Søkeresultat

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1789. 4:o. (4) s. Tagen ur band men oskuren. Båda bladen med veck i övre marginalen. Liten ljusbrun marginalfläck på sista sidan. Bring Riksdagshandlingar s. 149. Detta tal hölls under riksdagens öppningsdag.

Sthlm, J. P. Lindh, 1798. 8:o. (2),78 s. Med grav. titelvinjett. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Bakre övre hörnet ngt stukat. Bra ex.

Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. (2),46 s. Med graverad titelvinjett. Tagen ur band. Lös i häftningen. En liten fläck på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9385. Det finns minst två olika tryck av detta arbete. Här är sista sidan felpaginerad 49.

Boden, 1929. 19 s. Klammerhäftad. Omslaget lite gulnat och nött. Inlagans nedre ytterhörn lite stötskadat. Delvis resonerande bibliografi som täcker perioden 1771-1890.

Sthlm, L. Salvius, (1758?). 8:o. (2),42 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1950. Benzelius orientaliska resor beskrivs på sidorna 9-28.

(Uppsala), J. F. Edman, (1800). 4:o. (2),8 s. Oskuren och ouppskuren. Obetydligt solkig i marginalen och med en liten fläck på sista sidan. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 227. Setterwall Svensk historisk bibliografi 300. Uppehåller sig vid två handskrifter i biblioteket, dels en volym med avskrifter ur Margareta Grips bok med en avtryckt tabell över Bo Jonsson Grips släktförhållanden, dels material rörande Sveriges krig 1700-10 med ett utdrag på svenska på sidorna 6-8 av en sammanställning av krigens totala kostnad under denna period.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1846. 8:o. 50 s. Häftad i grått tryckt omslag, som har några små fläckar och kantnaggar. Bra ex. med lätt bruntonad inlaga och några småfläckar. På främre omslaget Erik af Edholms violetta exlibrislapp. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 314. Erik af Edholm (1817-97) var hovmarskalk och chef för Kungliga teatern 1866-81. Han tillhörde Karl XV:s närmaste umgängeskrets. Hans samling av svensk dramatisk litteratur var mycket omfattande.

Uppsala, literis Wernerianis, 1729. Liten 8:o. (8),20,(4) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Med några gamla numreringar upptill på titelbladet. Lidén Catalogus disputationum 9. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1504. Med hyllningsverser av respondenten och Andreas Laurell. Om ”distingstunglet”, en benämning på tiden eller månaden för distinget och disablotet, som har tolkats som en reminiscens av en förkristen kalender.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Lätt nött. Den avslutande versen ”Till Franzén, vid hans makas graf” på sidorna 15-16 skriven av Bernhard von Beskow.

Sthlm, 1890. VII,(1 blank),107 s. Häftad. Omslaget obetydligt solkigt. Inlagan något lagerfläckig. Enstaka diskreta markeringar. Ex. på bättre papper. Bukowskikatalog nr 65. Förtecknar 1672 poster. Detta är sannolikt den finaste handskriftssamling som sålts på auktion i Sverige. Den innehöll bl.a. många brev till Magnus Gabriel De la Gardie, en intressant samling av Bellmaniana, många författar- och konstnärsbrev samt två stamböcker.

Sthlm, J. G. Lange, 1785. 8:o. 64 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Lätt nött och delvis ngt lagerfläckig, mest i början och på slutet. Litet bläckstänk på titelbladet. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3035. De fyra sista sidorna med avtryckta handlingar rörande Bengt Bergius donation av sin värdefulla brev- och avskriftssamling till Vetenskapsakademien. Bengt Bergius (1723-84) var Riksbanktjänsteman, historiker och stor handskriftssamlare. Tillsammans med sin bror Peter Jonas Bergius (1730-90) byggde han dessutom upp ett betydande bibliotek som även det kom att doneras till Vetenskapsakademien efter broderns död samtidigt som de skänkte Bergianska trädgården. Bengt Bergius är idag kanske mest känd för sitt verk ”Tal om läckerheter” 1785-87.

Örebro, J. Lindh, 1772. 8:o. 32 s. Tagen ur band med omslagsrester av gråpapper vid ryggen. Gamla stänkta snitt. Snedläst. Enstaka fläckar. Precis över första titelordet är i gammal tid tillskrivet ”små saker” i diminutivt bläck.

