Søkeresultat

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1861. Tvär-4:o. (4),47 s. & 20 litograferade plr & 2 utvikbara litograferade och delvis handkolorerade kartor. Brunt oklbd med blindtryckta ramverk på pärmarna och guldtryckt titel på frampärmen. Lite nött i ryggändarna. Textbladen till stor del lagerfläckiga. Planscherna med en del lagerläckar. Den första kartan ojämnt bruntonad och den andra kartan lite fläckig. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 411. Brage Skrivet om Göta kanal 355. Denna första serie var allt som utkom. Planscherna avbildar Stockholm, Södertälje, Stegeborg, Mem, Söderköping, slussarna vid Berg, Vreta kloster, Borenhult, Motala verkstad, Motala, Vadstena, Sjötorp, Läckö slott, Vänersborg, Halleberg och Hunneberg, Trollhättan, slussarna vid Trollhättan, Lilla Edet, Bohus och Kungälv samt Göteborg. Planscherna är tecknade av Herman Carl Siegumfeldt och texten skriven av Frans Hedberg.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Liten reva nedtill i ryggen. Några småfläckar. Med F. F. Cedergreens stpl på titelbladet. a Variantupplaga där satsen komprimerats något för att rymmas på fyra sidor. Skrevs i anledning av truppernas avseglande till Finland och kriget mot Ryssland. F. F. Cedergreen (1781-1842) var boktryckare och bokhandlare i Kristianstad samt grundade ”Kristianstads tidning” 1810. Det är möjligt att hans stämpel indikerade att han hade någon typ av lånebibliotek.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1859. 8:o. (6),84 s. & 1 blad med ett inklistrat originalfotografi av en sida ur handskriften. Nött lila hfrbd med upphöjda bind och bågnade pärmar. Stänkta snitt. Beskuren tillskrift av Klemming till ”Herr C. A. von Sydow” i titelbladets nedre hörn. Med F. von Sydows namnteckning. Hyde A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg 429. Andersson Bibliographia Klemmingiana s. 7-8. Första upplagan tryckt i 99 numrerade exemplar, varav detta är nr 88. Klemming tryckte arbetet i ett så litet antal för att inte ”råka i strid med tryckfrihetslagen”. Texten gavs dock ut igen 1860. Manuskriptet till Swedenborgs drömbok förvärvades 1858 av Kungliga biblioteket och det avtrycks i sin helhet tillsammans med ett bihang som bland annat innehåller stycken av hans ”Diarium spirituale”, vilka Tafel inte lyckats tyda. Detta är en av de allra första böckerna i Sverige med inklistrat originalfotografi som illustration. Christian August von Sydow (1819-89) var både bibliotekarie och kyrkoherde. Som student i Uppsala tillhörde han ett kotteri med bokvurmar med bl.a. Klemming och Ahlstrand, berättar Carlander i ”Svenska bibliotek och exlibris”. 1864 skänkte han många böcker och 344 brev till KB, varefter Klemming tackade ”för dina bidrag uppgående till 10.000”. En del av hans boksamling såldes på Bokauktionskammaren men en annan del behölls av sonen och gick vidare till sonsonen Fredrik von Sydow (1896-1973).

Lyon, Chez Hilarie Baritel, 1693. 12:o. (24),238,(1) s. Samtida lätt nött stänkdekorerat skinnband med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och mörkröd titeletikett i marokäng. Rödstänkta snitt. Försättsblad saknas. Lagerfläckig. På frampärmens insida baronessan Barbe de Plessens exlibris, en numrerad liten etikett och Torben Holck-Coldings exlibris samt dennes förvärvsanteckning från 1948 och bibliografiska anteckningar. Första upplagan utkom 1673. Baronessan Barbe de Plessen (1825-93) var född prinsessan Gagarin och gift med den danska diplomaten Otto von Plessen. Torben Holck-Colding (1918-98) var dansk konsthistoriker och museiman. Han forskade i huvudsak om äldre miniatyrmåleri, skrev sin avhandling om den danska miniatyrmålaren Cornelius Høyer (1961) och standardverket ”Miniature- og emaillemaleri i Danmark 1606-1850” (1991).

