 2-3. Tryckt i 250 exemplar och försedd med inledning av utgivaren G. E. Klemming. Enligt denne är författaren sannolikt Thomas Gevaliensis även kallad Thomas Petri som var skolmästare i Karlstad, senare kyrkoherde i Västra Vingåker. Arbetet utkom första gången i Rostock 1601 och trycktes om 1609, 1631 och 1642.

Sthlm, 1890. (10),648 s. Prydligt rött hfrbd med upphöjda bind, blind- och guldornerad rygg samt marmorerade snitt. Ett av preliminärbladen med lagad reva i övre marginalen. Från Säbylund. Allt som utkom av denna mycket ambitiösa utgåva, vilken behandlar medeltiden och reformationen. Senare upplagor av denna del är förkortade jämfört med denna.

Sthlm, G. Hjerta, 1832. 12:o. 48 s. Häftad. Oskuren i obetydligt nött tryckt glättat rosa omslag. Delvis lätt lagerfläckig, mer på de sista bladen. Små hål med förlust av paginasiffran på s. 39 och 43. Fint ex. Allt som utkom av dessa dikter, och tillika författarens enda bok enligt Linnström.

Sthlm, 1903. XX,226 s. Elegant brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, marmorerade snitt och medbundet främre omslag (Nordiska bokhandeln). Ett par av de upphöjda binden lite lätt nötta och pärmhörnen lite stötta. Främre omslaget med förlagsstpl. Med Emil Heijnes exlibris. Svenska memoarer och bref VII.

Norrköping, Östlund & Berling, 1848. Liten 8:o. 32 s. Häftad i tryckt fläckigt omslag. En fuktfläck på främre omslaget har gått igenom på titelbladet. Ryggen defekt och en mindre reva i främre omslagets yttermarginal. Genomgående lagerfläckig. Mnemoteknik kommer av grekiska mneme, ”minne”, och techne, ”konst”, minneskonst eller konstteori för minnet, är läran om lämpligaste sättet att utveckla minnet och genom avsiktligt bildade idéassociationer underlätta inlärandet och bevarandet av minneskunskaper. Kristian Claëson (1827-59) var docent i praktisk filosofi vid Uppsala universitet.

Christiania [Oslo], 1868. (2 blanka,2),XII,271,(1) s. & 1 medbunden rättelselapp. Nött brunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, marmorerade snitt och medbundet främre omslag (C. A. Ömansson, Uppsala). Pärmhörnen stötta och bakre övre hörnet med skinnreva. Några småfläckar. Bläckfläck på främre omslaget. Dedikation till Aftonbladets redaktör August Sohlman. Eugène Lewenhaupts exlibris. Från Säbylunds bibliotek.

Sthlm, Kongl. finska boktryckeriet, 1765. 4:o. (8) s. Häftad. Bruntonad och med fuktränder i både övre och nedre marginalen. Blyertstillskrift Holmén överst på titelbladet. Ur Kurt Winbergs bibliotek. Utgavs under eget namn av Bengt Holmén. För detta blev han rättmätigt kritiserad i ”Swenska Mercurius”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1788). 4:o. (4) s. Bra ex. Undertecknad Gustaf Celsing. Varje kortlek skulle stämplas hos den lokala hallrätten. Avgiften var sex runstycken per kortlek ”utom den vanliga afgiften”. Om man struntade i detta blev det böter på 200 daler silvermynt.

Sthlm, P. G. Berg, 1849. 16:o. (4),110 s. & 1 utvikbart tryckt diagram. Med illustrationer i texten. Häftad. Ett bakre grönt tryckt omslag bevarat, det främre omslaget saknas. Omslagsryggen defekt. Loss i häftningen. Krok Bibliotheca botanica suecana 21. En andra upplaga utkom 1850.

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. (2),21 s. Med graverad titelvinjett. Häftad med bindgarn och försedd med senare marmorerat pappomslag. En tilltagande fuktrand i övre marginalen. Med svar av Pehr Wargentin. På sidorna 16-17 återfinns en lista på gåvor till Vetenskapsakademien: ”en väl conserverad mumie” skänkt av A. J. von Höpken och en mängd olika objekt skänkta av olika tjänstemän på Ostindiska kompaniet. Henning Adolf Gyllenborg (1713-75) var diplomat och framträdande hattpolitiker med titlar som lantmarskalk, hovkansler och riksråd. Han var en lärd man som studerade både i Lund och Uppsala samt gjorde en längre studieresa på kontinenten. Från att ursprungligen samlat mynt gick han in på att bygga upp ett naturaliekabinett och brevväxlade med Linné.