Søkeresultat

Sthlm, P. A. Huldbergs boktryckeri, 1849. 12:o. 32 s. Tagen ur band. Lätt lagerfläckad. Guttaperka blev känt i Europa först 1820 men hade använts i Ostindien flera hundra år tidigare. Författaren menar att man kan använda ämnet till bland annat kirurgiska förband, bokbinderiarbeten och hovbeslag! Boktryckaren Gustaf Torsell (1811-49) gav bland annat ut tidningen ”Thorgny” 1843-45.

Sthlm, L. Salvius, (1759). 8:o. (2),20 s. Graverad titelvinjett. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla röda snitt. Ngt lagerfläckig. Titelbladet med några fuktfläckar. Svag liten fläck i yttermarginalen. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1887. Carl Carleson är en frihetstida frontfigur, inte minst i den tidiga nyttodiskussionen, som tidningsutgivare och senare som ämbetsmän. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Särskilt var det honom en glädje att nu kunna deltaga i tankeutbytet i Vetenskapsakademien, där han 1755 blivit ledamot, I denna krets återvände han ännu en gång till frågan om lantbrukets upphjälpande” och ”Vad han önskade var, i analogi med engelska förhållanden, »fri», dvs. oreglerad spannmålshandel, uppmuntrad av premier till köpmännen, som av den säkra vinsten skulle lockas att förlägga jordbruket med kapital. Så skulle penningen i köpmannens hand bygga rior till sädens förvarande ifrån skämning, hävda jorden på tjänligaste och fördelaktigaste sätt, skynda händer till plogen och göra bondens arbete lätt”.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. 40 s. Titelbladet med träsnittsvinjett. Häftad och oskuren med bindgarn i ryggen. En samling småfläckar på titelbladet, i övrigt spridda småfläckar. Är egentligen tredje upplagan. Trycktes först 1742 och även 1747. Med svar av Jacob Faggot. Hindric Jacob Wrede (1696-1758) gjorde en lång militär karriär innan han 1747 blev landshövding i Karelen, Savolaks och en del av Kymmenegårds län. Han var en inflytelserik politiker under 1740- och 1750-talen, bland annat var han ordförande i kommissionen som dömde rojalisterna efter 1756 års statskupp.

Uppsala, J. Edman, (1769). 4:o. (4),25,(1) s. Med en liten planritning i texten på s. 21. Tagen ur band. Ngt nött. Lös i häftningen. Titelbladet med en liten fläck. Lidén Catalogus disputationum 422. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 396. Teijler Litteratur om Örebro län 2110. Den äldsta avhandlingen om Örebro slott. Närkingen Johan Fredric Bagge (1744-1805) författade även ”Beskrifning om upstaden Örebro” 1785.

Sthlm, 1927. 226 s. Trevligt halvpergamentbd med sparsamt guldornerad rygg, grön titeletikett i skinn och effektfullt marmorerade pärmpapper samt stänkta snitt (Djursholms bokb. Kippel Sundholm, 1933). Främre omslag medbundet. Titeletiketten lite nött och flammig. Med Albert Paulis exlibris. Sidorna 213-26 upptas av ett personregister. Innehåller uppsatserna ”Den siste rikskanslern och hans döttrar. I. Fredrik Sparres brev till sin dotter Ulla. II. Ur Carl Reinhold Wrangels brev till sin maka. III. Vad de unga damerna hade att förtälja. IV. I stormiga tider och i lugn och ro på Åkerö”, ”En gammal gustavians ungdomsbedrifter” (om Carl Didrik Hamilton) och ”En originell teaterchef” (om John Hugo Hamilton). Utgår från arkivmaterial på Boo i Närke. Albert Paulis (1863-1936) exlibris är komponerat av Georg Pauli.

Norrköping, Östlund & Berling, 1847. 8:o. 23 s. & 2 litograferade plr. Tagen ur band. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2186. Planscherna är bundna i börjanresspektive slutet.

Sthlm, H. Fougt, (1771). 4:o. (4) s. Oskuren. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 123.

