Søkeresultat

Uppsala, E. Matzson, 1624. 4:o. (16) s. Med ett träsnitt på titelsidan föreställande stora riksvapnet med vasakärven som hjärtvapen och hållet av två vildmän. Häftad i grått omslag från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett på framsidan. Den delvis oskurna inlagan ställvis lager- och fuktfläckig. Sista bladet med några veck. Titelsidan med Warmholtznotering överst och tillskriven datering. Namnteckning Ol. Sundel nedtill på titelbladet. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9152. Finns i minst två olika tryck, detta är av allt att döma det första. Utfärdad den 31 augusti 1624. I syfte att stärka bildningen i riket och göra landets enda universitet självförsörjande donerade Gustav II Adolf en mängd av sina ärvda gods i Uppland och Västmanland till Uppsala universitet. Den årliga avkastningen var vid denna tid 10350 daler till vilka tillkom kyrkotiondena från åtta socknar. Dessa medel finansierade huvuddelen av universitetets verksamhet långt in på 1800-talet och fortfarande ägs dessa donationsgårdar av Uppsala universitet. Olof Sundel (1764-1829) blev student i Uppsala 1785, filosofie magister 1791 och fick samma år anställning vid Riksarkivet. Där tjänstgjorde han som kanslist, aktuarie och sekreterare. Sundel var även amanuens vid Vitterhetsakademien och stor boksamlare.

Sthlm, Wennberg & compagnie, 1780. 8:o. 23 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet med lagad reva i inre marginalen och liten reva upptill. Pappersförtunning i sista bladet har orsakat ett litet hål vid impressum. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 110. Utgiven på J. C. Holmbergs förlag. ”Imellan Arabien och norra udden af Persiska wiken är et underjordiskt land av omätelig widd, wid namn Catacombe”. Peter Fredell (1754-88) prästvigdes i Skara 1776, blev kyrkoherde i Adolf Fredrik i Stockholm 1782 och kyrkoherde i Lovö kyrka 1786. Utnämndes till kyrkoherde i Tranemo 1788, men avled på Drottningholm före tillträdet. ”Fredell utnämndes till kyrkoherde i Tranemo emedan han på grund av besynnerligheter i lära och leverne ej ansågs vara lämplig till kyrkoherde i Adolf Fredrik” enligt Gunnar Hellström ”Stockholms stads herdaminne”. Sarah Ljungquist behandlar skriften i ”Den litterära utopin och dystopin i Sverige” och menar att den ”till största delen är en dystopisk skildring av en fördärvad värld”. Den är enligt henne ”en mycket kraftfull kritik mot kyrkans dogmatism i det sena 1700-talets Sverige. i sin text vänder sig Fredell utan förbarmande emot såväl etablerade trosriktningar som statskyrkor och förespråkar istället en mysticitisk hållning till andligheten”.

