Søkeresultat

Sthlm, O. Grahn, 1810. 4:o. 18 s. Tagen ur band. Svag fuktrand i övre delen. Fläckrand i sista bladets yttermarginal. Duplettmarkering i blyerts överst på titelsidan. Bring Riksdagshandlingar s. 177. Claes Fleming (1771-1831) var bland annat riksmarskalk och ledamot av Svenska akademien. Talen hölls den 12-13 november 1810 vid avslutningen av riksdagen i Örebro och Fleming vänder sig bland annat till den nyvalde kronprinsen Karl XIV Johan.

Helsingfors, 1904-06. (4),130 + (4),163 + (4),169 + (4),172 s. + WILSKMAN, IVAR. Bibliografi öfver i Finland tryckt idrotts- och sportlitteratur. (Bibliografin afslutad den 31 dec 1905). U.o., (1906). XXVI,(2) s. Nött grönt oklbd. Sprucken i bakre ytterfalen och ryggen med mindre fläckar och stötmärken. Inlagan till största delen loss från bandet och sprucken i häftningen. Ur Sten Lundquists bibliotek. Rikligt illustrerad med svartvita bilder av bland annat atleter inom olika sportgrenar och fotografier av segelbåtar, hundar, hästar och medaljer. Bibliografin som publicerades i fjärde delen inkluderar kynologi, hippologi, jakt- och fiskelitteratur.

Sthlm, I. Marcus, 1847. 8:o. 33 s. Tråkigt svart klbd med titel i guld på främre pärmen. Oskuren. Ngt lagerfläckad och med små tejpfläckar på titelbladet och på sista sidan. Med D. Dahlqvists namnteckning på titelbladet. Tryckningen påbörjades av P. A. Norstedt & söner.

Uppsala, 1897. (2),XIV,84 s. Häftad, oskuren och huvudsakligen ouppskuren. Aningen nött tryckt omslag med smärre kantrevor. Delvis loss i häftningen. Dedikation till Eugène Lewenhaupt på främre omslagets insida, med negativ avspegling på det mörktonade titelbladet. Exemplar på tjock papper ur Säbylunds bibliotek. Skrifter utgifna af Svenska literatursällskapet. 11:5. Skrifter från reformationstiden. 5. Manuskriptets titel: ”Oeconomia christiana autore Laurentio Petri upsalensi. Om christeligit husholdh och huadh huario person eientligh effter gudz befolningh i huusholl tilkommer”. Är egentligen ”en skickligt gjord öfversättning” av Justus Menius ”Oeconomia christiana” från 1529. Översättningen fullbordades 1559 och ”barnens fostran efter de tio budorden ses som familjelivets huvudmål” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri 1901. (4),154,(2) s. Elegant rött halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Omslaget medbundet, det bakre lite solkigt. Fint exemplar. Den sista diktamling Levertin hann ge ut under sin levnad.

Hudiksvall, S. Hellström, 1868. 8:o. 13,(3) blanka s. Häftad med grå ryggremsa. Något tillskrynklad.

Sthlm, L. Salvius, 1766. 8:o. 20 s. Häftad. Oskuren och ouppskuren. Två upplagor trycktes 1745 och en 1764. Detta är alltså fjärde upplagan. Talet hölls egentligen den 13 oktober 1744 men alla upplagor har i stället feltryckt 1745.

Sthlm, J. Beckman respektive Helsingborg, F. A. Ewerlöf, 1857. 8:o. III-XIV,351,(1 blank),XV-XVI + III-X,368,367-420,(1) s. Ngt nött samtida ljusbrunt hfrbd med trevlig guld- och svartpressad ryggdekor. Första delen med ett fåtal lagerfläckiga sidor och titelbladet solkigt. Andra delen nästan genomgående lagerfläckig och sista sidorna fuktfläckade i marginalen. Rättelsebladet smutsigt på baksidan. Med Ossian Quickfeldts namnteckning. Smutstitelbladen saknas i båda delarna. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4317. Andra upplagan utkom 1882. Prosten P. G. Ahnfelts (1803-63) intressanta minnen rör bl.a. hans många möten med i samtiden berömda personer som Tegnér, Thomander och Almquist.

Sthlm, L. Salvius, (1745). 8:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Svarstalet hölls av A. J. von Höpken som tillsammans med Tessin var Vetenskapsakademiens främsta tillskyndare i den politiska maktens centrum. En annan upplaga av talet trycktes av L. L. Grefing.

