Søkeresultat

Sthlm, P. Sohm, 1815. 8:o. VIII,97,(1 blank,1) s. Tagen ur band. Lös i häftningen på sina håll. Det avslutande rättelsebladet lagerfläckigt.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. 26 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Ett fåtal småfläckar. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 67. Du Rietz Gastronomisk spegel 2:a upplagan 41. Bland annat om att koka gelé ur ben, sädesmagasin, medicinalväxter, färgegräs, mineraler, barnarbete och naturaliekabinett. Knutberg var ”capitaine mechanicus”.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1821. 8:o. 51 s. Tagen ur band. Lätta lagerfläckar. Översatt av Lars Erik Götlin. Den franska generalen Victor Moreau (1763-1813) utmärkte sig 1794 under fälttåget i Nederländerna och därefter som chef för Rhenarmén 1796. Han blev avsatt 1797 misstänkt for delaktighet i Pichegrus förräderi. Moreau fick 1799 befälet över de franska styrkorna i Italien och hjälpte Napoleon Bonaparte under Brumairekuppen samma år. Han blev på nytt överbefälhavare över Rhenarmén och besegrade i december 1800 österrikarna i slaget vid Hohenlinden. Moreau ställde sig emellertid i opposition mot Napoleon, blev fängslad i februari 1804 och landsförvisad till USA. Han gick senare i allierad tjänst och blev dödligt sårad i slaget vid Dresden i augusti 1813. Sergej Semenovic Uvarov (1786-1855) var inflytelesrik statsman under Nikolaj I:s regeringstid. Han var även verksam som forskare, med särskilt fokus på arkeologi och antik grekisk litteratur.

Helsingborg, 1909. XII,163 s. Mörkblått hfrbd med röd titeletikett (A. Nilsson). Omslaget medbundet.

Sthlm, C. Nyberg, 1815. 8:o. 16 s. Mörkt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med röd titeletikett på främre pärmen. Fuktfläck på titelbladet och i övre marginalen från s. 12 till slutet.

Uppsala, Wahlström & c., 1851. 8:o. 99 s. Ngt nött och lätt naggat marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med röd titeletikett i skinn på främre pärmen. Det gröna tryckta omslaget medbundet. Det främre omslaget med smärre pappersförluster i hörnen och det bakre har en gammal lagning upptill. Inlagan med för- och understrykningar i blyerts. Med Aron Götlins namnteckning. Ur Per Kjellanders bibliotek. Tryckt i något förkortad form i tidningen ”Tiden” nr 51-52, 1851 där Palmblad var redaktör från 1847. Palmblad hade tidigare bidragit i ”Det går an”-debatten med ”Törnrosens bok, nemligen den äkta och veritabla” som utkom 1840. Aron Götlin (1824-85) var revisor i Kammarrätten och ”en mycket känd schackspelare”.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1838. 8:o. 108 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt gråpappomslag. Genomgående ngt lagerfläckig. Franz von Kobell (1803-82) professor i mineralogi vid universitet i München. Han skrev många populära läroböcker i ämnet och detta är en översättning av den år 1833 för första gången utkomna ”Tafeln zur Bestimmung der Mineralien mittelst einfacher chemischer Versuche”. Mineralen Kobellite är döpt efter författaren.

Lund, Lundbergska boktryckeriet, 1835. 8:o. (32) s. Titelsidan inom träsnittsram. Häftad och delvis oskuren. Några smärre solkigheter och en fläck på sista sidan. Gammal namnteckning Anna Norlind överst på titelsidan. De tre första upplagorna trycktes i Göteborg 1823-24, då ”af en allmännare känd predikant i Götheborgs stift”. Flera senare upplagor har utkommit. Lars Linderot (1761-1811) var präst och väckelsepredikant. Åren 1802-11 var han verksam som komminister i Tölö församling, utanför Kungsbacka. Han finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 265 och 266). ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”L:s domedagspredikningar med deras emotionella glöd o folkligt realistiska språk gjorde den yttersta dagens fasor o salighet till en i nuet upplevd handgriplig verklighet o hade en sällsamt uppskakande verkan”.

Sthlm, A. Zetterberg, 1788. 8:o. 128 s. Tagen ur band. Med gamla rödstänkta snitt. Några spridda fläckar, mest på s. 81-94. Gammal namnteckning Tottie på titelbladet. Utkom i en andra upplaga 1789. Lanærus förskräcktes bland annat av lösaktigheten och det moraliska förfallet i det samtida Sverige. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” har arbetet ”betecknats som ett djärvt och oförskräckt angrepp på missförhållandena i samhället”. Anders Lanærus (1738-1810) var prost i Ivetofta i Skåne och erhöll 30 dukater i belöning för sin skrift.

