Søkeresultat

Falun, P. O. Axmar, 1789-92. 8:o. 272 s. & 1 utvikbar grav. plansch + 151,(1) s. & 2 grav. plr + 176 s. & 1 grav. plansch & 1 utvikbar tryckt tabell + 248,(1),249-51,(12) s. & 1 grav. plansch. Samtida nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och delvis flagnad titeletikett i papp. Rödstänkta snitt. Några obetydliga småfläckar. Titelbladet med svag fläck nedtill och sista bladet med några smårevor i nedre marginalen. Setterwall 5712. Wingborg Litteratur om Dalarna 8132. Arbetet redogör för Stora Kopparbergs och Faluns äldre historia och tillstånd i samtiden. Bl.a. avtrycks en rad äldre aktstycken rörande staden och gruvan. Planscherna består av en vy över Stora Kopparbergs gruva med Falun i bakgrunden, ritningar över Stora Kopparbergs, Maria och Kristine kyrkor samt trivialskolan och tingshuset i Falun. Författaren (1750-1813) var kaplan i Falun och blev 1798 kyrkoherde i Ljusnarsberg. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om föreliggande arbete: ”Det är viktigt bl a genom noggranna beskrivningar av kyrkorna i Falun samt utförliga biografiska uppgifter om präster o lärare, ja t o m kyrkvärdar där.”

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1790-96. 8:o. (12),411,(1) + (6),411-889,(3) + (6),478 + (6),481-1044 s. & 2 utvikbara grav. kartor + (6),463 s. Med grav. titelvinjetter. Fem samtida lätt nötta ljusbruna marmorerade hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, olivgrå titeletiketter och guldtryckta nummer 1-5. Blåstänkta snitt. Ryggarna aningen blekta och med några småfläckar. De två första volymerna lite naggade allra överst på ryggarna och den fjärde med några minimala maskhål i översta ryggfältet. Enstaka småfläckar. Lagad reva i övre marginalen på s. 449 i del V. Graverat vapenexlibris för O. E. C. J. Nordenfalk och på försättsbladen senare vapenexlibris för L. L. Lorichs. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1535. Allt som utkom. Behandlar tiden fram till 1626. De graverade vinjetterna signerade J. Snack. Kartorna, som återfinns i fjärde delen, föreställer den misslyckade belägringen av Pleskow 1615. Författaren, historikern och numismatikern Jonas Hallenberg (1748-1834) var riksantikvarie och Vitterhetsakademiens sekreterare. Han hade för avsikt att avsluta arbetet men avbröt det efter det femte bandet ”på grund af bristande uppmuntran”. Geijer kallade arbetet ”ett mästerverk” och det är det viktigaste verket rörande Sveriges nyare historia som utgavs under 1700-talet.

Sthlm, J. P. Lindh, 1808-09. 8:o. (4),154,(2),155-269,(1) + (2),301,(1) + (2),323,(1) s. Tre något nötta samtida ljusbruna marmorerade skinnbd med guldornerade ryggar, röda titeletiketter respektive gröna deletiketter och förgyllda ramlinjer på pärmarna. Gula snitt. Första volymen med ett par små nagg i rygghuvudet och den andra med en mindre nötning på titeletiketten. Enstaka småfläckar. Det sista bladet i andra delen med minimal bläckfläck. På s. 62 i tredje delen en rostfläck p.g.a. skräp i pappersmassan. Fläcken har färgat kringliggande sidor och orsakat minimalt hål i två blad. På alla titelbladen har ”v.” i författarnamnet strukits över med blyerts och ersatts med ”de”. Samtida prydlig monogramsignatur ”F. G.” i bläck på smutstitelbladen och även i guldtryck på ovala små röda etiketter på ryggen. En diskret gammal blindstpl på titelbladen, vilken ser ut som en uppochnedvänd lyra. Med Eric Österlunds exlibris och hans anteckning i första volymen: ”Köpt på auktion i Sthlm 10/III 1934 och då utbytt mitt andra - sämre ex.” Mycket fin svit. Originalet publicerades 1807 i Paris. Första svenska upplagan. Eric Österlund (1881-1974) var legendarisk antikvariatsbokhandlare, vars antikvariat låg på Norrlandsgatan i Stockholm.

