Søkeresultat

Prag und Leipzig, bei Albrecht und Compagnie, 1794. 8:o. (2),169 s. + SPACH, FRIEDRICH. Koketterie und Liebe ein Schauspiel in drei Aufzüge. Original auf hiesig hochfürstl. Hoftheater aufgeführt. Karlsrühe, Maklots Hofbuchdrukerei, 1792. 8:o. 8,1-136 s. + (MÜLLER von FRIEDBERG, KARL FRANZ ALOIS MATTHIAS) Das sechzehnjährige Mädgen. Ein Schauspiel in drei Aufzügen von dem Verfasser der Eroberung von St. Lucia. Berlin und Stralsund, G. A. Lange, 1787. 8:o. 128 s. + FRIKKE, C. J. Das Mädchen von dreissig Jahren. Ein Lustspiel in fünf Aufzügen. Braunschweig, C. A. Schröder, 1795. 8:o. 112 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och titeletikett i glättad papp med titeln: ”Schauspiele 6. Band.” Stänkta snitt. Några spridda småfläckar. Liten reva i marginalen på s. 1 i första arbetet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. VD18 15311708 för Spach. VD18 12902675 för Müller. VD18 10615849 för Frikke. Trevligt samlingsband med fyra pjäser.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-716,(18) s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titel- respektive grön deltiteletikett. Blågröna snitt. Ryggen blekt och torr. Ett handskrivet register på eftersättsbladet. En i stora drag bra inlaga. En reva i yttermarginalen på s. 7 och ett avrivet nedre hörn på s. 17. Smärre solkfläckar förekommer sporadiskt, t.ex. på s. 138-48 och 645-58. Ett inklistrat samtida tidningsurklipp på s. 162 och en likaledes inklistrad recension på insidan av den bakre pärmen. Med J. O. Wedbergs exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Med de ibland saknade subskribentförteckningarna. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”. Registret på eftersättsbladet är till kapitel XIII i första delen ”om namnkunnige och lärde män”. I det inklistrade urklippet på s. 162 noteras att greve Gustaf Douglas svårligen kunde ”inlossa ryssarne till Norrköping” år 1719 då han vid det tillfället var i fångenskap i Ryssland. Recensionen är ur ”Journal för svensk litteratur”.

Sthlm, C. Stolpe, 1767. 4:o. (4),30,(2 blanka),33-35 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Med gamla rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts. Från Ericsberg, men några blad kompletterade från annat exemplar. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 299. En andra omarbetad upplaga utkom 1779. Arbetet är ett av de äldsta som presenterar olika konserveringsmetoder på svenska, bland annat om rökning.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två nära samtida hfrbd med guldornerade ryggar och grönstänkta snitt. Ryggarna blekta, torra, nötta och lite repiga. Skinnet vid ytterfalsarna nött. Bra inlagor med enstaka diskreta marginalanteckningar. En del råkanter på sina håll. Med Artur Hazelius diskret skrivna namnteckning på försättsbladet i första volymen och hans blyertsanteckningar på bakre pärmarnas insidor om stycken av Læstadius som han publicerat i ”Fosterländsk läsning”. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat. Artur Hazelius (1833-1901) gav ut ”Fosterländsk läsning för barn och ungdom” 1868 där han återpublicerade stycken ur bland annat skönlitterära, historiska och topografiska verk. Detta var en slags förövning till hans forsatta karriär att levandegöra Sverige och det svenska kulturarvet. Hans intresse för samerna, deras liv och föremål syns fortfarande på Skansen och i Nordiska museets utställningar och samlingar.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i en ny smal gråpappersryggremsa. En del lagerfläckar. Upplagor trycktes även i Göteborg, Linköping och Örebro. Slaget vid Hogland får väl i sanningens namn sägas vara ett strategiskt nederlag men den svenska allmänheten fick bland annat genom Bellmans populära dikt den motsatta uppfattningen.