Linköping, C. Günther, 1642. 4:o. (16),37,40-41,40-275,278-98,300-62,362-842,(12) s. Träsnittsillustrationer på s. 792-93. Samtida stiligt marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Pärmarna med dubbla smala guldpressade ramlinjer. Ryggen ytligt sprucken och ryggskinnet skadat överst. Pärmhörnen nötta och delvis lite defekta. Enstaka lager- och småfläckar. Med några bevarade råkanter. Titelbladet med en gammal lagad reva tvärs över med smärre textförluster. Även större lagningar på s. 556-58, 565-66 och 573-74, delvis med förlust av pagineringen. Ett mindre hål i yttermarginalen på s. 791. Saknar som ofta den lilla gravyren som ska vara inklistrad på s. 70. Med J. O. Nauclérs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 40. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1649. Åhlén & Åhlen Censur och tryckfrihet 16.28. Sidorna 663-66 drogs in och trycktes om, här föreligger de dock i original. Företalet utkom även särskilt under titeln ”De utilitate historiæ ecclesiasticæ [...] Suio-Gothorum” (Linköping, 1641) som disputation vid Jönköpings skola. Träsnitten föreställer missbildade människor och djur födda vid tiden för Gustav II Adolfs begravning. Johannes, eller Jöns, Baazius (1581-1649) var vid tiden för utgivandet av detta arbete kyrkoherde i Jönköping och kom att avsluta sin karriär med en kort period som biskop i Växjö. I sin samtid ådrog sig Baazius en hel del uppmärksamhet genom sitt deltagande i den kyrkopolitiska striden kring Gustav II Adolfs förslag om en kyrklig överstyrelse, vilken skulle anslutas till de övriga centrala myndigheterna för rikets styrelse. Baazius var en flitig författare och hans viktigaste verk är denna svenska kyrkohistoria från äldsta tid fram till tryckåret. Det tillkom på Johan Skyttes initiativ och författaruppdraget utdelades av Kristinas förmyndarregering. Invävt i texten är ett stort antal avtryckta källor, av vilka en del bara är kända genom detta verk. Intresse ägnas även runorna och det svenska språkets utveckling. Boktryckaren Christopher Günther var verksam i Kalmar 1626-35 och sedan i Linköping 1636-54. Han var de båda städernas första boktryckare.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Två trevliga blåmarmorerade pappbd med guldlinjerad rygg och benvita titeletiketter (Johanna Röjgård). Övre stänkta snitt, i övrigt oskuren inlaga. I första delen är den yttersta delen av de övre yttre hörnen bortrivna fram till s. 39 och det nedre hörnet på s. 49. Nagg och smårevor i yttermarginalen på s. 193. I andra delen fuktfläckar i nedre hörnet fram till s. 10 och sporadiskt därefter. Även fuktfläckar upptill i yttermarginalen på s. 111-16. En reva i nedre hörnet på s. 121. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska.

U.o., 1785. 8:o. IV,358 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + IV,383 + IV,326 s. Tre vackra samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter och röda snitt. Titeletiketterna något blekta. Pärmarna till del I och II med spår av ytliga maskangrepp. Bakre pärmen till del I med en del små ljusa fläckar. Inlagorna med sporadiska lagerfläckar. Enstaka små fuktfläckar i övre marginalen i del I och i del II på s. 169-92 och sporadiskt därefter. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 326 i del I. En fin svit från Ericsberg. Jmfr Goldsmith’s library of economic literature 13050. Första upplagan utkom 1784 och på kort tid ska 80000 exemplar ha tryckts och sålts. Jacques Necker (1732-1804), var finansminister under Ludvig XVI från 1776-81 och åter från 1788 till den 11 juli 1789, då han blev avskedad; av många ansett som den tändande gnistan till franska revolutionens utbrott den 14 juli 1789. Jacques Neckers dotter, Anne Louise Germaine, känd som författarinnan Germaine de Staël, var fr.o.m. 1786 gift med den svenska ambassadören Eric Magnus Staël von Holstein.

Paris, C. F. Cramer, 1801. Front,(4),190,(1) s. Häftad i lätt nött och lite solkigt rödgrått pappomslag från 1900-talets början med ursprunglig tryckt ryggtiteletikett med texten: ”Lettres d’un danois”. Oskuren och delvis ouppskuren. Några spridda lagerfläckar. Med Rosenørn-Lehns stpl på titelbladet och Torben Holck Coldings namnteckning på bakre omslags insida. Bra ex. Frontespisen med Napoleon på en segervagn i antik stil graverad av Barthelémy Roger efter en förlaga av Pierre Paul Prud’hon som tillhörde författaren och ställts ut på salongen 1801. Tönnes Christian Bruun Neergaard (1776-1824) var dansk kammarherre och godsägare samt konstsamlare. Han gjorde omfattande resor i Europa och bodde långa tider i Paris.

Uppsala, J. Edmans enka, 1792. 8:o. (8),358,(10) s. & 2 utvikbara grav. plr. Alrotsmarmorerat skinnbd från början av 1900-talet med svagt upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett samt guldpräglade pärmbårder. Ryggen ngt blekt och med ytliga sprickor och repor, bl.a. ovanför titeletiketten. Främre yttre fals sprucken. Inlagan oskuren och interfolierad med kvartoblad i samtiden. Samtida trevliga anteckningar i marginalerna och på de interfolierade bladen. En och annan bläckplump i marginalen och den sista planschen med bläckfläckar i de övre och nedre hörnen. Stort och intressant exemplar med H. Kugelbergs namnteckning daterad Uppsala 1792 och Thorbjörn Hwass exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Andra upplagan utkom 1798 och den tredje, utökad med norska växter, 1816. Dalslänningen Thorbjörn Hwass (1852-1927) var läkare och professor i nervsjukdomar.

