Søkeresultat

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1867. Stor 12:o. 46,(1) s. Häftad i lätt nött ljusbrunt tryckt omslag. Oskuren. Några blad med små pappersförluster och revor i yttermarginalen. Bra ex. med samtida tillskrift på främre omslag till Mathilda Georgii. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 166. Wilhelmina Stålberg (1803-72) var författare och översättare som publicerade många arbeten inom olika ämnesområden. Hon föddes i Stockholm och dog i Mariefred. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”S:s författarskap var oerhört omfattande, och inkluderade bl a böcker om Sveriges historia, gåtsamlingar, mytologiska lexikon, sagor, virkbeskrivningar, brevställare, vistexter, barnböcker, biografiska samlingar, romaner, noveller och poesi. De genrer hon främst gjorde till sina var barnboken och, framför allt, den historiska romanen. Hon översatte även från danska, engelska, franska och tyska, till exempel verk av H C Andersen, Charles Dickens, Eugène Sue och James Fenimore Cooper”.

Göteborg, 1977. 150,(2) + 292,(2) + 305,(1 blank,2) s. Tre oklbd med något nötta skyddsomslag, vilket har revor på del III. Den tredje volymen även med stötmärke i nedre pärmkanterna. Nordiska museets handlingar nr 88-90. I: Egendomen och ägarna. II: Herrgården. III: Ritningarna. Gunnebo byggdes för den Göteborgska köpmansfamiljen Hall efter ritningar av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg. Den tredje volymen, som är i större format, innehåller avbildningar av hans ritningar, men även modernare uppmätningsritningar.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1809. 8:o. 15 s. + SCHOERBING, CARL M. Fortsättning af Wälmenande tankar öfwer det naturligaste beskattningssätt. Hans kongl. höghet, Swea rikes föreståndare, samt landets nu församlade wise och fäder i underdånighet tilägnad. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1809. 8:o. 24 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Tagna ur band tillsammans. Lätt bruntonade. Fortsättningen i något mindre format. Någon enstaka fläck. 1821 utgav Schoerbing (1754-1829) ytterligare ett häfte ”Wälmenande tankar” med ännu längre titel.

Leipzig, 1916. Porträtt,(8),168 s. & plr. Häftad. Omslaget nött och solkigt. En första katalog över samlingen trycktes 1894. Samlingen förvärvades av Uppsala universitetsbibliotek 1917 med medel donerade av Ernst Kjellberg. Oskar Planer var svensk vice konsul i Lützen och samlingen innehåller tryck, handskrifter, planscher, mynt och medaljer samt vapen och rustningar.

Sthlm, J. P. Lindh, 1800. 8:o. (2),34 s. Häftad i något solkigt samtida gråpappersomslag. En del småfläckar. Nya upplagor trycktes 1831 och 1842. Samuel Conrad Flodin (1726-1800) var jurist och i huvudsak verksam i Stockholm stad. Han fick 1791 borgmästares namn, heder och värdighet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”F är mest känd som stipendiedonator. Uppvuxen ur enkla förhållanden sammanbragte han en betydande förmögenhet, enligt bouppteckningen belöpande sig till nära 45 000 riksdaler banco, däribland fast egendom bestående av två hopbyggda hus vid Västerlånggatan och Stora Gråmunkegränd. Hans testamentariska förordnanden rörde främst Uppsala universitet, där fyra stipendier, tre för medlemmar av Östgöta och ett för medlem av Sthlms nation, tillhopa för 12 205 riksdaler instiftades. Antalet har sedermera till följd av kapitalisering avsevärt ökat. Stipendierna utgår för östgötarna till ofrälse prästsöner resp söner till ofrälse civila ståndspersoner och ämbetsmannasöner i proportionerna 2:1, medan stockholmaren skall vara ofrälse ämbetsmanna- eller borgareson. De F:ska stipendierna har såväl till antalet som till beloppens storlek varit bland de märkligaste vid Uppsala universitet. I övrigt tillföll tre stipendier till en summa av 5 000 riksdaler Linköpings gymnasium, vilka utgår till studerande prästsöner. En minnespenning över F präglades år 1800 av hans testamentexekutorer”.

Sthlm, G. Scheutz, 1836. 12:o. (2),11 s. Häftad och oskuren med en samtida gråpappersryggremsa. Några lager- och småfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 264.

