Søkeresultat

Växjö, A. Thetzells enka, 1800. 8:o. (1),X,(5),384,389-94,(2) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i något fläckigt och lätt nött samtida gråpappomslag och med rödstänkta snitt. Inlagan ställvis lite lagerfläckig och med fuktrand i nedre marginalen mot slutet. En solkfläck i inre marginalen på s. 145. Planschen har en handskriven pagineringshänvisning i bläck innanför plåtkanten. En tabell saknas som vanligt. Med författarens kontrollstpl inklistrad på titelbladet. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5679. Ottervik Litteratur om Blekinge 1772. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 199 för ordlistan på sidorna 171-80. Planschen är graverad av M. G. Hellström och avbildar medeltida sigill och inskriptioner. De fyra sista opaginerade sidorna är rättelser, vilka förklaras av ”auctors långwäga wistande från tryckeriet”. Rör nuvarande socknarna Jämshög och Kyrkhult i Olofströms kommun i Blekinge. Jöran Johan Öller (1740-1811) var prost i församlingen.

Lund, A. Habereger, 1712. 4:o. (34),619,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind. Nött rygg med småskador och lite lagningar, mest i ytterfalsarna, samt en svårläst handpräntad titel i rött. Pärmarnas marmorering är lite ojämn och samsas med fläckar av olika slag. Bra inlaga med ett fåtal fläckar, t.ex. på s. 325-27. Med gammal namnteckning And. Dubb [?]. Exlibris för Rolf G. Norberg med alfabetsmotiv, utfört av Christer Jonsson 2013. The Hannås collection 616. På sidorna 583-602 återfinns en ”förtekning på några fransöska ord som äro nu inblandade uti swenskan/ och kan hende af allom icke rätt förstås”. Sten Lindroth kallar Spegels lexikon ”ett pionjärverk, det första i sitt slag. Redan i instruktionen för antikvarierna 1630 ingick åliggandet att utarbeta ett svenskt lexikon, och Bureus, Stiernhielm och andra grep sig an med saken, men det skedde i götisk-antikvarisk anda och resultatet blev som vi sett magra. Spegels Glossarium meddelar väl också fornnordiska ordprov liksom i jämförande syfte tyska, engelska, latinska osv., men är främst en inventering av det samtida ordförrådet”. Denna karaktärisering, som ytterst går tillbaka på språkforskaren Adolf Noreens uppfattning, har ifrågasatts och omformulerats i modern tid. Bo Ralph exempelvis skriver att ”när man undersöker Spegels ordbok från 1712 slås man i första hand av hur underlig den är, sedd med våra ögon. Den innehåller vitt skilda typer av artiklar, alltifrån vad vi nu uppfattar som helt vanliga ordboksartiklar till långa utredningar av närmast encyklopedisk karaktär. Till många ord fogas oändliga rader med ekvivalenter eller på annat sätt liknande ord hämtade från andra språk. Syftet med ordboken uppges vara att underlätta för de nya sydsvenskarna, som före Roskildefreden 1658 hade varit danskar, att läsa den heliga skrift på svenska. Hur väl lämpad för denna uppgift den har varit är det svårt att avgöra [...]. Däremot finns det åtskilligt hämtat från dialekternas ordförråd och – framför allt – ålderdomliga ord och uttryck från de fornsvenska texterna samt antagligen för de flesta samtida svenskar tämligen obegripliga norröna ord”. Ralph sammanfattar att det är riktigt att ”Spegels ordbok är den första svenska ordbok som inte på något tydligt sätt ansluter till latintraditionen. Men det är ändå missvisande att betrakta den som den första ’moderna’ svenska ordboken”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1843. 8:o. (1 blank,3),IV,150,(2 blanka) s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria under åren 1843 och 1844. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1845. 8:o. (1 blank,3),V-IX,(1 blank),224 s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria under åren 1845 och 1846. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. (1 blank,3),V-IX,(1 blank),276 s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för åren 1847 och 1848 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851. 8:o. X,333 s. + BOHEMAN, CARL H. Årsberättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för åren 1849 och 1850 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1852. 8:o. VIII,239 s. + BOHEMAN, CARL H. Berättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för 1851 och 1852. Till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1854. 8:o. X,342 s. + BOHEMAN, CARL H. Berättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för 1853 och 1854 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1857. 8:o. VIII,295 s. + BOHEMAN, CARL H. Berättelse om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för 1855 och 1856 till kongl. Vetenskaps-akademien afgifven. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1859. 8:o. VIII,362 s. Åtta häftade, oskurna och ouppskurna volymer i tryckta omslag av olika färg. Den sista volymen med smärre omslagsrevor på baksidan. Enstaka fläckar. 1843-44 med fuktränder i början och mot slutet. 1853-54 med fuktränder i titelbladets marginaler och i början av inlagan. Främre omslaget till 1855-56 med dedikation från författaren till professor P. F. Wahlberg. Komplett och bra svit ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Elof Colliander Kungl. svenska Vetenskapsakademiens skrifter 1826-1917, s. XIX. De tre första häftena utkom som andradel i ”Årsberättelser om zoologiens framsteg” för respektive år. Detta framgår av omslagen och serietitelbladen i häftenas början. Carl-Henrik Boheman (1796-1868) var en av tidens mest framstående entomologer. Hans studier av insekterna avbröts inte av den militära karriären som han inledde 1813. När Fries 1837-38 vistades i Bohuslän förestod Boheman intendentsbefattningen vid Riksmuseet och 1841 kallades han till professor för museets entomologiska samlingar. Han utgav dessa årsberättelser för åren 1840-56 som en del i Vetenskapsakademiens storstilade projekt att genom årliga redogörelser berätta om utvecklingen inom alla dess vetenskapsgrenar. Peter Fredrik Wahlberg (1800-77), som fått ett av häftena dedicerat till sig, var professor i naturalhistoria vid Karolinska institutet. Han skrev en rad entomologiska uppsatser.

