Søkeresultat

Göteborg, I. Smitt, 1776. 8:o. (16),536,(29,1 blank,9) s. Med träsnittsillustrationer i texten. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind och gråbeige titeletikett. Stänkta snitt. Klistermarmorerade pärmsidor. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar. Lite sotig i marginalerna på sina håll, t.ex. på s. 150. Ett mindre hål med små bokstavsförluster på s. 11 och pappersförorening i texten på s. 87. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. En andra upplaga utkom 1799. Innehåller även ett kapitel om potatisplantering och ett tillägg ”Ritningar på några machiner” om åtta sidor med tre helsides träsnitt. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. (10),168 s. Hårt nött hfrbd från 1830-talet med guldornerad rygg. Sprucken i frampärmens fals så att hela frampärmen håller på att lossna. Solkiga snitt. Försättsbladet är urrivet. Inlagan inlednings- och avslutningsvis med en del fläckar. Det smutsiga titelbladet med pappersförlust i marginalen. Interfolierad med många nära samtida anteckningar. Med N. Paulssons lite senare namnteckning på frampärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1567. Detta exemplar med ett sällan förekommande fyrsidigt register medbundet i början. Den första upplagan utkom 1794. Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821. De relativt omfattande anteckningarna i detta exemplar är kommentarer till texten. I flera av dessa hänvisas till hovstallmästare Claes Adam Ehrengranats åsikter i frågan. Ehrengranat (1781-1842) publicerade bland annat ”Hasledens byggnad, fel och fullkomligheter” (1809) och ”Om hästars rörelser i deras samband med ridkonsten” (1818).

Paris & Dijon, Guillyn & F. Desventes, 1756. 12:o. XLIV,178 + (4),238,(2) s. Ngt nött samtida marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och röda snitt samt kantförgyllning. Ryggen lite defekt nederst. Ett par småfläckar på den främre pärmen. Småskavanker på pärmarnas insidor. En liten fuktfläck i övre marginalen på titelbladet fram till s. 120 och ett mindre hål i övre marginalen på s. IX-XI, båda i del I. Med en gammal namnteckning, Chalette, på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1616, noten. Översatt av Poholi enligt Barbier. Det svenska originalets titel lyder ”Utförlig och omständelig underrättelse om fullgoda fårs ans och skötsel” och utkom i Stockholm 1752. Hastfers fårböcker översattes även till danska, tyska och isländska! Till Island reste han på en studieresa bekostad av danska regeringen och han erhöll senare pension från Danmark för sina insatser för fårskötseln.

Paris, C. F. Cramer, 1801. Front,(4),190,(1) s. Häftad i lätt nött och lite solkigt rödgrått pappomslag från 1900-talets början med ursprunglig tryckt ryggtiteletikett med texten: ”Lettres d’un danois”. Oskuren och delvis ouppskuren. Några spridda lagerfläckar. Med Rosenørn-Lehns stpl på titelbladet och Torben Holck Coldings namnteckning på bakre omslags insida. Bra ex. Frontespisen med Napoleon på en segervagn i antik stil graverad av Barthelémy Roger efter en förlaga av Pierre Paul Prud’hon som tillhörde författaren och ställts ut på salongen 1801. Tönnes Christian Bruun Neergaard (1776-1824) var dansk kammarherre och godsägare samt konstsamlare. Han gjorde omfattande resor i Europa och bodde långa tider i Paris.

Uppsala, J. Edmans enka, 1792. 8:o. (8),358,(10) s. & 2 utvikbara grav. plr. Alrotsmarmorerat skinnbd från början av 1900-talet med svagt upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett samt guldpräglade pärmbårder. Ryggen ngt blekt och med ytliga sprickor och repor, bl.a. ovanför titeletiketten. Främre yttre fals sprucken. Inlagan oskuren och interfolierad med kvartoblad i samtiden. Samtida trevliga anteckningar i marginalerna och på de interfolierade bladen. En och annan bläckplump i marginalen och den sista planschen med bläckfläckar i de övre och nedre hörnen. Stort och intressant exemplar med H. Kugelbergs namnteckning daterad Uppsala 1792 och Thorbjörn Hwass exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Andra upplagan utkom 1798 och den tredje, utökad med norska växter, 1816. Dalslänningen Thorbjörn Hwass (1852-1927) var läkare och professor i nervsjukdomar.