Sthlm, N. H. Thomson, 1844. Liten 8:o. 3-243 s. Samtida moirépressat mörkblått klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen blekt och titelbladet med några småfläckar nedtill. Det inledande serietitelbladet saknas. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:101. Utgiven i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. Thomasine Gyllembourg (1773-1856) var dansk författare som i sitt andra äktenskap var gift med Carl Fredrik Ehrensvärd. Genom sina val av teman anses hon som en förgrundsgestalt inom den danska kvinnliga litteraturhistorien. Skrifterna utgavs av sonen Johan Ludvig Heiberg och hennes identitet röjdes först efter hennes död.

Uppsala, S. P. Lefflers boktryckeri, 1839. 8:o. 39 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Det främre omslaget delvis loss. Enstaka fläckar. Med Joh. Ax. Almquists stplr. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 809. Likpredikan och personalier av Björkman, verser af P. D. A. Atterbom och E. E. Östling samt biografiska anteckningar inklusive en bibliografi av C. O. Delldén.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. (2),VI,(4),276,1-31,(1) + (4),IV,5-71 s. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och olivgrön titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Frampärmen något fuktskadad och bucklig med en skur små grå mögelfläckar på insidan. Innerfalsarna lite förstärkta. Första delen med flera bläckanteckningar i marginalerna, dock huvudsakligen rättelser. P. A. Stenkulas överstrukna namnteckning på första titelbladet och Joh. Håhls namnteckning på frampärmens insida. Hilding Pleijels exlibris. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 825, noten. Innehåller handlingar rörande tillsättandet af domprostbefattningen i Lund 1830-31, utgivna af Achatius Kahl. Denne deltog med iver i striden efter Christian Wåhlins död 1829 om tillsättandet av denna ekonomiskt gynnsamma tjänst i vilken även ingick en professorstjänst i teologi vid universitetet. Med ”Svenskt biografiskt lexikons” ord ”utbröt en av de häftigaste och mest omskrivna befordringsstriderna i univ:s historia”. Av det akademiska konsistoriet sattes Kahl i tredje förslagsrummet. Ett moment i striden och på samma gång ett minnesmärke av den blev denna av Kahl utgivna ”Anti-quartalskrift”. Dess namn alluderar på ”Theologisk quartalsskrift” som gavs ut av motståndarsidan med Thomander och Reuterdahl i spetsen. Striden fortsatte med en rad följdskrifter och slutade med att A. J. Hellstenius fick tjänsten 1832. Per Anders Stenkula (1777-1838) var präst i Ringarum i Linköpings stift och fosterbror till Carl Gustaf af Leopold. Han är känd för sin aldrig avslutade ”Utkast till topografisk, statistisk och historisk matrikel öfver Linköpings stift” som utkom 1836. Johan Håhl (1807-65) utgav 1846-47 ”Linköpings stifts herdaminne”.

Gävle, 1887. 87 s. Enkelt marmorerat pappbd med svart titeletikett på främre pärmen. Omslaget medbundet men med omfattande lagningar och trista förstärkningar. Inlagan delvis lite gulnad och första arket bruntonat. Titelbladet med tråkiga förstärkningar. På några ställen smärre förstärkningar i inre marginalen. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1542. En svåråtkomlig översikt rörande den äldre svenska topografiska litteraturen indelad landskapsvis.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1838. 12:o. 224 + 206 + 208 s. Samtida brunt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Enstaka lagerfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:70. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Översattes av Anders Fredrik Dalin. James Morier (1780-1849) var engelsk romanförfattare och reseskildrare samt minister vid engelska beskickningen i Persien. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, C. Delén, 1809. 8:o. 32 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka fläckar. Gott ex. Andra hälften av skriften består av bilagorna: ”Jernkontorets fullmäktiges underdåniga skrifvelse den 13 dec. 1808” och ”Höglofl. kongl. Bergscollegii underdåninga betänkande den 23 jan. 1809”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1803. 8:o. 31 s. + (KEBER, G. W.). Bemärkelser och anwisningar angående sånings-maschinens modell. Öfwersättning af J. F. Wachsmuth. [=rubrik]. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1803. 8:o. (4) s. Tagen ur band och med rödstänkta snitt. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2780.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1816. 8:o. 57 s. Häftad i nött och lagerfläckigt samtida gråpappersomslag med trasig rygg och gammal handskriven titel på främre omslaget. Ganska lager- och småfläckig. Några bläckfläckar på s. 45-46. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 205. Med tryckt dedikation till Hedvig Elisabeth Charlotta. Wilhelm von Rosenheim (1755-1822) var diplomat och skrev både vers och dramatik.

