Søkeresultat

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. (4),68 s. Tagen ur band. Titelbladet med lätt bruntonade hörn. Obetydlig fläck på s. 8. Den graverade titelvinjetten är ej applicerad på detta ex. En anonym donator lämnade i början av år 1770 femtio dukater till Vetenskapsakademien för utlysande av en tävling om ett äreminne över Lantingshausen. Endast tre bidrag inkom, och Gyldenstolpe vann belöningen. Ett av de andra bidragen var skrivet av A. Schönberg, som fick ett hedersomnämnande.

Köpenhamn, J. F. Schultz, 1813. 8:o. 72 s. Häftat i ngt nött samtida brunt klistermarmorerat pappomslag. Ryggen med skador. Några biblioteksnoteringar i bläck på främre pärmens insida och titelbladet. Svagt lagerfläckig. Med samtida gåvotillskrift, förgylld text på frampärmen: ”Det kong. milit. selsk. paa Giethuuset”, gammal biblioteksstpl för Det kongelige garnisionsbibliotek i Köpenhamn och dess utgallringsstpl. Klemming Sveriges förhållanden supplement I, s. 62. Även en fransk och en tysk upplaga utkom. Schlegel skrev en rad politiska pamfletter för kronprins Karl Johans räkning vid den här tiden.

Hamburg, F. H. Nestler & Melle, 1861. 8:o. IV,210,(2) s. Svart hklbd från 1900-talets andra hälft. Titelbladet, s. 133-136 och de sista sidorna hårt lagerfläckade och mer bruntonade. Fuktrand i nedre marginalen och ytterhörnet på s. 1-32. Titelbladets övre innerhörn lagat. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0566. Gustaf Fredrik Bergholtz var anställd vid det f.d. svenska postverket i Hamburg. Förtecknar noggrant utländska mynt, mått och vikter för många städer och länder, i bokstavsordning från Alexandria till Württemberg.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 36 s. Häftad i enkelt brunt omslag med brun klotrygg. Handskriven titel på frampärmen. Titelbladet lätt trycksvärtesolkigt och med lagad liten reva i övre hörnet. Sista sidan gråtonad i övre marginalen. Thore Virgins namnteckning från 1951 och hans stpl Bibliotheca Qvarnforsiana. Almquistiana 273. Ingår i serien ”Folkskrifter. Blandade ämnen n:o 2”. Trycktes samma år och något förkortad hos Kongl. Ordens-boktryckeriet. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå Almquists folkskrifter: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag”.

Uppsala, 1915. 52 s. Häftad. Omslaget lite nött och ryggen blekt. Dedikation till Eugène Lewenhaupt. Från Säbylunds bibliotek.

Stockholm, Centraltryckeriet, 1913. (8),199 s. Brunt marmorerat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och tegelbrun titeletikett (Hedberg). Övre guldsnitt, de övriga endast putsade. Med läsband av siden och det främre omslaget medbundet. Ryggen något blekt och flammig. Dedikation ”Till en som vill förstå!” från August Brunius daterad Lidingön 1916. Omslag av Isaac Grünewald. Med kapitelrubrikerna: ”Till en blifvande målare”, ”Fransk färg och tysk form”, ”Impressionismen som stil”, ”Det nya måleriet”, ”Landskap och landskapsmålaren”, ”Kolorism och kubism i ny svensk arkitektur”, ”Form och innehåll i skulptur”, ”Svensk och norsk expressionism”, ”Nya riktningar i finskt måleri” och ”Dansk form”. Exemplaret ingick i priset vid Sveriges författareförenings lotteri 1916, vilket bestod av 208 böcker, samtliga med dedikation, och med undantag av ett fåtal förlagsband bundna av Gustaf Hedbergs bokbinderi.

Sthlm, f.d. Kongl. tryckeriet, hos J. Pfeiffer, 1773. 8:o. 78,(1) s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Nyare marmorerat amatörpappband utan titeletikett. Ganska lagerfläckig. Det graverade porträttet saknas. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7341. Almquist Svensk genealogisk litteratur 247 för släkttabellen. Med ”Summarisk tabell öfver Gyllenstierne-ättens fördelning och hufwud-grenar.” Företalet undertecknat ”S. L.” Nils Gyllenstierna levde 1648-1720.