Lund, L. Decreaux, 1729. 4:o. (10),192,195-218,217-424,(14) s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Inledning til then swenska processum civilem, efter Sweriges rikes äldre och nyare stadgar/ författad och upsatt. Lund, L. Decreaux, 1732. 4:o. (12),466,(22) s. Nära samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Återkommande fuktfläck i övre marginalen och enstaka andra fläckar. Andra arbetet delvis lite bruntonat och mer fläckigt. Försättsbladet med bortklippt namnteckning och på titelbladet den överstrukna tillskriften ”Palmquist”. På pärmens insida Claës E. Nybergs vackra samtida namnteckning som även återkommer i två versioner, varav en som stpl, på första arbetets titelblad, den ena gången daterad 1795. David Nehrman, 1756 adlad Ehrenstråle (1695-1769), professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet, är en av våra allra mest berömda jurister. Under 33 år höll han så gott som ensam hela den juridiska undervisningen i Lund och föreläste över praktiskt taget alla juridikens dåvarande ämnen. Trots den allmänna uppskattning som kom Nehrman till del, trivdes han inte i längden med sitt ansträngande arbete utan ville byta ut professuren mot något praktiskt ämbete eller någon annan mindre betungande professur. Alla hans ansökningar om transport avisades dock med motiveringen att ingen lämplig efterträdare stod till buds. 1740 synes han ha resignerat och funnit sig i sitt öde och efter avskedstagandet 1753 slog han sig ned på sin egendom Säby i Småland och ägnade sig under resten av sitt liv omväxlande åt lantbruk och litterära sysselsättningar. Av hans skrifter anses ”Inledning til then swenska jurisprudentiam civilem” vara hans förnämsta arbete. En ny omarbetad upplaga utkom 1746 med anledning av de nya bestämmelserna i 1734 års lag. Av ”Inledning til then swenska processum civilem” utkom en ny upplaga 1751. Den var likaledes omarbetad med anledning av 1734 års lag. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans arbeten ”ha utövat ett mäktigt inflytande på samtidens rättsutveckling. Ännu femtio år efter E:s död begagnades hans läroböcker vid Lunds universitet”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1811. 8:o. VIII,9-164,(3) s. Fint mörkbrunt hfrbd från 1830-talet med guldornerad och blindpressad rygg. Blåstänkta snitt. De två första arken fram till s. 32 lite lagerfläckiga, därefter bara enstaka småfläckar. Spår av borttaget exlibris på frampärmens insida. Några små anteckningar om exemplar i kataloger och längst bak ett inklistrat katalogklipp från Björck & Börjesson katalog 1980 rörande ett annat ex. Fint ex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6217. Sallander Litteratur om Västergötland 844. Nils Salander (1760-1824) var kyrkoherde i Åsled. I sitt förord försvarar han vältaligt sitt arbete och visar prov på ett förutseende sinnelag: ”Låtom oss samla, likt spillror efter ett skeppsbrott, de få upplysningar, som tiden sparat; låtom oss dertill lägga en teckning öfver landets närvarande tillstånd. Dessa underrättelser må synas obetydliga för våra samtida: de skola dock i en aflägsen framtid, då ortens utseende förmodligen mycket skiljer sig från det närvarande, läsas med nöje, och, liksom vinet, skola de få ett ökadt värde genom åldren”. Dan Korn skriver i ”Västgötaböcker” att arbetet brukar räknas ”som Västergötlands första sockenbok”.

Växjö, A. Wrigseen, (1768). 8:o. (16),166,(1) s. & 1 träsnittsplansch. Nött men charmigt gammalt svårdaterat skinnryggbd med mjuka pärmar klädda med dekorerade tapetstumpar. Inlagan något bruntonad, lager- och småfläckig. Minimalt maskhål i titelbladets och andra bladets nedre marginal. På planschens baksida är konturerna av den stora bikupan ifyllda med anilinpenna. Obetydligt bläckkludd och småstänk på s. (4) respektive 1. Lite snävt skuren i nedre marginalen på sina håll. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1679. Med hyllningsvers av N. Alin. En ny upplaga utkom 1858 med titeln ”Bikungen”. Samuel Linnæus (1718-97) var bror till Carl von Linné och efterträdde sin far som pastor i Stenbrohult. I företalet förundrar sig författaren över att ”ett helt samhälle bestående af 10 till 30000 bij, styras af ett enda litet kräk, visen, och de alla lyda honom, med så ogemen trohet, at hwart enda gjerna upoffrar för honom lifwet; de swälta ock sielfwe till ett stort antahl ihjäl, på det, at deras konung eller drottning visen, på hwilkens lif hela samhällets wälgång beror, må kunna lefwa.”

