Søkeresultat

Sthlm, 1942-81. 523 + 525-935 + 496 + 691 + 274,(1) + 436,(1) + 564 + 535 + 707 + 713 s. Komplett svit om åtta ohfrbd. De inledande två volymerna avvikande i utförandet, ngt nötta och med brunstänkta snitt. De fyra avslutande volymerna med ngt nötta skyddsomslag. Allt som utkom av detta standardverk rörande svenska författare och deras produktion.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1844. 8:o. Litograferat titelblad,(4),92,(2) s. & 3 utvikbara litograferade kartor & 3 litograferade plr, varav 2 utvikbara. Samtida marmorerat pappomslag med nyare svarttryckt titeletikett. Oskuren inlaga. Ryggen något nött. Obetydliga revor och små fuktfläckar på sina håll i marginalerna. En av planscherna med en liten reva i inre marginalen. Frampärmens insida med John Olssons lilla blå stpl med bokstäverna ”J. O. P. P. I. C. T.” Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5993. Akrell Stockholmiana 1030. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 95. Schreber Den svenska jaktens litteratur 388. De två planscherna med Byströms villa respektive planritningen över Rosendals slott är vanligen uppdelade men återfinns här på samma blad. Beskrivning över såväl södra som norra Djurgården. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) ägnade sig åt en mängd olika yrken såsom handelsresande, gästgivare i Motala, klädesfabrikör i Borås, grosshandlare i Göteborg och handlande i Malmö. Som boktryckare i Vadstena utgav han ”Wadstena weckoblad” 1830-32 och flyttade sedermera vidare till Linköping där han utgav ”Östgötha tidning” och en beskrivning över staden. Efter en tvåårig vandring genom Södermanland kom han vid mitten av 1830-talet till Stockholm, där han utgav ”Tidning för landsorterna” och under en längre tid var han anställd som medhjälpare åt boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie vid provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han dessutom disponent för f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. Tollstorp har gått till eftervärlden som topografisk författare.

Sthlm, J. L. Horrn, 1733. 8:o. (8),282,(62),1-118,(10) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Grönt pappband från 1800-talets första hälft med orange titeletikett. Röd- och blåsprängda snitt. Titeletiketten lite naggad, ytterfalsarna med avnött papper och bakre pärmen med tråkiga skador i pärmpappret. Inlagan med enstaka småfläckar. Liten lagning, nedtill på s. (6), en liten rostfläck med två minimala hål på s. 3-4, en liten brun fläck på s. 115-22. Pärmens insida och titelbladet med C. Oscar Hamnströms namnteckning och försättsbladet med Karl Torins namnteckning. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Bibliotheca Walleriana 11699. En första upplaga som idag bara är känd i två exemplar utkom 1683. En ny upplaga utgavs 1684. Detta är tredje upplagan och saknar såväl Palmbergs förord och de illustrationer som ingick i de föregående upplagorna. En ny upplaga utkom 1738. Utgivaren har skrivit ett förord daterat i Stockholm den 28 mars 1732 där det framgår att appendixet är översatt av ”Clas Brune, en medicinæ studiosus” från Steinmeyers tyska text. Johannes Bernhard Steinmejer eller Stein-Mejer (1654-1738) var rektor vid Tyska skolan i Stockholm och har skrivit en inledningsdikt, ”Divina botanica” på latin. Johannes Olai Palmberg (ca 1640-91) återvände till Strängnäs vid slutet av 1660-talet efter studier vid Åbo akademi. I Strängnäs undervisade han i botanik vid gymnasiet och hade även tillstånd att utöva läkaryrket. ”Serta florea svecana” var den första illustrerade örtaboken i Sverige. Den är inte som man skulle kunna tro en svensk flora utan en medicinsk örtabok av traditionellt slag med beskrivningar av växternas utseende och botande dygder hämtade ur den lärda litteraturen. Oscar Hamnström (1816-86) var apotekare i Häsleholm och aktiv naturaliesamlare. Karl Torin (1826-1908) var verksam vid skolan och biblioteket i Skara samt även aktiv i Västergötlands fornminnesförening. Han hade ett omfattande privatbibliotek med stora naturvetenskapliga inslag, vilket såldes på auktion i Uppsala 1908.