Sthlm, C. Deleen, 1820. 8:o. 40 s. & 1 litograferad plansch & 5 grav. plr, varav 1 delvis handkolorerad. Brunt hklbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg. Inlagan med tydliga bruksspår och lätt solkig, åtminstone i början. Fuktfläckar förekommer, bl.a. från titelbladet till s. 8 i nedre hörnet, på s. 17-20 och 29-32 i nedre marginalen. Gamla lagningar på den inledande planschen och de två sista planscherna. Med C. M. Carlanders exlibris. Från Ericsberg. Allt som utkom. Den kolorerade planschen 2 är ett grovt skämt med Atterboms fatala rim ”Der jorden en enda omätlig tulpan uppglödgas i vällust av solens sultan” ur diktsviten ”Blommorna” i ”Poetisk kalender för 1812”. Planschen visar en gul tulpan ovanpå ett grått jordklot. På tulpanen står Moder Svea med blågul hjälmbuske. Verket är indelat i sex kapitel med varsin tillhörande plansch. Kapitel 1 är ”Salig Dumboms och redactörernes porträtter efter naturen”. Kapitel 2 handlar om Atterboms nämnda tulpan. Kapitel 3 är ”Vinter-scen i Stockholm” där planschen visar en hästkärra där man just tappat latrintunnan i gatan. Kapitel 4 och 5 är P. Nordquists ”Min lefnads-skuta”. Kapitel 6 ”Glasögonen” har en plansch som visar soldater utanför slottet, varav fyra har glasögon.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,627 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre fina om än obetydligt fläckiga och nötta samtida ljusbruna hfrbd med gulddekorerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Gula snitt. Ställvis med lagerfläckar främst i övre och yttre marginalen. Liten reva på s. 1, gulfläckig på s. 338-39, marginalnagg på s. 417 och hårt skuren yttermarginalen på s. 623-24 i första delen. Alla titelblad rätt hårt lagerfläckiga, liksom de sista sidorna i andra och tredje delen. Trevlig svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet.

