Søkeresultat

Lidköping, 1936. 116 s. Något nött rött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och marmorerade pärmpapper (Wilh. Johanssons bokbinderi, Uppsala). Ryggen lite blekt och delvis tråkigt missfärgad. Fuktrand i nedre marginalen. Dedikation från utgivaren till A. B. Carlsson på försättsbladet. Specialupplaga i 30 numrerade exemplar, varav detta är nummer 16.

Uppsala, 1893-98. 53,(1 blank,2),55-110,(2),111-66,(1,1 blank,2),167-224,(2),225-74,(2),275-334,(2),335-415,(1 blank,2),417-502 s. där s. 53-54 är en utvikbar genealogisk tabell. Ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, blindpressad ryggdekor, titeletikett av rött skinn, marmorerade pärmpapper och pergamenthörn (G. Sköldeborn). Första häftets främre omslag medbundet, med Västmanlands-Dala nations, Uppsala, biblioteksstämpel. Jan von Gerbers (Böösmöllan) exlibris. Soulsby 2827 som även räknar in den fristående utgåvan av ”Hortus Uplandicus” i verket som del IX. Utkom som akademiska inbjudningsskrifter och i ovanstående kollationering är sidorna som rör dessa installationer etc. uteslutna. De sju första delarna behandlar Linnés liv fram till början av 1740-talet och den åttonde delen Linnés resor. Alla delar har bihang med avtryckta originalhandlingar rörande Linné.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (22,2 blanka) s.Tagen ur band. En del lagerfläckar, mest i ytterkanten. Lite stukad i övre ytterhörnet, de sista fyra bladen mer. Med Gustaf-Otto Adelborgs blyertsanteckningar. Bring Riksdagshandlingar s. 172. Den första tryckfrihetsordningen efter statskuppen 1809 och försedd med grundlags status. Den byggde på 1766 års tryckfrihetsförordning och gav en vidsträckt tryckfrihet. Den kom att omarbetas redan 1812, då bland annat indragningsmakten las till.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1801. 8:o. (2),92,(2) s. Tagen ur band. Inlagan delvis fläckig. Titelbladet ngt solkigt och med några tonade fuktfläckar som fortsätter på de följande bladen. Liten förstärkning i nedre marginalen på titelbladets baksida. Lagning i nedre inre marginalen på s. 18 och 91 samt obetydlig pappersförlust i yttre marginalen på s. 89. Den avslutande sidan trist solkig och med fuktfläckar. Med C. A. Leyonflychts lite beskurna namnteckning överst på titelsidan. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2025. Sammanlagt fyra upplagor utkom. Den sista 1825 efter författarens död. Claës Gustaf Bure var stallmästare vid Uppsala universitet. Sannolikt är den tidigare ägaren identisk med Carl Albrekt Leijonflycht (1771-1835) var militär och slutade sin långa karriär som överste och chef för dalregementet 1820 och generaladjutant i generalstaben 1823. Han deltog i 1788-90 års krig och dog på Säters kungsgård i Dalarna.

Sthlm, A. J. Nordström, 1789. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i senare ljusblå ryggremsa. Några lagerfläckar. Snävt skuren i nedermarginalen. Trycktes först av Axmar i Falun 1788. Föreliggande upplaga såldes i Utters boklåda enligt en tryckt notis under impressum. På slutet en notis om att en utförligare historik om frikorpsen återfinns i nummer 2 av ”Allmänna tidningar” 1789. Gustaf Engzell (1757-97) var präst i Dalarna och propagerade ivrigt för frikårers inrättande i Sverige för att försvara landet under kriget med Ryssland 1788-90. Han deltog som bataljonspredikant både i fälttåget mot Bohuslän och sedan till Finland. Han blev rikligt lönad av Gustav III och fick bland annat hovpredikants titel.

Sthlm, Kongl. finska boktryckeriet, hos J. A. Carlbohm, 1776. 8:o. (8),136 s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Enstaka småfläckar de första sidorna. Bra ex. Författaren säger i sitt förord att ”Mödan vid elogers utarbetande torde eljest i Sverige altid blifva större, än man sig i almänhet föreställer, så länge man här saknar fullständige förut utarbetade biographier och tilräckeliga historiske uplysningar, hvilka altid böra ligga til grund för et äre-minne, såsom en duk för en målning”. Samuel Gagnerus (1731-91) utgav också tillsammans med Gjörwell ”Swenska magasinet” 1767-69.

Örebro, N. M. Lindh, 1854. 8:o. XII,(2),285,(1 blank,1) + (6),421,(1) s. Två något nötta samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar och formskurna blå titeletiketter. Marmorerade snitt. Ryggarna något matta och torra samt med lite nötta falsar. Stötta pärmhörn. Llagerfläckiga inlagor. På försättsbladen namnteckningar av Therése Wahlström daterad julafton 1868 respektive Anders Norell daterad den 29 oktober 1934. Första upplagan utkom 1824-27. Detta är den helt omarbetade versionen, vilken utgjorde de två första delarna av den utgåva av Atterboms ”Samlade dikter” som utkom 1854-63 och totalt omfattade sex delar. Dessa såldes även separat. Serietitelbladen togs i de fallen oftast bort, men finns kvar här. Den omarbetade versionen tillägnar Atterbom sin bortgångna hustru Ebba af Ekenstam med dikten ”Till den hädangångna”. Själv dog han 1855 och detta är det sista arbete som utkom under hans livstid.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1746). 4:o. (16) s. Tagen ur band och insatt i gammal ljusblå ryggremsa. Några enstaka småfläckar. Fläck vid ryggen på de två första bladen. Lätt vikt nedre ytterhörn på titelbladet och de tre sista bladen. Med dedikation till den nämnda grevinnan daterad Stockholm den 10 februari 1746.

