Søkeresultat

Ystad, J. J. Petzold, 1858. 8:o. (16),336,(2) s. & 1 utvikbar litograferad karta & 13 litograferade plr, varav 6 är utvikbara. Nytt hfrbd i svart marokäng med dekorativt guldornerad rygg. Gamla marmorerade snitt. Inlagan endast putsad. Titelbladet lätt solkigt. Bitvis med lättare solk i marginalerna och smärre lagerfläckar. Med gammal stpl ”J. F. P.” på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5909. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 99. Sällsynt då stora delar av upplagan enligt uppgift förstördes. Komplett trots hopp i planschnumreringen. Fem av de tänkta 20 planscherna utgavs nämligen aldrig och planscherna 18-19 räknas endast som en plansch då de återfinns på samma blad.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,627 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre fina om än obetydligt fläckiga och nötta samtida ljusbruna hfrbd med gulddekorerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Gula snitt. Ställvis med lagerfläckar främst i övre och yttre marginalen. Liten reva på s. 1, gulfläckig på s. 338-39, marginalnagg på s. 417 och hårt skuren yttermarginalen på s. 623-24 i första delen. Alla titelblad rätt hårt lagerfläckiga, liksom de sista sidorna i andra och tredje delen. Trevlig svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet.

Sthlm, C. Delén, 1815-16. 8:o. (18) s. & 6 handkolorerade grav. plr + (12) s. & 6 handkolorerade grav. plr. Två häften med tryckta omslag. Inlagan i första häftet med en svag fuktfläck i inre marginalen. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Allt som utkom. Planscherna graverade av Ruckman efter Palmstruchs förlagor. ”Ekonomisk botanik” var tänkt som ett komplement rörande de odlade växterna till Palmstruchs ”Svensk botanik”. Det skulle omfatta ”5-6 tomers vidd” med 12 häften i varje. Häftena var tänkta att avhandla sex arter vardera, i form av ”ett träd eller en buskart, tvenne vexter för blomster-quarteret, en för köks- och kryddgården, en för ängs eller åker-odlingen, samt slutligen en för apoteken eller den medicinska nyttan”. De utkomna delarna behandlar bland annat hästkastanj, snödropp, kinesisk aster, digitalis, lin, solros och tobaksblomma.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1848. 8:o. (2),81,(1 blank),1-99 s. Samtida hfrbd med guld- och blindlinjerad rygg. Ryggen blekt och lite torr. Stor fin inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 1620 som endast hänvisar till bilagorna i den sista pagineringsföljden. Hvitfeldska stipendiefonden bygger på en donation 1664 av Margareta Hvitfeldt och Karl XI:s brev från 1694.

