Søkeresultat

Sthlm, L. Salvius, (1745). 8:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Svarstalet hölls av A. J. von Höpken som tillsammans med Tessin var Vetenskapsakademiens främsta tillskyndare i den politiska maktens centrum. En annan upplaga av talet trycktes av L. L. Grefing.

Sthlm, Langiska tryckeriet, 1793. 8:o. 87,(1) s. Häftad med trasig äldre ryggremsa. Inlagan ngt nött. Titelbladet med mindre pappersförluster upptill. Pappersförlust i övre marginalen på s. 11-14 och nagg upptill på s. 43-46 och 51-54. Sista bladet med små revor i marginalerna. Setterwall 4988. Första svenska upplagan utkom 1770, den andra 1785. Ytterligare upplagor utkom 1824 och 1841. Arbetet är en förkortad översättning av den i ”Nordische Sammlungen” 1761 publicerade Tolstadiusbiografin. Den sammanställdes enligt uppgift av L. Segerholm. Sista sidan är en annons för Holméns bokhandel vid Storkyrkan i Stockholm.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1841. 8:o. 15 s. Häftad och oskuren i enkelt blankt vitt samtida omslag. Brita Johanna Silvius (1768–1840) gifte sig 1798 med Birger Persson Knös (1766-1822), som avslutade sin karriär som prost i Källby församling, Skara stift. Som änka flyttade Brita Johanna Knös till Skara ”hvarest hennes lilla väl inrättade och underhållna gård i 15 år varit en från verlds- och stadsbullret undangömd fristad för gudsfruktan, flit och förnöjsamhet”.

Örebro, 1866. 8:o. VII,(1 blank,1,1 blank,1,1 blank),314 s. Mycket välbevarat samtida grönt mönsterpressat klbd med guldornerad rygg och blindpressad rik ramdekor på pärmarna. Marmorerade snitt. Delvis lite bruntonad och med enstaka lagerfläckar. Bra ex. Samlade skrifter i obunden stil af P. D. A. Atterbom. Femte delen. Innehåller följande texter: ”Grundbegreppen af ästhetik och vitterhet”, ”Tankar om kritiker”, ”Om rätta betydelsen af hvad man kallar ästethik, betraktadt såsom föremål för akademisk undervisning”, ”Om svenska folksångerna och begreppet af en inhemsk vitterhet”, ”Reflexioner och förklaringar af sällskapet Pro Joco” och ”Den nya vitterhetsskolans betänkande om Svenska akademien och den goda smaken”.

Milano, 2000. XII,I-VIII,288,(2),XL s. Oklbd. Complément du Manuel du libraire et de l’amateur de livres. Faksimil efter originalet som utkom 1874 i Paris. Tryckt i 300 exemplar. Det oavslutade verket är fortfarande ett standardverk rörande äldre konstlitteratur. Detta är den enda upplaga som har ett register!

Uppsala, J. Edman, 1784. 4:o. 42,(2 blanka) s. Med en inklistrad grav. vinjett på s. 3. Häftad med något skadad samtida svart ryggremsa. Titelbladet med lätt vikspår i övre hörnet. Enstaka fläckar. Tillägg i bläck ”Salbergia” på s. 17 i en lista över artnamn. På titelbladet är Paris och London tillagt i bläck i listan över de medicinska sällskap Linné d.y. var medlem av. Bibliotheca Walleriana 17273. Devisen på den avbildade vapenskölden på sidan 3 lyder ”Famam extendere factis”. Trycket rör alltså sonen (1741-83) till den stora botanikern med samma namn.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 8:o. (4),56 s. Tagen ur band. Stort, delvis oskuret ex. Ngt nött, med smärre fuktränder och en del lagerfläckar. Titelbladet ngt solkigt och med några bläckstänk på de två sista bladen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 181, upplaga a. Fri översättning av Envallsson och musiken ”hopplockad” av honom, enligt Klemming. Med rollförteckning av vilken det till exempel framgår att Lars Hjortsberg spelade rollen Orest.

