Søkeresultat

Sthlm, S. Flodin, 1869. 8:o. (2),64 s. Häftad i blankt gult samtida omslag och insatt i nyare gråpappersomslag. De första och sista sidorna lite lagerfläckiga. Handskriven dedikation på främre omslaget till kgl. sekter Anton Granlund. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1147. Josephson Avhandlingar ock program 141. Ventilerad i Uppsala den 22 maj 1869. Tryckt dedikation till modern prostinnan G. Ling. Gustaf Alfred Ling (1842-98) blev senare adjunkt vid Norra Latin i Stockholm.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1844. Stor 12:o. 95 s. + (BREMER, FREDRIKA) Trälinnan. En teckning ur forntiden, af författarinnan till Teckningar ur hvardagslifvet. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. Stor 12:o. 115,(1 blank,4) s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Blekt rygg och övre frampärm. Titelbladet till det första arbetet med några småfläckar, annars bara enstaka småfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 302-03 för Sue. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 40 respektive Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 286 för Bremer. De avslutande opaginerade sidorna i andra arbetet består av förlagsreklam från L. J. Hjertas förlag. Bremers ”Trälinnan” översattes till danska och engelska. Läsdramat var färdigskrivet redan 1836 men omarbetades och trycktes inte förrän fyra år senare. Carina Burman skriver i sin biografi över Bremer: ”Stycket är remarkabelt genom att nästan alla roller är skrivna för kvinnor, men också eftersom Bremer valt att placera en kvinnlig träl i huvudrollen. Hennes romaner utspelar sig ju mestadels i högreståndsmiljöer, där berättaren ofta avviker genom sin blygsammare härkomst. ’Trälinnan’ är dock skriven ur ett verkligt ’underdog’-perspektiv”. Bremer skriver 1841 till Tegnér: ”Mina stackars barn äro bra fulla af fel och brister, Ingen är rätt som jag ville ha den, utom – trälinnan. Hon har vunnit föga gunst hos publiken, men jag har för henne en moderlig – – kanske svaghet”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1828). 4:o. (2),XXVIII,24,(3) s. Tagen ur band och med blåstänkta snitt. Talrika råkanter i nedre marginalen. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 45. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6293. På s. 7-24 avtrycks ”Das Ost-Friesenlied der Ober-Hasler”. Rör svenskättlingar och minnen av svenskarna i Schweiz. Bl.a. anförs ett utdrag ur ”Stockholms posten” i vilket de druvodlande svenskättlingarna i Hassli beskrivs. Dessa skulle eventuellt kunna härstamma från Hassle i Vadsbro härad i Västergötland. Deras likhet med svenskarna framgår bl.a. av att de ”äro glada, trefliga arbetsamma, och äga karaktärs-tycke af svenskarna”, men ”troligen hade de dock ej haft vinstockarna med sig hemifrån”.

Uppsala, 1956. Porträtt,(4),LXXXVII,(1),572 s. & 2 utvikbara kartor. Trevligt brunt ohfrbd med blindpressad ryggdekor och övre guldsnitt. Ryggen helt obetydligt nött. Bra ex. Lychnos-bibliotek 14. Ferrner var astronom och matematiker. Åren 1758-63 företog han en vittomfattande resa för att studera navigationsinstrument. Hemkommen förordnades han som lärare för kronprins Gustav. Ferrner blev högt uppskattad av sin elev och denne begärde att han skulle medfölja på hans utländska resor. Ferrner hedrades med kansliråds titel 1765 och adlades 1766 samt erhöll vid Gustav III:s tronbestigning 1771 en årlig pension. Han utförde viktiga astronomiska undersökningar, bland annat observationer av Venuspassagerna 1761 och 1769.

Uppsala, 1914. Porträtt,(2 blanka,14),265 s. & plr. Nött och ngt blekt gyllenbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerad rygg samt övre guldsnitt, övriga endast putsade (Hedberg). Omslaget medbundet. Med etiketter från Nordiska bokhandeln och Thulin och Ohlsons antikvariat. Festskrift utgiven av Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen i 200 numrerade ex., varav detta är nr 182. Innehåller uppsatserna ”Fögderiindelningen i Sverige 1540–1628 och Kammararkivets landskapshandlingar” av Johan Axel Almquist, ”Bibeln i 1600-talets andaktsböcker” av Aksel Andersson, ”En supplik af Gjörwell 1772. Ett stycke svensk lärdomshistoria i Kanslikollegiet” av A. B. Carlsson, ”Bibliotheca »Collegii societatis Jesu in Suetia». Några bidrag till kännedomen om jesuiternas boksamling på Gråmunkeholmen” av Isak Collijn, ”Gamla tyska kartor i Kungl. biblioteket” av E. W. Dahlgren, ”Upsala universitetsbiblioteks gravyrsamling” av Gunnar Ekholm, ”Om bröderna Salan och deras handskriftssamling” av Anders Grape, ”Erik Sparre. Till historien om hans litterära samlingar” av Vilhelm Gödel, ”De hollandske bogauktioner i deres første halve aarhundrede” av H. O. Lange, ”Upsala universitets brefsamlingar. Försök till historik” av Eugène Lewenhaupt, ”Ortnamnsbibliografi. En återblick och några önskemål” av Oskar Lundberg, ”Det äldsta tryckta svenska synodalcirkuläret. Ett nyupptäckt Upsalatryck från 1513” av Herman Lundström, ”Ett bidrag till Olaus Magnus’ bibliografi” av Axel Nelson, ”En återfunnen släkttafla från 1500-talets slut” av Gustaf Rudbeck, ”Henrik Rantzaus bibliotek och dess öden” av Otto Walde och ”Några anteckningar om våra dagars folklitteratur” av Oscar Wieselgren samt ”Förteckning öfver bibliotekarien Claes Annerstedts utgifna skrifter” av Gustaf Adde.

