Søkeresultat

Sthlm, L. Salvius, 1758. 8:o. (2),41 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Liten reva nedtill i titelbladets innermarginal. En del lager- och småfläckar. Med ett svarstal av Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wargentin. Bristen på innevånare var enligt det rådande synsättet det största hindret mot Sveriges ekonomiska uppblomstring. Fler människor skulle kunna både producera och efterfråga fler varor. Kryger återkom 1763 till ämnet i ett svar till Vetenskapskademien på deras fråga: ”Hvad kan vara orsaken, at sådan myckenhet svenskt folk årligen flytter ur landet?” Johan Fredric Kryger (1707-77) var anställd vid Manufakturkontoret och ledamot av Vetenskapsakademien. Han är en av de flitigaste deltagarna i den ekonomiska debatten i Sverige under frihetstiden, både med flera egna tidskrifter och en mängd broschyrer.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1860. 8:o. 26 s. Häftad i tryckt omslag. Oskuren. Ngt lagerfläckig. Oskuret ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Fiske Icelandic collection s. 147. Presentupplaga utan de vanliga uppgifterna om disputationens tid och plats etc. på titelsidan. Den har dessutom ett prydligt tryckt omslag.

Uppsala, J. Edman, (1785). 4:o. 24 s. Häftad. Med samtida gråpappersomslag. Oskuren. Titelbladet med understrykning i bläck, övriga inlagan med någon enstaka lagerfläck. Med J. A. Almquists stpl på titelbladet och främre omslag. Marklin Catalogus disputationum 1. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6723. Om trivialskolan i Gävle och dess historia.

Sthlm, 1899. 30 s. & 5 plr, varav en medräknad i pagineringen. Häftad. Omslaget solkigt och skadat i ryggen. Enstaka solkfläckar i marginalerna. Ett tillägg i bläck på s. 17. Dedikation till Gösta Sederholm på försättsbladet. Tryckt i 60 exemplar. Familjen Sederholm blev ägare till Näfveqvarns bruk 1806 och innehade det till 1963. Bowallius var brukspatron John (Johan) Sederholms (1813-83) yngsta systerson. Skriften innehåller vid sidan av en beskrivning av midsommartraditionerna även många uppgifter rörande familjen och brukets historia inklusive förteckningar på till exempel inspektorer genom tiderna.

Sthlm, 1925. 33 s. Brunt hfrbd med upphöjda bind och blindpressade linjer (Yvan, Avignon). Omslaget medbundet. Enstaka markeringar. Med Gunnar W. Lundbergs namnteckning på främre omslagets insida daterad Uppsala 1925 och hans exlibris på frampärmens insida. Förtecknar 705 poster. Innehåller bland annat en del av Felix Bryks Linnésamling. Konsthistorikern Gunnar W. Lundberg byggde upp en stor Linnésamling. En del av den ställde han ut i Paris 1957 på utställningen ”Linné. Botaniste suédois. Nomenclateur et poète de la nature” på Muséum national d’histoire naturelle i samband med 250-årsjubiléet av Linnés födelse.

Köpenhamn, J. G. Salomon respektive H. G. Brill, 1846-47. 16:o. 267 + 381,(3 blanka) + 260 + 341 + 358,(2 blanka) + 312 + 297 + 296 + 270 s. Fyra samtida mörkt bruna hklbd med guldlinjerade ryggar och grönstänkta snitt. Ryggarna ngt skadade upptill, särskilt i det första bandet. Främre yttre falsen i det sista bandet ytligt sprucken. Bra inlagor men lite nära skurna på sina håll. Fjärde delen lätt lagerfläckig. Med oidentifierade stplr på sista bladet i respektive del, sannolikt förlagsstplr. Trevligt ex. Ingår som den trettonde delen av ”Fremmende belletrister”, utgivna av Ludvig Jordan. Översatt till danska av J. H. Halvorsen.

Sthlm, 1897. (4),93 s. & 1 planritning. Rött ohfrbd med guldlinjerad rygg och pärmar samt röda snitt. Bandet ganska nött med en del avskavningar och repor längs ryggen och pärmhörnen. Lätt bruntonade marginaler. Ett par löst ilagda tidningsurklipp, bl.a. en recension av boken. Med dedikation till Alfred Lindberg. Innehåller historik och en detaljerad redogörelse för byggnader och verksamhet, inklusive hälsobrunnen, vid Sabbatsbergs fattighus i Stockholm. Med en mängd tabeller. Dövstumläraren Alfred Lindberg (1847-1921) byggde upp en av de främsta svenska topografisamlingarna genom tiderna. Han hade ett stort kontaktnät och bytte och handlade mycket med andra samlare. Han började sälja av sina samlingar på 1910-talet.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 126 s. Med inklistrad graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Titelbladet mycket lätt bruntonat utom vinjetten som är vitare och med gammal numrering i övre ytterhörnet. Anders Schönberg d.y. (1737-1811) knöts tidigt till kretsen kring C. C. Gjörwell och var liksom denne full av planer på storstilade litterära projekt. Schönberg som börjat som auskultant i hovrätten, valde att satsa på en lärd kanslikarriär och efter en tid som amanuens i Kungliga biblioteket utnämndes han till historiograf utan lön och avslutade banan redan vid 35 års ålder med utnämningen till den föga betungande sysslan som riksheraldiker, senare med kansliråds titel. Ekonomiskt skulle han under hela sitt liv främst stödja sig på ärvd förmögenhet, inte minst inkomsterna från den egendom som han ärvt av sin far, överjägmästaren med samma namn.