Sthlm, L. Salvius, (1765). 8:o. 56 s. Med graverad titelvinjett med texten ”För efterkommande”. Tagen ur band. En del småfläckar. Smånaggar i titelbladets övre marginal. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1180. Med en utförlig redogörelse för debatten om vattuminskningen såsom landhöjningen kallades vid den här tiden.

Sthlm, 1913. Porträtt,VI,(2),157,(1) s. Enkelt svart hfrbd med titeltryck i guld på ryggen och putsade snitt samt medbundet omslag. Omslaget med några större och tråkiga fuktfläckar, några pappersförluster i hörnen samt lite ojämnt blekt. Tryckt i 150 exemplar, varav detta är nummer 47. Akrells fina samling omfattade 1946 poster och var inte minst rik på kartor och planscher. Ett särskilt intresse ägnas ämbetsmannen, debattören och skriftställaren C. A. Grevesmöhlen och omfattar 57 poster under rubriken ”Grevesmöhliana”.

Malmö, 1895. (4),185,(2) s. Häftad. Nött och delvis blekt tryckt omslag med revor i rygg och främre omslag. Från Säbylunds bibliotek.

Sthlm, C. Deleen, 1819. 8:o. (2),62 s. Häftad och oskuren insatt i ett enkelt brunt omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Omslaget med flera revor. liten samtida bläckrättelse på s. 20 och i blyerts på s. 27. Fin inlaga. Utan det ovanliga rättelsebladet. Från Ericsberg. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 8. Erasmus Gabriel Henschen (1756-1825) var överstelöjtnant och under senare år fortifikationsbefälhavare i Göteborg. Förutom denna beskrivning av Göteborg och dess historia efterlämnade han även ett otryckt manuskript om Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-90.

Uppsala, 1933-36. XII,152 + VIII,(2),37 s. + XVI,222 s. Grönt klbd. Enligt en blyertsanteckning har exemplaret tillhört C. W. Oseen. Flera supplement utkom.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1848. Liten 8:o. (4),125,(3 blanka) s. Häftad i gult tryckt omslag. Revor i ryggen och nagg i omslaget. Många blad lösa i häftningen som är helt itu mellan s. 64 och 65. Enstaka fläckar. Med Carl Gust. Wahlbergs namnteckning. På titelbladet det felaktiga författarnamnet O. Patrik Sturzenbecker tillskrivet. Bring Itineraria svecana 636. Henrik Bernhard Palmær (1801-54), känd tidningsman, skildrar i litterär form några reseäventyr, koncentrerade till Östergötland, från sommaren 1840. Fragmenter av dessa skildringar trycktes i den av Palmær under åren 1841-42 utgivna tidningen ”Herr Lars”. ”W. von B.” är naturligtvis författaren och vännen Wilhelm von Braun.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (2),22,(2) s. Häftad och oskuren med senare ljusgrå ryggremsa. Titelbladet med fuktrand i yttre marginalen och några småfläckar. Med svar av Pehr Wargentin på de sista två sidorna. I detta exemplar har ingen vinjett blivit applicerad på titelsidan. Carl Lehnberg (1725-68) var optisk instrumentmakare och hade som student i Uppsala undervisats av Klingenstierna i den optiska glasslipningens teori och praktik och sedan under en tvåårig studieresa genom Europa tagit del av tillverkningsmetoder och yrkeshemligheter. Han invaldes i Vetenskapsakademien där han tog inträde med ett ”Tal om optiken” 1756. I sin verkstad, inrymd på Kungl. myntet, tillverkade han objektiv- och okulärglas för astronomerna, bland annat de första akromatiska linserna i Sverige. Men han dog i förtid och den optiska verkstaden nådde under hans efterföljare aldrig samma nivå.

