Søkeresultat

Sthlm, 1916. 32,(1) s. & 1 utvikbar plansch. Aningen nött vinrött hfrbd med guldornerad rygg, infärgat titelfält och titeltryck i guld. Med övre guldsnitt, de övriga endast skurna. Det främre omslaget medbundet. Ryggen något flammig och blekt samt med fyra små nötningar, varav en på titeltrycket. Med nötningar vid de yttre falsarna upp- och nedtil. Sidan 32-33 med en fläck i marginalen. Med Carl G. Heldts namnteckning i blyerts. Omarbetat nytryck i 150 exemplar ur ”Nordisk boktryckarekonst” 1906.

Sthlm, Högbergska boktryckeriet, 1857. 8:o. 32 s. Häftad. Med C. A. Klingspors namnteckning och med disputationsdatumet rättat. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2607. Josephson s. 232.

Uppsala, K. akd. boktryck., 1836. 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-24 + (4),25-32 + (2),33-40 s. Oskurna häften av lite olika storlek. Delvis loss i häftningen. Ngt nött och med ett antal smårevor. Sista bladet med defekt innermarginal. Marklin 12-16. Allt som utkom. Respondenter var K. C. Estenberg, C. A. Torén, P. C. Pontén, C. J. Björck och P. Z. Westelius

Sthlm, 2005. 137,1-32,(24) s. & plr. Häftad. Nyskick. ”This is a revised limited edition”.

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. (2),52 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett och en inklistrad grav. vinjett på s. 1 med medaljavbildning. Tagen ur band. Titelbladet småsolkigt och med några smårevor vid ryggen. Lite tråkiga fläckar på s. (2)-2. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4976. Den graverade vinjetten på s. 1 avbildar en medalj över Tessin.

Sthlm, 1974. (16),IX,(1) s.,942 spalter,(4) s.,1-1052 spalter,(1),I-II,1-127 s. Oklbd med ljusgrått övre snitt. Lätt nött. Jämför Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 289. Originalet utkom 1898-1915. Med förord av Sune Lindqvist, några kompletterande rättelser och ett nygjort omfattande person- och pseudonymregister. Fortfarande ett mycket användbart referensverk rörande äldre svenska skrifter där inte författarnamnet framgår.

Sthlm, J. G. Lange, 1771. 8:o. 74 s. Tagen ur band. Något lagerfläckig, mest i marginalerna. Titelbladet solkigt. Med E. M. Rhodins och Johan Adam Rhodins namnteckningar, en delvis utplånad blåstpl samt två poststämplar från Romelanda daterade den 21/3 med oläsligt årtal. Gjörwell Förtekning 56. Med ett företal av Gjörwell där han berättar att han utfört översättningen i början, men att en annan penna tagit över från §13. Denna penna tillhörde Olof Bergklint enligt en senare blyertsnotering. Ingår i en serie separat utgivna biografier som C. C. Gjörwell förlade 1767-72 och som omfattade nio olika arbeten. Till stor del bestod de av mer eller mindre bearbetade översättningar ur ”Allgemeine Biographie” av J. M. Schröckh.

Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o. 78 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Titelbladet hårt skuret i ytterkant och nedtill. Minimalt klipp i övre hörnet de första tre bladen. Med svar av Pehr Wargentin på sidorna 77-78. Författaren är mer känd under sitt blivande adelsnamn Liljencrantz. Johan Liljencrantz (1730-1815) verkade som Gustav III:s finansminister och senare som president i Kommerskollegium 1789-1812.

Uppsala, (1741). 4:o. (6),48 s. Häftad med nött samtida svart ryggremsa. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet och s. 15-28 med fuktränder i yttermarginalen. Stort ex. Bibliotheca Rudbeckiana 1237. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9609.