Uppsala, J. Edman, 1773. 4:o. (16),373,(1,2 blanka) s. & 1 grav. plansch. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och röd titeletikett i marokäng. Stänkta snitt. Ryggen lite fläckig och nött. Småskador i rygghuvudet och ett maskangrepp längst ned i främre ytterfalsen. Enstaka lagerfläckar. Planschen lagerfläckig i hela övre marginalen. Spridda fläckar på de sista bladen. Med familjen Funcks vapenexlibris och exlibris från Almsta bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5038. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0508. En ny upplaga utkom 1787. Carl Reinhold Berchs numismatiska huvudarbete, en beskrivande katalog över alla vid denna tid kända svenska mynt och medaljer. Planschen vid sidan 1 är en storlekstabell ”Mensura magnitudinis nummorum” med 26 cirklar i olika storlekar. Almstads bibliotek i Östergötland tillhörde lagmannen Fredrik Jakob Funck (1778-1864). Delar av biblioteket fick han i arv efter sin far Alexander Funck (1716-97).

Paris, P. Renouard, 1825. 8:o. Litograferat porträtt,(4),XXXV,(1),200 s. & 1 utvikbar faksimilplansch med handskriftsprov. Genomgående tryckt i rött och svart samt med dekorativa ramverk. Stiligt samtida rött marokängbd med guldornerad rygg, guldpräglade pärmbårder och hörnstämplar. En liten pappersetikett med påstämplat nummer upptill på ryggen. Bandet med smärre nötningar på sina håll. Oskuren inlaga på fint papper som mestadels är ouppskuren efter s. 69. Några små solkfläckar på s. 37, 105, 116-17 och 192-93. Sidorna 161-64 hämtade ur ett annat ex. Med Anselm van den Bogaerdes dekorativa exlibris. Från Ericsberg. Tryckt i liten upplaga. Trycktes första gången i Arckenholtz ”Memoires”. Carl Bildt gav ut verket igen i Stockholm 1906. Planschen är ett faksimil av ett egenhändigt brev från Kristina till Frankrikes drottning 1647.

Sthlm, J. L. Horrn, 1734. 4:o. (8),144,(4) s. Med träsnittsvinjett på s. 50. Häftad och oskuren i samtida ngt nött vackert klistermarmorerat omslag. Ryggen blekt och hårt nött. Småfläckar i innermarginalen på s. 78-86 och namnteckning i kulspets på främre omslagets insida. Bra ex. ur biblioteket på Bergshammar med rester av dess tryckta etikett på ryggen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7667. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 765. Träsnittsvinjetten är signerad ”B” och föreställer ett skepp i storm med mottot ”sperandum et ferendum”. Carl Nilsson Bechstadius kom från Kalmar till Uppsala 1706. Efter färdig utbildning fick han tjänsten som regementspräst i Karlskrona och förvärvade under tiden där omfattande kunskaper om den svenska sjökrigshistorien. ”Then adelige/ och lärde swenske siö-man” är det första arbetet på området på svenska och en guldgruva med annars svåråtkomlig information. Kammarherren Johan Gabriel Sack (1697-1751) byggde tillsammans med sin fru Eva Bielke upp ett stort arkiv och bibliotek på sitt sörmländska gods Bergshammar. Han är begravd i Fogdö kyrka med en epitafium i stenstil författat av hans vän Carl Gustaf Tessin. Större delen av biblioteket förvärvades av Björck och Börjesson på 1930-talet. Böckerna var inte sällan i fint och orört skick, som här.