Åbo, J. C. Winter, 1679. 4:o. (16),440,1-392,1-296,(40) s. Samtida nött och hårt solkat pergamentband. Rödstänkta solkiga snitt. Falsarnas spruckna och lagade med underliggande klot i modern tid. Sprickor i innerfalsarna men häftningen är stadig. Försättsblad urrivet. De första tjugo sidorna lite solkiga och naggade. Spridda fukt- och bläckfläckar. Ställvis lagerfläckig, några blad hårdare. Några vikta hörn. Lite maskhål i marginalen på några ställen. Sista arkets fyra blad delvis loss. På eftersättsbladet i bläck ”dena bok till hörer mig Johanes Jons son Berg getinge den 10 mars 1845” följd av en lång kristlig anteckning. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 442-443. I början dedikation till Karl XI, följd av ett blad ”Godh christen läsare” av Åbobiskopen Johannes Gezelius. De sista fyra opaginerade bladen är ”En ingångz predikan til then h. Psaltaren”. Kellingius (död 1679) var ”äldste cappelan och siälesörjare” i Storkyrkan i Stockholm. En av hans söner var sekreterare i generalguvernementet i Finland, vilket kan förklara tryckorten.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,614,(2 blanka),615-27 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre lätt nötta stiliga samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och bruna ovala nummerskyltar. Gula snitt. Minimala revskador i rygghuvudet på de två senare volymerna. Några smånötningar på pärmpapperet på första volymen. Bortklippta försättsblad i del I och II. Bortklippta ägarmarkeringar och lagade hål där på alla tre titelbladen. Enstaka fläckar. Liten reva i övre marginalen på s. 495-96 och 607-08 i del I. Mindre brunfläck i nedre hörnet på s. 375-76 i del II. Litet marginalnagg i s. 89-90 i del III. Fin svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Svensk botanisk litteratur 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Med de ovanliga sista sidorna 615-27 i första delen. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Den beskrivning över Halland, som han 1817–19 utgav, vilar utom på omfattande litteraturstudier på material, som insamlats under resor i landskapet; bl.a. anlitade B. kyrko- och stadsarkiven samt Aschebergska papperen. Fornlämningarna äro utförligt beskrivna efter ett av N. H. Sjöborg framlagt schema”.

Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (16),144,143-74,177-327,(9) s. + SCHEFFERUS, JOHANNES. De antiquorum torquibus. Syntagma. Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (4),62 s. Ganska nött skinnbd från början av 1700-talet med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röd titeletikett av marokäng och röda snitt. Ryggen repig och torr samt lite defekt upp- och nedtill. Ytterfalsarna med sprickor men bandet håller stadigt ihop. Pärmarna ställvis blekta och allmänt fläckiga. Pärmhörnen stötta. Insidan av främre pärmen med bläcknumreringar och tillskrifter samt en inklistrad handskriven lapp med innehållsförteckning. Pappersförlust med viss textförlust på s. 7 i nedre marginalen. En hel del råkanter med vidhängande pappersförluster, t.ex. på s. 61 i nedre marginalen och s. 295 i yttermarginalen. Lätt solkig på s. 196-97 och några smärre solkfläckar på s. 245 i nedre marginalen. De sista två opaginerade bladen har, förutom spegeltryck, vilket gör texten lite svårläst, även fuktfläckar nedtill i inre marginalen. Dessa fortsätter i det andra arbetet fram till s. 18. Detta arbete med sporadiska småfläckar. Med ett oidentifierat guldpressat pärmexlibris i form av ett vapen, Esaias Tegnér d.y:s exlibris och en tillskrift, ”Gåva till Elof Hellquist från Es. Tegnérs sterbhus”. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 329 respektive 825. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1585, noten, för det andra arbetet. Emund Gripenhielm (1622-75) hette Figrelius innan han adlades 1660. Han utnämndes efter en lång bildningsresa i Europa till professor i historia vid Uppsala universitet 1650 och blev riksråd 1673. Han var dessutom Karl XI:s lärare. Föreliggande verk behandlar den romerska skulpturen och är Sveriges första tryckta konstvetenskapliga arbete. Enligt Sten Lindroth är den ”typisk för genren, imponerande främst som lärdomsprov. Figrelius har gått igenom hela den tillgängliga antika litteraturen, textställen från grekiska och romerska författare flödar, också inskriftsmaterial använder han. Här stod allt att inhämta i ämnet, systematiskt ordnat: de olika slagen av romersk skulptur, hur guda- och kejsarbilder dyrkades, vilka enskilda personer som hedrades med statyer och formella ting om känslornas uttryck i höjda händer (gestuosa manus). Utblickar ges mot Grekland och Orienten, religionshistoriska problem antyds. Plinius var en guldgruva, liksom Strabon, Suetonius och Plutarchos; bara sporadiskt öppnar Figrelius diskussion med moderna forskare. Fastän den antika skulpturen för tidens klassicism framstod som högsta norm, undviker han estetiska värderingar”. Schefferus arbete behandlar ”de gamles halsringar” enligt Lindroth.

