Søkeresultat

Sthlm, 1925. 33 s. Brunt hfrbd med upphöjda bind och blindpressade linjer (Yvan, Avignon). Omslaget medbundet. Enstaka markeringar. Med Gunnar W. Lundbergs namnteckning på främre omslagets insida daterad Uppsala 1925 och hans exlibris på frampärmens insida. Förtecknar 705 poster. Innehåller bland annat en del av Felix Bryks Linnésamling. Konsthistorikern Gunnar W. Lundberg byggde upp en stor Linnésamling. En del av den ställde han ut i Paris 1957 på utställningen ”Linné. Botaniste suédois. Nomenclateur et poète de la nature” på Muséum national d’histoire naturelle i samband med 250-årsjubiléet av Linnés födelse.

Sthlm, 1877. VI,170 s. Prydligt halvpergamentbd med rikt guldornerad rygg och titeletikett av rött skinn samt marmorerade pärmpapper. Ryggen gulnad och bakre pärmen med en skada i pärmpappret. Enstaka lagerfläckar och en fuktfläck i övre marginalen på de sista bladen. G. A. Lagerfelts namnstämpel på försättsbladet. Från Säbylund. Första delen i serien ”Studerande nationers i Upsala historia”.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 126 s. Med inklistrad graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Titelbladet mycket lätt bruntonat utom vinjetten som är vitare och med gammal numrering i övre ytterhörnet. Anders Schönberg d.y. (1737-1811) knöts tidigt till kretsen kring C. C. Gjörwell och var liksom denne full av planer på storstilade litterära projekt. Schönberg som börjat som auskultant i hovrätten, valde att satsa på en lärd kanslikarriär och efter en tid som amanuens i Kungliga biblioteket utnämndes han till historiograf utan lön och avslutade banan redan vid 35 års ålder med utnämningen till den föga betungande sysslan som riksheraldiker, senare med kansliråds titel. Ekonomiskt skulle han under hela sitt liv främst stödja sig på ärvd förmögenhet, inte minst inkomsterna från den egendom som han ärvt av sin far, överjägmästaren med samma namn.

Leipzig, 1926. XXXVII,(3),271,(7) s. & 1 utvikbar karta. Lätt nött ohklbd med grön lite skrapad titeletikett och övre grönt snitt. Ryggen ngt solkig och med några minimala fläckar. Främre pärm med två mindre smutsfläckar. En blyertsanteckning på s. 228. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Die Gesischtschreiber der deutschen Vorzeit. Band 44. De sista sex sidorna är förlagsreklam. Med tre inledningskapitel: ”Adams Leben” av Bernhard Schmeidler, ”Adams Werk” och ”Adam als Geograph” av Sigfrid Steinberg. Avslutas med ett register.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1816. 8:o. 57 s. Häftad i nött och lagerfläckigt samtida gråpappersomslag med trasig rygg och gammal handskriven titel på främre omslaget. Ganska lager- och småfläckig. Några bläckfläckar på s. 45-46. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 205. Med tryckt dedikation till Hedvig Elisabeth Charlotta. Wilhelm von Rosenheim (1755-1822) var diplomat och skrev både vers och dramatik.

Lund, 1953. XX,308 s. Rött hklbd med upphöjda bind, marmorerade pärmpapper och medbundet omslag. Några obetydliga små svarta fläckar överst på ryggen. Fint ex.

