Søkeresultat

Sthlm, 1975-81. 383 + 640 + 749 + 354 s. Fyra oklbd med nötta och solkiga skyddsomslag. Delvis snedlästa och den sista delen med helt sprucken bakre innerfals. Något solkade i de nedre snitten. Ur Sten Lundquists bibliotek. Del I med undertiteln ”Medeltiden. Reformationstiden”, del II ”Stormaktstiden”, del III ”Frihetstiden och del IV ”Gustavianska tiden”. Den fjärde ofullbordade delen utgiven av Gunnar Eriksson efter författarens död. Ett standardverk och en stor läsupplevelse.

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1869. 8:o. 66,(2) s. Med flera illustrationer i texten. Häftad i tryckt nött gult omslag. Kanterna naggade och ryggen delvis skadad. Bakre omslag delvis loss. Lite solk i marginalerna. Några stukade hörn. Med Frithiof Cronhamns namnteckning på främre omslag. Lundberg s. 53. Boken ingick som nummer 27 i serien Allmännyttigt handbibliotek och utkom i flera senare upplagor.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1797. 8:o. (6),79 s. Tagen ur band och med gamla gula snitt. Enstaka obetydliga lagerfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 171. Inleds med en dikt ”Til fruntimerna”. Ämnet till pjäsen är hämtat ur ”Adèle et Théodore” av Genlis och ”händelsen är på et urgammalt och til hälften nedfallet slott, belägit i en stor skog, och icke på många år bebodt.” Carl Envallsson (1756-1806) var sin tids mest produktiva översättare och bearbetare av utländsk dramatik.

Örebro, N. M. Lindh, 1815. 12:o. (8),519 s. Ngt nött samtida hfrbd med enkel guldornering på ryggen och ljusbrun titeletikett med liten fläck. Rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Små fläckar på övre snittet som har trängt ned i övre marginalen på s. 208-275. Med Nils Nordqvists exlibris. Ett inledande ”Tal til läsaren” avslutar författaren med en uppräkning av ”de andre geografiska värken jag utgifvit”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1795. 4:o. (5,1 blank),538 s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och brun titeletikett av glättad papp. Röda snitt. Ryggen lite blekt, torr och med några småfläckar. Inlagan med enstaka obetydliga fläckar. En pappersförlust i nedre ytterhörnet på s. 237. Trevligt ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5630. Jacob Albrecht Flintberg (1751-1804) blev kommersråd 1803 och hade även titeln lagman. Han var en flitig skriftställare och som hans viktigaste arbete brukar räknas ”Lagfarenhets-bibliothek” som vid sidan av lagtexten även redovisar praxis från straffrättens område. Föreliggande arbete förtecknar städerna alfabetiskt med en fantastisk mängd uppgifter och taxor.

Uppsala, J. Edman, (1782). 4:o. 17 s. Häftad och oskuren. Några obetydliga småfläckar på titelbladet. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 23. Setterwall 6076. Essén Sörmländsk bibliografi s. 134. Denna den äldsta separata avhandlingen om Torshälla behandlar stadens äldre historia och glansperiod samt diskuterar orsakerna till dess tillbakagång – Wangstelius uppger att Torshälla år 1780 räknade endast 453 innevånare. Med ett herdaminne och noter på svenska. Andreas Wangstelius (1754-1822) blev sedermera kyrkoherde i sin hemstad Torshälla. Inge Dahlén, som i modern tid översatt avhandlingen, argumenterar för att Wangstelius var huvudförfattare, delvis på grundval av några ovanliga latinska glosor som återfinns i avhandlingen.