Uppsala, 1886. (4),194,(1) s. & 1 utvikbar karta. Enkelt och något nött orange hklbd. Omslaget medbundet.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (2),38 s. Graverad inklistrad titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. En liten fläck i övre marginalen på sista sidan. Med svar av Pehr Wargentin på de sista tre sidorna. Stockenström hade sedan han senast höll tal i Vetenskapsakademien 1747 hunnit bli både adlad och justitiekansler.

Lund, ex officina Berlingiana, 1796. 4:o. 27 s. Enkelt pappbd från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett på främre pärm. Ryggen defekt. Inlagan oskuren, delvis ouppskuren och genomgående lagerfläckig. Titelbladet ngt solkigt. Med Carl Trolle-Bondes monogramstpl. Från Trolleholm. Marklin Catalogus disputationum 1. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6216. Sallander Litteratur om Västergötland 779. Med herdaminne för flera av häradets pastorat, förteckningar över lärarna vid skolan i Tun och noter på svenska. Olaus Otter (1772-1806), som prästvigdes 1799, tillägnar i en på engelska avfattad dedikation avhandlingen till kaptenerna vid Ostindiska kompaniet John Spindler och Levinius Olbers.

Sthlm, H. A. Nordström, 1808. 8:o. (2),80,(2) s. Ngt nött blågrönt strukturmönstrat klbd från 1800-talets mitt med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Pärmarna med några fläckar. Aningen lagerfläckig och med några gamla blyertsmarkeringar. Titelbladet lite gulnat och med en fuktfläck i yttermarginalen. En reva i övre marginalen och en bit in i texten på s. 3. Det avslutande registerbladet med några bläckfläckar. Med Ebbe Brings namnteckning. Ryggen med de förgyllda initialerna ”S. N” inom ett runt ramverk och en notering på insidan av främre pärmen att boken är en gåva till Skånska nationens bibliotek av N. J. Dahlberg 1858. En första upplaga utkom 1801.

Sthlm, J. Beckman, 1849. 8:o. 106,(2 blanka) s. Häftad i tryckt omslag. En fläck på främre omslaget. Den ursprungliga rosa färgen på omslaget har bleknat bort. Några revor nedtill på ryggen. Ren inlaga med en del råkanter i yttermarginalen. Från Ericsberg. Utgiven på A. Bonniers förlag och bakre omslag med reklam om fyra andra där utgivna skrifter, alla om samtidens franska historia. Utkom även i en fransk upplaga tryckt i Stockholm samma år under titeln ”De la démocratie en France”. François Guizot (1787-1874) var Frankrikes konseljpresident från den 19 september 1847 till den 23 februari 1848, då han och hans regering tvingades avgå i och med februarirevolutionen 1848. Han var en av julimonarkins främsta företrädare och i föreliggande arbete varnar han för riskerna med demokratin och pläderar för en återgång till konstitutionell monarki.

Uppsala, 1937-38. (2),LXXIII,(1)521,(1) s. + IV,523-835 s. Blått hklbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, stänkta snitt och medbundna främre omslag (Oscar Engdahl, Lund, 1964). Dedikation till Otto Gertz på första delens främre omslag. Ur Christian Callmers bibliotek. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar del 44:1–2. Första delen var Bengt Hildebrands doktorsavhandling. Christian Jürgensen Thomsen (1788-1865) var framför allt arkeolog och numismatiker. Bland annat formulerade han uppdelningen av forntidens kulturer i ett treperiodssystem med stenålder, bronsålder och järnålder. Otto Gertz var Christian Callmers svärfar.

Sthlm, I. Marcus, 1853. 12:o. (8),185,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta. Enkelt blåmarmorerat pappbd från 1900-talet med vinröd titeletikett och endast putsade snitt. Ryggen blekt. De första opaginerade sidorna delvis bruntonade och titelbladet med ett par små lagningar. Några blad felbundna efter s. 126. Några små fläckar på s. 90. Tryckt versifierad dedikation till Carl Jacob af Nordin, lektor i Härnösand. Kartan består av tre delar, dels en situationskarta, dels två detaljkartor av Kvarnudden före respektive efter den 6 juni 1796 då Magnus Huss genom en felaktig utförd plan av misstag tömde sjön på sitt vatten och skapade Döda fallet. Vattenfallet, i regel kallat Gedungsen, förekommer också under andra namn som Storforsen eller Ragundaforsen, i folkligt tal även kallat Gedunsen eller i äldre dokument Getamsen.