Sthlm, Kongl. tryckeriet hos P. Momma, 1741. Folio. (50) s. Med träsnittsillustrationer av vapensköldar på titelbladet och i den genealogiska tabellen. Aningen nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och målad titeletikett av pergament samt stänkta snitt. Ryggen lite torr och med en skada nederst. Främre pärmen med några repor och ett antal mindre stearinfläckar. För- och eftersättsblad urrivna. Ett annat tunnare arbete tycks utskuret på slutet, men titeletiketten nämner inget annat. Med Carl Jedvard Bondes formklippta grav. exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7056. Almquist Svensk genealogisk litteratur 416. De avslutande fyra sidorna är ett vikt ark med ”Ulfsparriska ättar-talet, upsatt af Jonas Bång”. Detta trycktes om separat 1755.

Sthlm, L. Wennberg, 1775. 8:o. (16) s. Ljusbrunt skinnryggbd från 1900-talets mitt med röd titeletikett i skinn på frampärmen (Sven Olsson, Söderköping). Ett fåtal småfläckar. Små rester av grönt guldbrokadpapper vid ryggen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 676 med H. Strömfelt som författare. Fornforskaren Petter Rudebeck (1660-1710) samlade och nedtecknade allmogens seder, bruk, myter och sagor i Värend i Småland. Han är känd för sitt historiska verk ”Smålendske antiqviteter”, som aldrig trycktes men ändå hade stort inflytande. Verket var ett uttryck av samma göticism som han farbror Olof Rudbecks ”Atlantica”, fast ännu mer extrem. Rudebeck tolkade Hönshylte skans vid Ryd som rester av Homeros Troja. Även andra delar av världshistorien förlades till Småland. Den mest kända av de legender han upptecknat är denna saga om ”hjeltinnan Blända” som lyckades besegra den danska fiendehären. Han hade en syn på Sveriges fornhistoria som gick stick i stäv mot den då vedertagna. Därför blev hans manuskript i högsta grad kontroversiellt och förvägrades tryckning. Från sidan (9) kan citeras: ”Efter något lidande på midnatten igenkom hjeltinnan Blända, och öfwerföll med yxor och stänger den danska krigsmagten, så skarpt, at näppeligen en man undanslapp, som icke för henne och hennes medföljde måste signa till jorden”.

Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),IV,262 + 179 + 102 s. + MARKLIN, GABR. Catalogus disputationum in academiis Scandinaviæ et Finlandiæ Lidenianus continuatus. Supplementa addidit. Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),117 s. Häftad i samtida lätt nött gråpappomslag. Ryggen ngt lagerfläckig och med liten pappersförlust överst. Fin oskuren inlaga, med en liten reva i yttre marginalen på s. 151 i del II. Med John Magnus Lindbergs exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1212-13. Marklins fortsättning av Lidéns avhandlingsbibliografi täcker tiden 1778-1819 och är fortfarande standardverket på sitt område.

Leipzig, Rein’schen Buchhandlung, 1820. 8:o. XVI,350,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen blekt. Inledande två bladen med svag gultonad fläck och några lagerfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Sabin Bibliotheca Americana 4245. Om de latinamerikanska självständighetskrigen.

Lund, Berling, 1786. 4:o. 36,(7) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg med en förgylld blomma i vardera fältet, men inget titeltryck. Röda snitt. Ryggen lite blekt och torr. Enstaka småfläckar. Det sista bladets tabell är utvikbar. På titelbladet stpl D6 samt bläcknumrering. Bra ex. Enligt förordet skrevs texten för studerandes tjänst redan 1778 men blev efterfrågat även utanför universitetet och trycktes därför. Den tryckta tabellen som återfinns på de avslutande opaginerade sidorna är något makaber och visar hur böter kunde växlas och innehåller även en kolumn för kroppsstraff med spö, ris eller fängelse på vatten och bröd. Som exempel är det högsta bötesbeloppet 120 daler likvärdigt med 40 riksdaler, 40 par spö, 30 par ris, 28 dagars fängelse på vatten och bröd eller 240 daler silvermynt. Lars Tengwall (1746-1809) var professor i juridik vid Lunds universitet och skrev en rad juridiska handböcker.