Sthlm, Langiska tryckeriet, 1793. 8:o. 87,(1) s. Häftad med trasig äldre ryggremsa. Inlagan ngt nött. Titelbladet med mindre pappersförluster upptill. Pappersförlust i övre marginalen på s. 11-14 och nagg upptill på s. 43-46 och 51-54. Sista bladet med små revor i marginalerna. Setterwall 4988. Första svenska upplagan utkom 1770, den andra 1785. Ytterligare upplagor utkom 1824 och 1841. Arbetet är en förkortad översättning av den i ”Nordische Sammlungen” 1761 publicerade Tolstadiusbiografin. Den sammanställdes enligt uppgift av L. Segerholm. Sista sidan är en annons för Holméns bokhandel vid Storkyrkan i Stockholm.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1841. 8:o. 15 s. Häftad och oskuren i enkelt blankt vitt samtida omslag. Brita Johanna Silvius (1768–1840) gifte sig 1798 med Birger Persson Knös (1766-1822), som avslutade sin karriär som prost i Källby församling, Skara stift. Som änka flyttade Brita Johanna Knös till Skara ”hvarest hennes lilla väl inrättade och underhållna gård i 15 år varit en från verlds- och stadsbullret undangömd fristad för gudsfruktan, flit och förnöjsamhet”.

Örebro, 1866. 8:o. VII,(1 blank,1,1 blank,1,1 blank),314 s. Mycket välbevarat samtida grönt mönsterpressat klbd med guldornerad rygg och blindpressad rik ramdekor på pärmarna. Marmorerade snitt. Delvis lite bruntonad och med enstaka lagerfläckar. Bra ex. Samlade skrifter i obunden stil af P. D. A. Atterbom. Femte delen. Innehåller följande texter: ”Grundbegreppen af ästhetik och vitterhet”, ”Tankar om kritiker”, ”Om rätta betydelsen af hvad man kallar ästethik, betraktadt såsom föremål för akademisk undervisning”, ”Om svenska folksångerna och begreppet af en inhemsk vitterhet”, ”Reflexioner och förklaringar af sällskapet Pro Joco” och ”Den nya vitterhetsskolans betänkande om Svenska akademien och den goda smaken”.

Milano, 2000. XII,I-VIII,288,(2),XL s. Oklbd. Complément du Manuel du libraire et de l’amateur de livres. Faksimil efter originalet som utkom 1874 i Paris. Tryckt i 300 exemplar. Det oavslutade verket är fortfarande ett standardverk rörande äldre konstlitteratur. Detta är den enda upplaga som har ett register!

Uppsala, J. Edman, 1784. 4:o. 42,(2 blanka) s. Med en inklistrad grav. vinjett på s. 3. Häftad med något skadad samtida svart ryggremsa. Titelbladet med lätt vikspår i övre hörnet. Enstaka fläckar. Tillägg i bläck ”Salbergia” på s. 17 i en lista över artnamn. På titelbladet är Paris och London tillagt i bläck i listan över de medicinska sällskap Linné d.y. var medlem av. Bibliotheca Walleriana 17273. Devisen på den avbildade vapenskölden på sidan 3 lyder ”Famam extendere factis”. Trycket rör alltså sonen (1741-83) till den stora botanikern med samma namn.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 8:o. (4),56 s. Tagen ur band. Stort, delvis oskuret ex. Ngt nött, med smärre fuktränder och en del lagerfläckar. Titelbladet ngt solkigt och med några bläckstänk på de två sista bladen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 181, upplaga a. Fri översättning av Envallsson och musiken ”hopplockad” av honom, enligt Klemming. Med rollförteckning av vilken det till exempel framgår att Lars Hjortsberg spelade rollen Orest.

Sthlm, L. Salvius, (1765). 8:o. 56 s. Med graverad titelvinjett med texten ”För efterkommande”. Tagen ur band. En del småfläckar. Smånaggar i titelbladets övre marginal. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1180. Med en utförlig redogörelse för debatten om vattuminskningen såsom landhöjningen kallades vid den här tiden.

Sthlm, 1913. Porträtt,VI,(2),157,(1) s. Enkelt svart hfrbd med titeltryck i guld på ryggen och putsade snitt samt medbundet omslag. Omslaget med några större och tråkiga fuktfläckar, några pappersförluster i hörnen samt lite ojämnt blekt. Tryckt i 150 exemplar, varav detta är nummer 47. Akrells fina samling omfattade 1946 poster och var inte minst rik på kartor och planscher. Ett särskilt intresse ägnas ämbetsmannen, debattören och skriftställaren C. A. Grevesmöhlen och omfattar 57 poster under rubriken ”Grevesmöhliana”.