Sthlm, H. A. Nordström, 1825-26. Högsmal 12:o. 406, (2) s. Hfrbd från 1800-talets mitt med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brunröd titeletikett. Ovanliga dekorerade snitt i rött och blått. Vackert röda klistermarmorerade för- och eftersättspapper, försättsbladet dock med en marginalskada. Hårt nött rygg med avnötta bind och skadad gulddekor, nötta falsar och stötta pärmhörn. Skador både överst och nederst på ryggen samt spricka i bakre falsen vid nedersta ryggfältet. Enstaka småfläckar. Blyertsnamnteckning J. Sandzén på ett av försättsbladen, vilket är loss. På sista sidan en not: ”Denna upplaga började tryckas år 1825; men fulländades ej förr än i september månad 1826”. ”Dufwo-röst” bygger på översättningar och bearbetningar efter den tyska psalmförfattaren Benjamin Schmolck och utkom första gången 1734. ”Rökelse-kar” är bearbetad efter material från Caspar Neumann och Benjamin Schmolck och utkom första gången 1728. De båda verken trycktes tillsammans från bådas andra upplaga 1742 och utkom i många upplagor, varav detta är en av de sista. Sannolikt är den tidigare ägaren Johan Peter Sandzén (1830-1904) som var kyrkoherde i Järpås.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 31 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1521. Med svar av Pehr Wargentin. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Uppmärksammade blevo hans två presidietal, 1743 »Om ungdomens upfostran til krigsmän» samt »Om svensk sjömagt», det senare ett uttryck för E:s försvarspolitiska system; det hör till året 1766, men E. nödgades avbryta presidiet och fara till Finland, varför talet upplästes först 29 maj 1767”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1836. 8:o. (4),XI,(1 blank),168 s. Samtida ngt nött hfrbd med guldpräglad och blindpressad ryggdekor samt brunstänkta snitt. Ryggen lite blekt och ryggskinnet obetydligt skrapat. En bra inlaga med några små pappersförluster i yttermarginalen, t.ex. på s. 13 och 99. En fläck i texten på s. 73-74. Med Conrad Söderberghs och Claes Annerstedts namnteckningar. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1. Innehåller ”Strödda biographier om Magnus Gabriel De la Gardie och Adler Salvius”. Claes Annerstedt (1839-1927) var chef för Uppsala universitetsbibliotek och ledamot av Svenska akademien. Hans omfattande privatsamling var huvudsakligen ett forskarbibliotek med inriktning på den nordiska historien och hjälpvetenskaper.

Leipzig, 1916. Porträtt,(8),168 s. & plr. Häftad. Omslaget nött och solkigt. En första katalog över samlingen trycktes 1894. Samlingen förvärvades av Uppsala universitetsbibliotek 1917 med medel donerade av Ernst Kjellberg. Oskar Planer var svensk vice konsul i Lützen och samlingen innehåller tryck, handskrifter, planscher, mynt och medaljer samt vapen och rustningar.

Göteborg, 1977. 150,(2) + 292,(2) + 305,(1 blank,2) s. Tre oklbd med något nötta skyddsomslag, vilket har revor på del III. Den tredje volymen även med stötmärke i nedre pärmkanterna. Nordiska museets handlingar nr 88-90. I: Egendomen och ägarna. II: Herrgården. III: Ritningarna. Gunnebo byggdes för den Göteborgska köpmansfamiljen Hall efter ritningar av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg. Den tredje volymen, som är i större format, innehåller avbildningar av hans ritningar, men även modernare uppmätningsritningar.

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1867. Stor 12:o. 46,(1) s. Häftad i lätt nött ljusbrunt tryckt omslag. Oskuren. Några blad med små pappersförluster och revor i yttermarginalen. Bra ex. med samtida tillskrift på främre omslag till Mathilda Georgii. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 166. Wilhelmina Stålberg (1803-72) var författare och översättare som publicerade många arbeten inom olika ämnesområden. Hon föddes i Stockholm och dog i Mariefred. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”S:s författarskap var oerhört omfattande, och inkluderade bl a böcker om Sveriges historia, gåtsamlingar, mytologiska lexikon, sagor, virkbeskrivningar, brevställare, vistexter, barnböcker, biografiska samlingar, romaner, noveller och poesi. De genrer hon främst gjorde till sina var barnboken och, framför allt, den historiska romanen. Hon översatte även från danska, engelska, franska och tyska, till exempel verk av H C Andersen, Charles Dickens, Eugène Sue och James Fenimore Cooper”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1809. 8:o. 15 s. + SCHOERBING, CARL M. Fortsättning af Wälmenande tankar öfwer det naturligaste beskattningssätt. Hans kongl. höghet, Swea rikes föreståndare, samt landets nu församlade wise och fäder i underdånighet tilägnad. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1809. 8:o. 24 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Tagna ur band tillsammans. Lätt bruntonade. Fortsättningen i något mindre format. Någon enstaka fläck. 1821 utgav Schoerbing (1754-1829) ytterligare ett häfte ”Wälmenande tankar” med ännu längre titel.