Sthlm, C. Delén, 1805-26. 8:o. Grav. titelblad,(4),342 s. + grav. titelblad,353,338-39,356-57,342-43,360-410 s. + grav. titelblad,381,(1 blank,2) s. + extra grav. titelblad,(2),XI,(1),3-452 + (6),367 + (4),369-603 s. Fem fina lätt nötta samtida hfrbd med mycket rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter av glättad papp och ovala gröna nummerskyltar samt gula snitt. Ryggen till del I med liten skinnreva överst, del II lite naggad upptill och titeletiketten till del V i lite avvikande färgton. Försättsbladen saknas i de två första volymerna. Del I har en liten solkfläck i nedre marginalen i början och fram till s. 18, en pappersförlust i övre marginalen på s. 183-85 och en tråkig fläck i texten på s. 311-12. Del II har en fuktfläck i nedre marginalen i början och fram till s. 16 och en liten pappersförlust i nedre hörnet på s. 59. Sista delen ställvis lätt lagerfläckig. Saknar ett smutstitelblad i tredje delen och ett deltitelblad i den fjärde. Stilig svit! Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 125 för ”Poeten i Mariefred”, s. 131 för ”Prolog för operan Frigga”, s. 138 för ”Divertissement”, s. 107 för ”Le temple d’Esculape” och s. 183 för ”Mytologisk scen”, samtliga i del I, s. 190 för ”Divertissement” och s. 191 för ”Divertissement donné á son altesse le prince royal”, de två sista i femte delens andra band. Det graverade titelbladet i den första delen är signerat av S. Andersson och i den fjärde av Ruckman. Innehåller, förutom Oxenstiernas egna arbeten, även översättningar. Fjärde delen består av en översättning av Miltons ”Paradise lost” och den femte delens första band av en översättning av ”Det befriade Jerusalem” av Torquato Tasso. Den femte delens båda avdelningar, som utkom postumt i två avdelningar elva år efter den fjärde, är ovanliga.

Amsterdam, apud Johannem Janssonium juniorem, 1655. 12:o. Grav. titelblad,3-215,(1) s. & 1 utvikbar grav. karta & 8 utvikbara grav. plr. Samtida lite solkigt pergamentbd med handskriven ryggtitel. Lite bågnade pärmar. Inlagan lätt bruntonad. Titelbladet har en stor bortriven bit med bildförlust, men bara obetydlig bokstavsförlust. Fuktrand i nedre marginalen på de första sidorna. Några små bläckfläckar, t.ex. på s. 31-34. Understrykningar på s. 32. Planschen vid s. 76 har ett stort extra veck och den vid s. 115 ett mindre dito. Kartan över Kina liksom planschen vid s. 115 med reva i nedre marginalen. Kartan med några understrukna ortsnamn och planscherna vid s. 32 respektive 40 har lätta handkoloreringar i rött. ”Ex libris U. Celsing” i bläck på frampärmens insida. Från Biby. Löwendahl China illustrata 114. Tryckt dedikation till polska kungen Johan II Casimir, ”Poloniæ ac Sueciæ [sic] rege”, som var son till Sigismund. Boken utkom första gången på latin i Rom 1654 och omtrycktes i många upplagor och översättningar. En svensk översättning trycktes på Visingsborg 1674: ”Historia om thet tartariske krijget uthi konungarijket Sina, sampt theras seder. Korteligen beskrifwin på latijn/ och tryckt uthi Amstelodam anno MDCLV. Men förswenskat aff Ambrosio Nidelberg.” Författaren (1614-61) var jesuit och bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina.

Uppsala. 1923-28. XVI,373,(1 blank,1) + 396 + 389,(1 blank,1) + 431 s. Två fina gröna klbd med guldlinjerade ryggar, titeletiketter av brunt skinn och stänkta snitt. Samtliga främre omslag medbundna, liksom de bakre till delarna II och IV. Säbylunds fideikommissbiblioteks exlibris. Bilagt är ett handskrivet brev från Bygdén [till Eugéne Lewenhaupt], daterat ”Upsala 19 aug 1923” omfattande fyra sidor. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 902. Luleå stift utbröts från Härnösands 1904. Leonard Bygdén (1844-1929) var verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och kollega där till Lewenhaupt. Bygdén hann precis avsluta detta hans sista storverk. Bygdéns brev rör första delen av herdaminnet och arbetet med dess fortsättning samt försöker i huvudsak besvara en fråga från Lewenhaupt om prästgårdarnas äldsta historia. Lewenhaupt var även han verksam vid Uppsala universitetsbibliotek

