Søkeresultat

Lund, 1978. 223 s. Oklbd med skyddsomslag. Omslaget medbundet. Bra ex. Lychnos-bibliotek 30. Originalhandskriften, som här ges ut för första gången, är från 1645 och tillhör Kungliga biblioteket. Den skrevs när Rosenhane var svenskt sändebud vid fredskongressen i Münster och är dedicerad till drottning Kristina. Skriften är uppbyggd kring genealogiska och emblematiska element. De fina illustrationerna i originalmanuskriptet av holländaren Pieter Holsteyn d.y. är avbildade i utgåvan. ”Hortus regius kan också ses som en furstespegel där dygden, virtus, anger tonen och patientia och prudentia är prinsens väsentligaste rättesnören” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, C. Deleen, 1828. 8:o. (2),98 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Reva i främre falsen och hälften av ryggpappen saknas. En stor fuktrand på titelbladet avtar på de följande sidorna. Carl Gustaf Lewenhaupts stpl med lejonhuvudet. Inlagd i modernt grått pappomslag. Separatupplaga ur ”Svenska akademiens handlingar”. Talarens ämne är en minnesteckning över Johan Adam Tingstadius, företrädaren på akademistolen. Denne nämns först på sidan 20 efter en inledning om vitterheten, akademien och Gustav III. Svar av Johan Olof Wallin från sidan 91. Carl Gustaf von Brinkman (1764-1847) var ämbetsman och diplomat, ledamot av både Svenska akademien och Vetenskapsakademien. Han debuterade som skönlitterär författare i Tyskland redan 1789 under pseudonymen ”Selmar”. På svenska framträdde han inte i vittra sammanhang förrän i mitten av 1820-talet och är mest känd som vän till Tegnér och andra författare. Brinkman var också en ivrig bok- och autografsamlare och byggde upp en av de finaste bok- och handskriftssamlingarna som funnits i Sverige. Biblioteket donerades efter hans död till Uppsala universitetsbibliotek och hans stora handskriftssamling placerades hos Trolle-Wachtmeister på Trolle-Ljungby i Skåne.

Sthlm, 1948. 127,(82) s. Trevligt mönstrat pappbd med klotskodda över- och nederkanter samt brun titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). Omslaget medbundet. Obetydligt nött. Med dedikation till Gunnar Johanson-Thor. Åttio av de opaginerade sidorna på slutet av boken utgörs av illustrationer.

Sthlm, 1878. (2),102,(1) s. & 1 litograferad karta. Häftad. Det blanka gröna omslaget lite nött och med en mindre reva överst i ryggen. Genomgående med lagerfläckar i yttre marginalen, mer på slutet. Fuktfläck i nedre hörnet på s. 31-64. Dedikation till Harder Santesson. Setterwall Svensk historisk bibliografi 898. Lades fram i Lund. Har dubbel paginering då den samtidigt publicerades i del V av ”Historiskt bibliotek” utgivet av Silfverstolpe. Översattes även till engelska.

Köpenhamn, 1903-15. (6),V,(1),328,(1) + (8),322,(2) + (8),198 + (8),182,(1) s. & en insatt rättelselapp i del II. Fyra aningen nötta häftade volymer. Ett litet hål i främre omslaget i andra delen. Med några små lagerfläckar i den första volymen.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1813. 4:o. (6,2 blanka) s. Oskuren. Har varit vikt. Samtida tillskrift Klinte i titelbladets nedre hörn. Klemming Sveriges krig s. 321.

Uppsala, Regiæ academiæ typographi, (1821). 4:o. (4),8 + (4),9–16 + (2),17–24 + (2),25–32 + (2),33–40 + (2),41–49 s. Sex häften tagna ur band. Häfte V något bredare. Enstaka lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 34–38. Respondenter var Johan Albert Butsch, Johannes Lundblad, Carolus Gust. Wiborgh, Eric Jacob Alner, Magnus Maur. Norling och Gustav Rudolph Lagerstråle. Översättning av Homeros hymn till Apollon.

Albstadt, 1987. 168 s. & blad tryckta på pergamynliknande papper. Häftad. Ur Arne Losmans bibliotek.

Sthlm, 1885. IV,58 s. Grönt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, stänkta snitt och på slutet medbundet omslag. Med Eric Österliunds exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2693. Bilaga till Kongl. bibliotekets handlingar 7. I brist på en bokhistorisk utställning av betydelse i Sverige kan vi drömma oss tillbaka med hjälp av denna detaljerade guide över Kungliga bibliotekets permanenta utställning i sina nya lokaler i slutet av 1800-talet. Utställningen visade handskrifter, boktryckerihistoriskt intressanta arbeten och bokband samt en samling autografer.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1843. 8:o. 32 s. Häftad i blått tryckt omslag. Ett par minimala lagerfläckar och några hundöron. Har varit vikt.