Malmö, 1895. (4),185,(2) s. Häftad. Nött och delvis blekt tryckt omslag med revor i rygg och främre omslag. Från Säbylunds bibliotek.

Sthlm, C. Deleen, 1819. 8:o. (2),62 s. Häftad och oskuren insatt i ett enkelt brunt omslag från 1800-talets slut med handskriven titeletikett på framsidan. Omslaget med flera revor. liten samtida bläckrättelse på s. 20 och i blyerts på s. 27. Fin inlaga. Utan det ovanliga rättelsebladet. Från Ericsberg. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 8. Erasmus Gabriel Henschen (1756-1825) var överstelöjtnant och under senare år fortifikationsbefälhavare i Göteborg. Förutom denna beskrivning av Göteborg och dess historia efterlämnade han även ett otryckt manuskript om Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-90.

Uppsala, 1933-36. XII,152 + VIII,(2),37 s. + XVI,222 s. Grönt klbd. Enligt en blyertsanteckning har exemplaret tillhört C. W. Oseen. Flera supplement utkom.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1848. Liten 8:o. (4),125,(3 blanka) s. Häftad i gult tryckt omslag. Revor i ryggen och nagg i omslaget. Många blad lösa i häftningen som är helt itu mellan s. 64 och 65. Enstaka fläckar. Med Carl Gust. Wahlbergs namnteckning. På titelbladet det felaktiga författarnamnet O. Patrik Sturzenbecker tillskrivet. Bring Itineraria svecana 636. Henrik Bernhard Palmær (1801-54), känd tidningsman, skildrar i litterär form några reseäventyr, koncentrerade till Östergötland, från sommaren 1840. Fragmenter av dessa skildringar trycktes i den av Palmær under åren 1841-42 utgivna tidningen ”Herr Lars”. ”W. von B.” är naturligtvis författaren och vännen Wilhelm von Braun.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. (2),22,(2) s. Häftad och oskuren med senare ljusgrå ryggremsa. Titelbladet med fuktrand i yttre marginalen och några småfläckar. Med svar av Pehr Wargentin på de sista två sidorna. I detta exemplar har ingen vinjett blivit applicerad på titelsidan. Carl Lehnberg (1725-68) var optisk instrumentmakare och hade som student i Uppsala undervisats av Klingenstierna i den optiska glasslipningens teori och praktik och sedan under en tvåårig studieresa genom Europa tagit del av tillverkningsmetoder och yrkeshemligheter. Han invaldes i Vetenskapsakademien där han tog inträde med ett ”Tal om optiken” 1756. I sin verkstad, inrymd på Kungl. myntet, tillverkade han objektiv- och okulärglas för astronomerna, bland annat de första akromatiska linserna i Sverige. Men han dog i förtid och den optiska verkstaden nådde under hans efterföljare aldrig samma nivå.

Sthlm, 1908. 226,(2) s. Brunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, titeletikett av brunt skinn, stänkta snitt, klistermarmorerade pärmpapper och medbundet främre omslag (N. Bernh. Andersson). Med Erik Thyselius exlibris på det medbundna främre omslaget, vilket blivit lite vågigt på grund av detta, och Theodor Wolfs exlibris. Bra ex. Illustrerad. Detta är första kompletta upplagan av denna viktiga text. I tilläggen finns bland annat talrika brevutdrag, förklaringar av ordspråk och en användbar släkttavla. Avslutas med person- och ortsregister. Agneta Horn (1629-72) var den berömda fältherren Gustaf Horns dotter och dotterdotter till Axel Oxenstierna. I dessa självbiografiska texter följer vi inte så mycket tidens stora händelser, inte heller beskrivs de berömdheter Agneta Horn måste ha mött, utan texten kretsar i stället kring hennes själsliga liv och är en av de kulturhistoriskt viktigare källorna till livet i stormaktstidens Sverige. Boken inleds med orden ”Beskrifning öfver min elända och mycket vedervärdiga vandringes tid samt alla mina olyckor [...] som mig därunder hopetals har mött”.

Sthlm, L. L. Grefing, (1741). 4:o. (10) s. Tagen ur band. Ngt lagerfläckig och delvis lite bruntonad. Snett skuren.