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 74,(6) s. & 1 utvikbar grav. plansch. + (HALLSTRÖM, JONAS) Den kloka och förståndiga häst-gubben, eller konsten at känna hästars natur, skötsel och ans, sjukdomar och läkemedel, samlad ur gamla wisa mäns skrifter och kloka gubbar upgifter, i synnerhet till allmogens, samt dragoners, ryttares och kuskars tjenst. Sthlm, L. Wennberg, 1773. 8:o. 94,(2) s. + Den kloka och förståndiga ladugårds-gumman, eller konsten att känna stor och små boskaps skötsel och ans, sjukdomar och läkemedel, samlad ur de bästa så ut- som inländska hushållsböcker, och lämpad isynnerhet efter allmogens behof på landet. Sthlm, L. Wennberg, 1774. 8:o. 96,(2) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och olivbeige titeletikett. Blåstänkta snitt. Nagg överst på ryggen och liten spricka upptil i främre ytterfalsen. Ganska nött pärmpapper. Ett fåtal småfläckar. På frampärmens insida bläcknumrering 517 och överstruken gammal namnteckning Carl Jac. Nauclér. A. Jönssons namnteckning på första titelbladet. Stpl från Vänersborgs högre allmänna läroverks bibliotek på titelbladet till första och tredje arbetet. Bra och trevligt samlingsband. 1. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 551. Första upplagan utkom 1743. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Planschen avbildar i texten beskrivna redskap som hösläde, hässja och plog. 2. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1556. Första upplagan. Ytterligare fyra upplagor utkom 1798, 1809, 1812 och 1817. 3. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1501. Första upplagan. Fem senare upplagor utkom 1792-1819.

Sthlm, N. Wankif, 1675. 8:o. (8),132,(3) s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Enkelt nyare halvpergamentbd med blank rygg. Rödstänkta snitt. Delvis lite bruntonad och med enstaka småfläckar. Mindre fläck i texten på s. 7-8. Avslutande rättelsebladet något missfärgat i nedre marginalen. Korta nyare anteckningar om boken på försättsbladet och auktionsprisnoteringar på bakpärmens insida. Titelsidan med P. J. Monthans namnteckning och numreringar i bläck, vilka blött igenom på baksidan. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 826. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1588. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 108. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1526: ”På s. 128-31 behandlas några utländska gulddukater”. Med tryckt dedikation till det franska sändebudet Isaac de Pas. Planschen vid sidan 26 visar tre snarlika runda guldstycken. Warmholtz skriver: ”Guldstyckena som här beskrifvas, och Scheffer låtit afrita, och skära i trä, förvaras uti Ant. archivo”. De hittades i en åker i Vä i Skåne 1674 och detta är den första arkeologiska utgrävningsrapporten i Sverige.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1774-76. 8:o. 63 + 96 + 68 + 83 + 71 + 156,(8) s. Lätt nött nära samtida alrotsmarmorerat hfrbd med fint guldornerad rygg och röd titel- respektive grön deltiteletikett, båda i glättad papp. Gula snitt. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan ställvis med en del smärre lagerfläckar. Några solkfläckar på s. 47 i den tredje pagineringsföljden och på s. 24-27 i den fjärde. Liten fuktrand i nedre hörnet i den sista delen från s. 60 till slutet. Med stplr för ”J:E:N” och Lars Månsson i Tranemåla samt Göteborgs stadsbiblioteks duplettstpl. Setterwall Svensk historisk bibliografi 167. De sista åtta sidorna består av ett register. Innehåller bl.a. avtryck av en stor mängd historiska handlingar från 1500- och 1600-talen samt M. G. Wallenstråles beskrivningar över Bollebygds pastorat och Viskafors knivfabrik, de senare ursprungligen tryckta i ”Göteborgska spionen” 1773. Detta var den sista av Loenboms många urkundspublikationer.

Lund, ex officina Berlingiana, 1817. 8:o. XL,135 s. Svart halvmarokängbd från 1900-talets andra hälft med guldtryckt titel och årtal samt två våglinjer i guld på ryggen. Övre rödstänkt snitt, i övrigt endast lätt putsade snitt. Titelbladets yttermarginal lite bruntonad. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 28. Carl Adolph Agardh räknas som den vetenskapliga algologins grundare och i detta arbete presenteras hans systematiska indelning för första gången. Han påbörjade strax därpå en mer omfångsrik framställning av algväxterna, men detta arbete utkom endast i två delar (1820 och 1828) och blev aldrig fullbordat. Bokens tryckta dedikation är ställd till Agardhs beskyddare och vän Lars von Engeström.

