Søkeresultat

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1813. 4:o. (6,2 blanka) s. Stort oskuret ex. Några smärre bläckfläckar efter läskning på titelbladet. Klemming Sveriges krig s. 321.

Enköping, A. J. Edholm, 1874. Liten 8:o. 53,(3 blanka) s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Klbd från 1900-talets första hälft. Det blå tryckta omslaget medbundet. Inlagan något bruntonad. Tabellen med en fuktrand. Med Kammarkollegiets biblioteksstpl på främre pärmens insida, titelbladet och i texten på s. 17 samt dess exlibrisetikett. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6143. Bygdén Uplands och Stockholms stad s. 42. På sidan 53 återfinns uppdaterade taxeringsvärden då tryckningen enligt förordet fördröjts. Förutom en inledande allmän beskrivning ges även en redogörelse för hemman och utjordar i Österunda socken, som ligger norr om Enköping.

Uppsala, J. Edman, (1786). 4:o. (4),32 s. Tagen ur band och insatt i samtida marmorerat omslag. Fint ex. Marklin Catalogus disputationum 97. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6122. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 40. Fiske Runic literature s. 21. Med tryckt dedikation till Daniel Melanderhielm. Innehåller bland annat utdrag på svenska och ett herdaminne samt beskriver traktens runstenar. Det första separata arbetet om nuvarande Stockholmsförorten Täby. Carl Magnus Brandelius (1768-1804) var son till kyrkoherden i Täby Petrus Brandelius och enligt uppgift sannolikt författare till avhandlingen.

Uppsala, Akademiska boktryckeriet Edv. Berling, 1890. (4),139 s. Grönt hklbd med guldornerad rygg, nött titeletikett av rött skinn och marmorerade pärmpapper. Ren inlaga. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4695. Bokauktionerna i Upsala. N:o 11. Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798-1890) var jurist och ekonom samt elev och vän till E. G. Geijer. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens.” Bergfalk hade ett imponerande arbetsbibliotek på över 5000 nummer. Många av böckerna var fint bundna.

Sthlm, 1918. (8),198 s. & plr & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Trevligt halvpergamentbd med sparsamt guldornerad rygg, grön titeletikett i skinn och effektfullt marmorerade pärmpapper samt stänkta snitt (Djursholms bokb. Kippel Sundholm, 1933). Främre omslag medbundet. Titeletiketten lite nött och flammig. Med Albert Paulis exlibris. Den genealogiska tabellen rör släkterna Westman och Westin. Med kapitlen ”Bryggarekungen” [Westman], ”All världens Westin”, ”En skeppsbromagnat” [J. C. Müller] och ”Två gulddragare” [Oldenburg]. Albert Paulis (1863-1936) exlibris är komponerat av Georg Pauli.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, (1804). 4:o. (2),38 s. Tagen ur band och med spår av inbindningen i inre marginalen på första och sista bladet. Gamla rödstänkta snitt. Sista bladet något småfläckigt. Titelbladet med samtida numrering i övre hörnet: ”No. 6.” Med omfattande biografiska uppgifter om den avlidna. Stefan Insulin (1726-1803) var matematiker och biskop i Strängnäs. Han var medlem av Kosmografiska sällskapet och författade ”Verlds-beskrifningens III:dje del, om folkslagens seder och lynne" (1772).

Sthlm, L. Salvius, (1744). 8:o. 23 s. Tagen ur band. En liten blå förorening i papperet på titelbladet. Bra ex. Boktryckarna Grefing och Salvius tävlade om uppdragen som boktryckare till Vetenskapsakademien och det finns även en upplaga av detta tal tryckt av Grefing. Från 1746 fick Salvius ensamrätt att trycka talen och året därpå även för ”Vetenskapsakademiens handlingar”. Trycktes om i Dalins ”Witterhetsarbeten” 1767 i första delens sista pagineringsföljd. Eric Benzelius utrikesresa behandlas på sidorna 10-14.

Uppsala, 1982. 334 s. Dekorerat oklbd med solkigt och aningen nött skyddsomslag. Lite snedläst. Med blyertsanteckningar-, -markeringar och -understrykningar. Dedikation till Herman Schück ”med tack för all hjälp om ’Ecclesia Lincopensis’”. Illustrerad. Utgiven av Michaelisgillet. Innehåller kapitlen: ”Bröderna Magnus och eftervärlden”, ”Kungen och ärkebiskopen”, ”Eloquentia sacra”, ”Den gotiska historien”, ”Historien om de nordiska folken” och ”Epilog”.

