Søkeresultat

Göteborg, L. Wahlström, 1782. 8:o. (8),719 + 635,(1 blank,2,2 blanka) s. Två samtida alrotsmarmorerade skinnbd med rikt guldornerade ryggar, beige titeletiketter och ljusbruna deletiketter med infällda runda nummerskyltar. Pärmarna med fina förgyllda ramverk. Hela guldsnitt. Första bandets titeletikett med brun missfärgning och andra bandets deletikett med hörnförlust. Inlagorna med enstaka fläckar och titelbladen med bruntonade marginaler. I första volymen Pehr Dubbs textade namn på titelbladet och John Papes i Helsingborg namnteckning på försättsbladet. Vacker svit. Utgiven av Magnus Roempke, teologie lektor, som även skrivit förordet. Brag (1735-81) var en allvarlig präst och en flitig litteratör. Han hade gjort sig känd för sin ”vackra, upbyggeliga och artiga matrikel öfver Gb. stift” och i Vetenskapsakademien var han känd och aktad för sina ”grundliga reflexioner öfver det nyttiga tabellverket i riket”. Hans psalmförsök såg flera upplagor. Linnélärjungen Pehr Dubb (1750-1834) kom att göra stora insatser i Göteborg, bland annat som chef för Sahlgrenska sjukhuset 1782-1804 och organisatör av Chalmers tekniska skola. Han var även en aktiv frimurare och var aktiv inom stadens fattigvård. John Pape (1889-1945) var ursprungligen advokat i Helsingborg men bytte bana och ägnade sig åt etnologisk forskning och sitt stora bibliotek. Huvuddelen av hans bibliotek såldes på auktion 1956 respektive 1963-64.

Paris, Auffray, 1833. 8:o. (4),310,(1) + 84),251,(1 blank),1-4 s. Två samtida ngt nötta hfrbd med dekorativt guldornerade och blindpressade ryggar. Grönstänkta snitt. Ryggarna ngt flammiga med några småfläckar. Bitvis lätt lagerfläckiga inlagor. Med Gustaf Trolle-Bondes guldpräglade monogram på ryggen och Säfstaholms exlibris. Fint ex. Andra delens andra pagineringsföljd är en bokkatalog.

Göteborg, A. Lindgren, (1860)-64. 4:o. Front,(8),332 s. & 12 litograferade plr. Rikt illustrerad med träsnitt i texten. Ståtligt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och formskuren koboltblå titeletikett. Rödstänkta snitt och svarta mönsterpressade pärmsidor. Ryggskinnet och pärmhörnen avgränsade med en guldpräglad bård vid pärmpapperena. Ett minimalt maskhål upptill i den främre ytterfalsen och med ett mindre maskangrepp i den inre. Pärmarna aningen bågnade. Liten spricka vid häftningen vid s. 1. Bra inlaga med några enstaka obetydliga småfläckar. Stort ex. på velinpapper från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5684. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 50. Utgavs i 20 häften från 1860. Planscherna trycktes i Thieles tryckeri. En plansch ingår i pagineringen som sidorna 25-26. En mindre del av upplagan trycktes på fint velinpapper och det här är ett av dem. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (6),286 s. Häftad i två lätt smutsfläckiga samtida gråpappomslag med senare gråpappersryggremsor. Främre snittet till del I lätt smutsfläckigt och övre främre snittet till del II ngt naggat. Inlagorna ngt lagerfläckiga. Del I med minimala maskhål nederst i marginalen på de första bladen och småfläckar på s. 63, 97 och 225 samt mer störande fläck på s. 229. Del II med enstaka småfläckar och litet hål med förlust av några bokstäver på s. 95-96 samt blyertsanteckning i marginalen på s. 106. Ex. med anteckningen ”donum autoris” och Husebys små etiketter på de bakre omslagens insidor. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),IV,262 + 179 + 102 s. + MARKLIN, GABR. Ad catalogum disputationum in academiis et gymnasiis Sveciæ Lidenianum. Supplementa addidit. Uppsala, Reg. academiæ typographi, 1820. 8:o. (2),117 s. Ngt nött med trevligt opappbd med brunmarmorerad rygg och trasig röd titeletikett. Gula stänkdekorerade pärmsidor. Ryggen blekt och med en ytlig längsgående spricka. Ouppskuren. Sporadiska smärre sotfläckar. En pappersförlust i nedre hörnet på s. 39 i del III. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1212-13. Den avslutande delen är ett supplement till Lidéns ”Catalogus disputationum” 1778-80. Marklins första fortsättning på Lidéns avhandlingsbibliografi täcker tiden 1778-1819 och är fortfarande standardverket på sitt område. Gabriel Marklin (1777-1857) var entomolog och adjunkt vid Vetenskapssocieteten samt skicklig boksamlare. Han intresserade sig främst för naturvetenskaplig litteratur och svenska akademiska avhandlingar. Hans huvudsamling på det sistnämnda området uppgick till 23000 avhandlingar och den förvärvades av Kungliga biblioteket redan under hans livstid.