Sthlm, C. Delén, 1815-16. 8:o. (18) s. & 6 handkolorerade grav. plr + (12) s. & 6 handkolorerade grav. plr. Två häften med tryckta omslag. Inlagan i första häftet med en svag fuktfläck i inre marginalen. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Allt som utkom. Planscherna graverade av Ruckman efter Palmstruchs förlagor. ”Ekonomisk botanik” var tänkt som ett komplement rörande de odlade växterna till Palmstruchs ”Svensk botanik”. Det skulle omfatta ”5-6 tomers vidd” med 12 häften i varje. Häftena var tänkta att avhandla sex arter vardera, i form av ”ett träd eller en buskart, tvenne vexter för blomster-quarteret, en för köks- och kryddgården, en för ängs eller åker-odlingen, samt slutligen en för apoteken eller den medicinska nyttan”. De utkomna delarna behandlar bland annat hästkastanj, snödropp, kinesisk aster, digitalis, lin, solros och tobaksblomma.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1848. 8:o. (2),81,(1 blank),1-99 s. Samtida hfrbd med guld- och blindlinjerad rygg. Ryggen blekt och lite torr. Stor fin inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 1620 som endast hänvisar till bilagorna i den sista pagineringsföljden. Hvitfeldska stipendiefonden bygger på en donation 1664 av Margareta Hvitfeldt och Karl XI:s brev från 1694.

Sthlm, C. Deleen, 1826. 8:o. XXXI,(1),376 s. + Plancher [=pärmtitel]. Tvär-folio. 15 delvis utvikbara grav. plr. Två samtida röda halvsaffianbd med mönsterpressade orange pärmpapper och dubbla ramlinjer i guld på pärmarna. Textdelen med vackert och rikt guldornerad rygg, mörkgrön titeletikett och glättade gula snitt. Planschbandet med lätt nött guldlinjerad rygg och guldpressad titel på frampärmen samt nötta pärmkanter och hörn. Textdelen med fin inlaga, endast lätt bruntonad på s. 201-08. I planschdelen är försättsbladet lite tillskrynklat och med en utsmetad bläckfläck. Plansch nr 5, 6 och 8 lätt fläckiga i övre marginalen. De stora planscherna 11, 12 och 15 något mer fläckiga. Tillskrift på planschbandets främre pärms insida: ”Tillhör Carlsborgs fästningsbyggnad” och A. af Petersens namnteckning på frampärmarnas insidor. K. Magnells exlibris och namnteckning daterad 1947. Fint ex. Föreläsningarna börjar: ”Genom försök är utrönt, att en 24:pundig canon-kula, afskuten på nära afstånd, intränger i hård jordvall, 13 à 14 fot: man gör derföre ett bröstvärn, hvars ändamål är att betäcka trouppen emot fiendens raka skott, 18 fot tjockt för att motstå canonad”. August af Petersens (1806-67) var född på Erstavik, utbildades på Karlberg och fortsatte sedan inom fortifikationen där han bland annat var fortifikationsbefälhavare på Karlstens fästning 1832-35, arbetschef för Karl XIV Johans enskilda byggnadsarbeten 1837 och chef för artillerietablissementet i Göteborg 1853. Han avslutade sin karriär som överstelöjtnant.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, 1766. 8:o. (16),96,96-102 s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blindpressad rygg. Stänkta snitt. Någon enstaka småfläck, t.ex. på s. 11. Några blad med reva i nedre marginalen. Med E. Lundströms namnteckning daterad 1767 och Gustaf H. J. Dahls exlibris och namnteckning, den senare daterad Söderhamn 1910. Bibliotheca Walleriana 4203. En tysk översättning utkom 1769. Peter Petersen (1708-83), adlad von Heidenstam 1770, stammade från Holstein och var Adolf Fredriks livmedikus och biträdde bland annat vid prinsarnas koppympning. Han var farfars far till den berömde skalden. Gustaf H. J. Dahl hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes på auktion 1943.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Två samtida ljusbruna hfrbd med guld- och blindpressade ryggar samt grönsprängda snitt. Ryggarna något fläckiga och repiga, andra delens rygg med lite nagg överst och en liten fläck. Per Erik Bergfalks namnteckning, Ernst [?] dito och gåvotillskrift daterad julaftonen 1940 till Wilhelm Ekman från Albin Johansson. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var rättslärd och sedermera jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens”. Hans omfattande bibliotek såldes på auktion 1890. Wilhelm Ekman (1875-1946) var skogsman och företagsledare. ”Genom släktens intressen i järn- och träindustrien blev han tidigt förtrogen med dalsländsk och värmländsk bruksmiljö” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”. Albin Johansson (1886-1968) började som springpojke men kom att bli en av de viktigaste krafterna i Kooperativa förbundet under dess uppbyggnadsskede. Så småningom klättrade han till positionen som förbundets verkställande direktör och styrelseordförande.