Lund, ex officina Berlingiana, 1821. 8:o. LVII,(1 blank,1,1 blank),520 s. Vackert om än något nött samtida alrotsmarmorerat skinnbd med mycket rikt guldornerad rygg, tegelbrun titeletikett och rund nummerskylt applicerad på mörkbrun etikett. Pärmarna med ramtryck i guld. Blekta gula snitt. De båda etiketterna på ryggen med varsin mindre repa. Lätt lagerfläckig, främst i marginalerna. En liten numrerad etikett på frampärmens insida. Med C. F. O. Nordstedts namnteckning och prisnotering samt överstruken gammal biblioteksanteckning ”Lunds botan. förening”. Endast del I! Krok Bibliotheca botanica suecana 86 (a). Ytterligare två delar utkom 1823 respektive 1829. Med tryckt dedikation till Lars von Engeström, som vid denna tid var Lunds universitets kansler. Botanikern C. F. Otto Nordstedt (1838-1924) skrevs in vid Lunds universitet 1856 och utbildade sig till läkare fast kom i stället att forska inom botaniken, speciellt algologi. Från 1871 till 1922 var han redaktör för tidskriften ”Botaniska notiser”. Han skänkte sitt bibliotek till Lunds botaniska förening. Björn Dal avbildar på sidan 94 i ”Bunden i Lund” ett snarlikt band från Elsa Berggrens verkstad.

Örebro, N. M. Lindh, 1810-14. 12:o. (4),161 s. & 1 grav. plansch + (4),195 s. & 1 grav. plansch + (6),183 s. & 1 grav. plansch + (4),180 s. & 1 grav. plansch + (6),170 s. & 1 grav. plansch + (6,2 blanka),182,(2 blanka) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),182 s. & 1 grav. plansch + (6),58,63-171 s. & 1 grav. plansch. Fyra nära samtida hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar samt blåstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och med några småfläckar. Inlagan med enstaka lager- och småfläckar. En liten tråkig fläck i första delen på s. 21-29. Några revor och pappersförluster i marginalen på planschen i andra delen. Smärre pappersförluster på s. 141 och 167 i sjunde delen. Planschen i den åttonde delen med en fuktrand. Med C. L. Finemans guldpräglade namn nederst på ryggarna. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur utgiven i Sverige 1591-1839 1810:5 som inte hittat belägg på att Campe utgivit dessa resesammandrag på tyska. Joachim Heinrich Campe (1746-1818), tysk pedagog som utgav en mängd läroböcker för barn och ungdom. Detta är efterföljaren till ”Geografiskt bibliotek för ungdom” som utkom i sexton delar 1804-16. Hans mest spridda verk var ”Kleine Kinderbibliothek” och ”Robinson der Jüngere” som översattes till de flesta europeiska språk och även till svenska med titeln ”Robinson den yngre”, vars första svenska upplaga utkom 1785. Föreliggande samling innehåller ”Costigans resa i Portugal”, ”Swinburnes resa i Spanien”, ”Scrofani resa i Grekland”, ”Thevenots resa till Constantinopel och Townsons resa i Ungern”, ”Moores resa i Italien”, ”Resa i England, Skottland och Irland”, ”Resa i Tyskland och Holland” och ”Coxes resa i Polen och Ryssland”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806-08. 8:o. (8),529,560-566 + (2),521-1009,1110-1184 + (2),346,247-258 + (4),556 s. + Charta öfver Sverige utgifven 1789 af Fredr. Akrel. Förbättrad av Dan. Djurberg, Stockholm, 1803. Utvikbar handkolorerad grav. karta medbunden i slutet av del I. Fyra samtida något nötta ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och romboida nummerskyltar. Rödstänkta snitt. Ryggarna flammiga och med några småfläckar. Tre skinnrevor i rygghuvudet på fjärde volymen. Delvis avnötta pärmhörn. Spridda småfläckar. På försättsbladen bläcknumrering ”B. 8. N:o 156”. Den fina kartan hör inte till verket. Felpagineringar mot slutet i del I-III. Med särskilda titelblad till de fyra olika delarna med den inledande rubriken ”Beskrifning om Svearike”. Denna fjärde del, fördelad på fyra tjocka volymer, av Djurbergs ”Utförlig geografie” behandlar den svenska och finska geografin. Del I beskriver Svealand, del II Götaland, del III Norrland och del IV Finland. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”.