(Sthlm, Generalstabens litografiska anstalt, 1869). 4:o. (1 blankt,47) blad. Med kolorerade initialer. + (KLEMMING. G. E.) Om Vita b. Catharinæ. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 4:o. 11,(1) s. Ljusbrunt oskinnbd med upphöjda bind och blindpressad pastischdekor på pärmarna. Snitten endast putsade och det övre i huvudsak ouppskuret. Ryggen ngt blekt och lätt nött samt med smärre fläckar. Pärmarna med vertikal fuktrand närmast ryggen. Från Ericsberg. Bibliographia Klemmingiana s. 19. Jämför Collijn Sveriges bibliografi intill år 1600 I, s. 53-69. Faksimiltryck i 85 exemplar av biografin över Birgittas dotter Katarina. Originalet trycktes enligt Collijn i Stockholm av Bartholomaeus Ghotan 1487 och är idag bara känt i två kompletta exemplar och några fragment. Originalbandet är komponerat av G. E. Klemming. Det lilla texthäftet är ett särtryck med egen paginering ur Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” s. 92-104.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind och svartpressade linjer vid binden. Stänkta snitt. Skada i rygghuvudet med cirka en cm avrivet skinn. Svart fläck efter etikett i översta fältet. Pärmarna med något skavt marmorerat pärmpapper och lätt fuktbuckliga. Försättsblad urrivet. Enstaka lager- och småfläckar. Återkommande fuktrand i övre hörnet fram till s. 88. Några småfläckar på s. 27. Tryckåret 1747 tillskrivet med bläck på titelbladet. Samtida numrering ”244” på främre pärmens insida, och därunder namnteckning för C. Burenstam. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiska historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok. Diplomaten och historikern Carl Burenstam (1829-1907) skrev följande i ett brev till C. M. Carlander om sitt bibliotek på Tjälvesta 1897: ”Böckerna här äro till allra största delen samlade af mig, ej mer än 2,376 voll. efter sista räkningen år 1895; f.n. kan man nog säga i rundt tal 2,400 hufvudsakligen i historiska, bibliografiska och litterärhistoriska ämnen”.

Uppsala, 1927. 161,(1 blank,1) s. Med inklistrade illustrationer i texten. Titelsidan och dedikationsbladet tryckta i rött och svart. Rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blind- och guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper med gulddekorlinjer, övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Omslaget medbundet. Ryggen något blekt och med skrapmärken på ett par av de upphöjda binden. Tryckt i 25 numrerade exemplar, varav detta är nummer 2, tryckt för Ruben G:son Berg. Innehåller uppsatserna ”Svenskt i ’Blätter für literarische Unterhaltung’ 1827-1845” av Ruben G:son Berg, ”De äldsta trycklistorna från Göteborg” av Gustaf Clemensson, ”Bokbindare i Jönköping 1672-1900” av Arvid Hedberg, ”Linné och Patriotiska sällskapet” av Johan Markus Hulth och ”Ur A. O. Rhyzelii självbiografi i Linköpings stiftsbibliotek” av Gustaf Odencrants. Den sistnämnda avslutas med genealogiska tabeller över Rhyzelius släkt.