Sthlm, J. Merckell, 1755. 4:o. (15) s. + En ärlig swensk. Nr 1-124 & register. Sthlm, Historiographi regni tryckeri, 1755-(56). 4:o. 1066 s. Häftade i två samtida marmorerade pappomslag av lite olika höjd med senare handskrivna ryggtitlar, där den första endast nämner Säfs arbete. Blekta ryggar och det andra häftet har lite småskador upp- och nedtill. Ett fåtal småfläckar. Svart kontrollstpl ”ärligt warar länge” i ryggmarginalen på varje nummer i det andra arbetet. Registret som är separat häftat har något fler fläckar och en återkommande fuktrand i övre delen. Fint och trevligt exemplar ur Ingvar Larssons bibliotek. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 62 och Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6357 för ”En ärlig swensk”. De första arken utkom i två lätt avvikande upplagor samma år. Översattes även till tyska. Utgavs av hattpartiet två gånger i veckan under riksdagen 1755-56 och räknas som den första öppet politiska tidskriften i Sverige. Syftet var givetvis att bedriva propaganda för den egna politiken, men också att stävja kungaparets tilltagande självständighetstendenser genom bland annat hovpartiet. Texten är i form av diskussioner, som oftast avslutas med att huvudfiguren Honestus avgår med segern. Utgivare, drivande kraft och författare bakom tidskriften var censorn Niclas von Oelreich. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Trots att En ärlig svensk gavs ut från febr 1755 till april 1756 efter mönster närmast från de engelska moraliska tidskrifterna tycks samtiden ej ha kunnat avslöja dess författare. Nyare forskning (Edström 1987) har visat att den säkerligen var resultatet av ett lagarbete, där O åtog sig det ’redaktionella’ och administrativa, möjligen åt ett antal högt uppsatta hattpolitiker. Skriftens omfattning och hans egen ofta demonstrerade letargi gör det emellertid svårt att tro att han ensam var författare eller ens huvudansvarig för innehållet”.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII,(4) s. & plr + (2),IV,528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. I-II. Uppsala, 1942-46. (2),XI,(5) s.,1038 spalter,(3) s.,1039-1080 spalter. Fyra eleganta bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt blindpressade ryggar och övre röda snitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1935 respektive 1956). Alla häftesomslag medbundna i del I, ett främre i del II och alla i 1600-talsdelen. Obetydligt nötta band och de två mittenvolymerna med lite mörknade ryggar. Med dedikation till Gustaf Adde i den andra volymen och hans exlibris med initialerna GA i andra och tredje volymerna. Med Rolf Norbergs exlibris. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1699. Delarna I-III med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer. Gustaf Adde (1875-1949) var förste bibliotekarie vid Kungliga biblioteket och avtackas i förordet till del I och II för både bidrag och korrekturläsning. Han har uppenbarligen låtit binda del II-III 1935 och nästa ägare har sedan 1952 kompletteringsbundit del I och 1600-talsdelen, vilket skett med exakt samma stämplar. Däremot är skinnets nyans lätt avvikande och stämplarna på de båda äldre volymerna lite kraftfullare anbringade.

Sthlm, P. Sohm, 1815. 8:o. (6),76 s. Rött klbd från 1900-talets början. En liten rostfläck på s. 6 och två små fläckar i övre marginalen på s. 9. Svag blåstpl på titelbladet för Axel Abramson. Med John Swensks exlibris och Bo Swensks namnteckning från 2000 på bakpärmens insida. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6483. Akrell Stockholmiana 892. Boken beskriver utförligt hur freden firades och hur husen illuminerades på olika platser i Stockholm vid de båda krigssluten. Föga anade väl utgivaren och de firande att freden skulle bli så långvarig som den blivit.