Sthlm, 1880. VIII,128 s. Prydligt gulbrunt hklbd med guldlinjerad rygg, titeletikett av blå marokäng, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt (Hedberg, 1935). Med Daniel Almqvists namnteckning och Magnus von Platens exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2749. Kongl. bibliotekets handlingar 2. Resonerande översikt som är uppställd kronologiskt med Göstaff Finckes brevsamling 1545-65 som den äldsta och Johan Edvard Lagergrens som den yngsta. Inte oväntat är det C. C. Gjörwells stora brevsamling som behandlas utförligast. Avslutas med ett sextonsidigt personregister.

Sthlm, L. Salvius, 1750. 8:o. 36 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Minimalt maskhål genom hela inlagan i nedre marginalen. Titelbladet och sista sidan lagerfläckiga. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9403. Olof von Dalin höll 1750 ett minnestal i Vetenskapsakademien över Elvius. Pehr Elvius (1710-49), astronom och sekreterare i Vetenskapsakademien.

Uppsala, 1904. 54 s. Häftad i tryckt omslag med revor och nagg i ryggen. Stötmärke överst i yttermarginalen mot slutet. Två blad med mskinskrivna anteckningar rörande i matrikeln omnämnda konstnärer och konsthantverkare. Med Gustaf Rudbecks namnteckning daterad Uppsala den 8 november 1904. Ur Emil Hultmarks bibliotek.

Sthlm, 1969. 3-175 s. Lätt nött och aningen solkigt oklbd med övre svart snitt. Ur Nationalmusei teckningssamling VII. Nationalmusei skriftserie nr 16. Med ett stort antal illustrationer av Ehrensvärds teckningar.

(Uppsala), litteris Edmannianis, 1772. 4:o. 42 s. Häftad och oskuren. Med samtida gråpappersryggremsa. En del fuktränder mot slutet. En titelbladsvariant utan uppgift om orators namn löst bifogad. Hyllningstal i samband med Gustav III:s kröning.

Gävle, 1877. (4),98,(1) s. Bra grönt klbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett i skinn samt stänkta snitt (Karl Ek, Örebro). Omslaget medbundet.

Sthlm, J. Beckman. 1853. 8:o. (4),118,1-132,(2,2 blanka) s. Samtida trevligt lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och marmorerade snitt. Ryggen blekt och med några obetydliga småfläckar. Enstaka lager- och småfläckar. Bra ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 351 för ”Hjeltinnorna från Mortagne. Dramatiskt utkast i fem taflor”. Utgiven på J. L. Brudins förlag. Innehåller dikter som ”En Stockholmskas förtviflan”, ”Utvandrarens visa”, ”Bränvinspatronen på landtmarknad”, ”Lejonjagten” och ”Svanens afund”. Den andra pagineringsföljden innehåller ”Major Thorsson. Berättelse”. Wilhelm von Braun (1813-60) var militär och författare och en av sin tids mest folkkära poeter. Genom att sälja sina dikter till bl.a. kalendrar lyckades han med det för tiden ovanliga konststycket, att försörja sig på sitt skrivande.

Sthlm, L. Salvius, 1765. 8:o. 30 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla rödstänkta snitt. Svag fuktfläck i övre marginalen från s. 17 till slutet. Fint ex. Mörk författade bland annat ”Adalriks och Giöthildas äfwentyr” (1742-43), som brukar kallas den första svenska romanen.

Leipzig, 1970. 239 s + 8 s. & 80 plr. Texten häftad, planscherna och planschförteckningen i oklotryggsmapp. I nött opappkassett. Die Bücherornamentik der Spätantike. Band II. Om initialbokstävers utformning i medeltida manuskript. Första delen i serien, som utkom 1938, var författarens doktorsavhandling och hade titeln ”Die spätantiken Kanontafeln”.