Sthlm, I. Meurer, 1620. 4:o. (8),347,350-474,473-621,(1) s. Titelsidan tryckt i rött och svart och med ståtligt ramverk. Titelbladets baksida med riksvapnet omgivet av lejon. Texten inom typografiskt ramverk. Samtida nött och solkigt pergamentband på tunna träpärmar. Handskriven ryggtitel. Spricka överst i bakre ytterfals och bakpärmens pergament skadat så att träet tittar fram överst. Innerfalsarna förstärkta med pergamentremsor. Sprucken i häftningen i början och mot slutet, så att de första och sista sidorna är nästan loss och s. 617-18 helt loss. Några rivna hörn och marginalnaggar. En del gamla bläckunderstrykningar. Titelbladet med solk och naggar i marginalerna. En vaxljusfläck har orsakat ett hål i övre marginalen på s. 51 och fläckat omkringliggande sidor. Fläckar i övre marginalen från s. 453 och framåt. Bladet s. 467-68 har två hålskador med bokstavsförluster. Axel Edings namnteckning på båda pärmarnas insidor och på övre snittet sannolikt dennes inbrända monogram ”AE”. Titelbladet med M. S. Ugglas namnteckning daterad 1709. John Papes i Helsingborg namnteckning och exlibris. Ett maskinskrivet katalogkort löst bilagt. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 168. Denne har inte uppmärksammat hoppen i pagineringen. Med tryckt dedikation till Maria Eleonora från översättaren som var pastor i ”gråmuncka clöster”, det vill säga Riddarholmskyrkan i Stockholm. Han översatte ytterligare ett par tyska teologiska verk till svenska och skrev en liten ”underwijsning om nyåårsgåfwor” som trycktes 1622. Georgius Cieglerus eller Tegelmeister (1551-1633) föddes i Reval och dog i Königsberg. Han var bland annat kyrkoherde i Dassow och senare Schönberg i Mecklenburg-Vorpommern. Hans ”Welt spiegel” trycktes första gången i Riga 1599. Den översattes även till danska 1648, holländska 1654 och ungerska 1701.

Sthlm, P. Hesselberg, 1778. 8:o. (14),448 + (2),449-908,(17) s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, mycket rikt guldornerad rygg och beige titeletikett som sitter ihop med ett smalt grönt nummerfält. Röda snitt. En skada i rygghuvudet och en del småsprickor i titeletiketten. Spår av auktionslapp på frampärmens insida. Enstaka småfläckar. En liten fuktfläck i översta marginalen på s. 689-714. Ett fåtal tillskrifter i bläck, t.ex. på s. 760 och 842 samt i registret. Samtida anteckning på grekiska på försättsbladet och anteckningar på latin på eftersättsbladet. På frampärmens insida samtida prisanteckning och namnteckning av S. [?] H. Swedenborg. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 23. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus addenda 679a. En ny upplaga utkom 1782. Bergius största litterära arbete och en handbok i naturens läkemedel, uppställd efter Linnés sexualsystem. Tyngdpunkten ligger på köksväxter och för varje läkedoms- och köksört beskriver han ingående växtens utseende, egenskaper och medicinska användning. Vid alla växter finns en rubrik ”Usus” och vid vissa av växterna står det bara ”culinaris”!