Sthlm, Hörbergska tryckeriet, 1840. 8:o. 33 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Fukt- och småfläckig. En reva i nedre marginalen på s. 19. Med Helm. Bernhardts namnteckning upp och ned på bakre omslag. ”Fysisk jordbeskrifning” utkom 1830. ”Då med den constructiva geografien åsyftas, att lärjungen skall tillegna sig en så trogen bild af jordytan, att han icke blott någorlunda redigt kan föreställa sig den utan ock med lätthet och säkerhet göra ett åskådligt utkast deraf, till bevis, att han fattat bilden, inses lätt att teckningen eller plånritningen är att betrakta såsom hufvudsak.” Skriften är en lista på öar, sjöar, berg och mycket annat som var tänkt att åskådliggöras. Sven Petter Ågren (1787-1860) var präst och pedagog. Vad gäller geografiundervisningen hade han inspirerats av den tyska geografen Ritter.

Strängnäs, L. A. Collin, 1758. 8:o. (4),876,(2) s. Nött hfrbd från 1800-talets början med guldlinjerad rygg och brun titeletikett. Rödstänkta snitt. En samling vertikala nötningar i ryggens mitt. Delvis avnötta pärmar, pärmkanter och hörn. Titelbladet och andra bladet med fuktränder och smärre bläckfläckar. En samling små bläckstänk på snitten. I början namnteckning från 1837 av Johan Gustaf Edlund vilken strukit över tre tidigare namnteckningar och skrivit en latinsk kristlig anteckning på försättsbladet. Hammarsköld Scholae- och undervisnings-böcker s. 117. Nya testamentet på originalspråket grekiska utgiven av Eric Ekbom, troligen i första hand för eleverna vid Strängnäs gymnasium. Endast förord och erratablad på latin, övrig text på grekiska förutom prisuppgiften nederst på sidan 876: ”à 11. dal. kopp:mt exemplaret”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1757. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Med gammal bläckpaginering. Spår av beskuren tillskrift i nedersta marginalen på titelsidan. En samling små röda lackrester på sista sidan. På skrivpapper. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 818. Jonas Hjortsberg Larsson (1703-66) var kyrkoherden i Tjula och Sundby. Han är kanske mest känd för sitt poetiska verk ”Yttersta domen”.

Sthlm, S. Rumstedt, 1812. 8:o. 8 s. + (HAMBRAEUS, JOHAN) Bewillnings förslaget: repartitionen. Sthlm, S. Rumstedt, 1812. 8:o. 32 s. + (HAMBRAEUS, JOHAN) Bihang till bewillnings förslaget, repartitionen, rörande sättet för Stockholms stad, att utgöra dess enskildta bewillnings summa. [=rubrik]. Sthlm, S. Rumstedt, 1812. 8:o. 4 s. Samtida blått glättat pappbd med guldpräglade pärmbårder. Ryggen defekt de tre översta centimetrarna. Bakre pärmen med några småfläckar. Sporadiskt lätt lagerfläckig.

Sthlm, C. Delén, 1812. 12:o. (6),236 s. Samtida ngt nött hfrbd med rikt guldornerad rygg och brun titeletikett av glättad papp. Ryggen aningen mörknad nedtill och pärmhörnen ngt nötta och stukade. En del lager- och småfläckar, se t.ex. på s. 47. Fuktfläckar på s. 71-82 och en gammal lagning i nedre marginalen på s. 225. Ur Robert Murrays bibliotek. Utgiven på A. Wiborgs förlag. Första upplagan utkom 1807. De senare upplagorna utvidgades successivt. Det här är den första samlade.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1815. Stor 12:o. (4),VIII,9-498,(6) s. Ngt nött marmorerat samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, röd titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Aningen snedläst. Ett par små maskhål i falsarna. Inlagan tryckt på blåtonat papper och med några enstaka småfläckar. Några marginalmarkeringar i början. Med Carl Fredric Falléns namnteckning. Det finns ett varianttitelblad med tryckåret 1814. Översatt från ”Les dernières années de règne et de la vie de Louis XVI” som utkom 1806. François Hüe (1757-1819) tillhörde den kungliga familjens uppvaktning i Tempeltornet. Carl Fredrik Fallén (1764-1830) studerade för Thunberg och Retzius och är idag mest känd som framstående entomolog.

Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. 14 s. Med graverad titelvinjett. Tagen ur band. Gammalt rödfärgat snitt. Lagerfläckigt titelblad. Gammal vapenstpl på titelbladets baksida. Med svar av Pehr Zetzell på s. 11-14. ”I hafven funnit mig krypande på marken och i buskarna, at samla insecter. Min samling hade blifvit mig onyttig, om icke edor nit för vetenskapens riktande, jämväl i denna delen, hulpit dem fram i ljuset. I hafven derföre stärkt min förmåga, och upmuntrat min hog, samt upväckt i mig et nytt lif, då i behagar intaga mig til medlem i edart vittra samfund; hvilket jag anser för den allrastörsta heder som mig kan vederfaras”. Ur Pehr Zetzells svar: ”Vore et utmärkt tålamod och granlagenhet, at iakttaga och jämnföra alla förhållningar, icke min herres lott, hade det ej varit möjeligit, at så lyckeligen igenfinna och utsätta hvart och et af dessa kräkens skiljaktige och egne kännemärken, såsom skedt”.

Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. (2),22 s. Med graverad titelvinjett som har devisen ”För efterkommande”. Nytt marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn. Ett fåtal småfläckar. Två små gamla bläckrättelser av ett latinskt uttryck på s. 18. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7244. Bielke återuppbyggde slottet Thureholm utanför Trosa, och slottet har sitt namn efter honom. Talet behandlar utförligt hans verksamhet under Karl XII:s krig.

Uppsala, 1912. 62,(2 blanka) s. Häftad, oskuren. Lite nött tryckt omslag. Bra ex. Skrifter utgifna af k. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala. XIV, 3. Wieselgrens arbete behandlar den frihetstida lyxdebatten där synen på lyx avmoraliserades som en del i de merkantilistiska tankegångarna. Central i debatten var Anders Johan von Höpkens tal ”Om yppighetens nytta” som hölls i Vetenskapsakademien 1740. Höpken pläderade för lyxens ekonomiska nytta i samhället. Han menade att människans begär och passioner styr hennes handlade och att detta inte hade några negativa konsekvenser. Oscar Wieselgren hävdar att inga ekonomiska argument framfördes i debatten före Höpkens tal, utan bara moraliska aspekter. Speciellt framhåller Wieselgren att Sven Lagerlöfs ”Wälmente tanckar om dessa tiders skadeliga öfwerflödighet” (1714) anförde moraliska argument, lyxkonsumtion var en last som främjade egennyttigt tänkande och var därmed skadlig. Höpkens argument kom att prägla synen på lyxkonsumtion fram till slutet av frihetstiden, men hade liten genomslagskraft därefter.

Uppsala, J. Edman, (1788). 4:o. (4),40 s. & 1 dubbelsidig utvikbar tryckt tabell. Med inklistrad gravyr på titelbladet avbildande häradets sigill. Häftad och med rödstänkta snitt. Ryggen med lite limrester efter ett tidigare omslag. Enstaka lagerfläckar. En pappersförlust i övre marginalen på titelbladet, sannolikt efter en bortklippt namnteckning. Lite av texten i noten på s. 28 är bortnött. Marklin Catalogus disputationum 109. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6195. Sallander Litteratur om Västergötland 772. Med en hyllningsvers av kemisten A. G. Ekeberg, som även gjort förlagan till den av Ahl graverade sigillavbildningen. Med omfattande noter på svenska och herdaminnen för bl.a. Rommeleds församling. På s. 30-36 återfinns en svenskspråkig ”Förtekning på hemanen uti Flundre härad”. Den utvikbara tabellen förtecknar säterierna i häradet och deras ägare genom tiderna samt befolkningsstatistik. Levin Olbers (1767-1824) blev sedermera domprost i Skara.

Göteborg, 1884. 101,(1) s. Fint marmorerat pappbd med titeletikett i skinn (Harry Larsen). Ryggen obetydligt blekt och lätt nött.

