Søkeresultat

Stockholm, Bröderna Lagerström, 1907. (2 blanka),334,(2 blanka) s. + STRINDBERG, AUGUST. En blå bok. Aflämnad till vederbörande och utgörande kommentar till ”Svarta fanor”. Supplement. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1907. (4),337-436 s. + STRINDBERG, AUGUST. En ny blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. (2 blanka,4),437-833 s. + STRINDBERG, AUGUST. En blå bok. Afdelning III. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. (4),835-1071 s. Lapp med förlagsreklam medbunden vid s. 998. + STRINDBERG, AUGUST. En extra blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1912. (4 blanka,4),1073-1141,(1) s. + STRINDBERG, AUGUST. Register till En blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1912. 30 s. Tre stiliga röda halvmarokängband med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1949). Omslagen medbundna. Obetydligt stötmärke i nedersta ryggfältet på tredje volymen. Tredje delens främre omslag med liten lagning, och dess inledande blad obetydligt stötta i marginalen. Diskret volymnumrering på försättsbladen. Enstaka ljusa små fläckar och solk i marginalerna. Ljusa fläckar på s. 322-23. Liten bläckfäck på s. 897. Rättelse i blyerts på s. 255 och liten blyertsanteckning på s. 975. Fin svit. Zetterlund I:97, 98, 104, 105 & 127. ”En extra blå bok” är tyckt i 500 numrerade exemplar, varav detta är nr 343. Registret omfattar: ”En blå bok”, ”En ny blå bok”, ”En blå bok den tredje” och ”En extra blå bok”. Enligt Strindbergs ursprungliga plan skulle ”En blå bok” ha formen av ett ”breviarium” med en text för vardera av årets dagar. När boken väl trycktes hade denna tanke dock övergivits. Strindberg påbörjade arbetet med den första blå boken när ”Svarta fanor” ännu låg outgiven, och till en början skrev han mest ”för skrivbordslådan”. I och med att han i Karl Börjesson fått en förläggare som visat sig villig att ge ut även tämligen ”riskabla” böcker som dessa, växte projektet ut och blev till en allmän tankebok. Här behandlar Strindberg allt som faller honom in. Den ursprungliga idén om en försvarsskrift för de andliga värdena i en ateistisk tid späs på med såväl naturvetenskapliga och filosofiska reflektioner, som polemik i kvinnofrågan och rena personliga påhopp (mest berömt är kanske det skoningslösa nidporträttet av Carl Larsson som en alltigenom falsk människa). Strindberg låter sin penna flyga tämligen fritt och resultatet blir ett sammelsurium av essäer som han i ett ofta citerat brev kallade ”syntesen av mitt liv”. Det spretiga verket blev, något oväntat, en försäljningssuccé och fortsätter att finna intresserade läsare än idag. I ”Eftertankar om Strindberg” skriver Olof Lagercrantz att ”Blå boken innehåller åtskilligt som är absurt och läsaren hakar upp på det och blockeras. Vi borde lära oss att läsa den som den kristne Bibeln – Strindberg tävlar öppet med denna den berömdaste av böcker – och hastigt gå förbi det konstiga och skynda till oaserna. Strindberg som på äldre dar slöt sig så nära till Goethe och Shakespeare kan mycket väl spela deras roller av fäder och lärare i vår kulturkrets.”