Paris, chez J. P. Costard, 1770. 8:o. XII,199,(5) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titel. Ryggen ngt solbränd. En stor ljusbrun fläck i texten på s. 32-43 och en rostfläck i yttermarginalen på s. 121-22. Originalet, ”The actor, or, a treatise on the art of playing” (1755), översattes till franska av Antoine-Fabio Sticotti. Första franska upplagan utkom 1769. Det engelska originalet bygger dock delvis på ett franskt arbete av Rémond de Sainte-Albine. Boken blev kritiskt recenserad av Diderot 1770. Den översattes även till tyska 1771.

Västerås, J. L. Horrn, 1778. 8:o. Grav. titelblad,(12),108 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer. 2dra flocken om städerne i Södermanland. Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. Samtida hfrbd med fint och rikt guldornerad rygg och rosa titeletikett. Några små svarta fläckar i det nedersta ryggfältet. Rödstänkta snitt. Ryggen aningen nedsliten överst, stötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Spridda småfläckar. På försättsbladet en gåvoanteckning ”Till J. W. Wadstein Köping, från tillgifne svågern Richard Ericsson”. Exlibris Johnny Hagberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 221a, för första arbetet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar för andra arbetet. Allt som utkom. De beskrivna städerna är Västerås, Arboga, Köping, Sala, Lindesberg och Nora i Västmanland respektive Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje i Södermanland. I författarens ”Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland” V:2 som utkom 1797 ingår en fristående fortsättning ”Om Westerbottens städer”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, 1925-36. XVI,829 + X,885 + X,796 + X,782 + X,791 + X,777 + X,797 + X,842 + X,789 s. Nio ljusgrå hklbd med mörkgröna titeletiketter (Wilh. Johansons eftr. bokbinderi, Uppsala). Ryggarna lätt gulnade och med några smärre fläckar. Titeletiketterna lite flammiga och nötta, den första hårt blekt. Inlagan med enstaka nagg och hörnveck. Andra delen med viss fuktskada i nedre ytterhörnen och avrivet ytterhörn på titelbladet. Tredje delen lite fuktfläckig och fuktkorrugerad. Fjärde och femte delen med fuktränder. Trots detta ett hyggligt arbetsexemplar i stadiga band. Detta personhistoriska standardverk beskriver ingående de introducerade adliga ätterna och deras medlemmar från Abrahamsson till Östner. Avslutas med ett lika omfattande som användbart personregister över alla i verket omnämnda personer som inte är födda inom de beskrivna ätterna, både ingifta och förfäder.

Lund, C. G. Berling, 1772. 8:o. (4),48,39-54,65-245,146-49,250-311,314-414,(20) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressad linjedekor och infärgat guldtryckt titelfält. Brunstänkta snitt. Med ett mindre maskangrepp nedtill i främre ytterfalsen och fläckar på bakpärmens utsida. Aningen nötta pärmkanter och lite stötta hörn. Bortskrapad namnteckning på frampärmens insida och bakpärmens insida med mörkbruna limfläckar. Enstaka lager- och småfläckar. Liten bläckfläck i yttermarginalen på s. 1-8. Stpl från Södermanlands fornminnesförening. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 48. Den mest omfångsrika av äldre färgeriböcker utgivna i Sverige. Jean Hellot (1685-1766) var kemist och verksam i franska Vetenskapsakademien. Han lyckades bland annat få fram olika blå färger lämpliga för inhemsk fransk porslinstillverkning. Hans ”L’art de la teinture des laines” utkom första gången 1750 och översattes till en rad olika språk. Den danska översättningen som ligger till grund för den svenska utkom under titeln ”Fuldstændig fruentimmer-farve-bog” 1768.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1804. 8:o. (8),70,(2),71-128,I-X,129-324 s. & 2 utvikbara tabeller, varav en ingår i pagineringen. Samtida välbevarat glättat blått pappbd med gulddekorerad rygg orange titeletikett av glättad papp och senare handskriven pappersetikett med författarnamnet. Gula snitt. Ryggen något gulnad. Liten vit fläck på främre pärm och lite ojämnt blekt på den bakre. Enstaka svaga fuktfläckar, se t.ex. s. 264-65. Rättelserna är införda med rödpenna i texten i samtiden. Namnteckning Stjerneld på titelbladet. Fint ex. Författaren uppger i förordet att detta arbete delvis är en bearbetning av ”Försök att utreda och på ett ställe sammanföra de första och allmänna grunderne i stats-hushållnings-ämnen” som utkom 1799-1802. Asp önskar att hans ekonomiskrift ”någon gång skulle kunna föra upväxande personers tankar uppå sammanhanget af ett och annat”. Innehåller bland annat ett kapitel om sedlar. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen London. Från och med 1805 var han revisor i Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Hans nationalekonomiska författarskap är bäst underbyggt vad gäller penningväsendet. Hans ”Resa i Levanten år 1796” utgavs 1805. Adolf Ludvig Stjerneld (1755-1835) var en av ledarna för oppositionen mot Gustav III i slutet av 1780-talet och han blev arresterad tillsammans med andra oppositionsmän. Han släpptes dock ett år senare och vann ny gunst vid hovet. 1821 blev han invald i Vitterhetsakademien och ihopbragte på sin ålders höst en diger samling manuskript, böcker och porträtt på Gripsholms slott där han var ståthållare sedan 1822. Där var han en nydanare av slottets porträttgalleri och utvidgade samlingen så att den inte bara innehöll kungligheter utan även andra bemärkta svenska män och kvinnor. Hans son skänkte en stor del av de privata samlingarna till Uppsala universitetsbibliotek och Linköpings stiftsbibliotek. Många av dessa böcker såldes senare som dupletter.