Sthlm, 1908. 226,(2) s. Brunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, titeletikett av brunt skinn, stänkta snitt, klistermarmorerade pärmpapper och medbundet främre omslag (N. Bernh. Andersson). Med Erik Thyselius exlibris på det medbundna främre omslaget, vilket blivit lite vågigt på grund av detta, och Theodor Wolfs exlibris. Bra ex. Illustrerad. Detta är första kompletta upplagan av denna viktiga text. I tilläggen finns bland annat talrika brevutdrag, förklaringar av ordspråk och en användbar släkttavla. Avslutas med person- och ortsregister. Agneta Horn (1629-72) var den berömda fältherren Gustaf Horns dotter och dotterdotter till Axel Oxenstierna. I dessa självbiografiska texter följer vi inte så mycket tidens stora händelser, inte heller beskrivs de berömdheter Agneta Horn måste ha mött, utan texten kretsar i stället kring hennes själsliga liv och är en av de kulturhistoriskt viktigare källorna till livet i stormaktstidens Sverige. Boken inleds med orden ”Beskrifning öfver min elända och mycket vedervärdiga vandringes tid samt alla mina olyckor [...] som mig därunder hopetals har mött”.

Sthlm, L. L. Grefing, (1741). 4:o. (10) s. Tagen ur band. Ngt lagerfläckig och delvis lite bruntonad. Snett skuren.

Karlstad, C. Kjellin, 1852-57 respektive Sthlm, J. & A. Riis, 1857-59. 8:o. (10),226 + (18),313,(1) + 208,(6) + (12),299,(1),1-192 + (8),193-493 + (12),364 + (4),204,(2) + (4),VIII,(2),319,(1) s. Tre stiliga svarta hfrbd med svagt upphöjda bind och guldpressad ryggdekor. Glest stänkta snitt. Några smånötningar på banden och en mindre skada på tredje bandets frampärm. Bra svit där dock en fortsättning utkom. Första häftet är i första upplagan med kortare titel. Agardh avled 1859 och en fortsättning av det tredje delens tredje häfte av C. E. Ljungberg utkom 1863, men saknas här. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Vid sextisju års ålder upptog A., ehuru drabbad av tyngande yttre motgångar, ett arbete, som var ämnat att bliva liksom syntesen av hela hans verksamhet på det nationalekonomiska området. I sin märkliga »Statsekonomisk statistik öfver Sverige», inledd med tvenne översikter av svenska folkets öden och av Sveriges land, ville han giva en bild ej blott av vad Sverige varit och var utan ock av vad det kunde och borde bliva med tillvaratagande av sina rika naturliga tillgångar. Grundprincipen för A. är människans bundenhet vid jorden, »nationalitetens» beroende av »landets fysiska förhållanden, som naturen stiftat och gjort oföränderliga». Härav härleder sig hans starka betonande av vattenkommunikationernas betydelse – han betraktar järnvägarna snarast som ett komplement till vattenvägarna, mindre som självständiga kommunikationsleder –, härav också den vikt, han tillmäter skogarna, »emedan Sverige är ett bergland och måste så i evighet förbliva». Möjligheter att utnyttja tillgångarna kunde dock endast vinnas genom ett ordnat inhemskt penning- och kreditväsen, varigenom landet i sin rörelse icke bleve beroende av utländska långivare. Arbetet är, som A. själv säger, skrivet »med sympatetiskt bläck, vars skrift endast blir läsbar vid eld. Den som ej läser den vid elden av kärleken till fäderneslandet, må lämna den oläst». Och till C. A. Adlersparre skrev han: »Tendensen av min skrift är att teckna ett stort och mäktigt Sverige, ett ideal, jämte vägen, som det skall gå för att hinna dit». Icke utan bitterhet kände han sig därvid i motsättning mot sin samtid, mot dess vana att låta allt »falla sönder i atomer, i småsaker». Från de individualistiska upplösningstendenserna runt omkring sökte han sig tillbaka till impulserna från det stora romantiskt-historiska genombrottet, som en gång befruktat hans tankevärld – »ett annat tidevarv av storhet och stormar, ej blott stora händelser utan ock stora tankar». Liksom förut i sin representationsteori sökte han här i sin ekonomiska spekulation till det nationellas plan höja de mångfaldiga sociala intressen, som framträda inom statens ram”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1814. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Sista sidan med några lagerfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges krig s. 322. Daterad den 24 januari 1814. Lovordar den svenska armén och dess anförare Karl (XIV) Johan, bland annat för erövringen av fästningen Glückstad, ”en ära som i trotts af lägets och maktens förenade hinder, ensam war hans kongl. höghet kronprinsen förbehållen, sedan fordom en af Sweriges störste härförare, fältmarskalken Lennardt Torstensson, och österrikiske generalen Tilly icke förmått twinga denna fästning til öfwergång”.