Sthlm, 1932. Porträtt,XXI,(1),162 s. + Björck & Börjesson. Katalog nr 272. Per Hiertas boksamling [...]. Prislista enligt auktionsprotokollet. Sthlm, (1932). 8 s. Vitt ohklbd med blankt skyddsomslag. Aningen bågnade pärmar. Främre omslag medbundet. Prislistan klammerhäftad och löst bilagd. Exemplar av extraupplagan på bättre papper av den ambitiösa katalogen över Per Hiertas strålande fina boksamling med fokus på svenska, finska och danska 1500-talstryck, äldre isländsk litteratur och sagor samt svensk 1600-talslitteratur. Samlingen innehåller även en bra avdelning passande referensböcker och faksimiltryck samt många äldre utländska arbeten rörande Norden i äldre tid. Katalogen avslutas med några rester av Hiertas inkunabelsamling, vars huvuddel via Otto Smith hamnade på Kungliga biblioteket redan 1911.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1839. Stor 12:o. 384 s. Träsnittsvinjett på titelbladet och träsnittsillustration i texten på s. 335. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad men oxiderad rygg som är ganska torr. Brunstänkta snitt. Inlagan med enstaka småfläckar. Fläck i övre marginalen på s. 333-38. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5571. Titelvinjetten föreställer bondgården Simanbo i Ljusdal. Illustrationen på s. 335 är en tjärdal i genomskärning. Med rubriker som ”Förtjenar Sverige att beresas, att ses, att kännas?” och ”Om sättet att resa i Sverige”. Carl af Forsell (1783-1848) var kartograf, statistiker, militär, publicist och kanske mest känd för sin ”Statistik öfver Sverige” som utkom första gången 1831.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1836. 12:o. 360 + 361 s. Samtida brunt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Ryggen lätt blekt och med två småfläckar. Ngt lagerfläckad och med några fuktfläckar i övre marginalen. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:49. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Översättning av Anders Fredrik Dalin av det engelska originalet som utkom anonymt under titeln ”Adventures of a Younger Son” (1831). Edward John Trelawny (1792-1881) hörde till Shelleys och Byrons umgängeskrets. Trelawny skickade manuskriptet till föreliggande arbete till Mary Shelley, som skulle ombesörja publikationen, och som rekommenderade strykningar av en del passager vilka hon ansåg kunde uppfattas som stötande. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Uppsala, 1907. (6),244 + (2),80 + (2),116 + (2),80,(4) + (2),38 s. & plr. Något nött vinrött hklbd. Ryggen blekt och lite solkig. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2923. Innehåller uppsatserna ”Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare” av Otto E. A. Hjelt, ”Carl von Linné såsom zoolog” av Einar Lönnberg och Chr. Aurivillius, ”Carl von Linné såsom botanist” av C. A. M. Lindman, ”Carl von Linné såsom geolog” av A. G. Nathorst och ”Carl von Linné såsom mineralog” av Hj. Sjögren.

Uppsala, J. Edman, 1767. 4:o. 12 s. Häftad och oskuren samt insatt i ny gråpappersryggremsa. Har varit vikt. Något fläckig, mest i början. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.221. Författaren åtalades, men frikändes med en varning. J. Hagelin påtog sig författarskapet och fick svara i målet.

Göteborg, 1948. (4),724,(2) s. Gediget blått klbd med sparsamt guldlinjerad rygg, guldtryck ryggtitel och stänkta snitt samt medbundet omslag (Knut Hässler). Jämför Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 884 för första utgåvan som utkom i häften 1878-85. Enligt utgivaren är denna utgåva i allt väsentligt lik den föregående, ”endast sådant, som kan anses vara av mindre stiftshistoriskt värde, har uteslutits”.

Helsingfors, T. Sederholms boktryckeri, 1864. 8:o. (2),145 s. Häftad i gult tryckt omslag. Revor i ryggen och genomgående lös i häftningen.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. 64 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Svarstalet av Pehr Wilhelm Wargentin. Celsius tal om smak och osmak i poesin, i vilket han bland annat berörde Runius, Freses och Dalins arbeten, gav upphov till flera följdskrifter. Celsius ansåg att den svenska litteraturen över tiden utvecklades till det bättre: ”mycket, som af oss, såsom medelmåttigt, sättes på sidan, skulle i de förra tider för mäster-stycken blifvit ansedt”.

Sthlm, J. G. Lange, 1768. 4:o. 20 s. Marmorerat pappbd med röd titeletikett och årtalsetikett i skinn (G. Christoferson). Lätta fläckar och en gammal bläcknumrering på titelbladet som även har spår av den ursprungliga gråpappersryggremsan. En liten fläck i marginalen på sista sidan. Ur Kurt Winbergs bibliotek. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1865.

Sthlm, P. J. Nyström, 1755. 4:o. Grav. titelblad,(18) s. Tagen ur band. Titelbladet med liten fläck och lagad reva i marginalen. Sista bladet med reva i inre marginalen. Dikten fick en rad följdskrifter.

Sthlm, 1924. 191 s. Trevligt hklbd med guldlinjerad rygg, tegelröd titeletikett och marmorerade snitt (Håkan Wahlström). Främre omslaget medbundet. Med G. Tullgrens diskreta namnteckning daterad den 23 februari 1932. Innehåller bl.a. en redigerad version av Widerbergs egen ”En skådespelerskas minnen. Sjelfbiografi” från 1850-51. Sångaren och skådespelaren Henriette Widerberg (1796-1872) var verksam i yrket 1807-44 och under 1820-30-talen en av de mest framgångsrika på de svenska teaterscenerna. Efter teaterkarriären fick hon ekonomiska bekymmer och levde tidvis i stor fattigdom. Hon ska vara den första svenska kvinna som publicerat sin självbiografi under eget namn.