Sthlm, C. Stolpe, 1768. 8:o. (22),351,(17) s. & 4 grav. plr. Trevligt lätt nött hfrbd från omkring 1830 med guldornerad och rikt blinddekorerad rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen något blekt och med några obetydliga småfläckar samt ytlig sprickbildning i skinnet vid främre ytterfalsen och överst i bakre. Enstaka småfläckar. Lagning i marginalen på två blad i registret. Överklistrad äldre namnteckning på titelbladet. Med Gustav Oxenstiernas exlibris och Uppsala universitetsbiblioteks diskreta duplettanteckning i blyerts. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1280. Planscherna avbildar en rad trädgårdsredskap och olika sätt att beskära trän. Ett bihang utkom 1782. Anders Lissander (1705-86) antogs 1730 i Krigskollegiet i Stockholm och blev 1747 kommissarie i rikets ständers Manufakturkontor som dock upplöstes 1766. 1770 blev han kommersråd. Lissander var en mångsysslare som bland annat gav ut flera praktiska småskrifter i lanthushållning och även gjorde en insats som pionjär inom försäkringsväsendet. Han tillhörde kretsen kring Bellman och var skaldens främsta gynnare under 1760-talet. Gustav Oxenstierna (1793-1860) donerade sitt och sin faders, skalden J. G. Oxenstiernas, bibliotek till Uppsala universitetsbibliotek.

Leipzig, J. F. Junius, 1775. 8:o. 279 s. Fint samtida lätt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och röd titeletikett. Blindpressad dekor på pärmarnas ytterkanter. Stänkta snitt. Obetydligt nagg överst på den ngt blekta ryggen och frampärmen lite blekt upptill. Med samtida namnteckning ”Nackreij” på försättsbladet och Johan Sederholms daterad Uppsala 1831 på frampärmens insida. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bring Itineraria svecana 221. Bibliotheca danica II:589. Den engelska författaren och politikern Nathaniel Wraxall (1751-1831) reste i maj-juni 1774 genom Sverige och besökte bl.a. Helsingborg, Jönköping, Linköping, Stockholm, Dannemora, Älvkarleby, Uppsala och Göteborg. Wraxall förmedlar förutom intryck från själva resan även uppgifter om Sveriges politiska och allmänna tillstånd samt möten med kända svenskar som t.ex. Linné. Denna tyska översättning utkom samma år som den första engelska upplagan som tryckts under titeln: ”A tour through some of the northern parts of Europe”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

(Wien, 1723). Tvär-folio. (1) s. Tunt hfrbd från mitten av 1900-talet (Nordiska bokhandeln). Inlagan vikt och med samtida underskrifter och välbevarat papperssigill. Ett handskrivet brev undertecknat av Gösta Wästlund och hans två olika exlibris. Ur Povel Ramels bibliotek. Kungörelsen behandlar bland annat lönenivån hos arbetare i vingårdar. Brevet lyder: ”Till Povel med 1000 lyckönskningar på födelsedagen den 1.6.72 och med tack för allt Din vänskap och Din konst givit mej tillgivne Gösta.” Gösta Wästlund (1907-85) var krögare på Ljungby stadshotell och stor bok- och konstsamlare.

Dublin, 1721. 8:o. (4),88 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + (SALLENGRE, ALBERT-HENRI de) Recuil de pieces serieuses, comiques, et burlesque. U.o., 1721. 8:o. (2),172,283-92,(4) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, blekt röd titeletikett och rödstänkta snitt. Skinnet torrt och flagigt, ryggen blekt, flammig och med liten skada upptill. Bra inlaga med några enstaka fläckar, i det första arbetet på s. 55-56 och 84-86, den senare med några bokstavsförluster. Från Biby. Teerink Bibliography of Jonathan Swift 262 för det första arbetet som är en bearbetning utförd av René Macé av Jonathan Swifts ”Tale of a tub”. Att tryckorten skulle vara Dublin är tveksamt, snarare Haag. Hoppet i pagineringen i det sista arbetet beror på slarv vid sättningen.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1780. 16:o. 68 s. Häftad i samtida gråpappomslag med några obetydliga småfläckar. Inlagan med någon enstaka småfläck. Samtida notering på insidan av bakre omslag. Bra ex. från Olivehult. Du Rietz Gastronomisk spegel 45. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1959. Boken är uppställd alfabetiskt från ”agnar” till ”ängrödning” och syftar till att motverka slöseri i hushållningen. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-49 respektive Thimgren och Hultman, 1850. Stor 8:o. (4),XXXVI,164 + (4),165-400 + (4),192 s. Med musiknoter i texten. Aningen nött samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och mönsterpressade bruna pärmpapper, vilka delvis är lite nötta och repade. Marmorerade snitt. Ryggen lite flammig. Småsprickor upp- och nedtill i främre ytterfalsen och litet nagg överst i bakre ytterfalsen. Ngt stötta pärmhörn. Lite spruckna innerfalsar, men häftningen håller ihop bra. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. En mindre fläck i yttermarginalen på sista bladet i första delen. En skur minimala lagerfläckar upptill på s. 385-88 i andra delen. Svårläst samtida namnteckning på försättsbladet. Bra ex. Almquistiana 224 respektive 226-227 som inte nämner de inledande opaginerade sidorna i tredje delen. En andra upplaga av den första delen utkom 1858. I denna samlingsutgåva, kallad imperialoktavupplagan, återfinns bland annat ”Songes” och en rad arbeten som trycks för första gången. Den skiljer sig till stora delar från den så kallade duodesupplagan av ”Törnrosens bok”, vilken delvis utkom parallellt 1832-51.