Frankfurt & Ulm, 1764. 4:o. (28),198,(1,1 blank,3) s. & 4 grav. plr, varav 3 utvikbara. Med grav. sigillavbildningar på den sista opaginerade sidan. Ngt nött hfrbd från ca 1800 med benfärgad titeletikett och stänkta snitt. Ryggen lite torr och flammig. Bra inlaga men med en lite tråkig fläck på titelbladet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2264. Med en tryckt dedikation till drottning Lovisa Ulrika från utgivaren. En genomgång av några av Birgittinaordens kloster i England, Danmark, Norge, Livland och Tyskland. Christian Nettelbladt (1696-1775) var av tysk släkt och född i Stockholm. Han var professor i juridik i Greifswald och producerade en mängd såväl juridiska som historiska arbeten. Mest känd är han för den stora urkundsamlingen ”Schwedische Bibliothec”, som utkom i fem delar mellan 1728 och 1736. Han adlades Nettelbla 1746. Denna bok om birgittinerkloster utanför Sverige är utgiven av författarens son, Carl Fredrik Wilhelm Nettelbla, som var justitieråd i Mecklenburg-Schwerin.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1798. 8:o. (14),222,(12) s. & 10 utvikbara grav. plr. Samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, naggad rödbrun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och flammig. Bra inlaga med några smärre fuktfläckar i nedre marginalen på s. 51-106 och i den övre på s. 147-93. Planschen vid s. 176 med en reva. Från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1270. Första upplagan trycktes i Västerås 1754 och andra upplagan 1763. Nya upplagor utkom 1773 och 1780. 1798-års upplaga är den sista av de äldre upplagorna och en modern upplaga utkom 2002. Arbetet översattes till danska och trycktes i två upplagor 1762 och 1775, med titeln ”Den rette have-dyrkning”. Inleds med Vetenskapsakademiens rekommendationsskrivelse daterad den 5 maj 1753 och utfärdad av Pehr Wargentin. Planscherna avbildar även drivhus och orangeribyggnader. Peter Lundberg (1713-87) var fröhandlare, ålderman i Trädgårdsmästarämbetet i Stockholm och ämnessven i Vetenskapsakademien. Han skrev även ”Den swenska frö-samlaren” 1775.

Sthlm, C. Delén, 1815-16. 8:o. (18) s. & 6 handkolorerade grav. plr + (12) s. & 6 handkolorerade grav. plr. Två häften med tryckta omslag. Inlagan i första häftet med en svag fuktfläck i inre marginalen. Fint ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Allt som utkom. Planscherna graverade av Ruckman efter Palmstruchs förlagor. ”Ekonomisk botanik” var tänkt som ett komplement rörande de odlade växterna till Palmstruchs ”Svensk botanik”. Det skulle omfatta ”5-6 tomers vidd” med 12 häften i varje. Häftena var tänkta att avhandla sex arter vardera, i form av ”ett träd eller en buskart, tvenne vexter för blomster-quarteret, en för köks- och kryddgården, en för ängs eller åker-odlingen, samt slutligen en för apoteken eller den medicinska nyttan”. De utkomna delarna behandlar bland annat hästkastanj, snödropp, kinesisk aster, digitalis, lin, solros och tobaksblomma.

