Søkeresultat

Sthlm, A. J. Nordström, 1804. 4:o. (2),264 s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med en oskriven vit pappersetikett klistrad över ryggen. Flera små diskreta blyertsmarkeringar i marginalerna. Fint ex. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0875. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat flera numismatiska arbeten. Med bistånd av Axel von Fersen inventerade han Myntkabinettets samlingar. Resultatet sammanfattade han i föreliggande arbete.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1817. 16:o. 112 s. + Hand-bibliothek för sällskaps-nöjet. I. bandet. Sällskaps-lekar. Sthlm, A. Gadelius, 1818. 16:o. (10),218 s. + Hand-bibliothek för sällskaps-nöjet. II. bandet. Samling af äldre och nyare theatraliska sångstycken. Första häftet. Sthlm, A. Gadelius, 1818. 16:o. (6),163,(1) s. Samtida något nött litet brunt hfrbd med guldlinjerad rygg och violett titeletikett med titeltexten ”För sällskaps nöjet”. Rödstänkta snitt. Stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. Yvigt bläckmonogram ”E. W. B.” för Erik Wilhelm Bredberg på frampärmens insida. Trevligt samlingsband. Av första arbetet utkom en andra upplaga 1826 med översättarens namn J. M. Stjernstolpe utsatt. I flera avdelningar, den första med ”Rörelse-lekar, som endast fordra rörelse, uppmärksamhet och minne”. Här beskrivs Fjäder-leken, Oxfoten, Knipp-leken, Vargen och hinden, Sitta der man sitter, Blindbocken med käpp och Skuggspels-leken. Inleds med en dedikationsdikt till damerna från översättaren: ”Förtjuserskor! om lifvets långa lek beständigt lyckas skall att oss behaga, så är det edert joller, edert smek, som oss uti dess trollkrets måste draga”. Andra arbetet med både serie- och huvudtitelblad i början. Innehåller lekar av olika slag uppdelade i nio kategorier. De sista tio sidorna beskriver kortkonster. Av det tredje arbetet utkom ett andra häfte 1823 men det saknas här. detta häfte innehåller sånger ur ett stort antal pjäser, bland andra ”Gustaf Vasa”, ”Gustaf Adolph och Ebba Brahe”, ”Folke Birgersson till Ringstad”, ”Fiskaren”, ”Tand-doktorn”, ”Slotter-ölet eller kronfogdarne” och ”Azemia eller vildarne”. Erik Wilhelm Bredberg (1787-1869) var justitieråd och Gunnar Brusewitz, som stammade från honom, har skrivit att Bredberg enligt släkttraditionen var en stor romanläsare: ”En sådan läste han för övrigt när han slutligen kände döden nalkas. Han kallade in sina närmaste och tog ett ömt farväl av dem men bad dem sedan avlägsna sig så att han kunde få läsa ut boken i lugn och ro. Man fann honom stilla insomnad vid sista sidan. En sann bokvän!”

Sthlm, L. Salvius, 1749-72. 8:o. 203,208-66,(10) + 306,(7) + (16),448,(16) s. Tre stänkdekorerade samtida hfrbd med upphöjda bind och blanka ryggar samt stänkta snitt. Den tredje volymen obetydligt avvikande och dess bakre pärm med en rund bokbindarstpl innehållande en strålande sol och de ihopflätade initialerna ”LFS”. De två första volymerna ngt mer nötta, inte minst på pärmarna, och med lite naggade ryggar överst. Andra delens försättsblad bortrivet. Lätt bruntonade inlagor med enstaka småfläckar, t.ex. fuktfläckar på s. 111-20 i första delen och en liten rostfläck på s. 28 i andra delen. Några vikta hörn. Exlibris från ca 1900 med klöverblad och grip med fackla samt devisen ”Kunskap är makt”. Trevlig svit. Tredje delen i andra upplagan, den första utkom 1758. I slutet av första delen bokreklam från Lars Salvius. Kyrkoherden i Bro och Låssa församlingar i Uppsala stift, Jacob Mörk (1715-63), är väl mest känd som ”vår förste romanförfattare”. Efter debuten med ”Adalriks och Giöthildas äfventyr” skrev han ”Thecla, eller den bepröfwade trones dygd”. ”Romanens utgångspunkt är den apokryfiska berättelsen om Paulus och den av honom omvända jungfrun Thecla, som vävs samman med en skildring av Palestinas historia under Neros sista år, grundad på Josefos berättelse om det judiska kriget” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, Norstedt & söner, 1832. 8:o. Litogr. titelblad,(4),129,(1) s. & 3 utvikbara tabeller. Häftad och oskuren i tryckt grönt omslag, det främre lite solkigt. Liten reva nederst i främre falsen. En bläcknumrering på titelbladet. Bra ex. Schreber Svenska jaktens litteratur 358. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1772. Allt som utkom. Författaren var hovjägmästare och ivrade bl.a. för en rationell jaktvård. Innehåller bl.a. en text om det nybildade Jägareförbundet. Titelbladets charmiga vinjett, ritad och litograferad av Carl von Schéele, föreställer ett par jägare i skogen med texten ”Skona de gamle hönorne och de späda ungarne.” De två sista tabellerna är ”Förteckning på Skogs-institutets djur- och fogelsamling den 1 jan. 1832”. Två lodjur givna av hovjägmästare Ström inleder listan.