Sthlm, L. Salvius, 1750. 8:o. (2),44 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla röda glättade snitt. Samtida liten numrering nederst på titelsidan. Lätt trycksvärtestråk nedtill på sista sidan. Med svar av Pehr Wargentin. Innehåller även en förteckning på de gåvor akademien emottagit under det senaste kvartalet, bland annat. Pehr Elvius boksamling, ”Et contrefait af det americanska djuret passum” från kyrkoherden Samuel Hesselius och en rad donationer av Magnus Lagerström. Daniel Ekström var Vetenskapsakademiens instrumentmakare.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 16:o. 134,(2) s. Samtida brunt klotryggbd med brunmarmorerade pärmsidor. Små maskhål upptill i bakre falsen och pärmhörnen något stukade. Bra inlaga med någon enstaka småfläck och en mindre fläck i texten på s. 23-24. Med en gammal namnteckning, Hjalmar Ilmoni. Ingick i Bibliotek för folket, häfte 3 och 4. Sista opaginerade bladet med förlagsreklam. Översatt från tyska.

Sthlm, H. G. Nordström, 1835. 8:o. X,(1,1 blank),176 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt gråpappersomslag. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex! Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Översattes till danska 1838. Med ett förord daterat i Uppsala i juni 1835 i vilket författaren skriver att arbetet är tänkt att komplettera översättningen av Wöhlers verk om den oorganiska kemin. Nils Johan Berlin (1812-91) var kemist och ämbetsman.

Sthlm, S. Flodin, 1869. 8:o. (2),64 s. Häftad i blankt gult samtida omslag och insatt i nyare gråpappersomslag. De första och sista sidorna lite lagerfläckiga. Handskriven dedikation på främre omslaget till kgl. sekter Anton Granlund. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1147. Josephson Avhandlingar ock program 141. Ventilerad i Uppsala den 22 maj 1869. Tryckt dedikation till modern prostinnan G. Ling. Gustaf Alfred Ling (1842-98) blev senare adjunkt vid Norra Latin i Stockholm.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1844. Stor 12:o. 95 s. + (BREMER, FREDRIKA) Trälinnan. En teckning ur forntiden, af författarinnan till Teckningar ur hvardagslifvet. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. Stor 12:o. 115,(1 blank,4) s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Blekt rygg och övre frampärm. Titelbladet till det första arbetet med några småfläckar, annars bara enstaka småfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 302-03 för Sue. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 40 respektive Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 286 för Bremer. De avslutande opaginerade sidorna i andra arbetet består av förlagsreklam från L. J. Hjertas förlag. Bremers ”Trälinnan” översattes till danska och engelska. Läsdramat var färdigskrivet redan 1836 men omarbetades och trycktes inte förrän fyra år senare. Carina Burman skriver i sin biografi över Bremer: ”Stycket är remarkabelt genom att nästan alla roller är skrivna för kvinnor, men också eftersom Bremer valt att placera en kvinnlig träl i huvudrollen. Hennes romaner utspelar sig ju mestadels i högreståndsmiljöer, där berättaren ofta avviker genom sin blygsammare härkomst. ’Trälinnan’ är dock skriven ur ett verkligt ’underdog’-perspektiv”. Bremer skriver 1841 till Tegnér: ”Mina stackars barn äro bra fulla af fel och brister, Ingen är rätt som jag ville ha den, utom – trälinnan. Hon har vunnit föga gunst hos publiken, men jag har för henne en moderlig – – kanske svaghet”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1828). 4:o. (2),XXVIII,24,(3) s. Tagen ur band och med blåstänkta snitt. Talrika råkanter i nedre marginalen. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 45. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6293. På s. 7-24 avtrycks ”Das Ost-Friesenlied der Ober-Hasler”. Rör svenskättlingar och minnen av svenskarna i Schweiz. Bl.a. anförs ett utdrag ur ”Stockholms posten” i vilket de druvodlande svenskättlingarna i Hassli beskrivs. Dessa skulle eventuellt kunna härstamma från Hassle i Vadsbro härad i Västergötland. Deras likhet med svenskarna framgår bl.a. av att de ”äro glada, trefliga arbetsamma, och äga karaktärs-tycke af svenskarna”, men ”troligen hade de dock ej haft vinstockarna med sig hemifrån”.