Uppsala, J. Edman, (1769). 4:o. (6),92,XIV s. Med 6 träsnittsillustrationer i texten. Häftad. Oskuren. Med en svag fuktrand i övre marginalen och några lätt lagerfläckiga blad. Stora fuktränder på s. 17-24 och 49-60. De inledande och avslutande två bladen solkiga och loss. Sista bladet med revor i marginalen. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 18. Warmholtz 519. Sallander Litteratur om Västergötland 509. Förtecknar västgötska lagmän t.o.m. 1500-talet efter Västgötalagens lagmanslängd med kompletteringar ur skilda dokument. På de avslutande sidorna med romersk paginering avtrycks tolv medeltida handlingar. Med många citat ur Västgötalagen på svenska.

Malung, 1957. Porträtt,120 s. & 1 plansch. Lätt nött oklbd. Enstaka blyertsmarkeringar. Med tillskrift från Bertil Linder till Sten Lindroth daterad den 27 juni 1957 och kompletterande dedikation till densamme. Ur Sten Lundquists bibliotek. Utgavs av Sveriges vattenfabrikanters riksförbund och på Bertel Linders initiativ. Förtecknar över 300 titlar, varav många är översättningar, vilket visar vilken spridning Bergmans olika texter fick.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 23 s. Graverad inklistrad titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. Med liten numrering överst på titelsidan. Datumet för talet var egentligen den 13 juli enligt anteckning i ett annat exemplar. Detlof Heyke (eller Heijke, 1707-75) adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i Bergskollegium 1728, gjorde flera studieresor i Europa under början av 1730-talet, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737-58 och utnämndes slutligen till bergsråd 1772. Han var disponent för släktegendomen Gammelbo och köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Örebro), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn- och stålmanufaktur. Likaså var han verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Vid sin död efterlämnade han en betydande förmögenhet, vilken bland annat bestod av tre fjärdedelar av Hällefors, hälften av Gammelbo och hela Bredsjö bruk i Hjulsjö. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 och Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1840. 8:o. 8 s. Häftad och ngt nött i tryckt omslag. Omslaget med ett par fläckar och ägarinitialer i bläck daterade 28/1 1840. Svag fläck på titelbladet och småfläckar i marginalen på s. 5-6. Tegnér vänder sig i denna dikt mot hela den nya liberala och rationella rörelse han fruktade skulle ödelägga det han ansåg utgöra den svenska kulturen, och lägger ut texten för den typiska romantiska konservatismen. Dikten fanns att köpa i Stockholms boklådor den 23 januari 1840 och sålde i 500 exemplar samma dag. Beskow ska i en biljett till Tegnér berättat att han råkat femtusen människor som klagade över att inte kunna få köpa den. Den liberala pressen, med ”Aftonbladet” och ”Dagligt allehanda” i spetsen, var hård i sin kritik av dikten. Tegnérs här påbörjade politiska engagemang avslutades bara några månader senare.

Helsingfors, 1892. (6),180 s. Ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett. Främre omslaget medbundet. Ryggen lätt blekt, lite nött och något fläckig. Något stött och naggad i pärmhörnen. Spridda små fläckar främst i senare delen. Dedikation till Harald Wieselgren. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Handlar om J. H. Mörks roman ”Adalriks och Giöthildas äfventyr”. Finns även med titeln: ”Jacob Henrik Mörk. Litteraturhistorisk teckning. I. Adalrik och Götilda”. Harald Wieselgren (1835-1906) var bibliotekarie, biografisk skriftställare och publicist.

Tierp, 1948. VIII,215 s. Häftad. Omslaget obetydligt nött och solkigt. Fint ex. med dedikation till Bengt Åhlén. En ny utvidgad upplaga utkom 1980.