Åbo, J. C. Winter, 1679. 4:o. (16),440,1-392,1-296,(40) s. Samtida nött och hårt solkat pergamentband. Rödstänkta solkiga snitt. Falsarnas spruckna och lagade med underliggande klot i modern tid. Sprickor i innerfalsarna men häftningen är stadig. Försättsblad urrivet. De första tjugo sidorna lite solkiga och naggade. Spridda fukt- och bläckfläckar. Ställvis lagerfläckig, några blad hårdare. Några vikta hörn. Lite maskhål i marginalen på några ställen. Sista arkets fyra blad delvis loss. På eftersättsbladet i bläck ”dena bok till hörer mig Johanes Jons son Berg getinge den 10 mars 1845” följd av en lång kristlig anteckning. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 442-443. I början dedikation till Karl XI, följd av ett blad ”Godh christen läsare” av Åbobiskopen Johannes Gezelius. De sista fyra opaginerade bladen är ”En ingångz predikan til then h. Psaltaren”. Kellingius (död 1679) var ”äldste cappelan och siälesörjare” i Storkyrkan i Stockholm. En av hans söner var sekreterare i generalguvernementet i Finland, vilket kan förklara tryckorten.

Sthlm, C. Stolpe, 1768. 8:o. (22),351,(17) s. & 4 grav. plr. Trevligt lätt nött hfrbd från omkring 1830 med guldornerad och rikt blinddekorerad rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen något blekt och med några obetydliga småfläckar samt ytlig sprickbildning i skinnet vid främre ytterfalsen och överst i bakre. Enstaka småfläckar. Lagning i marginalen på två blad i registret. Överklistrad äldre namnteckning på titelbladet. Med Gustav Oxenstiernas exlibris och Uppsala universitetsbiblioteks diskreta duplettanteckning i blyerts. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1280. Planscherna avbildar en rad trädgårdsredskap och olika sätt att beskära trän. Ett bihang utkom 1782. Anders Lissander (1705-86) antogs 1730 i Krigskollegiet i Stockholm och blev 1747 kommissarie i rikets ständers Manufakturkontor som dock upplöstes 1766. 1770 blev han kommersråd. Lissander var en mångsysslare som bland annat gav ut flera praktiska småskrifter i lanthushållning och även gjorde en insats som pionjär inom försäkringsväsendet. Han tillhörde kretsen kring Bellman och var skaldens främsta gynnare under 1760-talet. Gustav Oxenstierna (1793-1860) donerade sitt och sin faders, skalden J. G. Oxenstiernas, bibliotek till Uppsala universitetsbibliotek.

Köpenhamn, 1924-35. (10),544 + (4),489 + (4),514 + (4),495 + (4),481 + (4),486,(1) + (4),473,(1) + (4),452 + (6),390 + IX,(3),532,(1) + IX,(3),549 + (10),374 s. Tolv hklbd med lätt nötta titel- och deltiteletiketter. Omslagen medbundna. Några av pärmarna aningen bågnade. Med Gustaf Rudbecks exlibris och namnteckning. De tre sista delarna innehåller en Holbergbibliografi. Ett tunt supplementhäfte som utkom 1939 saknas här. Ett standardreferensverk rörande äldre dansk litteratur.

Dublin, 1721. 8:o. (4),88 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + (SALLENGRE, ALBERT-HENRI de) Recuil de pieces serieuses, comiques, et burlesque. U.o., 1721. 8:o. (2),172,283-92,(4) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, blekt röd titeletikett och rödstänkta snitt. Skinnet torrt och flagigt, ryggen blekt, flammig och med liten skada upptill. Bra inlaga med några enstaka fläckar, i det första arbetet på s. 55-56 och 84-86, den senare med några bokstavsförluster. Från Biby. Teerink Bibliography of Jonathan Swift 262 för det första arbetet som är en bearbetning utförd av René Macé av Jonathan Swifts ”Tale of a tub”. Att tryckorten skulle vara Dublin är tveksamt, snarare Haag. Hoppet i pagineringen i det sista arbetet beror på slarv vid sättningen.