Lund, C. G. Berling, 1772. 8:o. (4),48,39-54,65-245,146-49,250-311,314-414,(20) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressad linjedekor och infärgat guldtryckt titelfält. Brunstänkta snitt. Med ett mindre maskangrepp nedtill i främre ytterfalsen och fläckar på bakpärmens utsida. Aningen nötta pärmkanter och lite stötta hörn. Bortskrapad namnteckning på frampärmens insida och bakpärmens insida med mörkbruna limfläckar. Enstaka lager- och småfläckar. Liten bläckfläck i yttermarginalen på s. 1-8. Stpl från Södermanlands fornminnesförening. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 48. Den mest omfångsrika av äldre färgeriböcker utgivna i Sverige. Jean Hellot (1685-1766) var kemist och verksam i franska Vetenskapsakademien. Han lyckades bland annat få fram olika blå färger lämpliga för inhemsk fransk porslinstillverkning. Hans ”L’art de la teinture des laines” utkom första gången 1750 och översattes till en rad olika språk. Den danska översättningen som ligger till grund för den svenska utkom under titeln ”Fuldstændig fruentimmer-farve-bog” 1768.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1804. 8:o. (8),70,(2),71-128,I-X,129-324 s. & 2 utvikbara tabeller, varav en ingår i pagineringen. Samtida välbevarat glättat blått pappbd med gulddekorerad rygg orange titeletikett av glättad papp och senare handskriven pappersetikett med författarnamnet. Gula snitt. Ryggen något gulnad. Liten vit fläck på främre pärm och lite ojämnt blekt på den bakre. Enstaka svaga fuktfläckar, se t.ex. s. 264-65. Rättelserna är införda med rödpenna i texten i samtiden. Namnteckning Stjerneld på titelbladet. Fint ex. Författaren uppger i förordet att detta arbete delvis är en bearbetning av ”Försök att utreda och på ett ställe sammanföra de första och allmänna grunderne i stats-hushållnings-ämnen” som utkom 1799-1802. Asp önskar att hans ekonomiskrift ”någon gång skulle kunna föra upväxande personers tankar uppå sammanhanget af ett och annat”. Innehåller bland annat ett kapitel om sedlar. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen London. Från och med 1805 var han revisor i Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Hans nationalekonomiska författarskap är bäst underbyggt vad gäller penningväsendet. Hans ”Resa i Levanten år 1796” utgavs 1805. Adolf Ludvig Stjerneld (1755-1835) var en av ledarna för oppositionen mot Gustav III i slutet av 1780-talet och han blev arresterad tillsammans med andra oppositionsmän. Han släpptes dock ett år senare och vann ny gunst vid hovet. 1821 blev han invald i Vitterhetsakademien och ihopbragte på sin ålders höst en diger samling manuskript, böcker och porträtt på Gripsholms slott där han var ståthållare sedan 1822. Där var han en nydanare av slottets porträttgalleri och utvidgade samlingen så att den inte bara innehöll kungligheter utan även andra bemärkta svenska män och kvinnor. Hans son skänkte en stor del av de privata samlingarna till Uppsala universitetsbibliotek och Linköpings stiftsbibliotek. Många av dessa böcker såldes senare som dupletter.