Sthlm, W. F. Dalman, 1843. 8:o. (2),III,(1 blank),3-279 s. Lätt nött lackat hfrbd från början av 1900-talet med guldornerad och blinddekorerad rygg i gammal stil samt brun titeletikett. Rödstänkta snitt. Ryggen med någon småfläck och titeletiketten flammig. Några småfläckar. Med E. Heurlins och Gunnar Brusewitz exlibris. Soulsby 2706. Innehåller bl.a. dikterna ”Madagaskariska sånger”, ”Julen i Norden”, ”Mordängeln”, ”Johan Gutenberg”, ”Thorönsborg”, ”Prolog vid Nya theaterns öppnande”, ”Linnés födelsedag” och avslutningsvis ett antal gravverser.

Helsingfors, typis Frenckellianis, (1851). 8:o. (2),87 s. Tagen ur band. Oskuren och genomgående lätt lagerfläckig. Marklin Catalogus disputationum 1.

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. 32 s. Inklistrad graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9493. Högström var kyrkoherde i Skellefteå.

Uppsala, 1903. (4),62 s. + TAMM, FREDR. Glossar till valda skrifter av G. Stiernhielm. Ny upplaga. Uppsala, 1903. 36 s. Rött hklbd med grå titeletikett och stänkta snitt. De främre omslagen medbundna. Ryggen blekt, liksom främre pärm allra överst. Med smärre fuktfläck upptill på försättsbladet och det första främre omslaget. Dedikation till Johan Mortensen och med dennes exlibris. Utkom första gången 1892. Detta är en fullständigt omarbetad och utvidgad upplaga. Den tidigare ägaren Johan Mortensen (1864-1940) var litteraturhistoriker. Han är den enda som avtackas i förordet i andra arbetet.

Sthlm, 1877. VI,170 s. Brunt hfrbd med något nött och blekt guld- och blindornerad rygg. Dedikation till Carl von Essen på försättsbladet. Från Säbylunds bibliotek. Första delen i serien ”Studerande nationers i Upsala historia”. Carl von Essen övertog Säbylunds fideikommiss efter Eugène Lewenhaupts död.

Sthlm, J. P. Lindh, 1802. 8:o. (2),45 s. Med graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. På s. 1 graverad vinjett av Fredrik Akrel. Häftad och oskuren. Minimal bruntoning i övre marginalen. Några lagerfläckar, mest på titelbladet. Vinjetten på sidan 1 föreställer två putti på ett moln framför riksvapnet. Sjöstén var akademiens vice sekreterare.

Uppsala, J. Edman, (1782). 4:o. (4),32 s. Marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn på frampärmen. Rödstänkta snitt. Ryggen obetydligt solkad. Liten tråkig namnteckning överst på titelbladet. Med Anders Ollfors exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2591. Marklin Catalogus disputationum 27. Petrus Fabian Aurivillius (1756-1829) är kanske mest känd för sin katalog över Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Sthlm, C. Delén, 1811. 8:o. 223,(5) s. Samtida hårt nött hfrbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett. En spricka nedtill i främre ytterfalsen. Slitna pärmkanter. Inlagan solkig och småfläckig och delvis med en del bruntonade blad. Lagade revor nedtill på de två näst sista bladen. Namnteckningar av N. S. [?] Grundelius. Bibliotheca Walleriana 2968 för första upplagan som utkom i Karlskrona 1792. Läkarboken är utarbetad i samråd med sonen Carl Arvid. I företalet lägger Faxe ut texten om bland annat vildarna, som lever utanför kunskapens ljus, men som ändå ”lefwa lycklige, ty de känna icke sin olycka”. Alfabetiskt uppställd med råd och dåd mot sjukdomar. På slutet finns en förteckning över lämpliga medikamenter till ”ett socken- bruks- hus- och rese-apotek” och ”Diet i mat och dryck för sjuka”. Arvid Faxe (1733-93) utnämndes till förste amiralitetsmedikus i Karlskrona 1779 och är känd för sitt författarskap inom sjömedicinen.

Växjö, 1902. 208 s. Brunt klbd från 1900-talets mitt med en aningen skavd titeletikett i skinn och en minimal fläck på ryggen. Pappret lite bruntonat. Urklipp från antikvariatskatalog inklistrat på bakre pärmens insida. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1635. Publicerad som tidningsbilaga i ”Smålandsposten” och tryckt på tidningspapper. I en del av upplagan återfinns bara 207 sidor i stället för som här 208. Det beror på att en textsida är tryckt dubbelt i denna variant och återfinns både på sidan 124 respektive 125. De båda varianterna skiljer sig även åt genom annan arksignering. Föreliggande variant har 37 numrerade arksignaturer och den andra bara 17.

Köpenhamn och Freiburg, 1952. Porträtt,XXXII,480 s. + porträtt,(6), 481-1027 s. & plr. Titelsidorna tryckta i rött och svartTvå häftade, oskurna och huvudsakligen ouppskurna, volymer. Omslagen lite solkiga. Andra delens främre omslag skadat i undre kant och det bakre med reva mot ryggen. Ur Arne Losmans bibliotek. Nicolaus Steno eller Niels Steensen (1638-86) var naturforskare med både anatomi och geologi som specialiteter. Han konverterade till katolicismen 1667 och vigdes till präst 1675 samt blev 1677 ansvarig för motreformationen i Nordeuropa. Denna utgåva avtrycker alla vid tillfället kända brev till och från honom och omfattar perioden 1661-86.