Sthlm, Lundberg et comp, 1847. 8:o. Litograferat porträtt,101,(3 blanka) s. & 3 litograferade planscher. Rödbrunt hklbd från ca 1900 utan titel. Det tryckta rosa omslaget medbundet. Enstaka fläckar. Delvis lätt bruntonad. Planschen vid s. 82 med en fläck intill men utanför bild. Klisterspår efter borttaget exlibris på frampärmens insida. På försättsbladet lång anteckning om boken av Gustaf Dahl daterad Söderhamn 1913. På främre omslaget tillskriften ”assesori Knut Ljungberg digno successori”. Ett extra medbundet blad med tillskrift i bläck ”Till Umquelantaba lemnas den sällsynta skildringen öfver en värdig föregångare”. Trevligt ex. Akrell Stockholmiana 1039. Allt som utkom. Under namnet ”Rymin” beskrivs Lars Michael Camin (1767-1829) som var från Gävle och studerade i Uppsala. Han hade tjänst på apoteket Korpen i Stockholm där han 1797 inköpte apoteket Morianen vid Drottninggatan och utnämndes samma år till amiralitetsapotekare. 1803 blev han apotekare åt änkedrottning Sofia Magdalena och tilldelades 1818 efter Karl XIV Johans tronbestigning titeln assessor. Han sålde 1820 sitt apotek där författaren hade varit laborant. Assessor Camin var känd som en kunnig och samvetsgrann apotekare, men privat var han mycket egen och ansågs som ett stort original, delvis beroende på en begivenhet för starka drycker. Han ägde en fastighet i hörnet Drottninggatan och Jakobsgatan och huvuddelen av sin efterlämnade förmögenhet testamenterade han till Allmänna barnhuset respektive Strandbergska läkareinrättningen i Stockholm. I ”Svenskt biografiskt lexikon” beskrivs skriften som ”det egendomliga kvasibiografiska aktstycke” och ”skäligen plumpa och som litterär produkt enkla alster, vilket närmast har karaktären av smädeskrift” [...] ”men obestridligt är skildringens värde som tidsbild, då den tecknar dryckesvanorna inom vissa bättre lottade kretsar under början av Karl Johanstiden”. Knut Ljungberg (1836-1912) var apotekare och ägde från 1873 till sin död apoteket Morianen. Gustaf H. J. Dahl var apotekare i Delsbo och hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes efter hans död på auktion 1943.

Linköping, P. Pilecan, 1740. 8:o. (34),443,(3) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Med några träsnittsillustrationer i texten. Något nött samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg. Blindpressat ramtryck i våglinjer på pärmarna. Svartpressad kantdekor, vilken är delvis avnött. Röda snitt. Ryggen lite blekt och med något nötta men hela falsar. Med enstaka småfläckar. En liten marginalanteckning på s. 274. På försättsbladet namnteckningar av Oldenburg och C. F. Allen, stpl för C. Bricka och namnteckning av C. Neergard. Bokhandelsetikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Trevligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2200. Tryckt ”på auctoris egen bekostnad”. Med hyllningsverser av G. Wilskman, D. L. Hodell, P. Wetterstén, J. Westerstrand, J. Sparschuch och W. A. Wennerdahl. Arbetet söker sammanfatta all tillgänglig information om klosterväsendets historia i Sverige och beskriver även de enskilda klostren. Biskopen i Linköpings stift, Andreas O. Rhyzelius (1677-1761), karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. ”Monasteriologia Sviogothica” är ”i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla. Boken har en fin provenienskedja av danska boksamlare och historiker från Frederik Oldenburg över C. F. Allen till C. Bricka samt C. Neergaard. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849. Carl Ferdinand Allen (1811-71) var historieprofessor i Köpenhamn och skrev bland annat ”De tre nordiske rigers historie 1497–1536”. Carl Frederik Bricka (1845-1903), dansk riksarkivarie, var redan i sin ungdom en stor bokvän. När han bodde hemma hos föräldrarna var han tvungen att hyra ett extra förråd för att få plats för de 700 nummer han köpt på Allens auktion 1872. Brickas boksamling omfattade så småningom över 8300 band.

Uppsala, J. Edman, 1787. 12:o. (8),196 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med något nött och solkig rygg. Spridda svaga småfläckar. Liten avriven bit av sista bladets nedersta marginal. På frampärmens insida två namnteckningar G. Z. Segerström, den ena överstruken och daterad 1797. Överstrykningen har orsakat en liten bläckfläck överst på titelbladet. Med exlibris för Adam Lewenhaupt och från Sjöholm. Bra ex. Arbetet bygger i huvudsak på uppgifter från G. W. Steller (1709-46), som kanske är mest bekant för att ha givit namn till Stellers sjöko. Om Kamtjatkas ursprungsbefolkning berättas att de är ”så omåttligt hängifne till vällustige utsväfningar, att Steller tror ingen känd nation i denna del kunna med dem jämföras. Denna starka eldighet i blodet härleder samme naturforskare från den myckna fiskeråm och de lökartade rötter, som så allmänt ätas af detta folk. Till bevis af sin förmodan berättar han sig på försök hafva födt två kamtschadalinnor på europeiskt sätt, utan att tillåta dem nyttja landets anrättningar, och tillägger, att han, efter ett halft års sådan diät, funnit dem ansenligt späkta och sediga”. På slutet återfinns en förteckning över faunan efter Penn och över floran efter Pennant. Göran Zakarias Segerström (1785-1827) påbörjade sina studier i Uppsala 1794. Hans familj adlades af Segerström 1805 och hans slutade sin karriär som kansliråd.