Sthlm, J. Beckman, 1850. Stor 4:o. 38,(2 blanka) s. & 6 tonlitograferade plr. Bra rött marmorerat klbd med svart titeletikett och gula snitt (Hedberg). Det första gula tryckta häftesomslaget medbundet. Omslaget med lagade revor. Mindre stötskada överst på ryggen. Med Fredrik Vult von Steijerns guldpressade pärmexlibris. Snoilsky Svenska historiska planscher 1850:1-2. Utgavs på Albert Bonniers förlag och kom ursprungligen ut i tre häften. Sidorna 35-38 med genealogiska uppgifter. Planscherna är utförda av A. Weidel och litograferade av A. M. Spong. Fyra är gjorda efter förlagor av Fritz von Dardel. De avbildar: ”H.k.h. prinsessan Louise’s och dess föräldrars landstigning vid Biskopsudden den 15 juni 1850”, ”Kongl. familjens färd från Biskopsudden till Haga den 15 juni 1850”, ”Förmälnings-processionen vid hemkomsten till kongl. slottet, den 19 juni 1850”, ”Vigselakten emellan d.d. k.k. h.h. kronprins Carl och prinsessan Louise i Storkyrkan den 19 juni 1850”, ”Carl” och ”Louise”, de två senare i varsitt helfigursporträtt. I detta exemplar är dessutom medbundet ett porträtt föreställande sångarprinsen Gustav. Fredrik Vult von Steijern (1851-1919) var till en början musikrecensent på ”Dagens nyheter” men skaffade sig med hjälp av Rudolf Wall aktiemajoritet i tidningens bolag och efterträdde denne som chefredaktör och senare även som vd. Han skulle också komma att bli en av Strindbergs vänner och finansiärer. Vid sidan av arbetet på tidningen samlade Vult von Steijern böcker och skapade ”ett af de mest utvalda och gedigna privatbibliotek, som någonsin en svensk samlare hopbragt”, med bland annat märkliga samlingar av Birgitta-, Goethe- och Wagnerlitteratur samt imponerande avdelningar svensk historia, topografi och vitterhet. Han var en flitig kund hos Gustaf Hedbergs bokbinderi.

Sthlm, Wennberg och Nordström, 1770. 8:o. Grav. titelblad,(8),238,(2) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och röd titeletikett av marokäng. Stänkta snitt. Skinnskada i ryggslutet och några avskavningar av ytskinnet på främre falsen. Delvis lagerfläckig och hårdare fläckad på några ställen, t.ex. de första opaginerade sidorna. Översatt av rättshistorikern m.m. Johan Henrik Hochschild (1711-76). Cesare Beccaria (1738-94) var bara 26 år när han 1764 publicerade detta sitt viktigaste arbete, ”Dei delitti e delle pene”. Inspirerad av upplysningens tankar propagerar Beccaria bland annat för att straffet måste sättas i relation till den skada som brottet förorsakat samhället. Enligt Beccaria är det viktigare att förhindra än att bestraffa brott och han vänder sig mot tortyr, hemliga domstolar och dödsstraff. Trots sitt radikala och stundom revolutionerande innehåll blev arbetet en stor succé och utkom i sex upplagor de första två åren. ”Dei delitti e delle pene” översattes flitigt och påverkade bland annat Katarina II och de nya franska och nordamerikanska konstitutionerna. Den inspirerade även Gustav III till de straffrättsliga reformer som genomfördes i Sverige under 1770-talet, då till exempel tortyr förbjöds. Arbetets tendens avspeglar sig även i titelvinjetten där Justitia vänder sitt huvud bort från de avhuggna huvuden som bödeln visar upp för henne.

Uppsala, J. Edman, 1776. 8:o. (28),308,(2) + (2),326,(6) s. & 1 utvikbar delvis handkolorerad grav. karta. Nyare gråpappomslag gjort av gammalt material. Enstaka småfläckar. De sista tio sidorna med fuktränder i ryggmarginalen. Kartan är tryckt på blåtonat papper och helt uppfodrad, sannolikt i gammal tid. Australiens namn ”Nya Holland” har tillägget ”eller Ulimaroa” skrivet för hand. Bra ex. Du Rietz Bibliotheca Polynesiana 471. Du Rietz Captain James Cook - A bibliography 1. Beddie Bibliography of captain James Cook 721. Översatt av Mårten Eklund som även tillfogat en ”underättelse” på fyra sidor på slutet av del II. Utkom på franska 1774 under titeln ”Histoire des nouvelles découvertes faites dans la mer du Sud”, vilket var ett sammandrag efter Hawkesworth och Bougainville med beskrivningar av resorna ledda av Byron, Wallis, Carteret och Bougainville samt Cooks första resa. Den stora kartan är graverad av N. Borgquist. Detta är det första separat tryckta svenska arbete rörande James Cooks resor.