Sthlm, C. Stolpe, 1768. 8:o. (22),351,(17) s. & 4 grav. plr. Trevligt lätt nött hfrbd från omkring 1830 med guldornerad och rikt blinddekorerad rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen något blekt och med några obetydliga småfläckar samt ytlig sprickbildning i skinnet vid främre ytterfalsen och överst i bakre. Enstaka småfläckar. Lagning i marginalen på två blad i registret. Överklistrad äldre namnteckning på titelbladet. Med Gustav Oxenstiernas exlibris och Uppsala universitetsbiblioteks diskreta duplettanteckning i blyerts. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1280. Planscherna avbildar en rad trädgårdsredskap och olika sätt att beskära trän. Ett bihang utkom 1782. Anders Lissander (1705-86) antogs 1730 i Krigskollegiet i Stockholm och blev 1747 kommissarie i rikets ständers Manufakturkontor som dock upplöstes 1766. 1770 blev han kommersråd. Lissander var en mångsysslare som bland annat gav ut flera praktiska småskrifter i lanthushållning och även gjorde en insats som pionjär inom försäkringsväsendet. Han tillhörde kretsen kring Bellman och var skaldens främsta gynnare under 1760-talet. Gustav Oxenstierna (1793-1860) donerade sitt och sin faders, skalden J. G. Oxenstiernas, bibliotek till Uppsala universitetsbibliotek.

(Wien, 1723). Tvär-folio. (1) s. Tunt hfrbd från mitten av 1900-talet (Nordiska bokhandeln). Inlagan vikt och med samtida underskrifter och välbevarat papperssigill. Ett handskrivet brev undertecknat av Gösta Wästlund och hans två olika exlibris. Ur Povel Ramels bibliotek. Kungörelsen behandlar bland annat lönenivån hos arbetare i vingårdar. Brevet lyder: ”Till Povel med 1000 lyckönskningar på födelsedagen den 1.6.72 och med tack för allt Din vänskap och Din konst givit mej tillgivne Gösta.” Gösta Wästlund (1907-85) var krögare på Ljungby stadshotell och stor bok- och konstsamlare.

Karlstad, E. Höijer respektive G. Wallencrona, 1805-15. 8:o. (8),LXXVI,135,(1) s. & 1 grav. plansch + (6),248 s. Mörkblått hfrbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg. Blågröna stänkta snitt. Ryggen med en lagad reva överst och en liten mörk fläck nederst. Liten spricka överst i främre ytterfals. Första delens titelblad med en gammal lagning i nedre yttre hörn och med en större fuktfläck. Bra inlaga med endast obetydliga lager- och småfläckar. Sista bladet i del I bruntonat och titelbladet till del II nära skuret i övre marginalen. Från G. A. Sparres bibliotek och Trolleholm. Del III saknas! Del III utkom 1816. Första delen beskriver Lurö skärgård. Den romerska pagineringsföljden upptas av en teknisk redogörelse för skeppsfart och seglation i allmänhet. Andra delen avhandlar ”Östra sjön”. Den graverade planschen i början utgörs av en dekorativ kompassros.

