Søkeresultat

Leipzig, 1919. (4),IX,(1 blank),5-208 s. & 11 plr. Elegant ohalvpergamentbd med kalligraferad ryggtitel, övre guldsnitt och marmorerade pärmar (Maria Lühr, Berlin). Ryggen obetydligt solkig. En plansch med en del småfläckar. Med Harald Thorssons guldpräglade pärmexlibris. Fint ex. Utgiven av Bibliophiler Verlag O. Goldschmidt-Gabrielli. Numrerad upplaga i 200 exemplar signerade av författaren, varav detta är nummer 194. Planscherna med illustrationer och faksimiler på tjockt handgjort skrivpapper. Leopold Hirschberg (1867-1929) var en tysk läkare och bibliofil. Han undervisade bland annat vid Humboldt-universitetet och ägde en boksamling omfattande tjugotusen volymer. Hans skrev även en bibliografi över tyska förstautgåvor, ”Der Taschen-Goedeke” (1924). Hans minnen behandlar främst skönlitteratur och musik samt illustrerade böcker, inte minst från romantiken.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 28 s. Tagen ur band. Med gamla röda snitt. Delvis med råkanter i nedre marginalen. Enstaka småfläckar. Gott ex. på skrivpapper. Stricker (1726-92) var kyrkoherde i Karlshamn och hovpredikant. Han var en kännare och samlare av svenska predikningar. Hans ”Försök til et swenskt homiletiskt bibliotek” är fortfarande ett användbart bibliografiskt referensverk.

Lund, 1967. XXXII,(2),432 s. Häftad. Obetydligt nött och solkigt omslag. Acta universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in the history of art 12. Fortfarande standardbibliografin på området.

25 x 20 cm. (2) blad. Skrivet med blått bläck. Slagna hål i marginalen och spår av vikning. Bläcket utsmetat i ett par ord. Dikten är en storvulen hyllning till Uppland, skriven mot bakgrund av det pågående kriget. Den inleds: ”Här slog hjärtat i svearnas välde” och avslutas med en maning till beredskap att försvara ”denna bygd – vårt hjärtas hem – vårt väsens ursprung – vårt fäste i världen!”

(Sthlm, J. G. Lange, 1774). 8:o. 101-248 s. & 3 utvikbara grav. kartor & 2 utvikbara tryckta tabeller. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Lagerfläckig. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Patriotiska sällskapets handlingar utkom i sammanlagt sex delar. Föreliggande häfte består i sin helhet av artikeln ”Om et upodlings-sällskap i Sverige m.m.” av C. L. Stårck. De fina kartorna, varav den första är signerad C. Bergqvist, visar ”En landt-egendom i sin linda”, ”En landt-egendom under sin upodling” och ”Charta öfwer en del af ägorna till en bonde-gård uti Hallands län”. Den sistnämnda ligger vid Nissan och gränsar till Boås och Moshults ägor.

Sthlm, 1881-1912. VI,179,(1) + IV,28 + (4),62,(1) + 59 s. Fyra häften, de tre första med ursprungliga blanka omslag, det fjärde med tryckt omslag. Första katalogen med sprucken rygg och smärre kantnagg i omslaget. Första supplementet med A. T. Gellerstedts namnteckning på främre omslaget. Supplement 2 med blyertskludd på främre omslaget. Gottfrid Kallstenius namnteckning med blyerts på främre omslaget till Supplement 3. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3040 rörande de tre första häftena. Komplett svit av de tryckta kataloger som utkom vid denna tid. Det första supplementet är accessionen 1881-90, det andra 1891-1900 och det tredje 1901-10. Det sistnämnda supplementet sammanställdes av Olof Granberg.