Sthlm, J. Beckman, 1850. Stor 4:o. 38,(2 blanka) s. & 6 tonlitograferade plr. Bra rött marmorerat klbd med svart titeletikett och gula snitt (Hedberg). Det första gula tryckta häftesomslaget medbundet. Omslaget med lagade revor. Mindre stötskada överst på ryggen. Med Fredrik Vult von Steijerns guldpressade pärmexlibris. Snoilsky Svenska historiska planscher 1850:1-2. Utgavs på Albert Bonniers förlag och kom ursprungligen ut i tre häften. Sidorna 35-38 med genealogiska uppgifter. Planscherna är utförda av A. Weidel och litograferade av A. M. Spong. Fyra är gjorda efter förlagor av Fritz von Dardel. De avbildar: ”H.k.h. prinsessan Louise’s och dess föräldrars landstigning vid Biskopsudden den 15 juni 1850”, ”Kongl. familjens färd från Biskopsudden till Haga den 15 juni 1850”, ”Förmälnings-processionen vid hemkomsten till kongl. slottet, den 19 juni 1850”, ”Vigselakten emellan d.d. k.k. h.h. kronprins Carl och prinsessan Louise i Storkyrkan den 19 juni 1850”, ”Carl” och ”Louise”, de två senare i varsitt helfigursporträtt. I detta exemplar är dessutom medbundet ett porträtt föreställande sångarprinsen Gustav. Fredrik Vult von Steijern (1851-1919) var till en början musikrecensent på ”Dagens nyheter” men skaffade sig med hjälp av Rudolf Wall aktiemajoritet i tidningens bolag och efterträdde denne som chefredaktör och senare även som vd. Han skulle också komma att bli en av Strindbergs vänner och finansiärer. Vid sidan av arbetet på tidningen samlade Vult von Steijern böcker och skapade ”ett af de mest utvalda och gedigna privatbibliotek, som någonsin en svensk samlare hopbragt”, med bland annat märkliga samlingar av Birgitta-, Goethe- och Wagnerlitteratur samt imponerande avdelningar svensk historia, topografi och vitterhet. Han var en flitig kund hos Gustaf Hedbergs bokbinderi.

Lund, J. Lundblad, 1788. 8:o. 54,(10) s. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med D. P. Tisells namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1301. Du Rietz Gastronomisk spegel 47. De sista opaginerade sidorna består av ett register och bokreklam från J. Lundblads boklåda. Första upplagan utkom 1784 och den tredje 1793. Bygger på arbeten av i första hand Carl von Linné och Fr. H. Lueder men även J. Ahlich, J. L. Kammecker och P. Lundberg. Engelbert Jörlin (1733-1810) var en av Linnés lärjungar och verksam vid Lunds universitet och sedan som lärare i Göteborg. Daniel Peter Tisell (1762-1843) var brukspatron på Hassla bruk, Östergötland.