Newcastle, R. Ward, 1862. Large 8vo. XIX,(1 blank),344 pp. With numerous wood engravings. Uncut in contemporary full green morocco, covers ruled in gilt. Spine in compartments with raised bands, attractively tooled and lettered in gilt, with elaborate inner gilt dentelles and moiré silk pastedowns. Top edge gilt (R. T. Harris, Exeter). Spine a little sunned, with a few minor scratches to covers. Extremities slightly rubbed and worn. Aside from some light marginal browning, clean and fresh, and an attractive copy. From the library of Gunnar Brusewitz with his bookplate. Tattersfield Thomas Bewick 2:379. Westwood & Satchell Bibliotheca piscatoria 31. First edition of this detailed autobiography of the man considered by many to be the father of English wood engraving. One of the greatest English natural history illustrators, and certainly one of the most famous, Bewick’s ”General History of Quadrupeds” and ”History of British Birds” were not only seminal natural history works, but also notable works of art. Through his numerous engravings, Bewick brought nature to life in a way not seen before and revived the nearly forgotten art of wood engraving. In the numerous vignettes and tailpieces which adorned the books, he portrayed a seemingly idyllic countrylife. Bewick wrote the present work for his daughter Jane. Parallel to its writing, he planned and executed the illustrations, but passed away before he could get it under the press. The cut of the funeral procession on p. 286 is thought to be the last cut engraved by him. Many tried to convince Jane to publish the book in the years and decades that followed, but she guarded it jealously. By the late 1850s she begun to fear that the Memoir would be ”mangled by others after her decease”, and decided to publish it after some heavy editing both by herself and the publisher. The unfortunate editing left the book, in Tattersfield’s words, ”a hotchpotch of illustrations, with the appendix of cuts for the ’History of British Fishes’ (plus three small cuts for a long-superseded edition of ’Robin Hood’) providing a disappointing conclusion.”

Sthlm, H. A. Nordström, 1808. 8:o. Porträtt,(8),136 s. + porträtt,102,(10) s. & 2 grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Ryggen lätt nött och med mindre fläckar. Linné den äldres porträtt lätt solkigt, Linné den yngres ngt lagerfläckigt och med en liten bläckplump nedtill. Titelbladen ngt bruntonade och inlagan till del I delvis ngt lagerfläckig. Mindre fläck i texten i del II på s. 5 och liten reva i yttre marginalen på s. 49. De två avslutande planscherna med obetydlig missfärgning som tillkommit vid tryckningen då kopparplåtarna antagligen ej varit ordentligt rengjorda. Med L. F. Rääfs exlibris. Soulsby 2647. De två avdelningarna har deltiteln ”von Linné den äldre” respektive ”von Linné den yngre”. Första delen återger det äreminne som hölls på Växjö gymnasium i samband med 100-årsjubiléet av Linnés födelse. Andra delen inleds med en minnesteckning över Linné d.y. och följs av ”Historiska upplysningar till Carl von Linné den äldres lefverne”. Författaren var lärjunge och vän till familjen och hade under 1770-talet disputerat för Linné. Porträttet av Linné, graverat av Akrel efter Kraffts förlaga, har Linnés vapensköld avdraget i nedre marginalen från en mindre plåt. Den sista planschen föreställer fyra olika Linnémedaljer.