Sthlm, 1932. (2),413 s. Blått hklbd. Omslaget medbundet. Blekt beskuren dedikation till Gustaf Fredén på främre omslaget. Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727) blev 1663 student i Uppsala, där han bland annat studerade juridik. Åren 1677-82 företog han en bildningsresa genom Norge, Nederländerna, Frankrike, Italien, England och Danmark där han besökte alla bibliotek och arkiv. Genom köp förvärvade han bland annat flera isländska handskrifter. Som deltagare i en svensk beskickning reste Sparwenfeld 1684 till Ryssland där han kom att stanna till 1687 för att studera ryska språket och kulturen. Ett år senare utsändes han på en forskningsresa för att införskaffa svenska forntidsminnen och historiska dokument. Han besökte då Nederländerna, Frankrike och Spanien samt Nordafrika. Sin ovanliga språkbegåvning – han lär ha behärskat fjorton språk – använde han bland annat som översättare.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1794. 8:o. 40 s. Med grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band, Gamla ljusröda snitt. Enstaka fläckar. Ett idéhistoriskt intressant tal vilket Fischerström inleder med att konstatera att samtiden ägnar stor möda att förädla växter och avla fram bättre djur, men nästan ingen kraft till vad han kallar ”slägtets förbättring”, ”hvarigenom människjorne kunde blifva större, starkare, skönare och bättre bildade.” Författaren fortsätter: ”Vi medgifve, at själens styrka kan mycket bero af den styrka vår kropp äger”, varpå Fischerström redogör för romarrikets och de gamla göternas sunda livsföring och manliga lekar. Inspirerad av bland annat Rousseau och Montesquieu tänker sig Fischerström ett samhälle med mer militarisk uppfostran av sina medborgare där idrott och lek syftar till att fostra det uppväxande släktet. Skriftställaren Johan Fischerström (1735-96) författade en rad arbeten inom ekonomi och lanthushållning, men är kanske mest bekant för sin relation till Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Chicago, 1905. (8) s. Trådhäftat i ett ljusblått lätt nött omslag. Små revor i ryggen ochobetydligt stukade nedre hörn och marginal. Fint ex. Argumenterar för att starta ett bibliografiskt institut i USA. Aksel Josephson (1860-1944) var bibliograf, antikvariatsbokhandlare och bibliotekarie. Han flyttade 1893 till USA där han länge verkade vid John Crerar Library i Chicago. Hans bibliografi ”Avhandlingar ock program” 1891-97 är fortfarande standardverket rörande svenska doktorsavhandlingar 1855-90.

Portland, Maine, 1964. (8),IX-LXIII,(1 blank),798 s. Rött oklbd med övre stänkt snitt.

Sthlm, H. Nisbeth, 1866. 8:o. (2),34 s. Häftad i samtida blått omslag. Ryggen defekt och omslaget helt loss från inlagan, som dessutom är lös i häftningen. Författarnamnet skrivet i kulspets överst på främre omslaget. Genomgående lätt lagerfläckig och med en fuktfläck i övre marginalen från s. 15 till slutet. Josephson Avhandlingar ock program s. 182.

Sthlm, O. Grahn, 1817. 8:o. 24 s. Häftad. Ngt lagerfläckig i början och på slutet. Litet nagg i yttre marginalen i början. Avslutas på s. 23-24 med den av Wallin skrivna ”Den allestädes-närwarande. (På tyska melodien: Sollt’ ich meinen Gott nicht fingen.)”.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1846. 4:o. Front,(2),42 s. Marmorerat pappbd med brun titeletikett i skinn. Det trasiga tryckta omslaget medbundet och med lagningar. En del fläckar, större nedtill på s. 23-34. Lagning i yttermarginalen på s. 31. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Frontespisen avbildar Ingelman och hans gravsten på Solna kyrkogård. Den senare är ritad av Köhler och litograferad av Salmson som även gjort förlagan till porträttet. Innehåller bidrag av A. L. von Baumgarten, A. Blanche och A. A. Grafström samt signaturerna ”C–én”, ”G. H. M.” och ”Nbm” (d.v.s. J. G. Carlén, G. H. Mellin och J. Nybom).