Sthlm, C. Deleen, 1826. 8:o. XXXI,(1),376 s. + Plancher [=pärmtitel]. Tvär-folio. 15 delvis utvikbara grav. plr. Två samtida röda halvsaffianbd med mönsterpressade orange pärmpapper och dubbla ramlinjer i guld på pärmarna. Textdelen med vackert och rikt guldornerad rygg, mörkgrön titeletikett och glättade gula snitt. Planschbandet med lätt nött guldlinjerad rygg och guldpressad titel på frampärmen samt nötta pärmkanter och hörn. Textdelen med fin inlaga, endast lätt bruntonad på s. 201-08. I planschdelen är försättsbladet lite tillskrynklat och med en utsmetad bläckfläck. Plansch nr 5, 6 och 8 lätt fläckiga i övre marginalen. De stora planscherna 11, 12 och 15 något mer fläckiga. Tillskrift på planschbandets främre pärms insida: ”Tillhör Carlsborgs fästningsbyggnad” och A. af Petersens namnteckning på frampärmarnas insidor. K. Magnells exlibris och namnteckning daterad 1947. Fint ex. Föreläsningarna börjar: ”Genom försök är utrönt, att en 24:pundig canon-kula, afskuten på nära afstånd, intränger i hård jordvall, 13 à 14 fot: man gör derföre ett bröstvärn, hvars ändamål är att betäcka trouppen emot fiendens raka skott, 18 fot tjockt för att motstå canonad”. August af Petersens (1806-67) var född på Erstavik, utbildades på Karlberg och fortsatte sedan inom fortifikationen där han bland annat var fortifikationsbefälhavare på Karlstens fästning 1832-35, arbetschef för Karl XIV Johans enskilda byggnadsarbeten 1837 och chef för artillerietablissementet i Göteborg 1853. Han avslutade sin karriär som överstelöjtnant.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, 1766. 8:o. (16),96,96-102 s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blindpressad rygg. Stänkta snitt. Någon enstaka småfläck, t.ex. på s. 11. Några blad med reva i nedre marginalen. Med E. Lundströms namnteckning daterad 1767 och Gustaf H. J. Dahls exlibris och namnteckning, den senare daterad Söderhamn 1910. Bibliotheca Walleriana 4203. En tysk översättning utkom 1769. Peter Petersen (1708-83), adlad von Heidenstam 1770, stammade från Holstein och var Adolf Fredriks livmedikus och biträdde bland annat vid prinsarnas koppympning. Han var farfars far till den berömde skalden. Gustaf H. J. Dahl hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes på auktion 1943.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Två samtida ljusbruna hfrbd med guld- och blindpressade ryggar samt grönsprängda snitt. Ryggarna något fläckiga och repiga, andra delens rygg med lite nagg överst och en liten fläck. Per Erik Bergfalks namnteckning, Ernst [?] dito och gåvotillskrift daterad julaftonen 1940 till Wilhelm Ekman från Albin Johansson. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var rättslärd och sedermera jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens”. Hans omfattande bibliotek såldes på auktion 1890. Wilhelm Ekman (1875-1946) var skogsman och företagsledare. ”Genom släktens intressen i järn- och träindustrien blev han tidigt förtrogen med dalsländsk och värmländsk bruksmiljö” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”. Albin Johansson (1886-1968) började som springpojke men kom att bli en av de viktigaste krafterna i Kooperativa förbundet under dess uppbyggnadsskede. Så småningom klättrade han till positionen som förbundets verkställande direktör och styrelseordförande.

Paris, chez J. P. Costard, 1770. 8:o. XII,199,(5) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titel. Ryggen ngt solbränd. En stor ljusbrun fläck i texten på s. 32-43 och en rostfläck i yttermarginalen på s. 121-22. Originalet, ”The actor, or, a treatise on the art of playing” (1755), översattes till franska av Antoine-Fabio Sticotti. Första franska upplagan utkom 1769. Det engelska originalet bygger dock delvis på ett franskt arbete av Rémond de Sainte-Albine. Boken blev kritiskt recenserad av Diderot 1770. Den översattes även till tyska 1771.

Västerås, J. L. Horrn, 1778. 8:o. Grav. titelblad,(12),108 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer. 2dra flocken om städerne i Södermanland. Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. Samtida hfrbd med fint och rikt guldornerad rygg och rosa titeletikett. Några små svarta fläckar i det nedersta ryggfältet. Rödstänkta snitt. Ryggen aningen nedsliten överst, stötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Spridda småfläckar. På försättsbladet en gåvoanteckning ”Till J. W. Wadstein Köping, från tillgifne svågern Richard Ericsson”. Exlibris Johnny Hagberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 221a, för första arbetet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar för andra arbetet. Allt som utkom. De beskrivna städerna är Västerås, Arboga, Köping, Sala, Lindesberg och Nora i Västmanland respektive Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje i Södermanland. I författarens ”Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland” V:2 som utkom 1797 ingår en fristående fortsättning ”Om Westerbottens städer”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, 1925-36. XVI,829 + X,885 + X,796 + X,782 + X,791 + X,777 + X,797 + X,842 + X,789 s. Nio ljusgrå hklbd med mörkgröna titeletiketter (Wilh. Johansons eftr. bokbinderi, Uppsala). Ryggarna lätt gulnade och med några smärre fläckar. Titeletiketterna lite flammiga och nötta, den första hårt blekt. Inlagan med enstaka nagg och hörnveck. Andra delen med viss fuktskada i nedre ytterhörnen och avrivet ytterhörn på titelbladet. Tredje delen lite fuktfläckig och fuktkorrugerad. Fjärde och femte delen med fuktränder. Trots detta ett hyggligt arbetsexemplar i stadiga band. Detta personhistoriska standardverk beskriver ingående de introducerade adliga ätterna och deras medlemmar från Abrahamsson till Östner. Avslutas med ett lika omfattande som användbart personregister över alla i verket omnämnda personer som inte är födda inom de beskrivna ätterna, både ingifta och förfäder.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 12:o. XV,(1),198,(1) s. Bra nytt grått stänkdekorerat pappbd med titeletikett av mörkbrunt skinn, övre blått stänksnitt, i övrigt lätt putsade snitt (B. L. Hermansson, Göteborg). Titelbladet med kantskador, fläckar och tejpspår samt helt uppfodrat på tjockare papper. Inlagan i övrigt med lätta småfläckar. Några hörnnagg. Gammal lagning i övre marginalen på s. 52. Gammal stpl Eust. Bredin på titelbladet. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 199. Gustava Schartau (1783-1849) skrev många verk inom hushållningens områden. Hennes färgbok är kanske det ovanligaste av dessa. Erik Eustachius Bredin (1817-82) föddes i Askersund och dog i Borgholm. Han var inspektor och senare brukspatron.