Sthlm, f.d. Kongl. tryckeriet, 1773. 8:o. 64 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Delvis lagerfläckig. Några små rostfläckar på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 754, noten, för originalet ”Memoire sur les samojedes et les lappons” som utkom i Königsberg 1762. Översatt av Samuel Loenbom. T. M. von Klingstedt (1730-86) var ryskt statsråd och hans arbete rör huvudsakligen samer och samojeder på ryskt territorium. Klingstedt argumenterar bland annat för att samerna härstammar från finnarna, medan samojederna är ett tartariskt folkslag.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Två trevliga blåmarmorerade pappbd med guldlinjerad rygg och benvita titeletiketter (Johanna Röjgård). Övre stänkta snitt, i övrigt oskuren inlaga. I första delen är den yttersta delen av de övre yttre hörnen bortrivna fram till s. 39 och det nedre hörnet på s. 49. Nagg och smårevor i yttermarginalen på s. 193. I andra delen fuktfläckar i nedre hörnet fram till s. 10 och sporadiskt därefter. Även fuktfläckar upptill i yttermarginalen på s. 111-16. En reva i nedre hörnet på s. 121. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska.

Göteborg, I. Smitt, 1776. 8:o. (16),536,(29,1 blank,9) s. Med träsnittsillustrationer i texten. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind och gråbeige titeletikett. Stänkta snitt. Klistermarmorerade pärmsidor. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar. Lite sotig i marginalerna på sina håll, t.ex. på s. 150. Ett mindre hål med små bokstavsförluster på s. 11 och pappersförorening i texten på s. 87. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. En andra upplaga utkom 1799. Innehåller även ett kapitel om potatisplantering och ett tillägg ”Ritningar på några machiner” om åtta sidor med tre helsides träsnitt. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. (10),168 s. Hårt nött hfrbd från 1830-talet med guldornerad rygg. Sprucken i frampärmens fals så att hela frampärmen håller på att lossna. Solkiga snitt. Försättsbladet är urrivet. Inlagan inlednings- och avslutningsvis med en del fläckar. Det smutsiga titelbladet med pappersförlust i marginalen. Interfolierad med många nära samtida anteckningar. Med N. Paulssons lite senare namnteckning på frampärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1567. Detta exemplar med ett sällan förekommande fyrsidigt register medbundet i början. Den första upplagan utkom 1794. Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821. De relativt omfattande anteckningarna i detta exemplar är kommentarer till texten. I flera av dessa hänvisas till hovstallmästare Claes Adam Ehrengranats åsikter i frågan. Ehrengranat (1781-1842) publicerade bland annat ”Hasledens byggnad, fel och fullkomligheter” (1809) och ”Om hästars rörelser i deras samband med ridkonsten” (1818).

Paris & Dijon, Guillyn & F. Desventes, 1756. 12:o. XLIV,178 + (4),238,(2) s. Ngt nött samtida marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och röda snitt samt kantförgyllning. Ryggen lite defekt nederst. Ett par småfläckar på den främre pärmen. Småskavanker på pärmarnas insidor. En liten fuktfläck i övre marginalen på titelbladet fram till s. 120 och ett mindre hål i övre marginalen på s. IX-XI, båda i del I. Med en gammal namnteckning, Chalette, på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1616, noten. Översatt av Poholi enligt Barbier. Det svenska originalets titel lyder ”Utförlig och omständelig underrättelse om fullgoda fårs ans och skötsel” och utkom i Stockholm 1752. Hastfers fårböcker översattes även till danska, tyska och isländska! Till Island reste han på en studieresa bekostad av danska regeringen och han erhöll senare pension från Danmark för sina insatser för fårskötseln.

Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 144 s. & 3 grav. plr varav 2 utvikbara. + HÅRLEMAN, CARL. Zwote Reise durch einige schwedische Provinzen. Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 300,(4 blanka) s. & 6 utvikbara grav. plr. Träsnittsillustrationer i texten på s. 36 i del I och på s. 27 och 222 i del II. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Ryggen hårt blekt och delvis fläckig samt lite nött och med obetydligt nagg i ryggändarna. En tre cm reva nedtill i främre ytterfalsen p.g.a. mask. Främre nedre pärmhörnet med mindre skada. Inlagan med spridda småfläckar. Flera veck i övre hörnet på s. 69-80 i första resan och några lätt vikta hörn mot slutet av andra resan. Gammal bläcknumrering ”6, 486” på första titelbladet. Bring Itineraria svecana 163 respektive 167. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265, noten, för det första arbetet. Den tredje resan blev aldrig översatt. Den tyska översättningen av första resan trycktes första gången 1751. I första delen återfinns en plansch med en vy och en karta över Trollhättan samt profilritningar av de tre slussarna, som inte finns i den svenska upplagan även om en annons i ”Lärda tidningar” 1752 utlovade en sådan. Andra delen innehåller bland annat en plansch föreställande en runsten i Ramlösa och en karta över Hjälmare kanal.

Åbo, J. C. Winter, 1679. 4:o. (16),440,1-392,1-296,(40) s. Samtida nött och hårt solkat pergamentband. Rödstänkta solkiga snitt. Falsarnas spruckna och lagade med underliggande klot i modern tid. Sprickor i innerfalsarna men häftningen är stadig. Försättsblad urrivet. De första tjugo sidorna lite solkiga och naggade. Spridda fukt- och bläckfläckar. Ställvis lagerfläckig, några blad hårdare. Några vikta hörn. Lite maskhål i marginalen på några ställen. Sista arkets fyra blad delvis loss. På eftersättsbladet i bläck ”dena bok till hörer mig Johanes Jons son Berg getinge den 10 mars 1845” följd av en lång kristlig anteckning. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 442-443. I början dedikation till Karl XI, följd av ett blad ”Godh christen läsare” av Åbobiskopen Johannes Gezelius. De sista fyra opaginerade bladen är ”En ingångz predikan til then h. Psaltaren”. Kellingius (död 1679) var ”äldste cappelan och siälesörjare” i Storkyrkan i Stockholm. En av hans söner var sekreterare i generalguvernementet i Finland, vilket kan förklara tryckorten.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka),615-27 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre lätt nötta stiliga samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och bruna ovala nummerskyltar. Gula snitt. Minimala revskador i rygghuvudet på de två senare volymerna. Några smånötningar på pärmpapperet på första volymen. Bortklippta försättsblad i del I och II. Bortklippta ägarmarkeringar och lagade hål där på alla tre titelbladen. Enstaka fläckar. Liten reva i övre marginalen på s. 495-96 och 607-08 i del I. Mindre brunfläck i nedre hörnet på s. 375-76 i del II. Litet marginalnagg i s. 89-90 i del III. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Med de ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Uppsala, Wahlström & Låstbom respektive Wahlström & c., 1843-46. 8:o. (4),495 + (2),558 + (2),424,423-598 s. Tre trevliga ljusbruna hfrbd från 1800-talets slut med guldornerade ryggar, röda titeletiketter och mörkgröna nummeretiketter. Ryggarna infärgade i mörkbrunt upp- och nedtill. Brunstänkta snitt. Första titelbladet något lagerfläckigt och med en avriven bit av marginalen. I tredje bandet en liten fuktrand i övre marginalen de första fyrtio sidorna. Ett fåtal spridda svaga småfläckar i övrigt. Fin svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4388. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 2706. Johan Fredrik Muncktell (1764-1848), kyrkoherde i Irsta, skriver i sitt förord att arbetet till en del bygger på biskop Herweghrs i Skaras samlingar.

