Søkeresultat

Sthlm, 1909. 192,(1) s. Grönt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt. Ryggen och de främre pärmhörnen blekta till brunt. Julklappstillskrift till Gertrud Lagerfelt på försättsbladet. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5495. Tryckt på fint papper i 500 exemplar. Uppställd i tidsperioder och inom dem alfabetiskt efter ägare, vilka alla får en kort biografisk kommentar och i förekommande fall hänvisning till Carlanders ”Svenska bibliotek och ex-libris” samt med många kompletteringar till detta verk. Fortfarande ett viktigt referensverk rörande de äldre bokägarmärkena i Sverige och därmed i svensk bokhistoria.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1892. 291,(2) + 230,(1) + 141,(1) s. Mörkgrönt hfrbd med rikt guldornerad, men blekt och något nött rygg (Hedberg). Marmorerade snitt. Främre omslagen medbundna.

Sthlm, E. A. Ortman, 1822. 8:o. (2),28,(2) s. Tagen ur band. Oskuren. Det samtida blanka enkla grå omslaget bevarat. Lös i häftningen. Lagerfläckig inlaga. Ägaranteckning ”J. A. 14/5 1822” på främre omslagets insida. Det bakre med Husebybibliotekets lilla syltburksetikett och titeln skriven i blyerts i George Stephens hand på främre omslagets utsida. Hammarsköld sammanfattar sin bedömning av Tegnérs poem sålunda: ”det är mera epigrammatiskt sinnrikt än episkt djupt, mera beskrifvande pragtfullt än lyriskt rörande, och rikt af de aldra skönaste småtaflor, men icke egentligen en stor och hel composition”.

Uppsala, C. A. Leffler, 1851. 4:o. (2),V,11 s. Häftad i rosa samtida omslag. Stpl från Historiska föreningen, Uppsala på omslagets framsida. Några smärre lager- och småfläckar. Stort ex. Marklin Catalogus disputationum 140. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2314. Treffenberg (1825-97) är väl mest känd för sitt, som landshövding, hårda handhavande av sågverksarbetarstrejken i Sundsvall 1879.

Stockholm, Tryckeri AB Thule, 1951. s. 45-52. Häftad. ”Därför är sommaren bäst när alla sinnen kan säga: denna sommar såg ut som en brud, doftade som en blomma, smakade som ett äpple, kändes som ett bad och lät som en sångtrast eller en cikada.”

Uppsala, typis Edmannianis, (1804-06). 4:o. (4),10 + (2),11-22 s. Två oskurna häften. Del II med stora men svaga fuktränder och dess titelblad med en fläck. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 261-62. Setterwall 6184. Sallander Litteratur om Västergötland 671. Om Västergötland under medeltid och vasatid. Wilhelm Olof Luth (1783-1844) förestod senare Skara gymnasiums bibliotek över vilket han upprättade en tryckt katalog (1830).

Uppsala, 1962-64. 297 + 223 s. Två bruna ohklbd. Del I med en liten reva smutstitelbladets övre marginal. Den utförliga historiken sträcker sig från 1613 till 1810. Den ägnar mycket plats åt till exempel Johan H. Werner och boktryckarfamiljen Edman.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 31 s. Med titelvinjett i träsnitt. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Fint ex. Svarstalet av Pehr Wilhelm Wargentin. Författaren höll även ett tal i Vetenskapsakademien 1782 över ”några anmärkningar om en nyttig mineral-samlare”. I slutet av svaret hyllar Wargentin författaren som ”sjelf anlagt en kostbar inträttning til vårt järns förädling”. I sitt exemplar skrev bergsmannen Carl Sahlin att det var Ersta degelstålsverk som avsågs.