Sthlm, Nyström och Stolpes förlag, 1764. 8:o. (16),256,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar träsnittsplansch med kompletterande tryckt text. Med spridda illustrationer i texten. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, mörkbrunt infärgat titelfält och stänkta snitt. Liten spricka allra överst i främre ytterfalsen. Pärmhörnen nötta. Pärmarnas insidor fuktfläckiga upptill. Försättsbladet och titelsidan ngt solkiga och småfläckiga. Sporadiska mindre lagerfläckar, t.ex. på den avslutande träsnittsplanschen. Med Johan Adolf Ernsts guldpräglade monogram på främre pärmen, J. G. Ekströms namnteckning och Göteborgs realläroverks stpl samt J. G. Holmstedts donationsstpl. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 655. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 250-52. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien, hyllningsdikt av Magnus Beronius och företal av Sven Bælter. Författarens arbete med denna sockenbeskrivning var färdigt i manuskript redan 1736, men utgivningen drog av okänd anledning ut på tiden. När utgivningen väl kommit till stånd fick boken ett syrligt mottagande. Inte minst gällde detta i Gjörwells ”Swenske Mercurius”, där signaturen Democritus stod för en häcklande genomgång av hela arbetet. Forsbom menar att personen bakom signaturen Democritus var J. H. Lidén, ”som på detta sätt tog hämnd på Lenæus för dennes kritik av Rhyzelii Episcoposcopia”. En försvarsskrift publicerades i samma tidning 1766 tillsammans med förnyad kritik av Democritus. Arbetet är inte desto mindre en grundlig genomgång av hela Delsbo socken med geografiska beskrivningar, mineralogi och bergsbruk, märkliga händelser i socknens historia, traditioner, dialektala uttryck, folkdräkter m.m. Knut Nilsson Lenæus var född i Lena socken i Uppland 1688, men blev kyrkoherde i Delsbo 1733 och stannade där till sin död 1776. Den stora planschen avbildar ”Delsbo rune-häll”. Johan Adolf Ernst (1710-81) var kommerseråd i Stockholm. Han hade en ”ej obetydlig” boksamling (enligt bouppteckningen över 700 band) som såldes året efter hans död.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1802. 8:o. (6),145,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad och oskuren i nött och fläckigt samtida gråpappersomslag. Fragment av en handskriven titel på den delvis defekta ryggen. En handskriven notering på främre omslagets insida, ”Stockholm den 30 may 1817.” Inlagan genomgående lager- och småfläckig. Delvis bruntonad mot marginalerna. Planschen och bakre omslaget nästan helt loss. Med J. W. Beckmans namnteckning. Från Ericsberg. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1802:1. Bibliotheca Walleriana 11282. Med ett bihang av W. Hisinger på s. 138-45 angående de avbildade arbetsinstrumenten. Arbetet är Berzelius första större vetenskapliga verk. Johan Wilhelm Beckmans boksamling såldes på auktion 1874 och bestod främst av hymnologi och därmed besläktade ämnen. Carl Jedvard Bonde var en av de mest aktiva köparna.