Sthlm, (1896)-1904. (4),VII,(3),467,(1) + (6),412 + (8),413-850,(1) + (2),666,(1) + (8),432 + (8),433-989,(1),XCVIII s. & plr. Sex något nötta ljusbruna hfrbd med upphöjda bind och röda titel och deltiteletiketter, marmorerade pärmpapper, dito snitt och medbundna omslag (Norrköpings bokbinderi). Ryggarna fläckiga. Med Hjalmar Lundgrens guldpräglade pärmexlibris och graverade exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2613. Tryckt i en upplaga om 400 exemplar. Första upplagan utkom i tre volymer 1889-94. Arbetet som beskriver offentliga bibliotek, lånebibliotek och privata boksamlingar i Sverige från medeltid till 1900 avslutas med en förteckning över svenska bokbindare genom tiderna. I verket återfinns också många biografiska uppgifter rörande bibliotekarier, boksamlare och bokbindare. Carlanders insats för den svenska bokhistorien är svår att överskatta och även om en mängd uppgifter saknas eller är ofullständiga är ”Svenska bibliotek och ex-libris” ett mycket användbart uppslagsverk och fortfarande det bokhistoriska standardverket rörande Sverige. Hjalmar Lundgren (1880-1953) var chef för Norrköpings bibliotek och konstmuseum samt själv stor boksamlare.

Falun, J. F. Åkerblom, 1845. Folio. (3) s. i sex spalter. Häftad i samtida nött marmorerat pappomslag. Främre pärmen loss. Enstaka småfläckar på kartorna. Första bladen med marginalrevor. Textbladen med fuktränder. Exemplar med enbart svensk text.

Sthlm, H. Keyser, (1679). 16:o. (48) s. A-arket tryckt i rött och svart. Titelsidan med träsnitt föreställande en eldsprutande drake i vilken två förmörkade solar är invävda. Med månadsbilder i kalenderdelen. Henrik Keysers boktryckarmärke på sista sidan. Häftad. Lite rundat övre ytterhörn. Titelbladet och sista sidan lätt solkiga. En rostfläck på blad A5. Några delvis utflutna bläckanteckningar. Bra ex. från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 981. Klemming & Eneström Sveriges kalendariska literatur s. 17. Det ska finnas fyra olika upplagor av detta tryck. Ovanför drakträsnittet på titelbladet finns den förklarande trubriken: ”Förmörckelser som i thetta åhr skola skee”. Innehåller även ”Lille prognosticon” med förutsägelser, årets väder och förmörkelser, samt kortare kapitel ”Om krigh och örligh”, ”Om hälsa och siukdom” och Om eeldz nödh”. Almanackan avslutas med posttaxan. J. H. Voigt (1613-91) var kunglig svensk matematiker och astronom i Stade. Hans först utgivna svenska almanacka var för år 1667 och han dominerade den svenska marknaden för almanackor t.o.m. 1700.

(Sthlm, 1827). 8:o. 108,1-17 s. & 4 utvikbara tryckta tabeller. Häftad i samtida blått pappomslag. Handskrivet titelblad. Inlagan med några enstaka småfläckar. En bläckplump i den sista tryckta tabellen. Fint ex. ur Ludvig Manderströms bibliotek och från Ericsberg. Titelbladet handskrivet av Ludvig Manderström och med tillägget: ”Titelbladet aldrig tryckt och hela uplagan af författaren indragen. Endast några få exemplar förvarade från förstörelsen”. Sista pagineringsföljden består av två bilagor: ”Dekorations-arbeten vid de Kongl. theatrarne ifrån september månad 1823 till junii 1826” och ”Transumt af Kongl. theaterns inventarii-bok öfver nya, sedan october månad 1823, tillkomne kostymer och diverse kläder”. 1834 gav Lagerbielke ut ”Handlingar rörande Kongl. theatern” som är ett förslag till omorganisation av verksamheten. Gustaf Lagerbielke (1777-1837) var chef över Kungliga teatern 1823-27.