Uppsala, typis J. H. Werneri, 1706. 8:o. (4),142,(2 blanka) s. Lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt samt turkmarmorerat pärmpapper. Eftersättsbladet bortrivet. Enstaka understrykningar och marginalanteckningar. Lite utsmetad tusch i texten på s. 40-41 och en pappersförlust i yttermarginalen på s. 55. En fuktfläck upptill i inre marginalen, i den övre och texten på s. 84-100. En förvärvsanteckning på bakre pärmens insida daterad i Stockholm den 4 november 1726. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Trevligt ex! Rålamb Swedish contributions to classical philology 178. Den svenska utgåvan ombesörjd av Johan Arent Bellman och med ett förord av honom daterat Uppsala den 16 november 1706.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. (6),171 s. Fint stänkdekorerat pappbd med beige titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Titelbladet med beskuren samtida namnteckning. Bra ex. Första svenska upplagan utkom 1752. Översatt av M. A. Ungern von Sternberg. Detta är den första mera omfattande skriften om ridkonst på svenska. Claude Bourgelat (1712-79) var veterinär, medlem av franska vetenskapsakademien och anses vara grundaren av den franska veterinärutbildningen. Utöver åtskilliga böcker om djur, och framför allt hästar, författade han en utbildningsstadga för de franska veterinärskolorna samt flera artiklar för Diderots ”Encyclopedie”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1819. 8:o. (2),XIII,(3),172,(1) s. Samtida lätt nött vinrött halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg och enkel pärmdekor på de röda mönsterpressade pärmpappret. Helt guldsnitt. Ryggen delvis sprucken med visst bortfall i bakre falsen. Enstaka obetydliga fläckar. Med två stämplade hyllsignum, varav det ena överklistrat, från Löberödsbiblioteket på titelbladet och Jacob Pontusson De la Gardies exlibris på titelbladets baksida. Fiske s. 118. Översatt av A. J. D. Cnattingius. Den tryckta dedikationen från översättaren är ställd till Jacob Pontusson De la Gardie. Uppenbarligen har vi att göra med själva presentationsexemplaret. Handskriften, den s.k. Uppsalaeddan, som använts vid översättningen hade skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Jacob Pontussons farfars farbror Magnus Gabriel De la Gardie.

Göteborg, A. Grefwe, 1669. 4:o. (10,2 blanka),1255,(1) + (8),1242,(1) s. Två samtida något solkiga pergamentband med handskrivna ryggtitlar. Pergamentet avrivet i kanten på andra volymens främre pärm. Ett försättsblad med avrivet hörn. Ställvis lagerfläckig i marginalerna. En fuktrand i nedre hörnet återkommer här och där i första delen. Några samtida understrykningar och ett par anteckningar på s. 1098 i första och 650 i andra delen. Några vikta hörn. Små rostfläckar på s. 331 och 970 i första samt 760 och 994 i andra delen. Latinska anteckningar om innehållet på för- och eftersättsbladen och pärmarnas insidor. Haquin C. Enekinds namnteckning daterad 1678 är på första titelbladet bortskrapad och på andra titelbladet överstruken. Ett mindre överstruket monogram på båda titelbladen. Frampärmarnas insidor med raderat namn. Fin svit. En lika omfångsrik tredje del utkom samma år men saknas här. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 81. Billovius (cirka 1620-69) var kyrkoherde i Örebro och hertig Johan Adolfs hovpredikant. I de tryckta dedikationerna skriver Amund Grefwe utförligt om sina olyckor, bland annat med bränder och förlorade båtlaster. Haquin Enekind (1640-97) var verksam vid Linköpings skola från 1671, prästvigdes 1673 och blev hospitalspredikant i Linköping från 1689.