Uppsala, 1907-43. (4),III,(1),341,(1 blank,1),344-47 + (4),IX,(1),373,(1 blank,3) + (4),II,(2),342 + (4),IV,365,(1) + (6),366 + (4),II,445 + (8),192 + (8),200 + VIII,429,(1) + (8),297 s. Åtta blå hklbd med guldlinjerade ryggar. Ryggarna lätt blekta och med några små fläckar. Alla omslag medbundna. Registret till del I:1 bundet längst bak i del I:2. Med Einar Hansens exlibris. Bra svit. Del I-VII är utgivna med noter av Th. M. Fries. Del VIII och andra avdelningens båda delar är utgivna med noter av J. M. Hulth och den sista delen färdigställd efter dennes död av Arvid Hj. Uggla. Den andra avdelningen avtrycker den utländska brevväxlingen från Adanson till Burman. Efter dessa delar avstannade tyvärr det ambitiösa utgivningsprojektet i tryckt form.

Sthlm, C. F. Marquard, 1802. 8:o. (6),XIV,346,(14) s. & 15 utvikbara grav. musikplr, numrerade I-XIII, XIV a-b på 14 blad. Praktfullt samtida alrotsmarmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och gula snitt. Guldpräglade smala pärmbårder. Bandet etikettsignerat av Carl C. Askelund, Stockholm. Etiketten dock nästan helt svartnad. Bra inlaga med endast sporadiska småfläckar. Med J. A. Almquists exlibris. Saknar som ofta ett smutstitelblad. Med prenumerantförteckningen. Vår första musikaliska uppslagsbok med facktermer är i första hand baserad på Rousseaus ”Dictionnaire de musique”. Carl Christopher Askelund (1759-1842) var son till Jöns Håkansson Askelund som var bokbindare i Eksjö. Dock lärde sig Carl yrket av sin styvfar Henrik Hillgren och efter flera ansökningar fick han göra sitt mästarprov 1794 på Caloanders verkstad i Stockholm. Provet ansågs ”svarsgodt”, d.v.s. det blev godkänt. Burskap i Stockholm beviljades 1796. Askelund titulerades ”bankobokbindare”, sannolikt med uppdrag från Riksbanken. Möjligen kan svärfadern, Adam Thoran, ha haft ett finger med i spelet då han var bankokommissarie.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Marmorerat och lackat hfrbd med svagt upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett, alrotsmarmorerade pärmpapper och brunmarmorerade snitt (Hedberg). Ryggen lite nött och med enstaka småfläckar. Marginalerna ställvis något lagerfläckiga. Bruna fläckar i nedre marginalen på s. 153-54 och yttermarginalen på s. 157-58. Träsnittskartan något solkig och fuktrandig samt med några uppfodringar på baksidan. Kartans nedre vänstra hörns terräng med mindre bildförlust, vilken blivit ersatt i bläck i gammal tid. På eftersättsbladen är en bild över Arboga samt tre sidor tidskriftsurklipp från 1896 om staden uppklistrade. Med Elof Förbergs vackra grav. exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83 och en ny upplaga utkom 2001. Arbogagravyren är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationverser av författaren och hyllningsverser av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden.

Sthlm, Z. Hæggström, 1831. 8:o. VIII,473,(7) s. + LÆSTADIUS, PETRUS. Fortsättning af journalen öfver missions-resor i lappmarken, innefattande åren 1828-1832. Sthlm, H. G. Nordström, 1833. 8:o. (2),IV,(2),536 s. Två prydliga ljusbruna hfrbd från 1900-talets andra hälft med upphöjda bind och guldornerade ryggar. Olika äldre snitt, blåsprängda på första delen och blåa på andra delen. Volymerna är obetydligt olika höga. Enstaka spridda lager- och småfläckar. Första delen med lätt lagerfläckigt titelblad. Andra delens titelblad med rest av bortriven blå etikett. Trevligt ex. Bring Itineraria svecana 498 och 507. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3600 och 3604. De sju sista sidorna i första volymen är reklam för L. L. Laestadius bok ”Om möjligheten och fördelen af allmänna uppodlingar i Lappmarken; jemnte förslag till en nybyggsscholas anläggande derstädes, eller anvisning att på allmän bekostnad befrämja allmänna uppodlingar i nämnda landskap, till båtnad för staten”. Lappmarksmissionären Petrus Læstadius (1802-41) var bror till Lars Levi och kyrkoherde i Vibyggerå. Hans ”Journal” är en viktig etnologisk källskrift till samernas seder och bruk, då Læstadius – som själv talade lulesamiska – nedtecknade detaljer ur vardagslivet på ett sätt som saknade föregångare. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Læstadius relation till samerna att han var ”den förste bland lappmarksbeskrivarna [som] har kunnat upplysa om denna folkgrupp med den inre samhörighetens insikt o värme o samtidigt med forskarens vetgirighet o distans”. Till detta bidrar den levande berättarstilen som gjorde Læstadius till ett litterärt löfte, om än aldrig fullt infriat.