Sthlm, H. A. Nordström, 1808. 8:o. Porträtt,(8),136 s. + porträtt,102,(10) s. & 2 grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Ryggen lätt nött och med mindre fläckar. Linné den äldres porträtt lätt solkigt, Linné den yngres ngt lagerfläckigt och med en liten bläckplump nedtill. Titelbladen ngt bruntonade och inlagan till del I delvis ngt lagerfläckig. Mindre fläck i texten i del II på s. 5 och liten reva i yttre marginalen på s. 49. De två avslutande planscherna med obetydlig missfärgning som tillkommit vid tryckningen då kopparplåtarna antagligen ej varit ordentligt rengjorda. Med L. F. Rääfs exlibris. Soulsby 2647. De två avdelningarna har deltiteln ”von Linné den äldre” respektive ”von Linné den yngre”. Första delen återger det äreminne som hölls på Växjö gymnasium i samband med 100-årsjubiléet av Linnés födelse. Andra delen inleds med en minnesteckning över Linné d.y. och följs av ”Historiska upplysningar till Carl von Linné den äldres lefverne”. Författaren var lärjunge och vän till familjen och hade under 1770-talet disputerat för Linné. Porträttet av Linné, graverat av Akrel efter Kraffts förlaga, har Linnés vapensköld avdraget i nedre marginalen från en mindre plåt. Den sista planschen föreställer fyra olika Linnémedaljer.

Sthlm, f.d. Kongl. tryckeriet, 1773. 8:o. 64 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Delvis lagerfläckig. Några små rostfläckar på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 754, noten, för originalet ”Memoire sur les samojedes et les lappons” som utkom i Königsberg 1762. Översatt av Samuel Loenbom. T. M. von Klingstedt (1730-86) var ryskt statsråd och hans arbete rör huvudsakligen samer och samojeder på ryskt territorium. Klingstedt argumenterar bland annat för att samerna härstammar från finnarna, medan samojederna är ett tartariskt folkslag.

Sthlm, I. Meurer, 1667. 4:o. Extra titelblad med typtryck och gravyr,(6),274,(2) s. Med träsnittsporträtt av Luther på titelbladets baksida. Samtida något solkigt pergamentbd på träpärmar. För- och eftersättspapper har lossnat från pärmarnas insidor, men allt sitter fint ihop. Fuktfläck på eftersättsbladet. Enstaka småfläckar. Liten reva i titelbladets nedre marginal. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-tal 549. Bibliotheca Rudbeckiana 550 enligt vilken större delen av upplagan trycktes på papper utan vattenmärke och endast en liten del av upplagan trycktes på bättre papper med narrkåpa som vattenmärke. I föreliggande exemplar har de första arken ett vattenmärke i form av ett krönt vapen, medan övriga ark saknar vattenmärke. Gravyren är signerad av Wolffgang Hartmann, en tyskfödd kopparstickare som dog 1663, troligen i Stockholm. Han kom till Sverige omkring 1643-44 och återkom i flera omgångar. Bland böcker han illustrerade kan nämnas Gyllenhielms ”Konung Davidz psaltare”, Mollets trädgårdsbok och Keysers vapenbok. Detta är första upplagan på svenska av Luthers stora katekes. Petrus Rudbeckius (1629-1701) var son till Johannes Rudbeckius och professor i Uppsala samt slutligen biskop i Skara 1692.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII,(4) s. & plr + (2),IV,528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. I-II. Uppsala, 1942-46. (2),XI,(5) s.,1038 spalter,(3) s.,1039-1080 spalter. Fyra eleganta bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt blindpressade ryggar och övre röda snitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1935 respektive 1956). Alla häftesomslag medbundna i del I, ett främre i del II och alla i 1600-talsdelen. Obetydligt nötta band och de två mittenvolymerna med lite mörknade ryggar. Med dedikation till Gustaf Adde i den andra volymen och hans exlibris med initialerna GA i andra och tredje volymerna. Med Rolf Norbergs exlibris. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1699. Delarna I-III med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer. Gustaf Adde (1875-1949) var förste bibliotekarie vid Kungliga biblioteket och avtackas i förordet till del I och II för både bidrag och korrekturläsning. Han har uppenbarligen låtit binda del II-III 1935 och nästa ägare har sedan 1952 kompletteringsbundit del I och 1600-talsdelen, vilket skett med exakt samma stämplar. Däremot är skinnets nyans lätt avvikande och stämplarna på de båda äldre volymerna lite kraftfullare anbringade.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1861. Tvär-4:o. (4),47 s. & 20 litograferade plr & 2 utvikbara litograferade och delvis handkolorerade kartor. Brunt oklbd med blindtryckta ramverk på pärmarna och guldtryckt titel på frampärmen. Lite nött i ryggändarna. Textbladen till stor del lagerfläckiga. Planscherna med en del lagerläckar. Den första kartan ojämnt bruntonad och den andra kartan lite fläckig. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 411. Brage Skrivet om Göta kanal 355. Denna första serie var allt som utkom. Planscherna avbildar Stockholm, Södertälje, Stegeborg, Mem, Söderköping, slussarna vid Berg, Vreta kloster, Borenhult, Motala verkstad, Motala, Vadstena, Sjötorp, Läckö slott, Vänersborg, Halleberg och Hunneberg, Trollhättan, slussarna vid Trollhättan, Lilla Edet, Bohus och Kungälv samt Göteborg. Planscherna är tecknade av Herman Carl Siegumfeldt och texten skriven av Frans Hedberg.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Liten reva nedtill i ryggen. Några småfläckar. Med F. F. Cedergreens stpl på titelbladet. a Variantupplaga där satsen komprimerats något för att rymmas på fyra sidor. Skrevs i anledning av truppernas avseglande till Finland och kriget mot Ryssland. F. F. Cedergreen (1781-1842) var boktryckare och bokhandlare i Kristianstad samt grundade ”Kristianstads tidning” 1810. Det är möjligt att hans stämpel indikerade att han hade någon typ av lånebibliotek.