Sthlm, Kongl. ordens-tryckeriet, 1787. 8:o. (24),455,(22) s. & 4 grav. plr. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och rödbrun titeletikett. Både gula och blåstänkta snitt. Rygg och etikett med ytliga sprickor. Diverse fukt- och lagerfläckar samt en återkommande fuktrand i övre delen av sidorna. Även planscherna något fläckade. På titelbladet ett överstruket samtida bläckmonogram och den gamla namnteckningen, ”Schlytern”. Gammal namnteckning på pärmens insida. Bibliotheca danica II:413. Cox A reference guide to the literature of travel I:238 för originalutgåvan. Niebuhr deltog i den danska expeditionen till främre orienten som ägde rum 1761-67 och var dess astronom och kartograf. Linnelärjungen Peter Forsskål var expeditionens botaniker. Den splittrades av inre stridigheter, framförallt riktade mot filologen F. C. von Haven som till och med beskylldes för mordförsök. Både Forsskål och von Haven avled i nuvarande Jemen under våren 1763 och Carsten Niebuhr var till slut den ende som överlevde expeditionen. Forsskåls manuskript och samlingar skickades till Köpenhamn där de efter flera år togs om hand, redigerades och utgavs av Niebuhr i tre separata arbeten. Niebuhrs egen resebeskrivning ”Reisebeschreibung nach Arabien und anderen umliegenden Ländern”, efter vilken detta är en bearbetad översättning, utgavs första gången, på tyska, i Köpenhamn 1774-78 i två delar. En tredje del utkom först 1834. Hans första skildring från expeditionen ”Beschreibung von Arabien” utkom 1772. Ödmann nämner båda arbetena i förordet, men slår sig mest för sitt svenska bröst och framhåller Forsskåls resultat och beskrivningar som expeditionens egentliga behållning.

Skara, H. A. Moeller, 1747. 8:o. 157,(9) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. + AKEN, F. M. von. Hus- och landt-apotheks tilökning/ hwaruti the omständigheter, som hittils hufwudsakeligen förhindrat rofdjurens utödande, warda beskrefne, tjenlige medel theremot wälment föreslagne, och sjelfwa utödnings sättet med et starkare förgifts tilredande än thet förra, samt åtskillige påminnelser therwid, merkeligen förbättradt, så ock en liten anmärkning wid thet äkta får- och gete-pulfweret. Samt et annat härligt präservative emot sjukdomar och farsoter för hästar och andra boskaps kreatur. Jemte bifogada bewis och wittnesbörder öfwer the til odjurens förödande förut upgifna medlens gjorda werkan. Örebro, J. Lindh, 1756. 8:o. 90 s. Kraftigt nött och trasigt samtida hfrbd med mycket defekt rygg och hårt nötta pärmar där det underliggande träet tittar fram och en bit av det saknas upptill på frampärmen. Falsarna sköra, särskilt den bakre. Inlagan med tanke på de yttre omständigheterna i bra skick med sporadiska småfläckar. Några kraftigare rostfläckar på s. 41-48 i yttermarginalen i det första arbetet och i texten på s. 23-24 i det andra. Med Anders Gilanders, Gust. Fr. Anstrins och Bernhard Gustafssons namnteckningar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1724 respektive 1725. Schreber Den svenska jaktens litteratur 6 respektive 7. Bibliotheca Walleriana 10506a för det första arbetet. Uppgiften ”Andra gången uplagdt” på det första arbetets titelblad syftar på den året innan utgivna, också i Skara tryckta ”Hus- och rese-apotheque” ur vilken detta är ett sammandrag. Det andra arbetet är ett fristående tillägg till det första arbetet

Hamburg, verlegts J. W. Fickweiler, 1715. 8:o. Grav. front,(30),848,(32) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Lätt fläckigt samtida pergamentbd med rödstänkta snitt. En större svart fläck nedtill på bakre pärmen och en ett litet upptill på främre pärmen. Ren inlaga med endast några enstaka och knappast störande små fuktränder i övre marginalen i början. Titelbladet lite snävt skuret nederst. Med Stora Eks fideikommissbiblioteks stpl.