Lund, 1795. 8:o. 102 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt upp- och nedtill. Delvis med råkanter i yttermarginalen. Några små skavanker. Svag fuktrand runt textytan i marginalerna på s. 73-96. Bra ex. Du Rietz Gastronomisk spegel 54. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 422. En andra upplaga utkom i Strängnäs 1834. ”Ett av den store skaldens mest sällsynta arbeten” enligt Du Rietz.

Berlin, J. F. Starcke, 1822. 8:o. (4),248 s. Häftad och oskuren i lite nött och solkat gråpappomslag med blekt rygg. Några små lagerfläckar på titelbladet och en fläck på s. 17-18. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Michael Kosmeli (1773-1844) var tysk jurist, översättare och författare som spenderade stora delar av sitt liv på resor i nuvarande Ryssland, Baltikum, Ukraina, Georgien med flera platser. Han har beskrivits som ”the most mobile and versatile German agent in the Transottoman field in the early 19th century”.

Göteborg, S. Wahlström, 1827. 16:o. Front,104 s. & 3 plr. Häftad i samtida nött och ngt solkigt gråpappersomslag. Oskuren. Inledningsvis med några småfläckar. Fuktfläck i marginalen på s. 99. Poeten Johan Anders Wadman (1777-1837) har kallats ”Göteborgs Bellman”.

Sthlm, H. Fougt, 1772. 8:o. (2),132,135-52 s. Häftad i lite fläckigt samtida gråpappomslag. Ryggen med ett större hål och ett par småhål. Inlagan delvis loss i häftningen. Flera småveck i övre hörnet. Enstaka småfläckar. Små trycksvärtefläckar i marginalen på s. 56, 110 och 152. Lite nagg i övre marginalen på s. 29-32 och 81-86. Rostfläck efter gem överst på s. 151. På omslagets insida namnteckningar av Carl Henrik Bäck som givit boken till Johan Ludvig Bäck vilken i sin tur givit den till Christ. L. Bäck på julafton 1828. Titelbladet med svårläst gammal namnteckning. Översättning utförd av Johan Fredrik Grundel av Tourneforts (1656-1708) reseskildring ”Relation d’un voyage du Levant”. Tournefort var fransk botaniker och resan gjordes i vetenskapligt syfte.

Riga, J. F. Hartknoch, 1770. 8:o. 240 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och infärgat svart titelfält. Stänkta snitt. Stötta pärmhörn. Delvis ngt lagerfläckig inlaga. Med Joh. Pet. Strelings och Johan Lundblads överstrukna namnteckningar och Christian Wåhlins namnteckning samt Christian Hammers exlibris. Författaren (1742-1816) till denna vägledning för informatorer var luthersk teolog, verksam i nuvarande Lettland och själv i yngre år informator. Johan Lundblad (1753-1820) var professor i latin och akademibokhandlare m.m. i Lund. Christian Wåhlin (1761-1829) var domprost i Lund och aktiv läroboksförfattare.

Sthlm, C. Deléen respektive C. F. Marquard, 1806-08. 8:o. (12),276,(1) + (8),LVIII,498,(2) s. Två samtida ljusbruna hfrbd med guldlinjerade ryggar och bruna titeletiketter. Gula snitt. Ryggarna småfläckiga och lite flammiga. Lite nötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Lagerfläckiga och ställvis hårt fläckiga inlagor. I början överstruken namnteckning Wilh. Eurén daterad Borås 1821, två namnteckningar av Sten Axel Smith och en av G. Kinman. Med rättelsebladen till båda delarna. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1806:1 respektive 1808:1. Bibliotheca Walleriana 11075. En översättning i utdrag till engelska utkom 1813, ”A view of the progress and present state of animal chemistry”. Berzelius var en viktig pionjär inom den så kallade djurkemien, det vill säga de kemiska processer som äger rum i levande kroppar. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Till en början ägnade han sig företrädesvis åt den fysiologiska kemien. Redan 1806 hade han utgivit första delen av sina »Föreläsningar i djurkemien». Då emellertid de tidigare arbeten av andra, varpå han i förstone ville grunda sin framställning, befunnes vara både få och bristfälliga, fann han sig föranlåten att själv företaga ett stort antal analytiska undersökningar av olika animaliska ämnen. Resultaten av dessa undersökningar finnas nedlagda dels i senare delen av »Föreläsningar i djurkemien» (1808), dels i åtskilliga smärre avhandlingar, såsom »Om djurkemiens framsteg» (1810) m.fl. De representera ett värdefullt pioniärarbete på ett vanskligt och dittills föga bearbetat område. Så stort var i själva verket B:s intresse för djurkemien, att denna antagligen för all framtid hade förblivit hans huvudstudium, därest icke vid undervisningen även bristen på en användbar lärobok i den allmänna kemien gjort sig kännbar”.