(Uppsala), H. Curio, 1682. 8:o. (8),226 s. Med titelvinjett med emblematisk sköldpadda. + SCHEFFERUS, JOHANNES. De orbibus tribus aureis nuper in Scania erutis è terra disquisitio antiquaria. Sthlm, N. Wankif, 1675. 8:o. (8),132,(3) s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Samtida pergamentbd med en under 1700-talets första hälft påsatt skinnrygg med upphöjda bind, sparsam guldornering och rödbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen ganska nött och småfläckig samt med ett mindre maskhål i främre ytterfalsen. En mindre bläckfläck på främre snitt. Inlagan till det första arbetet har en del sporadiska anteckningar i text och marginaler. Sidorna 225-26 insatt från annat ex. och med en rads textförlust samt en fuktrand. Den felande sista sidan, s. 227, är ersatt av en äldre handskrift. Det andra arbetet med fläck på s. 1-4 och en lagad reva med viss textförlust på s. 59-60. Med C. F. Pipers förvärvsanteckning att han köpt boken på auktion i Stockholm den 2 maj 1727. Två korsställda c:n i bläck på titelbladet. Från Ericsberg. Första arbetet saknar ett blad! Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 774 respektive 826. Warmholtz 9169 respektive 1588. Detta exemplar av Rolott med tryckt dedikation till Edvard Horn, andra är dedicerade till Magnus Gabriel De la Gardie. Det första verket trycktes först i form av dissertationer under C. Arrhenius och J. Columbus och är en historik över bl.a. Uppsala universitets professorer. Vinjetten som eventuellt är ett boktryckarmärke föreställer en sköldpadda omgiven av texten ”Nimia festinatio noverca eruditarum cogitationum” och en banderoll med texten ”Pedetentim”. Warmholtz skriver om Schefferus: ”Guldstyckena som här beskrifvas, och Scheffer låtit afrita, och skära i trä, förvaras uti Ant. archivo.” De hittades i en åker i Skåne 1674 och detta är den första arkeologiska utgrävningsrapporten i Sverige. Carl Fredric Piper (1700-70) var bl.a. president i Kammarkollegium och hovkansler. På Engsö byggde han upp ett ansenligt bibliotek som skingrades 1803.

Leiden, ex officina Elzeviriana, 1634. 12:o. Grav. titelblad,(14),310,(34) s. Träsnittsporträtt i medalj på s. (14). Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel och flera numreringar. Infärgade snitt Lite mörknad rygg. Pappret på pärmarnas insidor med lite småskador. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. Reva i tredje bladet. Ett par samtida marginalanteckningar på s. 96. De sista registerbladen med fuktrand i yttermarginalen. Ett ”B” i bläck på övre snittet. Med de gamla initialerna ”J. V” på försättsbladet, Kungliga bibliotekets diskreta duplettanteckning i blyerts med initialerna ”B.L.” under. Bra stort ex. Willems 412. Berghman 2124. Tryckt dedikation från bröderna B. & A. Elsevir till M. J. Boxhorn. Innehåller ”Bellum Catilinarium”, ”Bellum Iugurthinum”, ”Historiarum Fragmenta”, ”Orationes duae ad C. Caesarem”, ”M. Tullium Ciceronem Declamatio”, ”Fragmenta veterum historicum”, ”Florilegium Locutionum” och ett register. Sallustius (86-34 f. Kr) romersk politiker och historiker, är kanske en av de mest fängslande av de romerska författarna. Hans sätt att skriva har influerat både Tacitus och Seneca som gick emot Ciceros och Livius retoriska stil.