Sthlm, H. A. Nordström, 1825-26. Högsmal 12:o. 406, (2) s. Hfrbd från 1800-talets mitt med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brunröd titeletikett. Ovanliga dekorerade snitt i rött och blått. Vackert röda klistermarmorerade för- och eftersättspapper, försättsbladet dock med en marginalskada. Hårt nött rygg med avnötta bind och skadad gulddekor, nötta falsar och stötta pärmhörn. Skador både överst och nederst på ryggen samt spricka i bakre falsen vid nedersta ryggfältet. Enstaka småfläckar. Blyertsnamnteckning J. Sandzén på ett av försättsbladen, vilket är loss. På sista sidan en not: ”Denna upplaga började tryckas år 1825; men fulländades ej förr än i september månad 1826”. ”Dufwo-röst” bygger på översättningar och bearbetningar efter den tyska psalmförfattaren Benjamin Schmolck och utkom första gången 1734. ”Rökelse-kar” är bearbetad efter material från Caspar Neumann och Benjamin Schmolck och utkom första gången 1728. De båda verken trycktes tillsammans från bådas andra upplaga 1742 och utkom i många upplagor, varav detta är en av de sista. Sannolikt är den tidigare ägaren Johan Peter Sandzén (1830-1904) som var kyrkoherde i Järpås.

Sthlm, Z. Hæggström, 1849. 8:o. Litograferat porträtt,XXIV,i-cxx,503 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, sköldformat mörkbrunt titelfält och gröna sprängda snitt. Ryggen blekt och ryggskinnet naggat upptill. Porträttet med en mindre fuktfläck i övre hörnet som fortsätter fram till s. xxxiii. En bläcknumrering i övre marginalen på titelbladet. Fläck i yttermarginalen på s. 248. Med Anna Movins namnteckning daterad 1884. Krok Bibliotheca botanica suecana 4. Första upplagan utkom 1820, den nionde 1864. Carl Hartman (1824-84) fortsatte sin fader Carl Johan Hartmans (1790-1849) arbete på denna mycket spridda fältflora.

Lund, 1953. XX,308 s. Rött hklbd med upphöjda bind, marmorerade pärmpapper och medbundet omslag. Några obetydliga små svarta fläckar överst på ryggen. Fint ex.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 31 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1521. Med svar av Pehr Wargentin. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Uppmärksammade blevo hans två presidietal, 1743 »Om ungdomens upfostran til krigsmän» samt »Om svensk sjömagt», det senare ett uttryck för E:s försvarspolitiska system; det hör till året 1766, men E. nödgades avbryta presidiet och fara till Finland, varför talet upplästes först 29 maj 1767”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1836. 8:o. (4),XI,(1 blank),168 s. Samtida ngt nött hfrbd med guldpräglad och blindpressad ryggdekor samt brunstänkta snitt. Ryggen lite blekt och ryggskinnet obetydligt skrapat. En bra inlaga med några små pappersförluster i yttermarginalen, t.ex. på s. 13 och 99. En fläck i texten på s. 73-74. Med Conrad Söderberghs och Claes Annerstedts namnteckningar. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1. Innehåller ”Strödda biographier om Magnus Gabriel De la Gardie och Adler Salvius”. Claes Annerstedt (1839-1927) var chef för Uppsala universitetsbibliotek och ledamot av Svenska akademien. Hans omfattande privatsamling var huvudsakligen ett forskarbibliotek med inriktning på den nordiska historien och hjälpvetenskaper.

Sthlm, 1887. Porträtt,(4),176 s. Vinrött lätt nött hklbd. Främre omslag medbundet. Ur Sten Lundquists bibliotek. Schweizaren Oswald Heer (1809-83) var botaniker, entomolog och paleontolog. Han publicerade flera arbeten av vilka kan nämnas ”Flora tertiaria Helvetiæ” (1855-59) och ”Flora fossilis arctica” (1868-83).