Sthlm, P. Sohm, 1816. 8:o. Grav. porträtt,80 s. Häftad och oskuren i ngt nött och solkigt samtida gråpappersomslag. Ryggen defekt nedtill. Inlagan med enstaka lager- och småfläckar. Porträttet med några fläckar och revor. Titelbladets innermarginal med limfläck. Med ett löst bifogat brev från Manne Hofrén till Anders Billow och ur den senares bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5039. Franklinporträttet graverat av H. A. Grasch i Fredrikshald i Norge för Sohms räkning. Sohm deltog i Karl Johans fälttåg i Norge 1814. Porträttet bifogades bara en mindre del av upplagan.

Göteborg, A. Lindgren, 1864. 4:o. (8),24,27-332 s. & 13 litograferade plr. Rikt illustrerad med träsnitt i texten. Stiligt samtida olivgrönt hfrbd med upphöjda bind, svart- och blindpressad ryggdekor samt brunstänkta snitt. Ryggen blekt och med en mindre fläck i mittersta ryggfältet. Inlagan lätt och jämnt bruntonad, förutom s. 1-24 som är vitare. Även planscherna är vita och fina. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5684. Aberstén & Tiselius Göteborg och Bohus län i litteratur, karta och bild 50. Planscherna är tryckta i Thieles boktryckeri. Utgavs i 20 häften från 1860. Gustaf Henrik Brusewitz (1812-99) var konstnär, historiker och intendent på Göteborgs museum.

Ystad, J. J. Petzold, 1858. 8:o. (16),336,(2) s. & 1 utvikbar litograferad karta & 13 litograferade plr, varav 6 är utvikbara. Nytt hfrbd i svart marokäng med dekorativt guldornerad rygg. Gamla marmorerade snitt. Inlagan endast putsad. Titelbladet lätt solkigt. Bitvis med lättare solk i marginalerna och smärre lagerfläckar. Med gammal stpl ”J. F. P.” på titelbladet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5909. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 99. Sällsynt då stora delar av upplagan enligt uppgift förstördes. Komplett trots hopp i planschnumreringen. Fem av de tänkta 20 planscherna utgavs nämligen aldrig och planscherna 18-19 räknas endast som en plansch då de återfinns på samma blad.

Göteborg, S. Norberg, 1817-19. 8:o. XII,627 + XIV,(2),384,375-470 + (4),476 s. Tre fina om än obetydligt fläckiga och nötta samtida ljusbruna hfrbd med gulddekorerade ryggar, tegelbruna titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Gula snitt. Ställvis med lagerfläckar främst i övre och yttre marginalen. Liten reva på s. 1, gulfläckig på s. 338-39, marginalnagg på s. 417 och hårt skuren yttermarginalen på s. 623-24 i första delen. Alla titelblad rätt hårt lagerfläckiga, liksom de sista sidorna i andra och tredje delen. Trevlig svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5789. Granlund Litteratur om Halland 2173. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1 för kapitlet ”Hallands flora” i del I på sidorna 386-404, vilket bygger på anteckningar av P. Osbeck och L. Montin. Andra delen har ett företal av N. H. Sjöborg. Prosten och skriftställaren Sven Peter Bexell (1775-1864) var bland annat ledamot av Götiska förbundet.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1848. 8:o. (2),81,(1 blank),1-99 s. Samtida hfrbd med guld- och blindlinjerad rygg. Ryggen blekt och lite torr. Stor fin inlaga. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 1620 som endast hänvisar till bilagorna i den sista pagineringsföljden. Hvitfeldska stipendiefonden bygger på en donation 1664 av Margareta Hvitfeldt och Karl XI:s brev från 1694.