Uppsala, J. Edman, (1767). 4:o. 10 s. & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Häftad. Stort fint ex. Lidén Catalogus disputationum 53. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6517. Stenkilska ätten är eftervärldens benämning på kung Stenkils släkt. Han regerade i Sverige vid 1000-talets mitt. Uppgifterna om honom bygger på Adam av Bremens verk.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1836. 12:o. Porträtt,431,(1) + 423,(1 blank,8) + 451,(5) s. Tre samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar som har varsin svartpressad lyra. Blåstänkta snitt. Ryggarna något nötta och med ytliga sprickor. Pärmpappret delvis lite avskavt. Jämnt bruntonade och med enstaka fläckar, mer i andra delen. Rund violett senare stpl ”SD” på pärmarnas insidor. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 234. I serien ”Utmärkta och klassiska arbeten af swenska författare. III-V”. De tre sista bladen i andra delen är bokreklam. Detta är tredje upplagan av Stagnelius samlade skrifter med ett omtryckt förord av Lorenzo Hammarsköld från den andra upplagan. Utgavs av P. A. Sondén som även bifogat ett ”tillägg om Stagnelii lefverne och skrifter” i tredje delen, vilket innehåller kompletterande uppgifter till författarens biografi. Angående porträttet finns en kort beskrivning i slutet av trettonde häftet av ”Svenskt pantheon” från 1833 där silhuetten också avbildades: ”Af Stagnelius finnes intet porträtt. Den skuggprofil, som här meddelas, är den enda bild, man äger af honom. Flere, som personligen kändt honom, hafva dock förklarat den för ganska lik” och undertecknad ”H.”.

Uppsala, 1907-65. XXXVIII,(2),507 + 176 + 221 s. Tre häftade volymer. Med dedikation till Åke Davidsson respektive Asta Ekenvall i andra respektive tredje delen. Sallander har bidragit med de två supplementvolymerna för perioderna 1907-53 respektive 1954-64 där bl.a. nyförvärven från Wallers och Virgins samlingar förtecknas.

Köpenhamn, E. M. Cohen, 1807. 8:o. (8),XC,(2),259 s. Häftad i samtida gråpappomslag med ny handskriven ryggtiteletikett i papper. Oskuren. Främre omslag loss och det bakre med en spricka i ytterfalsen. Delvis lagerfläckig. Bibliotheca danica IV:504. Ämnesvis uppställd.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 40 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkomande”. Tagen ur band. Gamla infärgade snitt, det övre med mindre bläckfläck. Nedre marginalen delvis med råkanter. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9308. Kryger var kommissarie i Manufakturkontoret.

Sthlm, 1914. Porträtt,IX,(1 blank),226 s. Fint brunt halvmarokängbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och marmorerade snitt. Främre omslaget mdbundet. Ryggen lätt blekt och nedre pärmhörnen lite stötta. Med John Perups exlibris. Uppdelad i två huvudrubriker: ”Grannarna på Kungsängsgatan” och ”Jenny Lind och Josephson”. Den första med kapitlen ”Grannarna på Kungsängsgatan”, ”Ur grannskapets krönika”, ”Glada möten” och ”Åter bland grannarna” och den andra med kapitlen ”Jenny Lind och Josephson”, ”En konstresa på skjutskärra”, ”Konserten”, ”Sommardagar i Dresden”, ”I musikens stad”, ”Berlin”, ”Jenny Linds bref” och ”De sista brefven”. Avsltas med ett personregister. Rör Jacob Axel Josephson (1818-80) och hans krets där bland andra P. D. A. Atterbom, familjen Geijer, Alida och Thekla Knös, A. F. Lindblad, Jenny Lind, Malla Montgomery Silfverstolpe och Gunnar Wennerberg ingick.

Sthlm, J. G. Lange, 1769. 4:o. 32 s. Tagen ur band och insatt i lite trasigt blankt rosa omslag med handskriven titel på framsidan. Ett fåtal fläckar. Två starkare rostfläckar med små hål på s. 19-20. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 119, följdskrift 3. Allt som utkom. Följdskrift till tidskrifterna ”Posten” och ”Hatten” utgivna av Berch respektive Kexel. Anders Schönberg svarade samma år på denna följdskrift med följdskriften ”En landtmans betraktelser wid en ny skrift, kallad: Triumviratet på Momi parnass, tecknade efter originalet”.