Sthlm, J. C. Merckell, 1728. Liten 8:o. (4),90,(17) s. & 3 utvikbara grav. plr numrerade I-IV. Bra marmorerat pappbd med röd något blekt titeletikett av skinn. Rödstänkta snitt. Ryggen lite gulnad. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med grå fläckar i övre marginalen. En fuktrand nedtill på s. 1-4. Två registerblad s. (13-14) och (17) med lite tråkiga lagningar i övre hörnet, med obetydlig bokstavsförlust på sista sidan. Den andra planschen med grå fläckar och den tredje planschen ojämnt bruntonad. Med Svante Bergs exlibris och namnteckning. Översättning av Jacob Richardson. På det sista planschbladet sitter två olika planscher numrerade III respektive IV. Svante Berg var enligt en kommentar till namnteckningen militär i Östersund iallafall under krigsåren 1943-44.

Uppsala, J. Edman, 1785. 8:o. 104 s. & 1 utvikbar grav. karta. Nära samtida enkelt blått glättat pappbd utan titel. Ryggen gulnad. Inlagan obetydligt lager- och småfläckig. En handskriven numrering överst på titelbladet. Kartan med några gamla lagningar på baksidan. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6179. Marklund Övre Norrland i litteraturen 6427. Sandqvist Litteratur om svenska industriföretag 1545. Ovanligt och mycket detaljerat försäljningsprospekt rörande det stora bruket, vilket anlagts av Jonas Meldercreutz (1714-85). Emanuel Ekman (1737-1801) var bland annat professor i praktisk ekonomi i Uppsala och utgav tillsammans med Lostbom ”Oeconomiska tidningar”. Den samtida prosten Matthias Floderus beskriver Ekman som: ”Torr, mager karl med grått hår. Stark hushållare och rik. Då han talade i saker med intresse, svor han och slog knogarna i bordet. Var i Gustafs tid en häftig antiroyalist”.

Helsingfors, 1966-88. XV,(1 blank),382 + (6),466 + (6),424 + (10),332 s. Fyra gröna klbd med svartlinjerade ryggar och medbundna omslag. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 419, 436, 525 respektive 550. De två första delarna utgivna av Martti Kerkkonen, den andra tillsammans med John E. Roos. Redigeringen av de två sista delarna ombesörjdes av John E. Roos (som avled 1972) och Harry Krogerus. I Kalms ”Resejournal” återfinns mycket information som utelämnades i hans tryckta resebeskrivning. I första delen behandlas utresan från Sverige via Norge och England och andra delen den sista tiden i England, överfarten och ankomsten till Delaware Bay samt den första tiden i Pennsylvania och New Jersey samt ett besök i New York. I tredje delen upphåller sig Kalm i Nya Sveriges gamla område och reser sedan till Kanada där han även vistas stora delar av fjärde delen innan återfarten via New York, Nya Sverige och Philadelphia. På slutet av del IV är avtryckt några av Kalms uppsatser i ”Philosophical transactions” m.m.

Köpenhamn & Leipzig, sumptibus F. C. Pelt, 1754. 8:o. Grav. titelblad,(8),366,(2 blanka) s. & 8 grav. plr, varav 2 utvikbara. Nött nära samtida pappbd med handskriven ryggtitel. Röda snitt. Inlagan ngt lagerfläckig och med små marginalanteckningar i blyerts här och var. Med F. C. de Prauns namnteckning daterad 1778 och Harald Meyers exlibris. Bibliotheca danica IV 441. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter III, s. 229-31. Första upplagan utkom 1741 och i dansk översättning 1742. Utkom på svenska första gången 1746 med titeln ”Nicolai Klimii resa uti den underjordiska werlden, som inneholler en ny underrättelse om jordens beskaffenhet, och historia om den femte monarchien, okunnig alt hit intils. Et werk framdragit utur herr B. Abelins bibliothec, ifrån latinen tolkadt på swensko”.