Sthlm, C. Deleen, 1826. 8:o. XXXI,(1),376 s. + Plancher [=pärmtitel]. Tvär-folio. 15 delvis utvikbara grav. plr. Två samtida röda halvsaffianbd med mönsterpressade orange pärmpapper och dubbla ramlinjer i guld på pärmarna. Textdelen med vackert och rikt guldornerad rygg, mörkgrön titeletikett och glättade gula snitt. Planschbandet med lätt nött guldlinjerad rygg och guldpressad titel på frampärmen samt nötta pärmkanter och hörn. Textdelen med fin inlaga, endast lätt bruntonad på s. 201-08. I planschdelen är försättsbladet lite tillskrynklat och med en utsmetad bläckfläck. Plansch nr 5, 6 och 8 lätt fläckiga i övre marginalen. De stora planscherna 11, 12 och 15 något mer fläckiga. Tillskrift på planschbandets främre pärms insida: ”Tillhör Carlsborgs fästningsbyggnad” och A. af Petersens namnteckning på frampärmarnas insidor. K. Magnells exlibris och namnteckning daterad 1947. Fint ex. Föreläsningarna börjar: ”Genom försök är utrönt, att en 24:pundig canon-kula, afskuten på nära afstånd, intränger i hård jordvall, 13 à 14 fot: man gör derföre ett bröstvärn, hvars ändamål är att betäcka trouppen emot fiendens raka skott, 18 fot tjockt för att motstå canonad”. August af Petersens (1806-67) var född på Erstavik, utbildades på Karlberg och fortsatte sedan inom fortifikationen där han bland annat var fortifikationsbefälhavare på Karlstens fästning 1832-35, arbetschef för Karl XIV Johans enskilda byggnadsarbeten 1837 och chef för artillerietablissementet i Göteborg 1853. Han avslutade sin karriär som överstelöjtnant.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, 1766. 8:o. (16),96,96-102 s. Samtida nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blindpressad rygg. Stänkta snitt. Någon enstaka småfläck, t.ex. på s. 11. Några blad med reva i nedre marginalen. Med E. Lundströms namnteckning daterad 1767 och Gustaf H. J. Dahls exlibris och namnteckning, den senare daterad Söderhamn 1910. Bibliotheca Walleriana 4203. En tysk översättning utkom 1769. Peter Petersen (1708-83), adlad von Heidenstam 1770, stammade från Holstein och var Adolf Fredriks livmedikus och biträdde bland annat vid prinsarnas koppympning. Han var farfars far till den berömde skalden. Gustaf H. J. Dahl hade en väl vald samling medicin, farmakologi, veterinärmedicin, brunnslitteratur, botanik och annan naturvetenskap samt litteratur om Hälsingland. Hans fina bibliotek såldes på auktion 1943.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851-52. 8:o. XVII,(1),446 s. & 1 litograferad karta + (2),267 s. Med en del illustrationer i texten. Två samtida ljusbruna hfrbd med guld- och blindpressade ryggar samt grönsprängda snitt. Ryggarna något fläckiga och repiga, andra delens rygg med lite nagg överst och en liten fläck. Per Erik Bergfalks namnteckning, Ernst [?] dito och gåvotillskrift daterad julaftonen 1940 till Wilhelm Ekman från Albin Johansson. Mycket fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5726. Bördh Dalslandslitteratur 1519. Komministern i Kila Anders Lignells (1787-1863) viktiga Dalslandsbeskrivning är uppdelad i dels en allmän historisk och systematisk översikt, dels en noggrann beskrivning härads- och sockenvis. Arbetet väckte uppmärksamhet redan i samtiden, belönades av Vitterhetsakademien och C. G. Styffe skrev i en berömmande recension att verket ”i omfattning och grundlighet lämnar de flesta om ej alla andra landskapsbeskrivningar långt efter sig”. ”Svenskt biografiskt lexikon” tillägger att ”detta omdöme har blivit bestående o L:s arbete har på grund av författarens akribi o kritiska behandling av källmaterialet inte förlorat sin aktualitet”. Åtskilliga tidigare inte publicerade äldre handlingar anföres här i sin helhet. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var rättslärd och sedermera jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens”. Hans omfattande bibliotek såldes på auktion 1890. Wilhelm Ekman (1875-1946) var skogsman och företagsledare. ”Genom släktens intressen i järn- och träindustrien blev han tidigt förtrogen med dalsländsk och värmländsk bruksmiljö” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”. Albin Johansson (1886-1968) började som springpojke men kom att bli en av de viktigaste krafterna i Kooperativa förbundet under dess uppbyggnadsskede. Så småningom klättrade han till positionen som förbundets verkställande direktör och styrelseordförande.