Sthlm, H. A. Nordström, 1820. 8:o. (10),302,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Häftad och oskuren i ngt fläckigt samtida gråpappomslag med tryckt titeletikett med prisuppgift. Ryggen mörknad. Inlagan delvis ouppskuren. Titelbladets övre hörn med en lagning, liksom nedre delen av yttermarginalen. En fuktfläck på det efterföljande dedikationsbladet. Pappersförluster i yttermarginalen på s. (3)-(6) och sista opaginerade bladet med bläckfläckar. Med en samtida namnteckning, J. Waller. Bibliotheca Walleriana 11080. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1820:1. Ett stort antal översättningar utkom av detta viktiga verk.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, svartpressad linjedekor och infärgat titelfält. Stänkta snitt. Ryggen och främst främre ytterfalsen aningen nött. Med några små fläckar på ryggen och minimala maskhål i översta ryggfältet. Enstaka småfläckar. Med S. Ekecrantz samtida namnteckning och Konrad Littorins exlibris. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt med mera eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har dessutom sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken. Med tryckt dedikation från Gahm Persson till Daniel Tilas.

Venedig, presso Antonio Zatta e figli, 1792-93. 8:o. Grav. porträtt,VIII,291 + 224,229-247 + (4),284 + (4),331,(1) s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar grav plansch. Två något nötta hfrbd från 1800-talets början med guldornerade ryggar. Gula och blåstänkta snitt. Lite pärmpapper avrivet närmast ryggen på första volymen. Ställvisa lagerfläckar och några starkare fläckar. I första delen har de första fyra bladen varit vikta tillsammans med kartan därstädes. Även fuktrand i nedre hörnet där. Första kartan med gamla lagade revor på baksidan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3424. Komplett trots pagineringshoppet i andra delen. Kartan i första delen är över Sverige och Finland. Planschen avbildar Nordstjärneordens och Amaranterordens ordensdräkter. Kartan i tredje delen är över Finland och Finska viken. Första upplagan. En ny, och utökad med ett kapitel om Gustav IV Adolf, utkom 1802 under titeln ”Storia politica, filosofica e naturale del regno di Svezia”. Verket ger även en generös översikt av geografi, statistik och kultur samt en tillbakablick på Sveriges historia före Gustav III. Fjärde delen behandlar i Huvudsak kriget med Ryssland i Finland 1788-90.

Leiden, et se trouve à Paris, chez les freres Estienne, 1754. 12:o. VI,(8),411 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Elegant samtida rött marokängbd med ngt blekt rikt guldornerad rygg. Pärmarna med linjerat ramverk, kantförgyllning och inre denteller. Helt guldsnitt. Frampärmen med några nötmärken där färgen är avskavd. Liten rättelse på s. 43. Trevligt ex. Kress 5382. Goldsmiths 8917. Skriften är ett inlägg i den seglivade debatt som fördes mellan franska och engelska politiska aritmetiker angående de respektive ländernas ekonomiska företräden. Att boken skulle vara översatt från engelskan är en ren fiktion. Utgivningsåret besökte Plumard de Dangeul Sverige där han valdes in i Vetenskapsakademien. Första upplagan trycktes i Leiden 1754 och minst fyra upplagor utkom detta år, liksom en engelsk översättning.

Sthlm respektive Uppsala, 1883-86-(87). (2),116,116a-b,117-253,(1) s. Ngt nött svart hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Med Frederik Heymans exlibris och Johannes Rudbecks namnteckning daterad 1902. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 32. Allt som allt tryckt i 50 exemplar och endast i denna upplaga. Med uppsatser om ”Guds verk och vila”, kopparsticken i ”Suecia antiqua et hodierna”, ”Dialogus creaturarum” m.m. samt med en utgåva av Bureus ”Sumlen” och andra anteckningar, liksom en nyckel till J. G. Rothmans ”Philolalus Parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren”.