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (2),32 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla marmorerade snitt. Några samtida rättelser i bläck. Svarstalet av Mårten Strömer. Carl Lehnberg (1725-68) var optisk instrumentmakare och hade som student i Uppsala undervisats av Klingenstierna i den optiska glasslipningens teori och praktik och sedan under en tvåårig studieresa genom Europa tagit del av tillverkningsmetoder och yrkeshemligheter. Han invaldes i Vetenskapsakademien där han tog inträde med detta tal 1756. Hans presidietal 1762 avhandlade också optiken. I sin verkstad, inrymd på Kungl. myntet, tillverkade han objektiv- och okulärglas för astronomerna, bland annat de första akromatiska linserna i Sverige. Men han dog i förtid och den optiska verkstaden nådde under hans efterföljare aldrig samma nivå.

Paris, 1924. (5 blanka,5),VI,320,(2) s. Nött hfrbd med guldornerad rygg och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med skavmärken överst. Sista sidorna en aning fuktfläckiga, speciellt i övre marginalen. Namnteckning i blyerts daterad Dijon 1927. Alfabetisk uppställd och med en rad hänvisande ämnesrubriker. På slutet återfinns kronologiskt ordnade förteckningar över franska diplomater verksamma i Danmark 1364-1924 och danska diplomater verksamma i Frankrike 1525-1913. Avslutas med ett personregister. Innehåller självfallet en hel del litteratur som även berör svenska förhållanden.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1854. 8:o. 84 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i ngt fläckigt och trasigt grönt, tryckt omslag. Ryggen nött. En gammal bläcksignatur överst på titelbladet. Inlagan ställvis lite småfläckig. Den första tabellen med ett maskangrepp i nedre marginalen. Carl Fredrik Wærn var statsråd och chef för Finansdepartementet samt t.f. president i Kommerskollegiet.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos P. Momma, (1740). 4:o. (8) s. Tagen ur band. Lite snävt skuren. En del småfläckar. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7966. Edvard Carleson och Carl Fredrik von Höpken fick 1732 i uppdrag att göra en inofficiell rekognosceringsresa med målsättningen att finna nya lämpliga hamnar vid Medelhavet för svensk export och import. Under resan fick de ändrade direktiv och blev placerade som sändebud i Konstantinopel vid Ottomanska hovet från 1735. Höpken stannade till 1742 och Carleson till 1745. Genom sin placering kunde de båda sändebuden understödja grundandet av det Levantiska kompaniet 1738. Den viktigaste insatsen var dock förhandlingarna om Karl XII:s kvarstående skulder till Turkiet där de lyckades få till stånd ett ackord som innebar att Sverige bara behövde betala tillbaka en tredjedel av summan.

Sthlm, 1954-67. 266,(2) + 310,(2) + 218,(2) s. Tre oklotryggbd. Bokvännens bibliotek nr 20, 55 och 77.

Leipzig, J. C. Hinrichs’sche Buchhandlung, 1821. 8:o. Grav. front,grav. titelblad,256 s. + grav. titelblad,III-X,231,(1) s. Två häftade volymer i samtida gråpappomslag. Omslagens ryggar spruckna, inledande arket i del II loss i häftningen. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Karl August Engelhardt (1768-1834) var tysk författare som publicerade sig under pseudonymen ”Richard Roos”. ”Bunte Steine” innehåller betraktelser över olika historiska händelser och personer. I del I på s. 142-46 återfinns ”Karl der zwölfe zu Freistadt in Schlesien”.