Göteborg, S. Norberg, 1822. 8:o. 113,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med handskriven ryggtitel. Ställvis lite lagerfläckig, mest i marginalerna. Bakre omslaget med stråk av småfläckar, vilka även syns i yttersta marginalen på några blad. Översatt av C. O. Ekman.

Lund, J. Lundblad, 1793. 8:o. 78,(2) s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Delvis något lagerfläckig. Några små bläckmarkeringar i texten. Titelbladet med samtida numrering upptill: ”10.” Med ett förord av den tyska utgivaren till den upplaga från 1792 som ligger till grund för denna översättning. Ahasver Fritsch (1629-1701) var konsistorialpresident och kansler i Rudolstadt, Thüringen. Han verkade även som universitetslärare. Han finns representerad i de svenska psalmböckerna från 1695 till 1937 med originaltexten till minst ett verk (nr 122) ”Mein Herr Jesu mich erfreut”, på svenska första gången publicerad i Jakob Arrhenius ”Psalme-profwer” 1691. Många olika av hans teologiska skrifter översattes till svenska från 1689 och han fortsatte att vara populär till långt in på 1800-talet.

Västerås, D. Torssell, 1831. Liten 8:o. 52,(4) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Lite solk överst på främre omslag och ryggen med skada nederst. Stukade nedre hörn. Lätt bruntonad och med några svaga fuktränder i övre marginalen. Stort ex. ”Sagan om hästen” utkom första gången 1740. Det förklarande ordregistret ”Nyckeln till stallet” författades av Bengt Holmén (1730-94) och upptar de fyra opaginerade sidorna på slutet. Den senare utkom första gången 1766 under titeln: ”Nyckelen til Grollens stall, eller alfabetiskt orda-register och uttydning öfwer mörka ord som förekåma i Sagan om hästen”.

Växjö, Smålandspostens tryckeri, 1875. 8:o. 121,(1) s. Samtida halvpergamentbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett i skinn. Rödmarmorerade snitt. Ryggen tråkigt nött. Tidens dåliga papper bruntonat. Lagad vikning i övre hörnet på s. 36. Gunnar von Heidekens vapenexlibris och Paul Wilstadius exlibris ”Librorum Vilstadii ex collectione de Smolandica”. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Enligt det korta förordet är skriften en samling av riksdagsmotioner. Bland de cirka tjugo motionerna finns bland annat ”Om den lika arfs- och giftorätten”, ”Om anslag till en offentlig undervisningsanstalt för qvinnor”, ”Om dödsstraffets afskaffande”, ”Om husagans afskaffande”, ”Om inköp för statens räkning af förre allmänningen Trenningshult”, ”Om skogsplantering å s.k. Svälterna”, ”Om anslag till trädgårdsföreningen i Skara”, ”Om religionsfriheten” och ”Om bidrag till Idiothemmet i Sköfde”. Carl Hasselrot (1812-90) i Växjö var svensk jurist och riksdagsledamot. Han blev student i Uppsala 1831 och avlade examen till rättegångsverken 1833. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Hans liberala åskådningssätt fick fast grund under de fem år han förestod J G Richerts domsaga i Västergötland och blev dennes lärjunge och vän” [...] ”Som sekreterare författade han den motion som efter att ha behandlats av riksdagen 1840 och 1844 gav kvinnorna även inom adels- och bondeståndet lika arvsrätt. Som riksdagsman motionerade han flitigt i frågor, som stod på liberalernas program. Under sin offentliga bana förfäktade han med värme och framgång humanitetens grundsatser. Han var i Richerts anda förkämpe för bl a en mildring av strafflagen, religionsfrihet, en humanare fångvård och kvinnans likställighet. Genom hans motioner avskaffades spöstraffet, den allmänna kyrkoplikten och husagan. När han 1868 lade fram en motion om dödsstraffets avskaffande, bifölls den i AK men föll i FK med en rösts övervikt”. Paul Wilstadius hade en mycket fin boksamling rörande Småland, vilken såldes på auktioner i Lund 1985-87.