Paris, chez J. P. Costard, 1770. 8:o. XII,199,(5) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titel. Ryggen ngt solbränd. En stor ljusbrun fläck i texten på s. 32-43 och en rostfläck i yttermarginalen på s. 121-22. Originalet, ”The actor, or, a treatise on the art of playing” (1755), översattes till franska av Antoine-Fabio Sticotti. Första franska upplagan utkom 1769. Det engelska originalet bygger dock delvis på ett franskt arbete av Rémond de Sainte-Albine. Boken blev kritiskt recenserad av Diderot 1770. Den översattes även till tyska 1771.

Västerås, J. L. Horrn, 1778. 8:o. Grav. titelblad,(12),108 s. + HÜLPHERS, ABRAH. ABR:SSON. Samling til korta beskrifningar öfwer swenska städer. 2dra flocken om städerne i Södermanland. Västerås, J. L. Horrn, 1783. 8:o. Grav. titelblad,(8),136 s. Samtida hfrbd med fint och rikt guldornerad rygg och rosa titeletikett. Några små svarta fläckar i det nedersta ryggfältet. Rödstänkta snitt. Ryggen aningen nedsliten överst, stötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Spridda småfläckar. På försättsbladet en gåvoanteckning ”Till J. W. Wadstein Köping, från tillgifne svågern Richard Ericsson”. Exlibris Johnny Hagberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 221a, för första arbetet. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5635. Essén Sörmländsk bibliografi med många hänvisningar för andra arbetet. Allt som utkom. De beskrivna städerna är Västerås, Arboga, Köping, Sala, Lindesberg och Nora i Västmanland respektive Nyköping, Strängnäs, Torshälla, Eskilstuna, Mariefred, Trosa och Södertälje i Södermanland. I författarens ”Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland” V:2 som utkom 1797 ingår en fristående fortsättning ”Om Westerbottens städer”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) är en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet. Hans topografiska arbeten tillkom enligt en fast arbetsordning. Väl hemkommen från en resa sammanställde Hülphers sina intryck grundade på anteckningarna ur sin resedagbok. Detta utkast sändes till kyrkoherdar och ståndspersoner i den berörda trakten med en begäran om kompletteringar och rättelser av utkastet. Hülphers bifogade även en omfångsrik frågelista som var inspirerad av den som J. Faggot hade presenterat i sin uppsats ”Tankar om fäderneslandets känning och beskrifwande”, tryckt i ”Vetenskapsakademiens handlingar” 1741. I ett nära samarbete med sina informanter och genom en omfångsrik brevväxling växte så småningom en färdig text fram.

Sthlm, 1925-36. XVI,829 + X,885 + X,796 + X,782 + X,791 + X,777 + X,797 + X,842 + X,789 s. Nio ljusgrå hklbd med mörkgröna titeletiketter (Wilh. Johansons eftr. bokbinderi, Uppsala). Ryggarna lätt gulnade och med några smärre fläckar. Titeletiketterna lite flammiga och nötta, den första hårt blekt. Inlagan med enstaka nagg och hörnveck. Andra delen med viss fuktskada i nedre ytterhörnen och avrivet ytterhörn på titelbladet. Tredje delen lite fuktfläckig och fuktkorrugerad. Fjärde och femte delen med fuktränder. Trots detta ett hyggligt arbetsexemplar i stadiga band. Detta personhistoriska standardverk beskriver ingående de introducerade adliga ätterna och deras medlemmar från Abrahamsson till Östner. Avslutas med ett lika omfattande som användbart personregister över alla i verket omnämnda personer som inte är födda inom de beskrivna ätterna, både ingifta och förfäder.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 12:o. XV,(1),198,(1) s. Bra nytt grått stänkdekorerat pappbd med titeletikett av mörkbrunt skinn, övre blått stänksnitt, i övrigt lätt putsade snitt (B. L. Hermansson, Göteborg). Titelbladet med kantskador, fläckar och tejpspår samt helt uppfodrat på tjockare papper. Inlagan i övrigt med lätta småfläckar. Några hörnnagg. Gammal lagning i övre marginalen på s. 52. Gammal stpl Eust. Bredin på titelbladet. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 199. Gustava Schartau (1783-1849) skrev många verk inom hushållningens områden. Hennes färgbok är kanske det ovanligaste av dessa. Erik Eustachius Bredin (1817-82) föddes i Askersund och dog i Borgholm. Han var inspektor och senare brukspatron.