Uppsala, Palmblad & c., 1829. 8:o. (6),VIII,412 s. Nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, mörkbrun titeletikett och stänkta snitt. Rygg och pärmar torra och flammiga. Pärmhörnen stukade. Inlagan tryckt på blåtonat papper och bär spår av flitigt läsande, såsom smårevor i marginalerna, sporadiska smärre fläckar och förstrykningar i blyerts. Avrivna nedre hörn på s. 33 och 149 samt ett övre hörn på s. 387. En något större reva på s. 95 och ett mindre hål i övre hörnet på s. 217 samt ett med en bokstavsförlust på s. 289. Sidorna 247-48 delvis loss. Några små solkfläckar i övre marginalen på s. 310-11 och 319. Smärre pappersförlust i yttermarginalen på s. 369. Med Joh. Träskmans namnteckning daterad 1835 och Zach. Abelins namnteckning daterad 1836 samt Örebro läns hushållningssällskaps exlibris. Lars Georg Rabenius (1771-1846) var professor i juridik i Uppsala 1807-37 och skrev förutom detta arbete bland annat ”Lärobok i svenska kamerallagfarenheten” och ”Lärobok i den svenska kyrkolagstiftningen”. Både den tryckta dedikationen till Mathias Rosenblad och förordet andas tvivel från författaren: ”Med synnerlig tvekan tillegnas detta arbete den yppersta domaren fäderneslandet äger i de ämnen det omfattar”. Arbetet överlämnas till allmänheten ”icke utan all misströstan om framgång”. Om ”Framställningens tröghet” skriver Rabenius att ”Egentligen är väl denna författarens fel, och äger så till vida hvarken ursägt eller försvar”.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, 1825. 4:o. (4),20 s. Häftad. Oskuren och ouppskuren. Med stor men obetydlig fuktrand längs ryggen. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 45. Setterwall 6138. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 41. Allt som utkom. Rör uteslutande Vallby socken. Innehåller ett herdaminne och notiser på svenska om socknens kyrka.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 23 s. Graverad titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka fläckar. Datumet ändrat med i samtiden till den 13 juli. Detlof Heyke (eller Heijke, 1707-75) adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i Bergskollegium 1728, gjorde flera studieresor i Europa under början av 1730-talet, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737-58 och utnämndes slutligen till bergsråd 1772. Han var disponent för släktegendomen Gammelbo och köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Örebro), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn- och stålmanufaktur. Likaså var han verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Vid sin död efterlämnade han en betydande förmögenhet, vilken bland annat bestod av tre fjärdedelar av Hällefors, hälften av Gammelbo och hela Bredsjö bruk i Hjulsjö. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 och Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Västerås, T. R. Björkbom, 1826. 4:o. (4) s. Tagen ur band, lagad i ryggen och inhäftad i fint tjockt handgjort papper. Inlagan med spår av vikningar. och med lite solk. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1633 som meddelar att skolkataloger för Västerås utkommit sedan 1764. Totalt förtecknas 51 elever och dessutom ett tjugotal som precis lämnat skolan sedan föregående termin. För de aktuella eleverna nämns födelseår och faderns yrke samt vilket landskap de kom från.

London, 1892. XI,(1),206,(6) s. Grönt oklbd med guldpräglade rygg- och pärmtitlar. Oskuren inlaga. Bandet delvis lätt solkigt. Något nött och missfärgad rygg med viss stukning upp- och nedtill. Lite svaga innerfalsar och med missfärgade försättsblad, mer mot kanterna. Inlagans ytterkanter delvis lite tonade. Med W. J. Heslops exlibris. Del i serien The book-lovers library, som redigerades av Henry B Wheatley och utgavs i 26 volymer 1886-1902 och riktade sig till bibliofiler. Innehåller: ”Sixteenth-century book-fires”, ”Book-fires under James I.”, ”Charles the first’s book-fires”, ”Book-fires of the rebellion”, ”Book-fires of the restoration”, ”Book-fires of the revolution” och ”Our last book-fires”. Med George Peignots bok om bokbål och censur som förebild (1806) beskrivs de större bokbålen och framförallt censuren i Storbritanniens historia från 1500-talets början.