Sthlm, L. J. Hjerta, (1836)-40. 4:o. (2),38,1-16,1-20,1-6,1-6,1-11,1-20,1-16,1-24,1-14,1-12,1-8,1-4,1-10,1-18,1-6,1-8,1-24,1-6 s. & 224 litograferade plr. Bra samtida ljusbrunt hfrbd med breda upphöjda bind, guldornerad och blindpressad rygg samt mörkbrunt infärgat titelfält. Stänkta snitt. Ryggen med några små repor och pärmpappret med obetydliga nötningar. Stötta pärmhörn. Bra inlaga med ett fåtal fläckar. En Sörmlandsplansch med några fläckar på baksidan, en Värmlandsplansch med fläckar i hörnet och Ornäsplanschen i Dalarna med några fläckar. Mycket fint ex. Planscherna trycktes hos Spong & Cardon. Arbetet utkom i 25 häften plus Stockholmsdelen, som även har ett separat tryckt titelblad, vilket saknas här. Stockholmsdelen, som inte alltid medföljer verket, är i detta exemplar bunden först.

Västerås, D. Torssell, 1835. 8:o. 268,268-283,285-360,(2) s. & 2 litograferade plr & 11 utvikbara trycka tabeller. Samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Ryggen fint lagad allra överst. Ryggen obetydligt blekt. Lager- och fuktfläckig, främst i övre och yttre marginalen. På s. 359 ett i gammal tid överstruket tillägg till texten. Med J. A. Lembergs samtida namnteckning. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6232. En ny upplaga utkom 1925. I texten avbildas järnstämplar från de olika bruken i bergslaget. Planscherna på Norbergs, Västanfors och Västervåla kyrkor är bundna först i bandet. Överstrykningen rör en uppgift att Högfors bruksägare köpt hemmansdelar av Hellströmska huset i Hästbeck.

(Augsburg, Valentin Otmar), 1547. 4:o. (4),28 blad. Träsnittsvinjett på titelbladet. Nytt vitt hklbd med grön titeletikett. Stänkta snitt. Fuktfläck i övre marginalen de första fem bladen. Några fläckar på s. X-XI samt liten fuktfläck i yttermarginalen på s. XIX-XX. Större brun fuktfläck i sista H-arket blad XXV-XXVIII. Tillskrift på försättsbladet ”Till Sten G. Lindberg på 60-årsdagen från hans gode vän Bengt Bengtsson”. Lindbergs noggranna bibliografiska blyertsanteckningar på eftersättsbladet och hans monogram SGL i guldtryck längst ned på ryggen. Ej komplett, skall vara 48 blad; de sista tjugo bladen saknas! VD16 S 8511. Nio upplagor utkom under 1500-talet, samtliga tryckta i Augsburg, den första 1544 och den sista 1596. Andra upplagan trycktes 1545. Detta är tredje upplagan. Med register i början. Omfattar komplett åtta ”böcker” med sammanlagt 279 recept; i detta exemplar finns 177 recept fram till mitten av femte boken. Den trevliga vinjetten avbildar förstås ett kök med fyra personer sysselsatta, med eldstad och huggkubbe. Till höger syns två djurkroppar och en korv upphängda på en stång.