Dublin, 1721. 8:o. (4),88 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + (SALLENGRE, ALBERT-HENRI de) Recuil de pieces serieuses, comiques, et burlesque. U.o., 1721. 8:o. (2),172,283-92,(4) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, blekt röd titeletikett och rödstänkta snitt. Skinnet torrt och flagigt, ryggen blekt, flammig och med liten skada upptill. Bra inlaga med några enstaka fläckar, i det första arbetet på s. 55-56 och 84-86, den senare med några bokstavsförluster. Från Biby. Teerink Bibliography of Jonathan Swift 262 för det första arbetet som är en bearbetning utförd av René Macé av Jonathan Swifts ”Tale of a tub”. Att tryckorten skulle vara Dublin är tveksamt, snarare Haag. Hoppet i pagineringen i det sista arbetet beror på slarv vid sättningen.

Strängnäs, L. A. Collin, 1771. 8:o. (2),LX,(2),331,(9) s. & 10 utvikbara grav. plr. Ngt nött marmorerat samtida skinnbd med upphöjda bind, vackert och rikt guldornerad rygg samt lejongul titeletikett. Röda snitt. Ryggen med obetydlig skada nederst. Pärmarna nötta och med ytliga skrapskador. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. En fuktrand av skiftande storlek i nedre marginalen återkommer av och till genom hela volymen och även på planscherna i slutet. Försättsbladet och titelbladet med viss bruntoning. Några blyertsanteckningar i början. Jacob Törnblads namnteckningar daterade Långbro den 31 oktober 1914. Översättningen gjord av Erik Wasberg, förordet skrivet av Jacob Serenius och anmärkningar av Pehr Wargentin. De fina planscherna graverades av Carl Bergqvist. James Ferguson (1710-76) gav 1756 ut ”Astronomy explained upon sir Isaac Newton’s principles”, som fick stor spridning. Under den här tiden dyrkades astronomin av akademiskt bildade personer i landsorten - läroverkslärare, enstaka prostar och kyrkoherdar. Ett exempel på detta var komministern i Länna, Strängnäs stift, Erik Wasberg, som vid kalas i socknen underhåll bönderna med berättelser om stjärnhimlens under. Föreliggande arbete gav han ut med stöd av biskopen Serenius och Wargentin och det blev den första populära astronomiboken på svenska. Wasberg tillverkade även ett slags planetarium som forslades till Stockholm och uppställdes i Vetenskapsakademiens förmak.

Sthlm, H. A. Nordström, 1808. 8:o. Porträtt,(8),136 s. + porträtt,102,(10) s. & 2 grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Ryggen lätt nött och med mindre fläckar. Linné den äldres porträtt lätt solkigt, Linné den yngres ngt lagerfläckigt och med en liten bläckplump nedtill. Titelbladen ngt bruntonade och inlagan till del I delvis ngt lagerfläckig. Mindre fläck i texten i del II på s. 5 och liten reva i yttre marginalen på s. 49. De två avslutande planscherna med obetydlig missfärgning som tillkommit vid tryckningen då kopparplåtarna antagligen ej varit ordentligt rengjorda. Med L. F. Rääfs exlibris. Soulsby 2647. De två avdelningarna har deltiteln ”von Linné den äldre” respektive ”von Linné den yngre”. Första delen återger det äreminne som hölls på Växjö gymnasium i samband med 100-årsjubiléet av Linnés födelse. Andra delen inleds med en minnesteckning över Linné d.y. och följs av ”Historiska upplysningar till Carl von Linné den äldres lefverne”. Författaren var lärjunge och vän till familjen och hade under 1770-talet disputerat för Linné. Porträttet av Linné, graverat av Akrel efter Kraffts förlaga, har Linnés vapensköld avdraget i nedre marginalen från en mindre plåt. Den sista planschen föreställer fyra olika Linnémedaljer.

Sthlm, f.d. Kongl. tryckeriet, 1773. 8:o. 64 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Delvis lagerfläckig. Några små rostfläckar på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 754, noten, för originalet ”Memoire sur les samojedes et les lappons” som utkom i Königsberg 1762. Översatt av Samuel Loenbom. T. M. von Klingstedt (1730-86) var ryskt statsråd och hans arbete rör huvudsakligen samer och samojeder på ryskt territorium. Klingstedt argumenterar bland annat för att samerna härstammar från finnarna, medan samojederna är ett tartariskt folkslag.