Lund, J. Lundblad, 1788. 8:o. 54,(10) s. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med D. P. Tisells namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1301. Du Rietz Gastronomisk spegel 47. De sista opaginerade sidorna består av ett register och bokreklam från J. Lundblads boklåda. Första upplagan utkom 1784 och den tredje 1793. Bygger på arbeten av i första hand Carl von Linné och Fr. H. Lueder men även J. Ahlich, J. L. Kammecker och P. Lundberg. Engelbert Jörlin (1733-1810) var en av Linnés lärjungar och verksam vid Lunds universitet och sedan som lärare i Göteborg. Daniel Peter Tisell (1762-1843) var brukspatron på Hassla bruk, Östergötland.

Sthlm, B. G. Schneider, 1731. 8:o. (16),398,(2) + (2),88,1-48,65-80,1-80,79-90,1-72 s. Första delens titelblad tryckt i rött och svart. Stiligt samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik gulddekor och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen något mörknad, lite nött allra överst och med litet nagg upptill i främre ytterfalsen, vilken även har några små maskhål. Med en svag bläckfläck på yttre snittet. Fläcken har även tagit sig in i yttermarginalerna på s. 60-61 i andra delens andra sidföljd. En lite trist överkluddad gammal namnteckning på första titelbladet. Enstaka spridda fläckar, t.ex. två fuktfläckar i nedre hörnet på s. 65-66 i andra delens första sidföljd. Ett par små obetydliga brännhål. Sista bladet solkigt och med en gammal uppfodring i yttermarginalen. På frampärmen Lunds katedralskolas elegant formklippta etikett me de tryckta initialerna ”L. S. B.” numrerad ”1749, 50” för hand. Den graverade frontespisen till del II som nämns i första delen blev aldrig utförd. På sidorna 342-98 i den första och de två första pagineringsföljderna i den andra delen behandlas Hollands handel, inte minst kolonialhandeln via de Ost- och Västindiska kompanierna. Författaren menar i förordet att kunskap om andra länders regeringssätt och handel är viktig att ta del av som ”efter de flitige biens exempel, så wäl ifrån närmare, som fiermare fälter söker att insuga och samla alt hwad han finner wara skåcken eller det allmänna bästa til nytta”. Han menar att Hollands ”kloka styrsel” och goda ekonomi gör landet särskilt värt att särskåda.

Sthlm, A. J. Nordström, 1804. 4:o. (2),264 s. Med grav. titelvinjett. Lätt nött men trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Röda snitt. Liten fläck på ryggen. För- och eftersättsblad urrivna. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar, t.ex. några små gråfläckar på s. 256. Äldre bläckanteckning vid namnet Hallenberg på titelbladet: ”Rikshistoriograph, måhända sin tids lärdaste svenske man.” Överst på titelbladet blåstpl för Adolf Coyet och densammes förvärvsanteckning från myntauktion i Stockholm den 11 mars 1884 på frampärmens insida. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0875. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat flera numismatiska arbeten. Med bistånd av Axel von Fersen inventerade han Myntkabinettets samlingar. Resultatet sammanfattade han i föreliggande arbete. Adolf Coyet på Nynäs i Närke var mest känd som tidningssamlare berättar Carlander i ”Svenska bibliotek och ex-libris”. Bland annat hade han mängder av tillfällighetsblad; ”af Grisar har jag 74 olika och af Nissarne 198”. Han verkar ha köpt denna volym på grosshandlare Johan August Sandbergs auktion anordnad av Daniel Holmberg.