Sthlm, Cederborgska boktryckeriet, 1817. 8:o. 15 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Liten bläckfläck på bakre omslag. Inlagan med lite hundöron och lätta lagerfläckar. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 210. Handlingen försigår på ett soldattorp och prologen är en hyllning vid kungens och kronprinsens namnsdag. Huvudperson är indelte soldaten Petter Flinck. Författaren vill bli dömd ”som medborgsman, ej som litteratör”, då arbetet tillkommit i all hast för ett fosterlänskt ändamål.

Göteborg, S. Norberg, 1832. 8:o. 15 s. Häftad i samtida fint marmorerat omslag. Har varit vikt.Titelbladet lätt solkigt och i övrigt med någon småfläck. Bra ex. Kristlig uppbyggelseskrift om hur man inrättar ett lyckligt äktenskap. Bl.a. varnas läsaren att alltför mycket söka efter ytliga egenskaper: ”Ett ogift fruntimmer med yttre skönhet, bildning och behag påkallar, vid valet af maka, en mycket strängare pröfning, än ett annat, hos hvilken inga så glänsande egenskaper förvilla öfverläggningen.” Den tyska författaren var enligt Linnström doktor och praktiserande läkare.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1763). 4:o. (4) s. Några småfläckar. Skrivpappersex. med breda marginaler. På vers. Undertecknad med författarnamnet på s. (4).

Köpenhamn, 1997. (10),458 s. Häftad. Lätt nött omslag. Litet stötmärke i nedre ytterhörnet mot slutet. Översiktligt och användbart uppslagsverk över böcker och tidskriftsuppsatser skrivna av Linnés lärjungar samt med kort biografi om var och en av dem.

Sthlm, 1900. 110,(1) s. Häftad. Med blå ryggremsa i papper. Det sista bladet lite veckat och med en liten reva. Allt som utkom.

Sthlm, 1914-15. Porträtt,VII,(1),230 + (2),259,(2) s. & 2 utvikbara faksimilplr. + HERMELIN, OLOF. Bref från Olof Hermelin till Samuel Bark 1702-1709. Utgifna av Carl von Rosen. Sthlm, 1913. Porträtt,XIII,(1),180 s. & 1 plansch. Tre bruna oklbd med stänkta snitt. Minimalt stött i främre snittet på del II. Bra svit. Samuel Bark (1662-1743) stod under dessa år i förbindelse med fälthögkvarteret särskilt genom en omfattande brevväxling med Olof Hermelin (1658-1709). Samuel Barks brev återspeglar stämningen i Stockholm och de styrandes uppfattning av kriget och det diplomatiska läget. Han lämnar intima upplysningar om partiförhållandena inom de ledande kretsarna och om kansliets arbete speciellt i utnämningsfrågor.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1843. 8:o. 24 s. Grönt hklbd. Några få småfläckar. Bra ex. med Gustaf Berndtssons exlibris. En ny upplaga trycktes 1860. Utspelar sig inte långt från Linköping.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1753). 4:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Oskuren yttermarginal. Tonad fuktfläck i övre marginalen. Titelbladet med en mindre solkfläck i yttermarginalen. B-arket, s. 9-16, med mindre pappersförlust längst in i nedermarginalen. Marginalreva på s. 11-12. Svårläst blyertstillskrift från 1778 på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6687.

Sthlm, 1897-1900. 7,(1 blank),1-911 s. & utvikbara plr + (4),1748 + (2),176 + (2),93,(5) s. Två mörkt vinröda ohfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och stänkta snitt. Något nötta och blekta ryggar. Del I med sprickbildning vid de inre falsarna, del II vid den bakre inre samt begynnande vid den främre. Den första volymen med en mindre fläck i främre snittet. Med spridda bilagda tidningsklipp och handskrivna lappar i båda volymerna, vilka missfärgat bladen. Med Govert Indebetous exlibris. Del I. Adelborg - Mörner till Tuna. Del II. von Nackreij - Örnskiöld. De bilagda tidningsklippen utgörs bland annat av runor. Govert Indebetou (1875-1955) var vid sidan av en karriär som fondmäklare verksam som genealog och matrikelförfattare. Han utgav ett flertal genealogiska och biografiska verk och var medarbetare i bland annat ”Personhistorisk tidskrift”, ”Svenska släktkalendern”, ”Adelskalendern” och Elgenstiernas ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”.

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. 50,41-42,(16) s. Med grav. titelvinjett. Häftad. Oskuren. Det lätt bruntonade titelbladet loss och med revor i innermarginalen. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Warmholtz 9253: ”Mången torde önska, at författaren mera utbredt sig öfver de af academien giorde nya påfund och uptäkter, samt tillika visat hvad förmon och tilväxt wetenskaper och konster derigenom vunnit.” På de avslutande 16 sidorna är stadfästelsen på Vetenskapsakademiens grundregler från 1741 avtryckta. Den första historiken över Vetenskapsakademien.