Örebro, N. M. Lindh, 1832. 8:o. (6),VII,(3),502,(19) s. & 2 dubbelsidiga tryckta tabeller, varav en utvikbar. Samtida lätt nött hfrbd med trevlig guldornerad och blindpressad rygg. Blåstänkta snitt. Inlagan med ett fåtal småfläckar. Understrykning med samtida rödpenna på s. 394, 396 och 399. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Första upplagan trycktes 1825, denna andra upplaga har ett nytt förord utöver det ursprungliga. I det omtalas att en hel del fel här är rättade och ändringar har införts utifrån de kameralförfattningar som utkommit sedan första upplagan. Lars Georg Rabenius (1771-1846) var rättslärd och professor i Uppsala. Denna lärobok var långt in på 1900-talet ett ofta använt referensverk inom juridiken.

Örebro, N. M. Lindh, 1827. 8:o. (7,1 blank),235,(1) s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i samtida lila tryckt omslag. Omslagets rygg något hårdare nött och främre omslag delvis loss. Några enstaka små lagerfläckar. Bra ex. med förlagsstpl på titelbladet och Elof Hellquists namnteckning på smutstitelbladet. Översättning av Johan Anders Fahlrot ur fjärde upplagan av ”Guillaume le franc-parleur” som utkom i Paris 1816. Författaren (1764-1846) skrev flera arbeten vilka lånade stoff ur det samtida Pariserlivet. Med kapitelrubriker som ”Tiggarne”, ”Courtisaniana”, ”Spelhusen”, ”Engelska hotelet”, ”Adress-kontoret för ammor”, ”Hittebarnshuset” och ”De lättnarrade”. Elof Hellquist (1864-1933) var professor i nordiska språk och utgav bland annat ”Svenskt etymologiskt lexikon”.

Paris, Pierre Didot l’aine & Firmin Didot, an X. (1801). 16:o. 3-299,(1) s. Fint nära samtida mörkgrönt halvsaffianbd med rik förgylld ryggdekor. Blåstänkta snitt. Brun fuktfläck i övre hörnet på de två sista bladen. Sista sidan lätt solkig i marginalerna. I början en överstruken namnteckning av Wilhelm Malm, namnteckning av B. E. Malmström och Birger Lundells exlibris samt dennes anteckning om Bernhard Elis Malmström samt förvärv på bokauktion 1904. Utgörs av en satirsk och misogyn dikt om Jeanne d’Arc. Voltaire skrev verket innan 1737. Det trycktes första gången 1752 och hamnade på katolska kyrkans index över förbjudna böcker 1757 samt brändes i stora antal. Trots, eller snarare på grund av, detta var det en av samtidens mest lästa verk. Efter den massiva kritiken mot verket hävdade Voltaire att manuskriptet, på oklar väg, blivit förändrat mot hans vilja och han utgav 1762 en omarbetad, mindre antastlig, version. Bernhard Elis Malmström (1816-65) var författare och litteraturhistoriker samt professor i Uppsala, från 1859 i estetik, litteratur- och konsthistoria. Birger Lundell (1880-1933) var bokauktionskommissarie i Stockholm i början av 1900-talet och organiserade bland annat de spektakulära Bibliofilauktionerna. Han titulerade sig själv ”bokexpert”. Samtidigt var han verksam vid Postverket och Postmuseum. Hans exlibris är utfört av Arthur Sjögren 1903 och har devisen ”Cum libris non solus” – Med böcker är man inte ensam. Boken ropades in av Lundell på bokauktionen efter lektor Nils LInder 1904.

Sthlm, J. G. Lange, 1779. 8:o. 48 s. Inklistrad graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande” och inklistrad graverad medaljvinjett på s. 3. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelsidan med gammal prydlig bläcknumrering ”86”. Några småfläckar i början och på sista sidan. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9408a. Vinjetten på sidan 3 är graverad av Fredrik Akrel och föreställer den minnesmedalj över Faggot som Vetenskapsakademien präglat. Nicander var andre sekreterare i Vetenskapsakademien.

Philadelphia, (1871)-1872. X,11-308,(4) s. Aningen nött karmosinrött oklbd med guldornerad rygg och blindpressad pärmdekor. Ryggen lätt blekt. Fläck i marginalen s. VII-VIII. Eugène Lewenhaupts namnteckning och anteckningen att boken köpts från Björck & Börjesson i juli 1922 för 8 kronor på försättsbladet. Från Säbylund. De opaginerade sidorna på slutet är förlagsreklam. Ulric Dahlgren (1842-64) var son till amiral John Adolphus Bernard Dahlgren. Under amerikanska inbördeskriget blev han överste i unionsarmén och stupade under en räd mot Richmond 2 maj 1864. Den konfedererade sidan hävdade att man på hans kropp funnit planer på att mörda Jefferson Davis och andra sydstatsledare samt att bränna ner Richmond, som fungerade som de konfedererade staternas huvudstad. Dahlgren blev därmed föremål för ett mindre propagandakrig, fast sanningshalten i påståendena om honom fortfarande är omdebatterad. Amiral Dahlgren avled 1870, så utgivandet av biografi ombesörjdes av dennes änka.