Uppsala, L. M. Höjer, (1751). 8:o. (6),17 s. Häftad med ryggremsa av samtida grönt guldbrokadpapper. Titelbladet lagerfläckigt i yttermarginalen. Spridda fläckar och smärre solkigheter. En rättelse i bläck på s. 8. På skrivpapper. Med tryckta dedikationer till borgmästare och råd i Stockholm. I talet prisas bland annat handeln och olika delar av världen jämförs vad gäller välstånd.

Uppsala, J. Edman, (1767). 4:o. 13 s. Tagen ur band. Gamla gröna snitt. Några lager- och småfläckar, varav en i texten mot slutet. Lidén Catalogus disputationum 51. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6515: ”Uti denna afhandling undersökes Torfæi, Wildes, v. Dalins och r.r. gr. Bondes skiljaktiga meningar om Lodbrokiska ätten. Med flera genealogiska tabeller i texten. Ragnar Lodbrok är känd från bland annat Saxo respektive isländska sagor. Han ska eventuellt ha härstammat från Björn järnsida och de är dennes släkt och släktskap som diskuteras i denna avhandling utifrån ett antal 1700-talshistorikers olika uppfattningar i frågan.

Karlskrona, A. Hallén, 1867. 8:o. 10 s. Häftad med blå samtida ryggremsa. Lite fläckig och titelbladet hårt fläckat. Flera svaga understrykningar i blyerts på s. 7-8. Samtida namnteckning J. Aug. Kinnman. Ett faksimiltryck utgavs av Marinstaben 1980.

Sthlm, L. Salvius, (1759). 4:o. (2),22 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9617. Ribe var kunglig livkirurg. Salbergs tal ”Beskrifning på et sal natron funnit i Swerige” handlade bl.a. om det salt som han funnit efter vattenanalyser i Umeås närhet och över vilken upptäckt han publicerade en uppsats i Vetenskapsakademiens handlingar 1740, s. 245-248, orsakade senare polemik med J. G. Wallerius.

Skara, C. M. Torin, 1825. 8:o. 12 s. Häftad i enkelt pappomslag med klotrygg. Lätt lagerfläckig. Med några samtida handskrivna rättelser och tillägg i texten. Ej i Bygdén. Författarnamnet ngt otydligt tillskrivet för hand på titelsidan. Sven Wahrén (1789-1835) var komminister, först i Kinneved, senare i Daretorp. Warholm förtäljer att han ”hade äfven stora anlag för ritning och musik”. C. M. Torin köpte tryckeriet 1824 och drev det en tid i kompanjonskap med P. Hedenius.

Uppsala, 1897. (2),IV,74 s. Häftad och oskuren i nött och naggat omslag med några fläckar överst på framsidan. Revor i ryggen. Dedikation på främre omslag. Erik-jansismen uppstod på 1840-talet i Hälsingland kring bonden och predikanten Erik Jansson (1808-50). Det mest utmärkande i förkunnelsen var läran om de troendes syndfrihet och att Erik Jansson själv var utsänd som guds profet. Erik Jansson uppträdde polemiskt mot andra samfund och ställde till offentliga bokbål på Luthers och andra religiösa skrifter. Rörelsen spred sig även till Dalarna och angränsande landskap. Sedermera utvandrade så gott som alla sektens medlemmar till Amerika och bosatte sig i Bishop Hill.

Sthlm, J. Hörberg, 1832. 8:o. (12),274,(1) s. & 22 utvikbara tryckta tabeller märkta A-Y. Samtida hårt nött hfrbd med breda upphöjda bind, guld- och blindpressad ryggdekor samt blåstänkta snitt. Nötta ytterfalsar och avnötta bind. Regnbågsfärgat läsband. Några svaga marginalfläckar. Nyare namnteckning Tore Lindahl. En andra upplaga utkom 1833. Arbetet utlöste en del följdskrifter: ”Anmärkningar vid hr grefve Björnstjernas afhandling om beskattningens grunder i Sverige” av W. Tham (1833) och S. P. Björkgrens ”En förtryckt näringsidkares reflexioner” (1834). Magnus Björnstjerna (1779-1847) var generallöjtnant, generaladjutant för yttre ärenden, ledamot av 1822 års finanskommitté och Sveriges minister i London 1828-46.

Uppsala, W. Schultz, 1864-68. Folio. (2),II,(1,1 blank),124 s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag, vilket har några små revor och naggar i marginalerna. Många små lagerfläckar i övre marginalen på s. 4-7. I övrigt ren inlaga. Fint ex. Med förord av sonen Guiglielmus (Wilhelm) Uppström. Anders Uppström (1806-65) var skolman och språkforskare verksam i Uppsala. Han ägnade en stor del av sin forskargärning åt det gotiska språket och ”Codex argenteus”, vilken han också utgav 1854. Föreliggande arbete är en utgåva av de gotiska bibeltexterna i Ambrosianska biblioteket i Milano, vilka Uppström vid två olika resor fick möjlighet att studera på plats. I utgåvan avtrycks flera av Pauli brev samt Esras och Nehemias bibelböcker.