Sthlm, C. Delén, 1814. 8:o. Grav. titelblad,(6),84 s. Tunt samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och brun titeletikett vilken har en liten skada i nedre hörnet. Rödstänkta snitt. Spridda fläckar men s. 51-64 är bruntonade och lagerfläckiga. Namnteckning C. A. Weissberg daterad Stockholm 1861. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 200. Pjäsen handlar om bohushövdingen Eylif och utspelar sig ”nära Swinesund. Tiden är wid 1020. - Skådeplatsen föreställer en gammal göthisk sal med dubbla ingångar och ett lönnhwalf.”

U.o., (1986). (2),80 blad. Grönt klotryggbd med ryggtitel i svart och marmorerade pärmar. Kulturminnesvård. PM och utredningar 1986:1. Utgiven av länsantikvarien, Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Stenciltryck. Herrgården uppfördes 1799 för brukspatronen Johan Magnus af Nordin. Dekorationsmålaren Nils Johan Asplind satte sin prägel på interiören efter förlagor från Louis Masreliez.

Helsingfors, 1971. 88 s. Häftad, i tryckt omslag. Bra ex. Tryckt i 200 exemplar, varav detta är nummer 128. Sammanlagt utkom fyra fristående delar, de andra tre behandlar jaktlitteraturen under olika perioder.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1794. 8:o. 40 s. Med grav. titelvinjett. Häftad, oskuren och ouppskuren med rester av gråpappomslag vid ryggen. Titelbladet med småskador vid ryggen och rest av gammal auktionsremsa på baksidan. En fuktrand i titelbladets ryggmarginal fortsätter försvagad några sidor framåt. Ett idéhistoriskt intressant tal vilket Fischerström inleder med att konstatera att samtiden ägnar stor möda att förädla växter och avla fram bättre djur, men nästan ingen kraft till vad han kallar ”slägtets förbättring”, ”hvarigenom människjorne kunde blifva större, starkare, skönare och bättre bildade.” Författaren fortsätter: ”Vi medgifve, at själens styrka kan mycket bero af den styrka vår kropp äger”, varpå Fischerström redogör för romarrikets och de gamla göternas sunda livsföring och manliga lekar. Inspirerad av bl.a. Rousseau och Montesquieu tänker sig Fischerström ett samhälle med mer militarisk uppfostran av sina medborgare där idrott och lek syftar till att fostra det uppväxande släktet. Skriftställaren Johan Fischerström (1735-96) författade en rad arbeten inom ekonomi och lanthushållning, men är kanske mest bekant för sin relation till Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Sthlm, H. A. Nordström, 1828. 8:o. Litograferat titelblad,(4),290 s. Oxblodsrött samtida halvsaffianbd med rikt guldornerad rygg vilken har en lång lagad reva nedtill i främre falsen. Rätt hårt avnött pärmpapper. Till en början är nedre hörnet solkigt efter flitig bläddring. Många trista lagningar av revor och skador i nedre marginalen på s. 17-68 och större marginallagning på s. 17. Bläckfläck i övre hörnet på s. 181-86 och flera fläckar på s. 275-78. Samtida namnteckning av Christer Dahlström där förnamnet är överstruket. Ur Arne Nilssons bibliotek. Allt som utkom.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1838. 12:o. (2),86 s. Häftad och oskuren i tryckt ljusbrunt omslag. Loss i häftningen. Enstaka obetydliga småfläckar. Några småhål i yttermarginalen, t.ex. på s. 28 och 63. Från Östanå. Gustaf Henrik Mellin var prost och kyrkoherde i Lunds stift, novellförfattare och historieskrivare. Han var född i Revolaks i Österbotten 1803 och död i Skåne 1876.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1869. Liten 8:o. (4),IV,184 s. & 1 utvikbart dubbelsidigt litograferat notblad. Marmorerat pappbd med grön titeletikett i skinn (Hedberg, 1927). Svagt rödstänkta snitt. Pärmarna obetydligt bågnade. Bra inlaga. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6440. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 74. Första upplagan utkom 1847 och förordet omtrycks här på sidorna I-IV. Boken om bondelivet i hembyn Räng, som dock aldrig nämns vid namn, räknas som Lovéns viktigaste litterära arbete och är en klassiker i den svenska etnografiska och topografiska litteraturen. Här berättas om ”bylivets organisation, arbetsårets gång och årstidernas festräcka, livscykelns etapper med frieri och bröllop, barndop och kyrktagning, sjukdom, död och begravning, kringgärdade och ritualiserade av den solidaste vidskepelse”, enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.