Uppsala, 1956. Porträtt,(4),LXXXVII,(1),572 s. & 2 utvikbara kartor. Trevligt brunt ohfrbd med blindpressad ryggdekor och övre guldsnitt. Ryggen helt obetydligt nött. Bra ex. Lychnos-bibliotek 14. Ferrner var astronom och matematiker. Åren 1758-63 företog han en vittomfattande resa för att studera navigationsinstrument. Hemkommen förordnades han som lärare för kronprins Gustav. Ferrner blev högt uppskattad av sin elev och denne begärde att han skulle medfölja på hans utländska resor. Ferrner hedrades med kansliråds titel 1765 och adlades 1766 samt erhöll vid Gustav III:s tronbestigning 1771 en årlig pension. Han utförde viktiga astronomiska undersökningar, bland annat observationer av Venuspassagerna 1761 och 1769.

Uppsala, 1914. Porträtt,(2 blanka,14),265 s. & plr. Nött och ngt blekt gyllenbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerad rygg samt övre guldsnitt, övriga endast putsade (Hedberg). Omslaget medbundet. Med etiketter från Nordiska bokhandeln och Thulin och Ohlsons antikvariat. Festskrift utgiven av Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen i 200 numrerade ex., varav detta är nr 182. Innehåller uppsatserna ”Fögderiindelningen i Sverige 1540–1628 och Kammararkivets landskapshandlingar” av Johan Axel Almquist, ”Bibeln i 1600-talets andaktsböcker” av Aksel Andersson, ”En supplik af Gjörwell 1772. Ett stycke svensk lärdomshistoria i Kanslikollegiet” av A. B. Carlsson, ”Bibliotheca »Collegii societatis Jesu in Suetia». Några bidrag till kännedomen om jesuiternas boksamling på Gråmunkeholmen” av Isak Collijn, ”Gamla tyska kartor i Kungl. biblioteket” av E. W. Dahlgren, ”Upsala universitetsbiblioteks gravyrsamling” av Gunnar Ekholm, ”Om bröderna Salan och deras handskriftssamling” av Anders Grape, ”Erik Sparre. Till historien om hans litterära samlingar” av Vilhelm Gödel, ”De hollandske bogauktioner i deres første halve aarhundrede” av H. O. Lange, ”Upsala universitets brefsamlingar. Försök till historik” av Eugène Lewenhaupt, ”Ortnamnsbibliografi. En återblick och några önskemål” av Oskar Lundberg, ”Det äldsta tryckta svenska synodalcirkuläret. Ett nyupptäckt Upsalatryck från 1513” av Herman Lundström, ”Ett bidrag till Olaus Magnus’ bibliografi” av Axel Nelson, ”En återfunnen släkttafla från 1500-talets slut” av Gustaf Rudbeck, ”Henrik Rantzaus bibliotek och dess öden” av Otto Walde och ”Några anteckningar om våra dagars folklitteratur” av Oscar Wieselgren samt ”Förteckning öfver bibliotekarien Claes Annerstedts utgifna skrifter” av Gustaf Adde.

Sthlm, 1880. VIII,128 s. Prydligt gulbrunt hklbd med guldlinjerad rygg, titeletikett av blå marokäng, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt (Hedberg, 1935). Med Daniel Almqvists namnteckning och Magnus von Platens exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2749. Kongl. bibliotekets handlingar 2. Resonerande översikt som är uppställd kronologiskt med Göstaff Finckes brevsamling 1545-65 som den äldsta och Johan Edvard Lagergrens som den yngsta. Inte oväntat är det C. C. Gjörwells stora brevsamling som behandlas utförligast. Avslutas med ett sextonsidigt personregister.

Sthlm, L. Salvius, 1750. 8:o. 36 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Minimalt maskhål genom hela inlagan i nedre marginalen. Titelbladet och sista sidan lagerfläckiga. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9403. Olof von Dalin höll 1750 ett minnestal i Vetenskapsakademien över Elvius. Pehr Elvius (1710-49), astronom och sekreterare i Vetenskapsakademien.

Uppsala, 1904. 54 s. Häftad i tryckt omslag med revor och nagg i ryggen. Stötmärke överst i yttermarginalen mot slutet. Två blad med mskinskrivna anteckningar rörande i matrikeln omnämnda konstnärer och konsthantverkare. Med Gustaf Rudbecks namnteckning daterad Uppsala den 8 november 1904. Ur Emil Hultmarks bibliotek.

Sthlm, 1969. 3-175 s. Lätt nött och aningen solkigt oklbd med övre svart snitt. Ur Nationalmusei teckningssamling VII. Nationalmusei skriftserie nr 16. Med ett stort antal illustrationer av Ehrensvärds teckningar.