Göteborg, I. Smitt, 1776. 8:o. (16),536,(29,1 blank,9) s. Med träsnittsillustrationer i texten. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind och gråbeige titeletikett. Stänkta snitt. Klistermarmorerade pärmsidor. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar. Lite sotig i marginalerna på sina håll, t.ex. på s. 150. Ett mindre hål med små bokstavsförluster på s. 11 och pappersförorening i texten på s. 87. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. En andra upplaga utkom 1799. Innehåller även ett kapitel om potatisplantering och ett tillägg ”Ritningar på några machiner” om åtta sidor med tre helsides träsnitt. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. (10),168 s. Hårt nött hfrbd från 1830-talet med guldornerad rygg. Sprucken i frampärmens fals så att hela frampärmen håller på att lossna. Solkiga snitt. Försättsbladet är urrivet. Inlagan inlednings- och avslutningsvis med en del fläckar. Det smutsiga titelbladet med pappersförlust i marginalen. Interfolierad med många nära samtida anteckningar. Med N. Paulssons lite senare namnteckning på frampärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1567. Detta exemplar med ett sällan förekommande fyrsidigt register medbundet i början. Den första upplagan utkom 1794. Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821. De relativt omfattande anteckningarna i detta exemplar är kommentarer till texten. I flera av dessa hänvisas till hovstallmästare Claes Adam Ehrengranats åsikter i frågan. Ehrengranat (1781-1842) publicerade bland annat ”Hasledens byggnad, fel och fullkomligheter” (1809) och ”Om hästars rörelser i deras samband med ridkonsten” (1818).

Paris & Dijon, Guillyn & F. Desventes, 1756. 12:o. XLIV,178 + (4),238,(2) s. Ngt nött samtida marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och röda snitt samt kantförgyllning. Ryggen lite defekt nederst. Ett par småfläckar på den främre pärmen. Småskavanker på pärmarnas insidor. En liten fuktfläck i övre marginalen på titelbladet fram till s. 120 och ett mindre hål i övre marginalen på s. IX-XI, båda i del I. Med en gammal namnteckning, Chalette, på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1616, noten. Översatt av Poholi enligt Barbier. Det svenska originalets titel lyder ”Utförlig och omständelig underrättelse om fullgoda fårs ans och skötsel” och utkom i Stockholm 1752. Hastfers fårböcker översattes även till danska, tyska och isländska! Till Island reste han på en studieresa bekostad av danska regeringen och han erhöll senare pension från Danmark för sina insatser för fårskötseln.

Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 144 s. & 3 grav. plr varav 2 utvikbara. + HÅRLEMAN, CARL. Zwote Reise durch einige schwedische Provinzen. Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 300,(4 blanka) s. & 6 utvikbara grav. plr. Träsnittsillustrationer i texten på s. 36 i del I och på s. 27 och 222 i del II. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Ryggen hårt blekt och delvis fläckig samt lite nött och med obetydligt nagg i ryggändarna. En tre cm reva nedtill i främre ytterfalsen p.g.a. mask. Främre nedre pärmhörnet med mindre skada. Inlagan med spridda småfläckar. Flera veck i övre hörnet på s. 69-80 i första resan och några lätt vikta hörn mot slutet av andra resan. Gammal bläcknumrering ”6, 486” på första titelbladet. Bring Itineraria svecana 163 respektive 167. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265, noten, för det första arbetet. Den tredje resan blev aldrig översatt. Den tyska översättningen av första resan trycktes första gången 1751. I första delen återfinns en plansch med en vy och en karta över Trollhättan samt profilritningar av de tre slussarna, som inte finns i den svenska upplagan även om en annons i ”Lärda tidningar” 1752 utlovade en sådan. Andra delen innehåller bland annat en plansch föreställande en runsten i Ramlösa och en karta över Hjälmare kanal.

Uppsala, Wahlström & Låstbom respektive Wahlström & c., 1843-46. 8:o. (4),495 + (2),558 + (2),424,423-598 s. Tre trevliga ljusbruna hfrbd från 1800-talets slut med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna nummeretiketter. Ryggarna infärgade i mörkbrunt upp- och nedtill. Brunstänkta snitt. Första titelbladet något lagerfläckigt och med en avriven bit av marginalen. I tredje bandet en liten fuktrand i övre marginalen de första fyrtio sidorna. Ett fåtal spridda svaga småfläckar i övrigt. Fin svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4388. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 2706. Johan Fredrik Muncktell (1764-1848), kyrkoherde i Irsta, skriver i sitt förord att arbetet till en del bygger på biskop Herweghrs i Skaras samlingar.