Sthlm, L. Salvius, (1747). 8:o. 40 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Med gammal bläcknumrering och handskriven blyertspaginering. Dubbelt veck längst ned i sista sidans yttermarginal. Svar av sekreteraren Pehr Elvius. En andra upplaga trycktes 1762. Åbobiskopen menar bland annat att Vetenskapsakademien är ”et prof af guds försyn och omsorg för vetenskapernas tilväxt i vårt kära fädernesland”.

Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o. 34 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Liten skada i yttermarginalens övre del. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9613.

Sthlm, L. Salvius, 1772. 8:o. (8),42 s. Tagen ur band. Gamla röda snitt. Titelbladet och andra bladet delvis missfärgade. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1942. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 897. Anders Gustaf Barchæus (1735-1806) var en svensk agronom och ekonomie adjunkt i Uppsala, som gjorde omfattande studieresor i frihetstidens anda med Vetenskapsakademiens understöd, där han inventerade syd- och mellansvenskt jordbruk. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om arbetet: ”en klar och med värme skriven liten avhandling, som erövrade det utsatta priset. B. söker här visa, att staters styrka först och främst består i deras folktäthet, och utvecklar sina krav på full personlig frihet och en fri jordstyckningslagstiftning. Tjänstehjonsförfattningarna, »som nu i mer än hundrade år fördelt en friboren nation uti 2:ne flockar, den fria och den mindre fria», borde utan vidare avskaffas, backstugor få uppföras, inhyseshjon tolereras, dagsverken utbytas mot arrenden på engelskt vis och allt arbete betalas efter beting. Erfarenheten hade visat, att bergsbruk och statsmannanäringar trots alla privilegier och all statlig omvårdnad ej ville rätt trivas. Detta berodde endast av bristande »lätthet att leva», men bättre levnadsvillkor kunde skapas blott av ett från allt tvång befriat jordbruk, »den sanna rikedomskällan, som av sina överflödigheter bör skjuta till för alla människors behov». Sådan är naturens plan, den högstes egen ordning, »men kreaturet vänder så gärna sitt välde mot sina likar. Vad följer därav? Länderna ligga öde, och vår skapare skådar på jorden ohyggeligt spel, en tävlan imellan några herrar och en hop uslingan». B:s’ skrift mottogs i Vetenskapsakademin med mycken välvilja, ehuru åtskilliga av dess satser stötte granskarna och vissa punkter censurerades vid tryckningen; före namnsedelns öppnande gissade Bengt Bergius på Anders Chydenius som auktor, ett erkännande i varje fall åt författarens förmåga”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. (2),VI,(4),276,1-31,(1) + (4),IV,5-71 s. + (KAHL, ACHATIUS & PETTERSSON, JOHAN) Svar på theologiska facultetens i Köpenhamn yttrande öfver Thomanders, Kahls, Petterssons och Testrups profafhandlingar för första theologiska professionen i Lund. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. 24 s. + (KAHL, ACHATIUS & PETTERSSON, JOHAN) Fortsättning af Kahls och Petterssons skriftvexling med theologiska faculteten i Köpenhamn. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. (2),16 s. Enkelt något nött blågrönt hklbd från mitten av 1800-talet utan titeletikett. Enstaka fläckar, t.ex. i marginalen på s. 185-92 och 243 i första häftet. Liten bläckfläck på s. 16 i andra häftet. Titelbladet till andra arbetet fläckigt med bortrivet övre hörn. Det tredje titelbladet med fuktfläckar. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 825, noten. Innehåller handlingar rörande tillsättandet af domprostbefattningen i Lund 1830-31, utgivna af Achatius Kahl. Denne deltog med iver i striden efter Christian Wåhlins död 1829 om tillsättandet av denna ekonomiskt gynnsamma tjänst i vilken även ingick en professorstjänst i teologi vid universitetet. Med ”Svenskt biografiskt lexikons” ord ”utbröt en av de häftigaste och mest omskrivna befordringsstriderna i univ:s historia”. Av det akademiska konsistoriet sattes Kahl i tredje förslagsrummet. Ett moment i striden och på samma gång ett minnesmärke av den blev denna av Kahl utgivna ”Anti-quartalskrift”. Dess namn alluderar på ”Theologisk quartalsskrift” som gavs ut av motståndarsidan med Thomander och Reuterdahl i spetsen. Striden fortsatte med en rad följdskrifter och slutade med att A. J. Hellstenius fick tjänsten 1832.