Sthlm, H. A. Nordström, 1818. 8:o. (6),288 s. + KOTZEBUE, MORITZ von. Resa till Persien med ryska ambassaden år 1817. Öfwersättning af S. N. Wahrman. Uppsala, E. Bruzelius, 1822-23. 8:o. (2),185,(1) s. + CAMPBELL, ARCHIBALD. Resa omkring jorden, åren 1806 till 1812; innehållande berättelse om författarens twenne skeppsbrott på Amerikas nordwestra kust, om hans långwariga wistande på Sandwichöarne, samt beskrifning om dessa öar och deras inwånare. Öfwersättning af C. F. Seijerling. Uppsala, E. Bruzelius, 1823. 8:o. (4),87,(1) s. Samtida charmigt alrotsmarmorerat hfrbd med guldornerad rygg och svart titeletikett av saffian. Gula snitt. Lätt stötta nedre pärmhörn. Inlagorna lite lagerfläckiga. Samtida handskrivet register på frampärmens insida med prisuppgifter och inbindningskostnad. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Trevligt samlingsband i fint skick. Översättarens förord till det första arbetet är undertecknat ”P. T.” Där anger han att texten är en lätt bearbetning av det tyska originalet, bl.a. genom att den persiska historien trängts ihop på endast 16 sidor. Det andra arbetet är skrivet av löjtnanten Moritz von Kotzebue (1789-1861) vilken som ung hade gått i rysk tjänst och följt med en ambassad till Persien. Kotzebue var son till August von Kotzebue som efter sonens hemkomst lät ge ut denna resebeskrivning. Sabin A dictionary of books relating to America 10210 för originalutgåvan av Campbells ”A voyage round the world” som utkom 1816 i Edinburgh. Kotzebues och Campbells resor var allt som utkom av Bruzelius ”Bibliotek af de nyaste och märkwärdigaste resebeskrifningar”.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Elegant tegelrött halvmarokängbd med upphöjda bind, guld- och blindpressad rygg (Hedberg). Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Omslaget medbundet. Ryggen lite blekt, lätt nött och med mindre fuktfläck nederst samt med litet skrapmärke på ett av binden. Bakpärmens nedre skinnhörn lite repat. Med Kurt Winbergs exlibris och Dan Korns namnteckning daterad 1995. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nummer 10. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt, där barnen adlades Odencrants.

Prag und Leipzig, bei Albrecht und Compagnie, 1794. 8:o. (2),169 s. + SPACH, FRIEDRICH. Koketterie und Liebe ein Schauspiel in drei Aufzüge. Original auf hiesig hochfürstl. Hoftheater aufgeführt. Karlsrühe, Maklots Hofbuchdrukerei, 1792. 8:o. 8,1-136 s. + (MÜLLER von FRIEDBERG, KARL FRANZ ALOIS MATTHIAS) Das sechzehnjährige Mädgen. Ein Schauspiel in drei Aufzügen von dem Verfasser der Eroberung von St. Lucia. Berlin und Stralsund, G. A. Lange, 1787. 8:o. 128 s. + FRIKKE, C. J. Das Mädchen von dreissig Jahren. Ein Lustspiel in fünf Aufzügen. Braunschweig, C. A. Schröder, 1795. 8:o. 112 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och titeletikett i glättad papp med titeln: ”Schauspiele 6. Band.” Stänkta snitt. Några spridda småfläckar. Liten reva i marginalen på s. 1 i första arbetet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. VD18 15311708 för Spach. VD18 12902675 för Müller. VD18 10615849 för Frikke. Trevligt samlingsband med fyra pjäser.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-716,(18) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titel- respektive grön deltiteletikett. Blågröna snitt. Ryggen blekt och torr. Ett handskrivet register på eftersättsbladet. En i stora drag bra inlaga. En reva i yttermarginalen på s. 7 och ett avrivet nedre hörn på s. 17. Smärre solkfläckar förekommer sporadiskt, t.ex. på s. 138-48 och 645-58. Ett inklistrat samtida tidningsurklipp på s. 162 och en likaledes inklistrad recension på insidan av den bakre pärmen. Med J. O. Wedbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Med de ibland saknade subskribentförteckningarna. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”. Registret på eftersättsbladet är till kapitel XIII i första delen ”om namnkunnige och lärde män”. I det inklistrade urklippet på s. 162 noteras att greve Gustaf Douglas svårligen kunde ”inlossa ryssarne till Norrköping” år 1719 då han vid det tillfället var i fångenskap i Ryssland. Recensionen är ur ”Journal för svensk litteratur”.