Sthlm, C. Nyberg, 1816. 8:o. 47,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappersomslag med ngt nött rygg. En pappersförlust i nedre yttre hörnet på främre omslag som även har en mindre fläck. Lite nött i yttermarginalerna. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 205. Denne nämner ej det tryckta omslaget.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1825. 8:o. (2),112,(1) s. Häftad i lätt nött tryckt pappomslag. Ryggen med ytliga pappersförluster där den underliggande gråpappen tittar fram. Inlagan med några svaga fläckar. Bra ex. med J. O. Forsséns namnteckning. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 233. Det tyska originalet utkom 1818. Nya översättningar utfördes av A. A. Grafström 1833 och Allan Bergstrand 1931. Översättaren Olof Erik Bergius (1784-1837) var en tid justitiarie på St. Barthelemy. Han skrev en bok ”Om Westindien” 1819 och översatte även ”Wilhelm Tell” av Schiller 1823.

Sthlm, Z. Haeggström, 1817. 8:o. (4),88,87-93 s. Ljusgult pappbd med brun titeletikett i skinn (Uppsala bokband C. W. Bergman). Det blanka samtida gråpappersomslaget medbundet i slutet. Ryggen lätt nött och gulnad. En liten fuktfläck överst på frampärmen. Ställvisa lager- och småfläckar. Flera för- och understrykningar i blyerts med små kommentarer. Namnteckning med kulpenna från 1965 på försättsbladet. Första svenska upplagan utkom samma år. Enligt Bygdén skrev Napoleon, när han fick kännedom om arbetet, 44 anmärkningar för att vederlägga dess autenticitet. Det nämns även i hans testamente där han återigen avsvär sig från författarskapet.

Tavastehus, Karisto, 1939. XVIII,(2),328,(2) s. Oklbd med nött och lite trasigt skyddsomslag. Dedikation till ”Hans G. Westerlund och hans Elly, från en av medvandrarna, vännen Eyvind. Stockholm d. 6.3.40”. I början av trettiotalet hade Hans G. Westerlund tillsammans med Einar Malm och Vilhelm Moberg en ”vandrarklubb” till vilken Eyvind Johnson senare anslöt sig. Einar Malm berättar att man ett par gånger i månaden strövade ”med ryggsäckskost ivrigt diskuterande genom Stockholms då inte sönderbyggda omgivningar, och efteråt åt vi middag hos varann - mest hos Westerlund som hade egen villa i Huddinge.”

Sthlm, O. Grahn, 1825. 8:o. 11 s. Häftad med samtida glättad svart ryggremsa. Något lagerfläckig och titelsidan dammig. Magnus Torén (1770-1825) var gift med Emerentia Martina, född Grubb.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 12:o. (8),28 s. Med titelvinjett föreställande Närkes vapen. Enkelt marmorerat kartonnage. Ryggen med skada upptill. Nära skuren, i preliminärbladen delvis in i texten. Lidén 106. Warmholtz 394. Teijler Litteratur om Örebro län 6209. Allt som utkom trots en kustod ”Cap. II” på sista sidan. Med en märklig tvåsidig dedikation tryckt med runtyper (denna är dock i detta exemplar illa skuren). Hallman hade tänkt att utvidga detta verk under titeln: ”Nerike thet nya, gamla, öfra och underjordiska”, men av detta blev intet. Tuneld använde sig av hans uppgifter till sin geografi.