Sthlm, A. J. Nordström, 1804. 4:o. (2),264 s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med en oskriven vit pappersetikett klistrad över ryggen. Flera små diskreta blyertsmarkeringar i marginalerna. Fint ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0875. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat flera numismatiska arbeten. Med bistånd av Axel von Fersen inventerade han Myntkabinettets samlingar. Resultatet sammanfattade han i föreliggande arbete.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1817. 16:o. 112 s. + Hand-bibliothek för sällskaps-nöjet. I. bandet. Sällskaps-lekar. Sthlm, A. Gadelius, 1818. 16:o. (10),218 s. + Hand-bibliothek för sällskaps-nöjet. II. bandet. Samling af äldre och nyare theatraliska sångstycken. Första häftet. Sthlm, A. Gadelius, 1818. 16:o. (6),163,(1) s. Samtida något nött litet brunt hfrbd med guldlinjerad rygg och violett titeletikett med titeltexten ”För sällskaps nöjet”. Rödstänkta snitt. Stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. Yvigt bläckmonogram ”E. W. B.” för Erik Wilhelm Bredberg på frampärmens insida. Trevligt samlingsband. Av första arbetet utkom en andra upplaga 1826 med översättarens namn J. M. Stjernstolpe utsatt. I flera avdelningar, den första med ”Rörelse-lekar, som endast fordra rörelse, uppmärksamhet och minne”. Här beskrivs Fjäder-leken, Oxfoten, Knipp-leken, Vargen och hinden, Sitta der man sitter, Blindbocken med käpp och Skuggspels-leken. Inleds med en dedikationsdikt till damerna från översättaren: ”Förtjuserskor! om lifvets långa lek beständigt lyckas skall att oss behaga, så är det edert joller, edert smek, som oss uti dess trollkrets måste draga”. Andra arbetet med både serie- och huvudtitelblad i början. Innehåller lekar av olika slag uppdelade i nio kategorier. De sista tio sidorna beskriver kortkonster. Av det tredje arbetet utkom ett andra häfte 1823 men det saknas här. detta häfte innehåller sånger ur ett stort antal pjäser, bland andra ”Gustaf Vasa”, ”Gustaf Adolph och Ebba Brahe”, ”Folke Birgersson till Ringstad”, ”Fiskaren”, ”Tand-doktorn”, ”Slotter-ölet eller kronfogdarne” och ”Azemia eller vildarne”. Erik Wilhelm Bredberg (1787-1869) var justitieråd och Gunnar Brusewitz, som stammade från honom, har skrivit att Bredberg enligt släkttraditionen var en stor romanläsare: ”En sådan läste han för övrigt när han slutligen kände döden nalkas. Han kallade in sina närmaste och tog ett ömt farväl av dem men bad dem sedan avlägsna sig så att han kunde få läsa ut boken i lugn och ro. Man fann honom stilla insomnad vid sista sidan. En sann bokvän!”