Sthlm, Wennberg & Nordström, 1772. 4:o. (8) s. Oskuret och ouppskuret ark. Har varit vikt. Lätt lagerfläckigt. Ej i Bring Riksdagshandlingar. Sex olika upplagor trycktes av detta tal. Det hölls två dagar efter Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 och inför att den nya regeringsformen skulle godkännas.

Sthlm, F. B. Nestius, 1821. 8:o. (12),242,(2) s. Trevligt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg, röd titel- och grön deltiteletikett. Gula snitt. Främre ytterfalsen med liten spricka nederst, bakre ytterfalsen har en liten spricka upptill och skinnet överst på ryggen bortnött. Obetydlig repa på främre pärmen. Ren inlaga med några gamla lagningar upptill i inre marginalen på s. 130, 132 och 135. Med Emil Andersons stpl. Allt som utkom. Tryckt på bokhandlaren A. Wiborgs förlag och på det avslutande bladet görs reklam för andra skrifter som finns till salu i dennes bokhandel. Bland Wallins många tillfällighetsdikter märks en riktad till Amalia von Helvig och en annan till Storkyrkoförsamlingen.

Mariestad, 1915. 120 s. Häftad med ett nött och naggat omslag med skadad rygg. Enstaka marginalanteckningar. Tryckt i 100 exemplar, varav detta är nr 81. Innehåller bland annat: ”Jätte på Kinnekulle”, ”Draken i Wårdberget”, ”En kwinnlig pilgrim” och ”Ett kungabesök i Hjo”.

Sthlm, 1904. (2),126 s. Klbd med titeletikett i skinn (Hansfr. Frostell bokbinderi, Stockholm). Främre omslag medbundet. Titeletiketten lite ojämnt blekt. Med prydligt inskrivna priser i bläck på alla poster. Främre omslagets insida med J. O. Wedbergs något otydliga stpl och titelbladet med Fritzes bokhandels stpl. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4739. Katalog från Stockholms stads bokauktionskammare. Landskapsmålaren och professorn vid Konstakademien P. D. Holm (1835-1903) hade ett fint och omfattande urval svensk topografisk litteratur och en samling äldre illustrerade arbeten samt elzevirer. Samlingen är en viktig referens för topografisamlare i Sverige.

Lund, 1920. 160 s. Brunt hklbd med ngt nött röd titeletikett och brunstänkta snitt. Den sista sidan med några små solkigheter och diskret förlagsstpl. Ur Björck & Börjessons handbibliotek och med dess karakteristiska numrering i blåkrita. Med Stefan Reitersjös exlibris.

Köpenhamn, J. H. Schultz, 1862. 8:o. (2),32 s. Häftad med samtida brun ryggremsa. Nedre ytterhörnet lite stött. Sista sidan med några småfläckar. Josephson Avhandlingar ock program s. 180. Afzelius Svenska skrifter rörande Island s. 57. Fiske Icelandic collection s. 542. Avhandlingen ventilerades i Lund.

Sthlm, L. Salvius, 1763. (16),28 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med marmorerade snitt. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1403. Med ett långt företal på de opaginerade sidorna. Frågan blev åter ställd 1766 och besvarades då av återigen av Zethelius och Wetterling. Jonas Ahlelöf var kyrkoherde i Frillesås församling i norra Halland, Lars Zethelius var ”ängelsk- och rys-läders fabriqueur i Stockholm” och Nils Wetterberg var kyrkoherde i Kalvsvik i Växjö stift. Av svaren framgår att barken mest användes vid garverierna.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1803. 4:o. (6),40 s. Tagen ur band. gamla gröna snitt. Ett par lätta trycksvärtefläckar i nedre marginalen på uppslaget s. (6)-1. Översättarens namn tillskrivet i blyerts nedtill på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 185-86. Med utförlig rollförteckning. Översatt av J. D. Valerius och med musik av A. E. M. Grétry samt baletter av Terrade. Utspelar sig på norra delen av ön Samos.