Sthlm, C. Delén, 1806. 8:o. 32 s. Pergamentskott marmorerat pappbd från mitten av 1900-talet. Ngt blekt upptill på pärmarna och ryggen. Titelbladet med några småfläckar. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Johan David Valerius (1776-1852) slutade sin långa ämbetsmannakarriär som chef i Generaltullstyrelsens kameraldepartement. Han var även verksam som översättare och skald samt ledamot av Svenska akademien.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 4:o. (12) s. Tagen ur band. Lätta vikspår. Samtida bläcknumrering ”63” i titelsidans övre ytterhörn. Liten rest av bläcktillskrift på sista sidan. Enstaka småfläckar. Efter att 1766 års tryckfrihetsförordning avskaffats i och med införandet av 1772 års grundlag var rättsläget oklart. Gustav III återinförde här 1766 års förordning med en rad inskränkningar.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1830. 8:o. (6),126,(1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen sprucken och de sista fyra bladen och bakre omslaget helt loss. Enstaka lager- och småfläckar. Lite lagerfläckigt titelblad. Fuktrand i övre marginalen fram till s. 20. Några under- och förstrykningar i blyerts. Med A. Cronholms namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 741. Fiske Icelandic collection s. 497. Utkom först på latin 1826. Denna upplaga är utvidgad. Abraham P. Cronholm (1809-79) var präst och medverkade flitigt i gamla ”Biografiskt lexicon”. Hans ungdoms fornnordiska forskning sammanfattades i ”Wäringarna” och ”Fornnordiska minnen”, vilka tillsammans behandlar vikingarnas geografiska utbredning.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1836. 8:o. (2),36 s. Tagen ur band med spår av samtida gråpappersryggremsa. Något lagerfläckig. Med numrering överst på titelsidan. Översättning av ”Dissertatio juridica de præscriptione criminum” med respondenten A. W. Orræus. Matthias Calonius (1737-1817) var docent i ekonomi, professor i juridik vid Åbo universitet och justitieråd. Som lärare och kulturpersonligheter hade de båda stort inflytande på den lärda världen i Finland.

Sthlm, P. J. Nyström, (1756?). 4:o. (8) s. Nött och med pappersförluster i nedre yttre hörnet. Har varit vikt. Titelbladet lätt solkigt. Samtida bläckanteckning i nedre marginalen på s. (5). Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6374. Flera upplagor utkom, bland annat i Växjö och Örebro. Arbetet översattes även till tyska. Daterad den 16 juli 1756 samma dag som Eric Brahe fick sin dödsdom för sin inblandning i den misslyckade statskuppen. Han avrättades på Riddarholmen den 23 juli samma år. Warmholtz skriver: ”Huruwida denna skrift är authentique, lämnas därhän”.

Zagreb, 1968. 195,(1) s. & plr. Oklotryggbd med handskriven ryggtitel och tryckt titel på främre pärmen. Ur Christian Callmers bibliotek. Engelsk översättning av Ferdinand Dobrowolsky från författarens manuskript. Innehåller även en noggrann beskrivning av ett femtiotal olika slaviska inkunabler.

Helsingfors, 1899. VIII,409 s. & 1 plansch. Orangegult hklbd med författaretikett av rött och titeletikett av grönt skinn samt marmorerade pärmpapper. Oskurna snitt. Ryggen med några småfläckar. Namnteckning överst på titelbladet. Ur Hans Eklunds bibliotek. Framställningen sträcker sig från Armfelts födelse 1757 till Ehrenströms död 1847.

Lund, 1906. (4),XV,(1),378,(1) s. Rött klbd med guldlinjerad rygg, blindpressade pärmlinjer, stänkta snitt och medbundet omslag (C. E. Åhlanders bokbinderi, Uppsala). Ryggen obetydligt blekt. Bra ex. Allt som utkom. Behandlar Terserus liv och verksamhet fram till tiden strax efter utnämningen till biskop i Åbo 1658. Han var elev vid Västerås gymnasium och läste sedan vid såväl Uppsala som utländska universitet. Terserus var en av Åbo universitets första professorer men flyttade redan 1647 till en professorstjänst i Uppsala. Han avled 1678 i Söderköping.

Sthlm, 1925. 110,(1) s. & plr. Något nött brunt marmorerat hfrbd med upphöjda bind och guldlinjerad rygg och klistermaormorerade pärmpapper respektive för- och eftersättspapper. Främre omslag medbundet. Enstaka lagerfläckar. Utgiven av Föreningen för bokhantverk. Tryckt i 800 exemplar. Mycket fint beskriven och illustrerad översikt, delvis i färg.