Uppsala, typis J. H. Werneri, 1706. 8:o. (4),142,(2 blanka) s. Lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt samt turkmarmorerat pärmpapper. Eftersättsbladet bortrivet. Enstaka understrykningar och marginalanteckningar. Lite utsmetad tusch i texten på s. 40-41 och en pappersförlust i yttermarginalen på s. 55. En fuktfläck upptill i inre marginalen, i den övre och texten på s. 84-100. En förvärvsanteckning på bakre pärmens insida daterad i Stockholm den 4 november 1726. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Trevligt ex! Rålamb Swedish contributions to classical philology 178. Den svenska utgåvan ombesörjd av Johan Arent Bellman och med ett förord av honom daterat Uppsala den 16 november 1706.

Sthlm, P. Sohm, 1808. Liten 8:o. 14 s. Hklbd från början av 1900-talet med ny röd titeletikett och gammalt grönt glanspapper på pärmarna. Ett gammalt gråpappersomslag medbundet. Några småfläckar. Samtida anteckning på titelbladets baksida och datering ”aug.” på s. 7. Titelsidan med en samtida oval svartstpl med initialerna ”JEÖ”. Fint ex. med Arthur Sjögrens exlibris. Bibliotheca Walleriana 2914. En ny upplaga utkom 1811. Apparaten, som uppfunnits av den engelska militärläkaren Gorcy, skulle göra det möjligt att upptäcka eventuellt skendöda genom att med hjälp av ett par bälgar tömma lungorna på ”qväfgas [...] utur lungorna” och med den andra bälgen fylla lungorna med ”lifsluft”. Att ”lifs-pusten” faktiskt fungerade, intygas av A. N. Edelcrantz och H. Nicander och den ”som ej har råd att köpa lifs-pusten, kan densamma till låns bekomma, emot billig vedergällning” av ”commissarie Fahlman”. Arbetet avslutas med en lista på de som redan beställt apparaten för 8 rdr bco. Bland beställarna märks Brahe, Brinkman, Fersen, C. Fleming, S. G. Hermelin, J. G. Oxenstierna, L. M. Philipson, Z. Strindberg och S. af Ugglas.