Lund, typis Berlingianis, (1808). 4:o. 12,(2),13-20 s. Tagen ur band. Svaga fuktränder i övre marginalen. Enstaka lager- och småfläckar. Marklin Catalogus disputationum 50-51. Den nordiska mytologin jämförd med den romerska.

Sthlm, L. Salvius, 1769. 4:o. 47,(1) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Obetydligt lagerfläckig. Minimal svart fläck i texten s. 13. Obetydligt hål i texten s. 19. Med gammal bläckpaginering i övre hörnet. Minst två sättningar finns. Jörgensen och Bygdén uppger Anders Odel som författare, medan E. Hörnström i ”Historisk tidskrift” 1944 anger J. J. Westberg. På den sista opaginerade sidan återfinns en tabell med rubriken ”generelt sammandrag, som wisar skilnaden i antalet af gångande stolar och sysselsatte arbetare wid wäfwerie-werken i Stockholm, åren 1762 och 1767”, vilken visar på en brant nedgång. Den ekonomiska skriften diskuterar bland annat offentliga ekonomi, växelkurs, yppighet, överflödslagstiftning, brännvinsbränning och bankosedlar.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1860. 8:o. (2),101,(1) s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i tryckt gult omslag. Främre omslaget solkigt och med naggar och hörnveck. Sprucken rygg och lös i häftningen. Delvis lagerfläckig och med fler fläckar i texten på s. 17-40. Främre omslaget med ett vackert träsnitt av G. Wahlbom över ån och brunnsbyggnaden. Inleds med en historisk och geografisk introduktion till Ronnebytrakten och därefter upplysningar om källorna och baden samt detaljerad genomgång av olika sjukdomars och besvärs botande. Avslutningsvis avtrycks en taxa för vistandet vid brunnen.

Uppsala, J. F. Edman, 1795. 8:o. 35 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet med ett par lätta fläckar och samtida namnteckning Magnus Flinck. Originaltiteln var ”Theorie og Erfaring om Laugsindretningens Skadelighed”. Anders Gamborg var 1788-1803 professor i praktisk filosofi vid Köpenhamns universitet.

Sthlm, J. P. Lindh, 1802-03. 8:o. (8),388 + (4),355 s. Med graverade titelvinjetter med svanmotiv. Två samtida marmorerade skinnbd med vackert gulddekorerade ryggar, grågröna titeletiketter och små runda mörkblå nummerskyltar. Gula snitt. För- och eftersättsblad förnyade på 1860-talet. Banden med några småfläckar, liten skada i rygghuvudet på första volymen och mindre repa mitt på andra delens rygg. Första delen med enstaka fläckar och andra delen ställvis lagerfläckig. Med Otto von Feilitzens namnteckningar daterade 1862 och Daniel Gottlieb Restadius exlibris. Trevligt ex. Andra delen saknar ett blad med rubriken ”Lyriska theater-stycken”. Utgör en helt omarbetad utgåva av ”Skald-skrifter” från 1796-97. Innehåller dramatik, dikter och några översättningar ur Vergilius. En ny upplaga utkom 1818. Restadius (1843-1909) var jurist och politiker. Hans boksamling såldes på bokauktion 1901. Exlibriset, som graverades av Adolf Lindberg efter en ritning av Agi Lindegren, har mottot ”Melius esse qvam videri” - ”Bättre vara än synas” och enligt meddelande till Carlander var den lilla hackspetten på trädstammen en personifikation av ägaren ”som plockar i mig litet vetande”.

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1883. (4),200,(4) s. Stilrent rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt oskurna (Hedberg, 1966). Omslaget medbundet. Ryggen obetydligt blekt. Omslaget med lagningar och lite tråkiga pappersskador samt med förlagsstämpel. Jenny von Haartmans namnteckning på titelbladet. Utgavs av Fritzes. Av hälsoskäl reste Oscar Levertin 1881 till Menton på franska Rivieran, tillsammans med bland annat sin blivande hustru Lisen Svanström. Resans litterära resultat blev denna ”samling lyriska stämningsskisser på prosa med novellistiska inslag” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Helsingfors, J. C. Frenckell & son, 1853. 8:o. (2),92,(1) s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Några små veck i övre hörnet de första sidorna. Med ett minimalt maskhål som går mitt genom hela texten. Marklin Catalogus disputationum 1.