Sthlm, C. Deleen, 1819. 8:o. 67,(1 blank,1) s. Tagen ur band och med spår av ursprungligt gråpappersomslag. Ngt lagerfläckad i övre marginalen och med enstaka småfläckar. Reva och liten lagning i inre marginalen nedtill på titelbladet. Sidorna 41-44 delvis loss. Det franska originalet trycktes 1760. Henri-François d’Aguesseau (1668-1751), som själv skrev sig Daguesseau, var fransk jurist och tillsattes 1700 som generalprokurator vid franska parlamentet. 1717 blev han kansler, en befattning han dock tvingades lämna efter att ha hamnat i onåd hos parlament och kung. Han återkallades 1727 och jobbade fram till sin död för att få Frankrike att antaga en gemensam lag, och gjorde en betydande del av grundarbetet inför revolutionsförfattningen. Antoine Thomas (1732-1785) var 1700-talets stora ”eloge”-författare och skrev dylika över både Descartes och Markus Aurelius. Hans ”Essai sur les éloges” från 1773 kom flitigt att användas runt om i Europa vid författande av minnestal och festskrifter.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1866. 8:o. 38 s. Häftad i samtida glättat blått omslag. Delvis mycket lätt lagerfläckig. Inledningsvis med liten fuktfläck i övre hörnet. Med dedikation till L. F. Rääf. Biografin över Bonstetten ingick även i del II av Beskows ”Minnesbilder” som utkom samma år, dessförinnan hade den varit tryckt 1854 i ”Rosa. Vittert album” under titeln ”Ett besök hos Bonstetten”. Arbetet översattes till franska 1867. Schweizaren Karl Viktor von Bonstetten (1745-1832) författade sociala och filosofiska skrifter och hade en romantisk förbindelse och brevväxling med den dansk-tyska författarinnan Friederike Brun. Bland titlarna på hans verk märks den år 1826 utkomna ”La Scandinavie et les Alpes”. Beskow skildrar bl.a. ett möte med den åldrade Bonstetten i Schweiz. Beskow sände sina minnesteckningar över Bonstetten och Müller som gåva till Rääf den 22 november 1866. I ett brev till B. E. Hildebrand daterat den 7 januari 1867 skriver Rääf att han just haft nöjet att läsa Beskows biografier: ”jag har under dessa studier gjort jemförelse mellan tvänne skickliga pennor: Crusenstolpe, som sätter rost på sjelfva guldet, och v. Beskow som aftvår hvarje fläck, ehuru starkt och länge han än varit infrätt.” Beskow och Rääf, som förenades bl.a. genom sin konservatism och beundran för Gustav III, brevväxlade under många år.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1840. 8:o. (10),314 s. Samtida hfrbd med tidstypiskt guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Ryggen lite blekt och med några små nötningar. Titelbladets övre marginal avklippt och lagad samt med lagad reva upptill med förlust av en bokstav i titeln. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5838. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 591 och Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 42 för första upplagan som utkom 1765. Med tryckt dedikation till landshövding Fredrik Posse, kontraktsprosten Jöns Sommar (Bruzelius morbror), Gustaf Hamilton och Anton von Lieven. Exemplar existerar med enbart dedikationer till Posse och Sommar. Lantmätaren och kronofogden Johan Lorents Gillbergs (1726-93) arbete hade tillkommit på landshövding Carl Adlerfeldts uppmaning. Som källor använde sig Gillberg av jordeboken och en omfattande korrespondens med länets tjänstemän. Försättsbladet i denna volym med pappersbruket Periodens vattenmärke, vilket kan tyda på att boken är bunden i Nyköping.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. Grav. titelblad,(8),70,1-18 s. Häftad. Insatt i senare lite löst omslag. Obetydlig fuktrand i början och på slutet.Titelbladet med några småfläckar i marginalen. Stort, endast putsat ex. Det fina titelbladet är ritat och graverat av J. Gillberg. Med tryckt dedikation till kronprinsen. Kapitlen behandlar i tur och ordning ”medborgelighets uphof och förbindelser”, ”konunga-makten”, ”undersåtelig pligt”, ”upfostringen”, ”krig”, ”näringsväsendet” etc.

New York, 1968. (16),325 s. Lätt nött blått oklbd. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Burt Franklin Bibliogaphy and reference series 195. Boken är ett faksimil av den svenska originalutgåvan som utkom 1913. Gunnar Brusewitz återkom flera gånger till Strindberg. 1965 illustrerade han ”Blomstermålningar och djurstycken” och 1989 skrev han ”Guldörnen och duvorna. Fågelmotiv hos Strindberg”.

Sthlm, J. W. Lundberg, 1854. 8:o. 64 s. Häftad. Oskuren. Liten reva i yttre marginalen på s. 27 och 33. Med C. A. Klingspors namnteckning. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2601. Marklin Catalogus disputationum 80.