Uppsala, J. H. Werner, (1703). Liten 8:o. (8),55,(2) s. Med en fin träsnittsillustration på s. (7). Häftad och i en nött samtida marmorerad ryggremsa. Titelbladet lagat i inre marginalen. Bra inlaga. Med en samtida tillskrift nederst på titelsidan: ”Mons: Termanius”. Lidén Catalogus disputationum 29. Med hyllningsverser av O. Nauclerus och Widichindus Harkman. I ”Daniels bok” beskrivs hur den babyloniska konungen Nebukadnessar II av gud straffas och under lång tid tvingas leva som ett oskäligt djur innan han återfår sitt förstånd och kungarike. På det fina träsnittet i Palmroots avhandling, signerat ”BT”, ses den förvildade Nebukadnessar gå på alla fyra och i bakgrunden skymtar bland annat Babels torn. I avhandlingens andra kapitlet, på s. 47-55, beskrivs lycanthropi, det vill säga människors förvandling till varulvar. Där omnämns bland annat Olaus Magnus beskrivning av lettiska varulvar.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1842. Folio. X,312 s. & 2 litograferade plr. Rött samtida saffianbd med guldornerad rygg och helt guldsnitt. Smala guldpressade pärmbårder med hörnstämplar, kantförgyllning och guldpräglade inre denteller. Ryggen blekt och ngt nött. Falsarna delvis spruckna. Pärmhörnen nötta. Ren inlaga. Med Karl XIV Johans förgyllda pärmexlibris och Gustaf Berndtssons exlibris. Ytterligare två delar och ett supplement utkom 1844-53. Setterwall Svensk historisk bibliografi 550. Wingborg Litteratur om Dalarna 7753. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 18, figur 275. Föreliggande exemplar omfattar del I som möjligen var den enda del som utkom under Karl XIV Johans livstid, då del II utkom 1844. Del I avtrycker 282 handlingar med anknytning till Dalarna skrivna åren 1248-1509. I slutet återges i faksimil den första raden ur 21 olika urkunder.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. (6),168 s. + ABILDGAARD, P. C. Häst- och boskaps-läkaren eller underrättelse wid de almännaste sjukdomar, som anfalla hästar, horn-boskap, får och swin. Efter tredje förökta och förbätrade uplagan öfwersat tillika med anmärkningar af A. H. Florman. Andra uplagan. Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. 146,(4) s. + FLORMAN, A. H. Pharmacopoea veterinaria eller handbok för häst- och boskaps läkare hwaruti förekomma de mäst brukbara läkemedel, för wåra hushållsdjur, jämte sättet huru de wid hwarjehanda sjukdommar böra anwändas. Lund, J. Lundblad, 1809. 8:o. (8),96 s. + FLORMAN, A. H. Nödig underrättelse om de allmänna hästsjukdomar qwarka, snip och springorm, huru de kunna kännas, förekommas och utrotas. Lund, C. F. Berling, 1815. 8:o. 39 s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och naggad ljusbrun titeletikett. Gröna snitt. Pärmhörnen lite stukade. En svag fuktfläck i inre marginalen på de första 20 sidorna i det första arbetet. Större fuktfläck i nedre hälften av s. 154, genom hela andra och tredje arbetet och de tio första sidorna i det fjärde arbetet. Sista bladet i det tredje arbetet solkigt och nött i yttermarginalen. Vikta övre hörn på sina håll. Florman saknar ett fyrasidigt register. Bra samlingsband. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1567 för det första arbetet med felaktig kollationering. Den första upplagan utkom 1794. Hebbe 1741 för det andra arbetet. Bibliotheca danica II:301 och Bibliotheca Walleriana 10506 för det danska originalet som utgavs 1770. Den första svenska upplagan utkom 1785. Hebbe 2348 för det tredje arbetet. Arbetet förtecknar i alfabetisk ordning enkla och sammansatta läkemedel från aloë till äggskal. Hebbe 2408 för det avslutande arbetet med felaktig kollationering. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821.