Karlstad, E. Höijer respektive G. Wallencrona, 1805-15. 8:o. (8),LXXVI,135,(1) s. & 1 grav. plansch + (6),248 s. Mörkblått hfrbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg. Blågröna stänkta snitt. Ryggen med en lagad reva överst och en liten mörk fläck nederst. Liten spricka överst i främre ytterfals. Första delens titelblad med en gammal lagning i nedre yttre hörn och med en större fuktfläck. Bra inlaga med endast obetydliga lager- och småfläckar. Sista bladet i del I bruntonat och titelbladet till del II nära skuret i övre marginalen. Från G. A. Sparres bibliotek och Trolleholm. Del III saknas! Del III utkom 1816. Första delen beskriver Lurö skärgård. Den romerska pagineringsföljden upptas av en teknisk redogörelse för skeppsfart och seglation i allmänhet. Andra delen avhandlar ”Östra sjön”. Den graverade planschen i början utgörs av en dekorativ kompassros.

Sthlm, 1876. (2),55,(1 blank),XVI,(24) s. & 2 färgplr. Aningen nött men stiligt brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och övre rött snitt (Hedberg). Pärmarna aningen bågnade. Det lagade och lite solkiga främre omslaget uppklistrat och medbundet sist. Med väl utförda lagningar i yttre marginalen på s. 5-8 och I-VIII. Fläck i övre marginalen på s. (17-21). Ur Nils Fries bibliotek. Svenska slott och herrgårdar III. Omslaget numrerat 23. En stor del av upplagan förstördes i Centraltryckeriets brand i december 1875 och Björck och Börjesson som saluförde detta exemplar i sin topografikatalog 360 menade att boken hör ”till de största och mest eftersökta rariteterna i svensk topografisk litteratur”. De båda färgplanscherna föreställer ”Wijks mur” respektive ”Riddarsalen”. Med bilagor av avtryckta medeltida brev och äldre inventarielistor samt på slutet en ”förteckning å samlingarne på Wijk” över bland annat de omfattande vapen-, konst- och konsthantverkssamlingarna. De var delvis arv och delvis ihopsamlade av Gustaf von Essen (1803-74), som tog över medeltidsslottet Wik efter sin mor 1855.

Sthlm, C. Delén, 1824. Stor 12:o. (4),75 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Liten skada överst i ryggpappen. Mycket svag fuktrand i övre hörnet på s. 1-12. Fint ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 76. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 292 för första svenska upplagan som trycktes 1811 liksom andra upplagan. De tredje och fjärde svenska utgåvorna utkom 1824. Översättning av ”L’art de conserver pendant plusieurs années toutes les substances animales et végétale” (1810). Nicolas Appert (1749-1841) var fransk uppfinnare och skaparen av metoden att konservera genom att hetta upp tillslutna kärl, det vill säga den princip som den moderna konservburken bygger på. Han ger i skriften också anvisningar för hur de konserverade råvarorna sedan ska tillredas. 1795 hade Napoleons utlyst en belöning om 12000 francs till den som kunde presentera ett bättre sätt att bevara mat, något som behövdes under de långa fättågen. Appert presenterade sina förslag 1810 och vann priset i utbyte mot att han lät publicera sina rön. Arbetet fick stort inflytande och översattes till flera språk. I företalet sägs om Apperts uppfinning: ”Denna method erbjuder en säker utwäg att hela året igenom och öfwer hela riket njuta när man behagar de producter, som tillhöra blott en del deraf, utan att man behöfwer frukta att de blifwit förändrade genom afståndet af den ort eller den årstid hwarpå de wäxt.”

Leipzig, J. Wendler, 1756. 8:o. (16),240 s. Med grav. titelvinjett och slutvinjett. Samtida ljusbrunt skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och marmorerade snitt. Smal guldpräglad pärmbård. Skinnet ngt nött på binden och pärmhörnen ngt stukade. Klistermarmorerade pärminsidor och försättsblad. Bra inlaga. Första utgåvan av ”Briefe” utkom 1751 och översattes till flera språk.