Sthlm, C. Stolpe, 1767. 4:o. (4),30,(2 blanka),33-35 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg, men några blad kompletterade från annat exemplar. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 299. En andra omarbetad upplaga utkom 1779. Arbetet är ett av de äldsta som presenterar olika konserveringsmetoder på svenska, bland annat om rökning.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två nära samtida hfrbd med guldornerade ryggar och grönstänkta snitt. Ryggarna blekta, torra, nötta och lite repiga. Skinnet vid ytterfalsarna nött. Bra inlagor med enstaka diskreta marginalanteckningar. En del råkanter på sina håll. Med Artur Hazelius diskret skrivna namnteckning på försättsbladet i första volymen och hans blyertsanteckningar på bakre pärmarnas insidor om stycken av Læstadius som han publicerat i ”Fosterländsk läsning”. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat. Artur Hazelius (1833-1901) gav ut ”Fosterländsk läsning för barn och ungdom” 1868 där han återpublicerade stycken ur bland annat skönlitterära, historiska och topografiska verk. Detta var en slags förövning till hans forsatta karriär att levandegöra Sverige och det svenska kulturarvet. Hans intresse för samerna, deras liv och föremål syns fortfarande på Skansen och i Nordiska museets utställningar och samlingar.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i en ny smal gråpappersryggremsa. En del lagerfläckar. Upplagor trycktes även i Göteborg, Linköping och Örebro. Slaget vid Hogland får väl i sanningens namn sägas vara ett strategiskt nederlag men den svenska allmänheten fick bland annat genom Bellmans populära dikt den motsatta uppfattningen.

Lund, L. Decreaux, 1729. 4:o. (10),192,195-218,217-424,(14) s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Inledning til then swenska processum civilem, efter Sweriges rikes äldre och nyare stadgar/ författad och upsatt. Lund, L. Decreaux, 1732. 4:o. (12),466,(22) s. Nära samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Återkommande fuktfläck i övre marginalen och enstaka andra fläckar. Andra arbetet delvis lite bruntonat och mer fläckigt. Försättsbladet med bortklippt namnteckning och på titelbladet den överstrukna tillskriften ”Palmquist”. På pärmens insida Claës E. Nybergs vackra samtida namnteckning som även återkommer i två versioner, varav en som stpl, på första arbetets titelblad, den ena gången daterad 1795. David Nehrman, 1756 adlad Ehrenstråle (1695-1769), professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet, är en av våra allra mest berömda jurister. Under 33 år höll han så gott som ensam hela den juridiska undervisningen i Lund och föreläste över praktiskt taget alla juridikens dåvarande ämnen. Trots den allmänna uppskattning som kom Nehrman till del, trivdes han inte i längden med sitt ansträngande arbete utan ville byta ut professuren mot något praktiskt ämbete eller någon annan mindre betungande professur. Alla hans ansökningar om transport avisades dock med motiveringen att ingen lämplig efterträdare stod till buds. 1740 synes han ha resignerat och funnit sig i sitt öde och efter avskedstagandet 1753 slog han sig ned på sin egendom Säby i Småland och ägnade sig under resten av sitt liv omväxlande åt lantbruk och litterära sysselsättningar. Av hans skrifter anses ”Inledning til then swenska jurisprudentiam civilem” vara hans förnämsta arbete. En ny omarbetad upplaga utkom 1746 med anledning av de nya bestämmelserna i 1734 års lag. Av ”Inledning til then swenska processum civilem” utkom en ny upplaga 1751. Den var likaledes omarbetad med anledning av 1734 års lag. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans arbeten ”ha utövat ett mäktigt inflytande på samtidens rättsutveckling. Ännu femtio år efter E:s död begagnades hans läroböcker vid Lunds universitet”.