Sthlm, Wennberg och Nordström, 1770. 8:o. Grav. titelblad,(8),238,(2) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och röd titeletikett av marokäng. Stänkta snitt. Skinnskada i ryggslutet och några avskavningar av ytskinnet på främre falsen. Delvis lagerfläckig och hårdare fläckad på några ställen, t.ex. de första opaginerade sidorna. Översatt av rättshistorikern m.m. Johan Henrik Hochschild (1711-76). Cesare Beccaria (1738-94) var bara 26 år när han 1764 publicerade detta sitt viktigaste arbete, ”Dei delitti e delle pene”. Inspirerad av upplysningens tankar propagerar Beccaria bland annat för att straffet måste sättas i relation till den skada som brottet förorsakat samhället. Enligt Beccaria är det viktigare att förhindra än att bestraffa brott och han vänder sig mot tortyr, hemliga domstolar och dödsstraff. Trots sitt radikala och stundom revolutionerande innehåll blev arbetet en stor succé och utkom i sex upplagor de första två åren. ”Dei delitti e delle pene” översattes flitigt och påverkade bland annat Katarina II och de nya franska och nordamerikanska konstitutionerna. Den inspirerade även Gustav III till de straffrättsliga reformer som genomfördes i Sverige under 1770-talet, då till exempel tortyr förbjöds. Arbetets tendens avspeglar sig även i titelvinjetten där Justitia vänder sitt huvud bort från de avhuggna huvuden som bödeln visar upp för henne.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1802. 8:o. (6),145,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad och oskuren i nött och fläckigt samtida gråpappersomslag. Fragment av en handskriven titel på den delvis defekta ryggen. En handskriven notering på främre omslagets insida, ”Stockholm den 30 may 1817.” Inlagan genomgående lager- och småfläckig. Delvis bruntonad mot marginalerna. Planschen och bakre omslaget nästan helt loss. Med J. W. Beckmans namnteckning. Från Ericsberg. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1802:1. Bibliotheca Walleriana 11282. Med ett bihang av W. Hisinger på s. 138-45 angående de avbildade arbetsinstrumenten. Arbetet är Berzelius första större vetenskapliga verk. Johan Wilhelm Beckmans boksamling såldes på auktion 1874 och bestod främst av hymnologi och därmed besläktade ämnen. Carl Jedvard Bonde var en av de mest aktiva köparna.

Uppsala, 1907-43. (4),III,(1),341,(1 blank,1),344-47 + (4),IX,(1),373,(1 blank,3) + (4),II,(2),342 + (4),IV,365,(1) + (6),366 + (4),II,445 + (8),192 + (8),200 + VIII,429,(1) + (8),297 s. Åtta blå hklbd med guldlinjerade ryggar. Ryggarna lätt blekta och med några små fläckar. Alla omslag medbundna. Registret till del I:1 bundet längst bak i del I:2. Med Einar Hansens exlibris. Bra svit. Del I-VII är utgivna med noter av Th. M. Fries. Del VIII och andra avdelningens båda delar är utgivna med noter av J. M. Hulth och den sista delen färdigställd efter dennes död av Arvid Hj. Uggla. Den andra avdelningen avtrycker den utländska brevväxlingen från Adanson till Burman. Efter dessa delar avstannade tyvärr det ambitiösa utgivningsprojektet i tryckt form.

Altona, J. F. Hammerich, 1818-20. 8:o. XXIV,446,(2) + VIII,392 s. & 8 tryckta tabeller på 5 blad, varav 2 utvikbara + XVI,414,(2 blanka) s. Tre fina samtida pappbd med glättade grågröna ryggar, marmorerade pärmpapper och tryckta titeletiketter. Lätt nött i ryggändarna, lite mer nederst på andra volymen. Liten samtida markering med rödkrita på bakpärmens insida i del I. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit med breda marginaler. Bring Itineraria svecana 400. Bibliotheca danica II:406. Det danska originalet utkom 1814-17 efter att mindre delar av texten publicerats i den danska tidskriften ”Athene”. Även svenska och holländska översättningar utkom. På s. 279-410 i del III återfinns ”Kurzer Umriss der Epochen in der Geschichte der schwedischen Nationallitteratur”. Christian Molbech var bibliotekarie vid det Kongelige bibliothek i Köpenhamn och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. En ny resa till Sverige gjordes 1842.