(Köpenhamn), P. T. Brünnich, (1827). 8:o. XVI,80 s. Enkelt och nött gammalt hfrbd med svart infärgat titelfält. Stänkta snitt. Ngt lagerfläckig och med enstaka småfläckar. Pärmens insida med stpl för ”Julie Nielsen leibibliotek” samt numret 820 skrivet överst till vänster. Bibliotheca danica II:610. Detta är tredje upplagan utgiven med ett efterord av N. C. Øst. Första upplagan utkom 1784, den andra samma år och en fjärde 1858. Författaren var själv som tioåring ögonvittne till händelsen. Denna upplaga innehåller en del tillägg om branden på s. 73-76. Boken var i sin samtid känd som ett första klassens pekoral men innehåller trots allt en hel del intressanta uppgifter om denna ödesdigra brand.

Sthlm, Elmén & Granbergs tryckeri, 1818-19. 8:o. Grav. titelblad,(6),157,VII s. + grav. titelblad,(2),88,(1) s. Fint samtida, men ngt nött grönt pappbd med tegelröd obetydligt naggad titeletikett. Ryggen lätt blekt och med liten skada överst och några mindre fläckar. Gula snitt. Pärmarna med större fläckar. Enstaka lager- och småfläckar i övre marginalen. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. En andra upplaga av dessa ”Witterhets-försök” utkom 1829, men då endast i en första del. De fina titelbladsvinjetterna är graverade av Ruckman efter förlaga av Westin.

Uppsala, (E. Ziervogel) respektive typis Edmannianis, (1766-67). 4:o. (4),15 + (2),17-26 s. Två häften, del I oskuren. Del II med några bruntonade fläckar mot slutet. Lidén 48-49. Warmholtz 408. Med tryckt dedikation till bl.a. C. F. Piper som var innehavare av fideikommisset på Mälarön Ängsön. Avhandlingen innehåller bl.a. ett herdaminne över pastoratets kyrkoherdar och återger flera gravskrifter.

Sthlm, D. M. Lublin & co., 1836. 12:o. 67 s. + Smekmånaden. Comedi i två akter, efter La lune du miel, af Scribe, Melesville och Carmouche. Öfversättning. Sthlm, N. H. Thomson, 1835. 12:o. 78 s. + (DUVERT, F. A. & LAUZANNE DE VAUX ROUSSEL, A. T. & BERG, F. N.) Fästmannen från Norrköping. Komedi i två akter. Imitation. Uppförd å Djurgårdstheatern 1837. Sthlm, L. J. Hjerta, 1838. 12:o. (4),79 s. Samtida lätt nött violett mönsterpressat klbd med ryggtitel i guld: ”Theaterpjeser”. Grönstänkta snitt. Ryggen blekt, liksom övre frampärm. Det sista bladet avklippt och utbättrat. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Trevligt samlingsband. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 263, 260 respektive 273. De två första pjäserna översatta av E. W. Djurström. Den tredje pjäsen är en svensk ”imitation” eller bearbetning utförd av F. N. Berg. Man får väl anta att det var Berg som förde in staden Norrköping i handlingen.

Sthlm, sal. Wankifs änckia, (1696). 4:o. (7) s. Tagen ur band och lös i ryggen. Titelbladet med två naggar i övre marginalen och smårevor i ryggen. En liten marginalfläck på s. (4). Det finns flera olika upplagor av denna förordning, med Lifland eller Liffland i titeln. Rangordningen är uppdelad i 40 avdelningar.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1838. 8:o. (1 blank,1),54 s. Med en illustration i texten. Tegelrött stänkdekorerat pappbd med svart titeletikett i skinn. Det tryckta omslaget medbundet och en aning solkigt. Det bakre med tejplagning i nedre inre hörnet. Minimala revor i marginalerna på sina håll. Med Evert Fredrikssons exlibris på främre omslagets insida. Ur Per Kjellanders bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 276. Träsnittsillustrationen föreställer ”En rabulist af äkta skrot och korn”, misstänkt likt en mandrill. Skådespelets rollista består bl.a. av tidningarna ”Statstidningen”, ”Minerva”, ”Freja”, ”Aftonbladet” och ”Dagligt allehanda”, liksom av rabulister, vålnader av indragna tidningar, irrblåss och lyktgubbar. Trävarudirektören Evert Fredriksson ägde bl.a. en vitterhetssamling, en Upplandssamling, en Birgittasamling där Fredrik Vult von Steijerns samling var huvudstommen och ett fint urval gastronomisk litteratur som senare kom att förvärvas av Tore Wretman och bildade grunden i den senares bibliotek.