Fribourg, 1987. 117,(1 blank,1) s. Opappbd med skyddsomslag. Bra ex. Rikt illustrerad i färg och svartvitt.

Chicago, 1901. 45,(2) s. Häftad. Omslaget lite nött och med ljusränder och smärre veck. Ryggen med mindre skada nederst. Blyertsanteckningar på smutstitelbladet där det framgår att exemplaret tillhört H. Wickström och därifrån kommit till Trolleholms bibliotek i oktober 1908. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 964. Bibliographical society of Chicago. Contributions to bibliography I. Tryckt i 500 exemplar av the Lakeside press. Bibliografierna är förtecknade kronologiskt från 1664 till 1900. Aksel Josephson (1860-1944) var bibliograf, antikvariatsbokhandlare i Uppsala 1885-93 och bibliotekarie. Han emigrerade 1893 till USA där han länge verkade vid John Crerar Library i Chicago. Hans bibliografi ”Avhandlingar ock program” 1891-97 är fortfarande standardverket rörande svenska doktorsavhandlingar 1855-90. Författaren och journalisten Victor Hugo Wickström (1856-1907) donerade delar av sitt arkiv och bibliotek till Trolleholm.

Sthlm, H. A. Nordström, 1810. 8:o. 8 s. Häftad och med grön ryggremsa. Med J. A. Almquists runda, röda stpl. Bring Riksdagshandlingar s. 179-80 Gustaf von Schantz (1775-1847) utvecklade en febril politisk skriftställarverksamhet åren 1809-10 och han publicerade bland annat ett antal olika brev från tronföljarriksdagen i Örebro. Här bemöter han kritik som riktats mot hans samma år utgivna ”Bref från Örebro”.

Ekenäs, 2002. 232 s. Opappbd med aningen nött och delvis lätt gulnat skyddsomslag. Nr 648 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. 100 avbildade affischer från 1700- och 1800-tal, med beskrivande och kommenterande text.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788. 8:o. (4),208 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med handskriven ryggtitel. Enstaka vikta hörn. Spridda lager- och småfläckar. Vaxljusfläck i yttermarginalen på s. 144. Några fuktränder på de två sista bladen och bakre omslag. Johan Nordenfalks bläckmonogram ”JNfk” på främre omslaget. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1494. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0526. Detta är den första i en serie av sju levnadsbeskrivningar som publicerades av Berch. På sidorna 189-208 återfinns med eget titelblad ”Kort utkast til drottning Mariæ Eleonoræ historia, i anledning af de öfver henne slagne skåde-penningar”.

Sthlm, 1932. (2),413 s. Hklbd med titeletikett i skinn och stänkta snitt. Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727) blev 1663 student i Uppsala, där han bland annat studerade juridik. Åren 1677-82 företog han en bildningsresa genom Norge, Nederländerna, Frankrike, Italien, England och Danmark där han besökte alla bibliotek och arkiv. Genom köp förvärvade han bland annat flera isländska handskrifter. Som deltagare i en svensk beskickning reste Sparwenfeld 1684 till Ryssland där han kom att stanna till 1687 för att studera ryska språket och kulturen. Ett år senare utsändes han på en forskningsresa för att införskaffa svenska forntidsminnen och historiska dokument. Han besökte då Nederländerna, Frankrike och Spanien samt Nordafrika. Sin ovanliga språkbegåvning – han lär ha behärskat fjorton språk – använde han bland annat som översättare.

Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1833. 8:o. 46 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Delvis ouppskuren. Något fläckig i övre marginalen. Några samtida rättelser införda i bläck. Gammal numrering nederst på titelsidan. Numrerad stpl från Dalarö tullmuseum. Bara första delen utkom. Libris anger tre tryckta utvikbara blad, vilka saknas här. En inlaga till Svea hovrätt. Bodell hade blivit överfallen av en ”hr P”. ”Enligt kongl. förordningen d. 19 nov. 1695, var det min rätt att bruka nödvärn emot de öfverfallande, och att af justo dolore (rättvis, billig vrede, eller smärtande känsla), öfver deras laglösa, oförskämda uppförande, retorquera (stöta eller drifva dem tillbaka)” skriver Bodell på sidan 4. Tullförordningar och andra liknande handlingar nämns i texten. Bodells översättning av Adam Smith omtalas på sidorna 20-21. Bodell förstärker ocksåp sina argument med diverse litterära citat.