Sthlm, L. Salvius, 1749-72. 8:o. 203,208-66,(10) + 306,(7) + (16),448,(16) s. Tre stänkdekorerade samtida hfrbd med upphöjda bind och blanka ryggar samt stänkta snitt. Den tredje volymen obetydligt avvikande och dess bakre pärm med en rund bokbindarstpl innehållande en strålande sol och de ihopflätade initialerna ”LFS”. De två första volymerna ngt mer nötta, inte minst på pärmarna, och med lite naggade ryggar överst. Andra delens försättsblad bortrivet. Lätt bruntonade inlagor med enstaka småfläckar, t.ex. fuktfläckar på s. 111-20 i första delen och en liten rostfläck på s. 28 i andra delen. Några vikta hörn. Exlibris från ca 1900 med klöverblad och grip med fackla samt devisen ”Kunskap är makt”. Trevlig svit. Tredje delen i andra upplagan, den första utkom 1758. I slutet av första delen bokreklam från Lars Salvius. Kyrkoherden i Bro och Låssa församlingar i Uppsala stift, Jacob Mörk (1715-63), är väl mest känd som ”vår förste romanförfattare”. Efter debuten med ”Adalriks och Giöthildas äfventyr” skrev han ”Thecla, eller den bepröfwade trones dygd”. ”Romanens utgångspunkt är den apokryfiska berättelsen om Paulus och den av honom omvända jungfrun Thecla, som vävs samman med en skildring av Palestinas historia under Neros sista år, grundad på Josefos berättelse om det judiska kriget” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, Norstedt & söner, 1832. 8:o. Litogr. titelblad,(4),129,(1) s. & 3 utvikbara tabeller. Häftad och oskuren i tryckt grönt omslag, det främre lite solkigt. Liten reva nederst i främre falsen. En bläcknumrering på titelbladet. Bra ex. Schreber Svenska jaktens litteratur 358. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1772. Allt som utkom. Författaren var hovjägmästare och ivrade bl.a. för en rationell jaktvård. Innehåller bl.a. en text om det nybildade Jägareförbundet. Titelbladets charmiga vinjett, ritad och litograferad av Carl von Schéele, föreställer ett par jägare i skogen med texten ”Skona de gamle hönorne och de späda ungarne.” De två sista tabellerna är ”Förteckning på Skogs-institutets djur- och fogelsamling den 1 jan. 1832”. Två lodjur givna av hovjägmästare Ström inleder listan.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790-96. 8:o. (12),411,(1) + (6),411-889,(3) + (6),478 + (6),481-1044 s. & 2 utvikbara grav. kartor + (6),463 s. Med grav. titelvinjetter. Fem samtida lätt nötta ljusbruna marmorerade hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, olivgrå titeletiketter och guldtryckta nummer 1-5. Blåstänkta snitt. Ryggarna aningen blekta och med några småfläckar. De två första volymerna lite naggade allra överst på ryggarna och den fjärde med några minimala maskhål i översta ryggfältet. Enstaka småfläckar. Lagad reva i övre marginalen på s. 449 i del V. Graverat vapenexlibris för O. E. C. J. Nordenfalk och på försättsbladen senare vapenexlibris för L. L. Lorichs. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1535. Allt som utkom. Behandlar tiden fram till 1626. De graverade vinjetterna signerade J. Snack. Kartorna, som återfinns i fjärde delen, föreställer den misslyckade belägringen av Pleskow 1615. Författaren, historikern och numismatikern Jonas Hallenberg (1748-1834) var riksantikvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare. Han hade för avsikt att avsluta arbetet men avbröt det efter det femte bandet ”på grund af bristande uppmuntran”. Geijer kallade arbetet ”ett mästerverk” och det är det viktigaste verket rörande Sveriges nyare historia som utgavs under 1700-talet.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806-08. 8:o. (8),529,560-566 + (2),521-1009,1110-1184 + (2),346,247-258 + (4),556 s. + Charta öfver Sverige utgifven 1789 af Fredr. Akrel. Förbättrad av Dan. Djurberg, Stockholm, 1803. Utvikbar handkolorerad grav. karta medbunden i slutet av del I. Fyra samtida något nötta ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och romboida nummerskyltar. Rödstänkta snitt. Ryggarna flammiga och med några småfläckar. Tre skinnrevor i rygghuvudet på fjärde volymen. Delvis avnötta pärmhörn. Spridda småfläckar. På försättsbladen bläcknumrering ”B. 8. N:o 156”. Den fina kartan hör inte till verket. Felpagineringar mot slutet i del I-III. Med särskilda titelblad till de fyra olika delarna med den inledande rubriken ”Beskrifning om Svearike”. Denna fjärde del, fördelad på fyra tjocka volymer, av Djurbergs ”Utförlig geografie” behandlar den svenska och finska geografin. Del I beskriver Svealand, del II Götaland, del III Norrland och del IV Finland. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”.

Göteborg, A. Lindgren, 1864. 4:o. (8),24,27-332 s. & 13 litograferade plr. Rikt illustrerad med träsnitt i texten. Stiligt samtida olivgrönt hfrbd med upphöjda bind, svart- och blindpressad ryggdekor samt brunstänkta snitt. Ryggen blekt och med en mindre fläck i mittersta ryggfältet. Inlagan lätt och jämnt bruntonad, förutom s. 1-24 som är vitare. Även planscherna är vita och fina. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5684. Aberstén & Tiselius Göteborg och Bohus län i litteratur, karta och bild 50. Planscherna är tryckta i Thieles boktryckeri. Utgavs i 20 häften från 1860. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum.

Ystad, J. J. Petzold, 1858. 8:o. (16),336,(2) s. & 1 utvikbar litograferad karta & 13 litograferade plr, varav 6 är utvikbara. Nytt hfrbd i svart marokäng med dekorativt guldornerad rygg. Gamla marmorerade snitt. Inlagan endast putsad. Titelbladet lätt solkigt. Bitvis med lättare solk i marginalerna och smärre lagerfläckar. Med gammal stpl ”J. F. P.” på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5909. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 99. Sällsynt då stora delar av upplagan enligt uppgift förstördes. Komplett trots hopp i planschnumreringen. Fem av de tänkta 20 planscherna utgavs nämligen aldrig och planscherna 18-19 räknas endast som en plansch då de återfinns på samma blad.