Uppsala, Palmblad & c., 1835. 8:o. (4),IV,(2),175,(7),IV s. Något nött samtida hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor, pergamentskodda hörn och blåstänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. Namnteckning Hilda Hagelin på försättsbladet. Bra ex. på blåtonat papper. Dikterna är ordnade kronologiskt från ”Manhem” och ”Vikingen” 1811 till ”Luftseglarn till de andra” 1835.

Sthlm, 1902. 40,1-767 s. Rött aningen snedläst hklbd med rödstänkta snitt. Med ett fåtal understrykningar i blyerts. Kronologiskt uppställd.

Oslo, 1960. 286,(2) s. Enkelt och något nött brunt skinnryggbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, stänkta snitt och medbundet omslag. Främre omslaget med lagning i övre hörnet. Anteckningar och understrykningar med blyerts. Anteckning på försättsbladet: ”Vårt siste eks. få IKKE SELGES!!!”. Bibliografi från Aall till Øverland. Första upplagan utkom 1927 och denna är mycket omarbetad och utvidgad.

Sthlm, framledne L. Salvii tryckeri, 1774. 8:o. (16),84 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 91. Med separata svar av två framträdande ivrare för åkerbrukets utveckling.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1837. Liten 8:o. 208 + 204 + 163 s. Samtida ngt blekt grönt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:62. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Det engelska originalet ”Salvador the Guerrilla” utkom 1834. Telesforo de Trueba y Cossío (1799-1835) var spansk författare som åren 1824-34 av politiska skäl befann sig i exil i London. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1844. 12:o. 36 s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag. Främre omslag lite fläckigt och inlagan med fuktränder, mer markant i början. Med C. Burenstams namnteckning daterad 1844. Utgiven på C. A. Bagges förlag. Kort och koncist med många lokalhistoriska exempel skriver författaren om gravhögar (bland annat i Gamla Uppsala), stensättningar, bautastenar, tingshögar, offerkällor, ringmurar, jordfynd m.m. Etnologen, författaren m.m. Richard Dybeck (1811-77) är väl mest känd som upphovsman till ”Du gamla, du fria”.

Forssa, 1955-56. XXVII,(1),709,(2) + VI,(2),628 s. Två häftade lätt snedlästa volymer. Omslagen lätt nötta och delvis blekta samt med några mindre revor. Dedikation från båda författarna till Sune Lindqvist. Suomen historiallinen seura käsikirjoja IV:1-2.

Göteborg, 1926-27. VIII,257,(3 blanka) + VIII,326,(2 blanka) s. Samtida lackat ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, infärgat titelfält och marmorerade pärmpapper samt övre guldsnitt. Främre omslaget till första delen medbundet. Ryggen blekt och fläckad samt med en mängd ytliga avskavningar. Även pärmpapperena lite nötta. Smutstitelbladet och titelbladet med veck i övre hörnet. Illustrerad. Beskrivningen är uppdelad geografiskt: ”Vette härad”, ”Tanums härad”, ”Bullarens härad”, ”Kville härad”, ”Sotenäs härad”, ”Stångenäs härad”, ”Tunge härad”, ”Sörbygdens härad”, ”Lane härad” och ”Inlands Fräkne härad” respektive ”Orusts västra härad”, ”Orusts östra härad, ”Tjörns härad”, ”Torpe härad”, ”Inlands norre härad”, ”Inlands södre härad” och ”Hisingen (ej Västgötadelen)”. Verket är en fristående fortsättning till ”Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar” som utkom 1925. Även detta verk behandlar en hel del herrgårdar och adliga familjers gårdar.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1840. 8:o. 149 s. Ngt nött samtida prydligt brunt saffianbd med guldornerad rygg och enkla pärmlinjer i guld med stiliserade bladmotiv i hörnen. Helt guldsnitt. Ryggen lite blekt och med några smärre skrapmärken. Inlagan lätt lagerfläckig. Med Frith. Montans namnteckning. Särupplaga ur ”Svenska akademiens handlingar”, del 19. Om företrädaren Gustaf af Wetterstedt med tillägg av en kronologiskt uppställd översikt av Wetterstedt imponerande livsgärning från s. 144 till slutet. Gustaf af Wetterstedt (1776-1837) var verksam som diplomat och utnämndes 1824 till utrikesminister. Han var vid sidan av Svenska akademien även ledamot av Vetenskapsakademien, Musikaliska akademien, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och Lantbruksakademien samt ett stort antal andra sällskap och utländska akademier.