Paris, P. Renouard, 1825. 8:o. Litograferat porträtt,(4),XXXV,(1),200 s. & 1 utvikbar faksimilplansch med handskriftsprov. Genomgående tryckt i rött och svart samt med dekorativa ramverk. Stiligt samtida rött marokängbd med guldornerad rygg, guldpräglade pärmbårder och hörnstämplar. En liten pappersetikett med påstämplat nummer upptill på ryggen. Bandet med smärre nötningar på sina håll. Oskuren inlaga på fint papper som mestadels är ouppskuren efter s. 69. Några små solkfläckar på s. 37, 105, 116-17 och 192-93. Sidorna 161-64 hämtade ur ett annat ex. Med Anselm van den Bogaerdes dekorativa exlibris. Från Ericsberg. Tryckt i liten upplaga. Trycktes första gången i Arckenholtz ”Memoires”. Carl Bildt gav ut verket igen i Stockholm 1906. Planschen är ett faksimil av ett egenhändigt brev från Kristina till Frankrikes drottning 1647.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. (6),171 s. Fint stänkdekorerat pappbd med beige titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Titelbladet med beskuren samtida namnteckning. Bra ex. Första svenska upplagan utkom 1752. Översatt av M. A. Ungern von Sternberg. Detta är den första mera omfattande skriften om ridkonst på svenska. Claude Bourgelat (1712-79) var veterinär, medlem av franska vetenskapsakademien och anses vara grundaren av den franska veterinärutbildningen. Utöver åtskilliga böcker om djur, och framför allt hästar, författade han en utbildningsstadga för de franska veterinärskolorna samt flera artiklar för Diderots ”Encyclopedie”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1819. 8:o. (2),XIII,(3),172,(1) s. Samtida lätt nött vinrött halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg och enkel pärmdekor på de röda mönsterpressade pärmpappret. Helt guldsnitt. Ryggen delvis sprucken med visst bortfall i bakre falsen. Enstaka obetydliga fläckar. Med två stämplade hyllsignum, varav det ena överklistrat, från Löberödsbiblioteket på titelbladet och Jacob Pontusson De la Gardies exlibris på titelbladets baksida. Fiske s. 118. Översatt av A. J. D. Cnattingius. Den tryckta dedikationen från översättaren är ställd till Jacob Pontusson De la Gardie. Uppenbarligen har vi att göra med själva presentationsexemplaret. Handskriften, den s.k. Uppsalaeddan, som använts vid översättningen hade skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Jacob Pontussons farfars farbror Magnus Gabriel De la Gardie.

Göteborg, A. Grefwe, 1669. 4:o. (10,2 blanka),1255,(1) + (8),1242,(1) s. Två samtida något solkiga pergamentband med handskrivna ryggtitlar. Pergamentet avrivet i kanten på andra volymens främre pärm. Ett försättsblad med avrivet hörn. Ställvis lagerfläckig i marginalerna. En fuktrand i nedre hörnet återkommer här och där i första delen. Några samtida understrykningar och ett par anteckningar på s. 1098 i första och 650 i andra delen. Några vikta hörn. Små rostfläckar på s. 331 och 970 i första samt 760 och 994 i andra delen. Latinska anteckningar om innehållet på för- och eftersättsbladen och pärmarnas insidor. Haquin C. Enekinds namnteckning daterad 1678 är på första titelbladet bortskrapad och på andra titelbladet överstruken. Ett mindre överstruket monogram på båda titelbladen. Frampärmarnas insidor med raderat namn. Fin svit. En lika omfångsrik tredje del utkom samma år men saknas här. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 81. Billovius (cirka 1620-69) var kyrkoherde i Örebro och hertig Johan Adolfs hovpredikant. I de tryckta dedikationerna skriver Amund Grefwe utförligt om sina olyckor, bland annat med bränder och förlorade båtlaster. Haquin Enekind (1640-97) var verksam vid Linköpings skola från 1671, prästvigdes 1673 och blev hospitalspredikant i Linköping från 1689.