Köpenhamn, F. de Tengnagel, 1832. 8:o. VIII,555,(1) s. Ngt nött samtida marmorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och brandröd titeletikett i glättad mönsterpressad papp. Ryggskinnet och pärmsidorna ställvis ytligt nötta. Inlagan genomgående ngt lagerfläckig med med smala fuktfläckar i nedre marginalen på s. 171-80. Enstaka småfläckar. Pappersförtunning med litet hål i yttermarginalen på s. 275. Med Christopher Eichhorns exlibris och hans anteckning: ”denna öfvers. blef confisquerad”. Första danska utgåvan av ”Les liaisons dangereuses” i en översättning av Hans Fr. Hellesen. Enligt Erslews ”Almindeligt forfatter-lexicon” blev boken konfiskerad.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1820-24. 8:o. (10),LXVI,419 s. Sidorna LXV-LXVI är en utvikbar tryckt tabell + XXXII,406,(2 blanka) s. Två fina samtida ljusbruna hfrbd med vacker guld- och blindpressad ryggdekor och ljusgröna titeletiketter och runda små nummerskyltar. Alrotsmarmorerat pärmpapper och gula snitt. Ryggarna med några små fläckar och nötningar. Andra volymen med lång spricka överst i främre ytterfalsen och mindre skada nedtill i samma fals samt med mindre spricka i främre innerfals, Några småfläckar på båda försättsbladen. Enstaka lagerfläckar. Gammal namnteckning J. W. Beijer. Schreber Svenska jaktens litteratur 265 respektive 267. ”Skandinavisk fauna” började utges 1820 och utkom i fyra delar vilka behandlar däggdjur, fåglar, amfibier (sköldpaddor, ödlor, ormar och grodor) respektive fiskar. Första delen som har undertiteln ”Däggande djuren” utkom i en ny omarbetad upplaga 1847. Andra delens första häfte har undertiteln ”Foglarna” och dessutom ett extra titelblad med texten ”Svensk ornithologi, eller beskrifning öfver Sveriges foglar”. Det står även ”andra alldeles omarbetade upplagan” eftersom det är en översättning av författarens ”Ornithologia Suecica”, vilken utgavs på latin 1819-21. Ytterligare två häften av fågeldelen utkom 1828 och 1834, men är ovanliga då de 1835 ersattes av en ny upplaga i två volymer. Det är endast dessa delar och denna första upplaga som bär undertitlarna ”En handbok för jägare och zoologer”, då verket under arbetets gång skiftade fokus från att vara en praktisk nyttoinriktad handbok till att bli en mer populärvetenskaplig nationalfauna. ”Svenskt biografiskt lexikon” sammanfattar: ”N:s Fauna blev en rikt flödande kunskapskälla för generationer av naturintresserade i Sverige. Sin friskhet äger den genom författarens ojämförliga förtrogenhet med sitt material och hans förmåga att med ett oftast livligt och målande språk skildra djurens förekomst och uppträdande i deras naturliga miljö”.

Växjö, 1921-34. (2),VI,351,(4) s. & 1 plansch + 404,(2) + (4),349,(1) + (2),378,(1) + (2),444,(1) + 383,(1) + 383,(1) + (4),IX,(1),3-463,(1),1-47,(1) s. Åtta trevliga gröna hklbd med svarta titeletiketter i skinn och stänkta snitt (Isbergs, Norrköping). Ryggarna obetydligt flammiga. Ett löst bilagt tidningsurklipp har missfärgat försättsbladet i del I. Med Frithiofs Hjelmqwists exlibris i första volymen och Hilding Hjelmbergs namnetikett i samtliga volymer. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1147 (för utgivningen fram t.o.m. 1929). Illustrerad.