Göteborg, L. Wahlström, 1799. 8:o. 62, (1) s. Samtida ngt nött gråpappbd. Enstaka fläckar. Första upplagan trycktes 1780. En tredje upplaga trycktes i Skara 1831. Brags psalmer utgavs även 1820 tillsammans med andra av K. F. Kjellerstedt under titeln Zions sånger vid Babylons älfver. Ytterligare en upplaga av denna samlingsutgåva trycktes i Jönköping 1831.

Sthlm, I. Marcus, 1855. 8:o. 134 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Lagerfläckig, hårdare fläckad på de första och sista sidorna. en fuktrand i inre marginalen på de första bladen och en bläckfläck på sista sidorna och bakre omslaget. Flera namnteckningar på främre omslaget av L. Ysander, en daterad i Göteborg på 1850-talet. Allt som utkom. Efter en inledning behandlas Norrland på sidorna 15-65 och Dalarna från sidan 66 till slutet med namn som Hedberg, Jansson, Wiberg, Pehrsdotter, Ersson, Forsell och Hejdenberg.

Uppsala, Stenhammar & Palmblad, 1812. 12:o. 45,(1 blank,1) s. Tryckt rättelselapp inklistrad på sista blanka sidan. Mörkbrunt enkelt klbd från 1800-talets slut. Något fläckig på de första och sista sidorna. Stpl för H. J. F. Gaten (?) på försättsbladet. Rättelselappen är sannolikt hämtad från det bakre omslaget. I en del av upplagan hade ett av tryckfelen redan hunnit rättas. Innehåller sexton psalmer för olika högtider och genrer. Geijer hade i ”Om falsk och sann upplysning”, delvis i polemik med Wallin, förespråkat ett högtidligt och vördnadsbjudande språkbruk för den religösa diktningen. Dessa tankar omsatte han i ”Försök”. Enligt Liedgren innebar detta arbete, tillsammans med Hedborns ”Psalmer”, en ny psalmstils genombrott i Sverige. Genom bruket av ålderdomliga ordvändningar återknöt dessa till den äldre bibelsvenskan, samtidigt som psalmerna uttrycker en ”mystisk-romantisk” stämning. I ett brev till Lorenzo Hammarsköld daterat den 14 januari 1813 skriver Geijers studiekamrat i Uppsala L. F. Rääf: ”Det är tvist underkastadt, antingen Geijers psalmer komma att göra största lyckan hos de himmelska makter, på hvilka intet somniferum verkar, eller hos jordens barn som anse hvart och ett sådant för sin yppersta håfva”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1812. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Har varit vikt. Delar av en gammal tillskrift och numrering på titelbladet. Påföljderna för brott mot den nyss antagna successionsordningen ”på hwilket sätt som hälst” straffades med döden, liksom även eventuella försök att hjälpa tillbaka den avsatta konungen och hans familj till Sverige. All korrespondens med de förvisade förklarades också vara förbjuden, liksom även ”allmänt buller och owäsende” rörande den nya successionsordningen. Straffet var återigen det strängast tänkbara.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 126 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla röda snitt. Rester av senare brunt pappomslag på ryggen. Titelbladet hårt bruntonat och med svaga veck. Ett fåtal fläckar. Anders Schönberg d.y. (1737-1811) knöts tidigt till kretsen kring C. C. Gjörwell och var liksom denne full av planer på storstilade litterära projekt. Schönberg som börjat som auskultant i hovrätten, valde att satsa på en lärd kanslikarriär och efter en tid som amanuens i Kungliga biblioteket utnämndes han till historiograf utan lön och avslutade banan redan vid 35 års ålder med utnämningen till den föga betungande sysslan som riksheraldiker, senare med kansliråds titel. Ekonomiskt skulle han under hela sitt liv främst stödja sig på ärvd förmögenhet, inte minst inkomsterna från den egendom som han ärvt av sin far, överjägmästaren med samma namn.