Sthlm, 1886. X,398,(1) + VI,518,(1) s. Två ngt nötta hfrbd med guldornerade ryggar och brunstänkta snitt. Inlagorna delvis lagerfläckiga. Utgiven med anledning av Svenska akademiens hundraårsjubileum.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 23 s. Graverad titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka fläckar. Datumet ändrat med i samtiden till den 13 juli. Detlof Heyke (eller Heijke, 1707-75) adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i Bergskollegium 1728, gjorde flera studieresor i Europa under början av 1730-talet, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737-58 och utnämndes slutligen till bergsråd 1772. Han var disponent för släktegendomen Gammelbo och köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Örebro), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn- och stålmanufaktur. Likaså var han verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Vid sin död efterlämnade han en betydande förmögenhet, vilken bland annat bestod av tre fjärdedelar av Hällefors, hälften av Gammelbo och hela Bredsjö bruk i Hjulsjö. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 och Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Sthlm, (1925)-31. 31 + 47,(1) + 26 + 36 + 29 + 27 + 20 s. Rött klbd med grön titeletikett i skinn (Knut Hässlers bokbinderi, 1946). Alla omslag medbundna. Ryggen lite blekt och aningen solkig. Med Thore Virgins anteckningar, understrykningar, stpl och guldpressade pärmexlibris. Allt som utkom i denna serie som var en slags extrahäften från Bokauktionskammaren i Stockholm med omslagstitlarna ”Bokauktionspriser i Stockholm”. En mängd intressanta böcker såldes under denna period och Virgins markeringar hjälper en att hitta en del av dessa.

Västerås, T. R. Björkbom, 1826. 4:o. (4) s. Tagen ur band, lagad i ryggen och inhäftad i fint tjockt handgjort papper. Inlagan med spår av vikningar. och med lite solk. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1633 som meddelar att skolkataloger för Västerås utkommit sedan 1764. Totalt förtecknas 51 elever och dessutom ett tjugotal som precis lämnat skolan sedan föregående termin. För de aktuella eleverna nämns födelseår och faderns yrke samt vilket landskap de kom från.

Lund, typis Berlingianis, (1792-93). 4:o. (4),16 + 18 s. Häftad i brunt omslag med handskriven titel på främre omslag. Enstaka lagerfläckar. Två fläckar på titelbladet till del II. Med J. A. Almquists stpl i nedre marginalen på titelbladen och på främre omslag. Marklin Catalogus disputationum 22 respektive 1. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5879. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 16 respektive 30. Avtrycker och kommenterar bl.a. de uppgifter om Lund som återfinns i Egil Skallagrimssons saga och hos Adam av Bremen.

Sthlm, L. Salvius, (1747). 8:o. (2),26 s. Med graverad titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Liten skada närmast ryggen på titelbladet. Enstaka marginalfläckar av olika slag. Ett annat tryck finns med stavfel och en typografisk vinjett med Nordstjärnan. Svarstalet hölls av akademiens sekreterare Pehr Elvius. Gerhard Meyer (1704-84) donerade sin fastighet kvarteret Uttern till Konstakademien 1775.

Sthlm, 1907. 137,(1) s. Marmorerat pappbd med guldtryckt ryggtitel. Omslaget medbundet. Lite nött i ryggändarna. Främre omslag med nationalmuseums stpl och titelbladet med dubblettmarkering i blyerts. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4194, noten. Gravyrsamlingen, liksom biblioteket och naturaliesamlingarna på Leufsta, byggdes upp av Charles De Geer, den berömda entomologen.