Sthlm, 1908. X,668,(2) s. & plr. Ngt snedläst ljusgrått klbd med svagt skavda ljusbruna titeletiketter. Främre omslag medbundet. Det har ett litet veck i övre yttre hörnet. Innehåller en farmaceutisk bibliografi ”omfattande i tryck föreliggande publikationer af svenska farmaceuter”.

Uppsala, J. Edman, (1780). 4:o. 22 s. Häftad med trasig samtida gråpappersryggremsa. Delvis loss i häftningen och med smärre revor i ryggen. Stort ex. Marklin 12.

Sthlm, 1895-1902. (4),178,(2) + (4),324 + VII,(1),658 s. Bra klbd med mörkröd titeletikett i skinn och övre infärgat snitt, övriga snitt oskurna. Alla omslag medbunda på slutet, men det främre till del II är loss och lite naggat. Främre omslaget till del I med John Kruses exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 992 med felaktig kollationering. Standardreferensverket rörande den svenska tidnings- och tidskriftslitteraturen med många biografiska och litteraturhistoriska notiser. Tredje delen förtecknar landsortspressen 1813-99. Där återfinns också ett pseudonym- och signaturregister samt ett mycket omfattande personregister för alla delarna.

Sthlm, 1909. 192,(1) s. Något nött brunt skinnbd med blindpressad eller möjligen karvad rygg- och pärmdekor. Ryggen blekt och flammig samt med ett nagg överst. Pärmhörnen stötta. Liten nummeretikett på bakre pärmens insida. Med Gösta Hjortzbergs exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5495. Tryckt på fint papper i 500 exemplar. Uppställd i tidsperioder och inom dem alfabetiskt efter ägare, vilka alla får en kort biografisk kommentar och i förekommande fall hänvisning till Carlanders ”Svenska bibliotek och ex-libris” samt med många kompletteringar till detta verk. Fortfarande ett viktigt referensverk rörande de äldre bokägarmärkena i Sverige och därmed i svensk bokhistoria.

Sthlm, Wennlundska boktryckeriet, 1826. 8:o. (2),40 s. Häftad i marmorerat omslag från 1800-talets slut med handskriven ryggtitel. Någon enstaka liten lagerfläck. Med en samtida rättelse i bläck på s. 10. Med Hammers och Svenska teaterförbundets exlibris. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 236. En annan emission återfinns samma år i ”Sällskaps-theatern” del II, häfte 3. Översatt av Ludvig Manderström, vars intresse för teater tydligast manifesterade sig i hans stora samling av svensk dramatik, som upptog en egen avdelning i hans fina bibliotek.

Sthlm, L. Salvius, 1750. 8:o. (2),44 s. Med grav. titelvinjett. Enkelt mintgrönt pappbd. Med en del lager- och småfläckar samt bitvis lätt solkig. Med spridda markeringar i blyerts. Sista bladet delvis löst. Avslutas med en förteckning på de gåvor akademien emottagit under det senaste kvartalet, bl.a. P. Elvius boksamling, ”Et contrefait af det americanska djuret passum” från kyrkoherden P. Hesselius och en rad donationer av M. Lagerström.