Sthlm, C. Deléen respektive C. F. Marquard, 1806-08. 8:o. (12),276,(1) + (8),LVIII,498,(2) s. Två ngt nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar och bruna titel- respektive runda deltiteletiketter i glättad papp. Gula snitt med olika nyans mellan banden. Titeletiketterna obetydligt naggade, ryggarna med några skrapmärken och ryggen till del I med en mindre fläck. Del I bitvis ngt lagerfläckig, del II endast med enstaka lagerfläckar. Bra ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1806:1 respektive 1808:1. Bibliotheca Walleriana 11075. En översättning i utdrag till engelska utkom 1813, ”A view of the progress and present state of animal chemistry”. Berzelius var en viktig pionjär inom den så kallade djurkemien, det vill säga de kemiska processer som äger rum i levande kroppar. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Till en början ägnade han sig företrädesvis åt den fysiologiska kemien. Redan 1806 hade han utgivit första delen av sina »Föreläsningar i djurkemien». Då emellertid de tidigare arbeten av andra, varpå han i förstone ville grunda sin framställning, befunnes vara både få och bristfälliga, fann han sig föranlåten att själv företaga ett stort antal analytiska undersökningar av olika animaliska ämnen. Resultaten av dessa undersökningar finnas nedlagda dels i senare delen av »Föreläsningar i djurkemien» (1808), dels i åtskilliga smärre avhandlingar, såsom »Om djurkemiens framsteg» (1810) m.fl. De representera ett värdefullt pioniärarbete på ett vanskligt och dittills föga bearbetat område. Så stort var i själva verket B:s intresse för djurkemien, att denna antagligen för all framtid hade förblivit hans huvudstudium, därest icke vid undervisningen även bristen på en användbar lärobok i den allmänna kemien gjort sig kännbar”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (4),LII,314,(2) s. & 3 utvikbara litograferade plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Nött svart samtida hfrbd med guldlinjerad rygg. Blåstänkta snitt. Hårt nötta men hela ytterfalsar. Innerfalsarna med sprickor. Två små marginallagningar upptill på andra bladet. Enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck på s. 16-17. Några marginalnaggar. Några handskrivna klamrar och ”obs” i marginalerna. Plansch 2 med lång reva i en vikning och plansch 3 nästan loss. Med H. Schveders namnteckning. Schreber Svenska jaktens litteratur 80: ”en värdefull avhandling”. Planscherna tryckta hos Scheéle efter förlagor av Utterman. Jaktgevär avhandlas på sidorna 98-142 och 313-14. Författarnamnet på titelbladet är dennes autograf i faksimil. Hans Schveder (1791-1871) var verksam i Karlskrona och en av Blekingska jägareförbundets stiftare 1832. I Sjöströms ”Blekingska nationen” återfinns följande minnesbild: ”Han har alltid varit mycket road af jakt och fiske och tillbragt många timmar af sitt lif i skogen och på sjön. När han bodde i Carlskrona, hade han alltid flere prydliga båtar. Ännu på sin ålderdom både jagar och fiskar han, när gikten så tillåter”.

London, printed for W. Strahan; and T. Cadell in the Strand, 1775. 8vo. (2),384,(1,3 blank) pp. 20th-century tan half calf over marbled boards, spine in compartments with raised bands, ruled in gilt with red title label. Some light marginal soiling and occasional spotting. With the signature of W. C. Jackson in pencil dated 1874 and Gunnar Brusewitz’s bookplate. Fleeman A bibliography of the works of Samuel Johnson 75.1J/1a. Cox A reference guide to the literature of travel III:25. First edition, first issue with the 12-line errata, leaves D8 and U4 cancels, but with the uncorrected page number of 226 on p. 296. In our copy the errata leaf is bound at the end. Johnson’s famous travel book, documenting the author’s 83-day long tour through Scotland, concentrating upon the western highlands and islands, but also taking in much of the rest of the country. The 63-year-old Johnson’s travelling companion was the 32-year-old James Boswell, who also subsequently wrote an account of the trip, published in 1785 as ”A Journal of a Tour to the Hebrides.” The journey was first suggested by Boswell in 1763, ”in a private room at the Turk’s Head coffee-house in the Strand”, but it was ten years before it was accomplished. The book is no mere excercise in autobiography: Johnson was at pains to discover facts about the country through which he passed, and to provide as full an account as possible of the places and customs of Scotland, for an English readership to whom much about their northern neighbours remained unknown. As for its publication, Cox writes that ”Few books of travel were more eagerly awaited than Johnson’s and few crackled more loudly in the flames of controversy.”