Sthlm, J. P. Lindh, 1800. 8:o. (2),34 s. Häftad i något solkigt samtida gråpappersomslag. En del småfläckar. Nya upplagor trycktes 1831 och 1842. Samuel Conrad Flodin (1726-1800) var jurist och i huvudsak verksam i Stockholm stad. Han fick 1791 borgmästares namn, heder och värdighet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”F är mest känd som stipendiedonator. Uppvuxen ur enkla förhållanden sammanbragte han en betydande förmögenhet, enligt bouppteckningen belöpande sig till nära 45 000 riksdaler banco, däribland fast egendom bestående av två hopbyggda hus vid Västerlånggatan och Stora Gråmunkegränd. Hans testamentariska förordnanden rörde främst Uppsala universitet, där fyra stipendier, tre för medlemmar av Östgöta och ett för medlem av Sthlms nation, tillhopa för 12 205 riksdaler instiftades. Antalet har sedermera till följd av kapitalisering avsevärt ökat. Stipendierna utgår för östgötarna till ofrälse prästsöner resp söner till ofrälse civila ståndspersoner och ämbetsmannasöner i proportionerna 2:1, medan stockholmaren skall vara ofrälse ämbetsmanna- eller borgareson. De F:ska stipendierna har såväl till antalet som till beloppens storlek varit bland de märkligaste vid Uppsala universitet. I övrigt tillföll tre stipendier till en summa av 5 000 riksdaler Linköpings gymnasium, vilka utgår till studerande prästsöner. En minnespenning över F präglades år 1800 av hans testamentexekutorer”.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1812. 8:o. 24 s. + (TÖRNEBLAD, BENGT JOHAN) Kronan på mitt splitter nya beskattnings-projekt. Kan också passera för II delen. Af Filidor Spekulantenhjelm, skogsråd, herre till Taklösa, ledamot af riksgäldsorden, m.m. Så ock ordförande i sällskapet: De lönlöse bröderne. Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1812. 8:o. 23 s. Tagna ur band tillsammans. Gamla stänkta snitt. Spridda fläckar. Hårt skuren tangerande texten i yttermarginalen på några blad i andra arbetet. Samma år utkom också ”Tre gånger tio julklappar af Filidor Spekulantenhjelm”. Satirikern Törneblad var bland annat utgivare av den samtida tidningen ”Nya Posten”.

Sthlm, Z. Hæggström, 1849. 8:o. Litograferat porträtt,XXIV,i-cxx,503 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg, sköldformat mörkbrunt titelfält och gröna sprängda snitt. Ryggen blekt och ryggskinnet naggat upptill. Porträttet med en mindre fuktfläck i övre hörnet som fortsätter fram till s. xxxiii. En bläcknumrering i övre marginalen på titelbladet. Fläck i yttermarginalen på s. 248. Med Anna Movins namnteckning daterad 1884. Krok Bibliotheca botanica suecana 4. Första upplagan utkom 1820, den nionde 1864. Carl Hartman (1824-84) fortsatte sin fader Carl Johan Hartmans (1790-1849) arbete på denna mycket spridda fältflora.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1844. 4:o. 23 s. Häftad i tryckt lätt solkigt och obetydligt bruntonat omslag. Fint ex. Med en sammanfattning av Magnus Brahes liv och utmärkelser på slutet.

Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1811-13. 8:o. (8),339 s. & 5 utvikbara tryckta tabeller + (8),388 s. Två samtida ganska nötta hfrbd med svartlinjerade ryggar och gröna titeletiketter i lite olika nyans. Sprickor i andra volymens titeletikett. Lite fläckiga snitt. Till stor del lagerfläckiga. Med A. V. [?] Reuterswärds i del I överstrukna namnteckning och namnteckning av Philip von Schwerin. Hammarsköld Förtekning s. 159. Inleds med en uppsats ”Om historien och dess studium”. Greven, riksdagsmannen och prosten i Sala Fredrik Bogislaus von Schwerin (1764-1834) stod uppsalaromantikerna nära och understödde frikostigt flera av deras publikationer. Han medverkade bland annat i det första numret av ”Phosphoros”. Det finns flera kandidater till namnteckningens Philip von Schwerin då det var ett populärt namn i släkten.