Altona, J. F. Hammerich, 1818-20. 8:o. XXIV,446,(2) + VIII,392 s. & 8 tryckta tabeller på 5 blad, varav 2 utvikbara + XVI,414,(2 blanka) s. Tre fina samtida pappbd med glättade grågröna ryggar, marmorerade pärmpapper och tryckta titeletiketter. Lätt nött i ryggändarna, lite mer nederst på andra volymen. Liten samtida markering med rödkrita på bakpärmens insida i del I. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit med breda marginaler. Bring Itineraria svecana 400. Bibliotheca danica II:406. Det danska originalet utkom 1814-17 efter att mindre delar av texten publicerats i den danska tidskriften ”Athene”. Även svenska och holländska översättningar utkom. På s. 279-410 i del III återfinns ”Kurzer Umriss der Epochen in der Geschichte der schwedischen Nationallitteratur”. Christian Molbech var bibliotekarie vid det Kongelige bibliothek i Köpenhamn och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. En ny resa till Sverige gjordes 1842.

Sthlm, C. Deléen respektive G. Scheutz respektive Wennlundska boktryckeriet, 1822-27. Folio. Litograferat titelblad,53 s. & 44 litograferade porträttplr. Samtida något nött hfrbd med gulddekorerad rygg och tegelbrun titeletikett av glättad papp samt alrotsmarmorerat pärmpapper. Blåstänkta snitt. Stötta pärmhörn och smånötningar i pärmpappret. Samtida prisanteckning för bandet. Både porträtt och planscher ställvis lagerfläckade, främst i övre marginalen. Hårdare och lite fult fläckad på s. 13-16 och 43-44 med tillhörande planscher. Planscherna på tjockt papper och texten delvis på tjockt papper. Som helhet ett bra ex. Allt som utkom av detta verk som publicerades i elva häften. En andra upplaga av första häftet utkom 1823. Det utbjöds även kolorerade exemplar. Sista sidan felpaginerad ”55”. Några planscher signerade ”Lith. af C. T. L.”, de fyra sista planscherna i sista häftet signerade med hela namnet C. T. Löwstädt samt ”Stentr. af Müller”. Carl Theodor Löwstädt (1789-1829) var verksam som tecknare och grafiker samt utgav bland annat denna serie historiska porträtt. Carl Müller tillhörde de första litograferna i Sverige och startade sin verksamhet i Stockholm 1818. Verket innehåller bara porträtt och inleds med ett stiligt porträtt av Gustav Vasa och fortsätter med Catharina Månsdotter, Nils Sture och bondeståndets talman Per Olsson, efter Ehrenstrahls helfigurporträtt. Alla porträtt föreställer svenska historiska personer med ett undantag, Tycho Brahe. Ett porträtt av Görtz återfinns på baksidan av Erik XIV:s porträtt (nr 5) är kanske ett provtryck till den plansch som återfinns i följande häfte som nr 12. På provtrycket tycks det vara numrerat 8.

Linköping, C. Günter, 1647. 8:o. (88) s. + [(LAURINUS, LAURENTIUS LAURENTII) Epigramma in structuram novi templi, quod [...] dominus Johannes Casimirus, [...] in Gothorum maritimis ad arcem Rönöö nuper ab ejus celsitudine ædificatam, in dei honorem parochialis ecclesiæ usum, proprijs sumptibus extrui curavit annis r. o. 1641 & 1642. (Linköping, C. Günther, 1647)]. 8:o. (1) s. Samtida hårt nött målat mjukt pergamentbd med trasig rygg överst och små maskstygn på pärmarna. Med flera anteckningar i bläck och fuktränder. Delvis solkig och med flera fläckar. Sista bladet med reva. Pärmarnas insidor och de inledande bladen med ett flertal namnteckningar. Collijn Sveriges bibliografi 1600-tal 508. Larson Christopher Günther Boktryckare i Linköping 181. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2514: ”af ringa värde”. En ny utökad upplaga utkom 1717. Arbetets sista fyra sidor upptas av ”then 9 psalmen k. Dawidz”. I volymen är medbundet ett tryckt blad med verser på latin undertecknade av L. L. Laurinus d.y. Detta blad är det andra av totalt två blad i dennes och faderns hyllningsskrift ”Epigramma” i upplagan från 1647 (se Collijn 508-09 och Larson 182). Den skrevs ursprungligen i samband med Rönö kyrkas ivigning 1642.

Köpenhamn, Fabers og Nitsches forlag, 1786. 8:o. Grav. titelblad,III-XVI,248 s. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind och brun titeletikett. Skinnet nött nedtill på ryggen och titeletiketten naggad. Senare pärmpapper. Ngt lagerfläckig i början och på slutet. En ljus fuktfläck i övre marginalen på s. 17-112 och en kraftig rostfläck med en liten textförlust på s. 165-66. En gammal namnteckning, Beijer. Bibliotheca danica I:1114. Biljard beskrivs på s. 167-86 och schack på s. 187-94.

Uppsala, J. F. Edman, 1800. 8:o. 78 s. Tagen ur band. Gamla tätt blåstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. En liten fläck allra längst ned på sista sidan. Bra ex. Du Rietz Captain James Cook 15. Johann Reinhold Forster (1729-98) vetenskapsman på James Cooks andra expedition ombord på ”Resolution” till Stilla havet. Hans son, Johann Georg Adam Forster (1754-94) etnolog och skribent, deltog även han i samma expedition. Från början var tanken att fadern skulle skriva den officiella rapporten om expeditionen, men på grund av sitt häftiga lynne, råkade han i ständiga gräl med officerarna och manskapet ombord och detta i kombination med olika uppfattningar om ersättningen för hans deltagande, förbjöd amiralitetet honom att ge ut arbetet. Han lät då sin son publicera boken, vilket fick till följd att han avskedades från brittisk tjänst. Johann Reinhold återvände till Tyskland där han skrev ”Observations made during a voyage” som utkom 1778 och översattes till franska och italienska. De båda författarnas skrifter rörande sina upplevelser på ”Resolution” gav upphov till en mängd följdskrifter.

Uppsala, 1907-43. (4),III,(1),341,(1 blank,1),344-47 + (4),IX,(1),373,(1 blank,3) + (4),II,(2),342 + (4),IV,365,(1) + (6),366 + (4),II,445 + (8),192 + (8),200 + VIII,429,(1) + (8),297 s. Åtta blå hklbd med guldlinjerade ryggar. Ryggarna lätt blekta och med några små fläckar. Alla omslag medbundna. Registret till del I:1 bundet längst bak i del I:2. Med Einar Hansens exlibris. Bra svit. Del I-VII är utgivna med noter av Th. M. Fries. Del VIII och andra avdelningens båda delar är utgivna med noter av J. M. Hulth och den sista delen färdigställd efter dennes död av Arvid Hj. Uggla. Den andra avdelningen avtrycker den utländska brevväxlingen från Adanson till Burman. Efter dessa delar avstannade tyvärr det ambitiösa utgivningsprojektet i tryckt form.

Kalmar, L. Lindeblad, 1765. 4:o. (12),209,(35) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind. oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen torr, blekt och flammig. Författarnamnet skrivet med rödkrita i yttermarginalen på s. (2), möjligen en beställningsanteckning av en bokbindare. Enstaka lagerfläckar och råkanter. Fint ex. med handskriven dedikation till Christopher Faxell och Ulric Celsings initialer. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1987. Med förklarande anmärkningar och register. Christopher Faxell (1704-80) var överinspektör vid Lantmäteriverket och från 1775 överdirektör, en tjänst han redan periodvis skött under Jacob Faggots sjukdom. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var även ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.