Lund, J. Lundblad, 1788. 8:o. 54,(10) s. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med D. P. Tisells namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1301. Du Rietz Gastronomisk spegel 47. De sista opaginerade sidorna består av ett register och bokreklam från J. Lundblads boklåda. Första upplagan utkom 1784 och den tredje 1793. Bygger på arbeten av i första hand Carl von Linné och Fr. H. Lueder men även J. Ahlich, J. L. Kammecker och P. Lundberg. Engelbert Jörlin (1733-1810) var en av Linnés lärjungar och verksam vid Lunds universitet och sedan som lärare i Göteborg. Daniel Peter Tisell (1762-1843) var brukspatron på Hassla bruk, Östergötland.

Sthlm, Z. Haeggström, 1823-24. 8:o. V,(1 blank,2),332 + (4),424 s. + Af trycket har utkommit och säljes hos de flesta bokhandlare och bokhandels-commissionairer i riket: Naturens under. Försök till en allmänt fattlig framställning af stjernkunnighetens och naturvetenskapernas resultater i deras sammanhang; af L. A. Kähler. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1824. 8:o. (4) s. + Till salu hos förläggaren, boktryckaren Z. Haeggström i Stockholm, med vanlig rabbatt, [sic!] samt hos herrar bokhandlare och bokhandelscommissionärer i Sverige och Finnland, efter här utförda boklådspris. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1824. 8:o. (8) s. Två obetydligt nötta samtida röda inte helt uniforma halvsaffianbd med guldornerade ryggar. Gula snitt. Pärmarna på första bandet med marmorerat överdragspapper medan det andra bandet har saffianimiterande mönsterpressat pärmpapper med oxiderad pärmbordure. Även ryggdekoren något avvikande banden emellan. Inlagan med en del lagerfläckar. Del II med fläck på titelbladet, hörnförlust på s. 97 och minimalt solk i nedre marginalen mot slutet. Fint ex. med J. F. af Lundblads namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4072. Första delen innehåller en rundmålning av Skandinaviens historia, statistik, litteraturhistoria m.m. med början i eddadiktningen! Andra delen är enligt förordet i huvudsak en bearbetning av Coupé de St.-Donats och Roqueforts ”Memoires pour servir à l’histoire de Charles-XIV-Jean” som utkom i Paris 1820 och översattes till tyska 1821. De båda medbundna bokreklambladen är daterade i februari 1824. Den första boken i det andra reklambladet är Liljegrens ”Fornnordiska häfder” och den sista Wikströms ”Dissertatio botanica de Daphne”. Historikern Johan Fredrik af Lundblad (1791-1854) författade själv en av de första biografierna över Karl XIV Johan: ”Anteckningar till prinsens af Ponte Corvo, Sveriges utkorade kronprins, Johan Baptist Julii, lefverne” som trycktes i Örebro 1810. 1844 skrev han under pseudonym ”Schweden unter Karl XIV Johann” som även översattes till franska.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1794. 4:o. (10) s. + Allmän tacksägelse öfwer hela Swea rike med alla des underliggande provincer och länder i anledning af den genom den högstes nådiga försyn lyckligen gjorde uptäckt af de riksförrädiska anslag och stämplingar med utländsk magt emot konung och fädernesland, deras säkerhet, frihet och sjelfständighet, samt åsyftad regements-förändring m.m., hwarom undersökningen och afdömmandet är af kongl. maj:ts til des och rikets Swea hofrätt öfwerlemnad. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1794). 4:o. (6,2 blanka) s. + Utdrag af de hufwudsakeligaste handlingar, som lemna uplysning om det hos kongl. maj:ts och rikets höglofl. Swea hof-rätt anhängige hög-mål, rörande åtskillige personers förehafde stämplingar emot rikets antagne och beswurne regering och styrelse, jemte en derpå grundad berättelse i målet, utgifne til underdånigste följe af kongl. maj:ts dess Justitiä-cantzlers-embete derom gifne nådigste befallning. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1794. 4:o. (24),96 s. + Kongl. maj:ts och rikets Swea hof-rätts protocoller uti undersökningsmålet, angående förrädiska stämplingar, hwarföre åtskillige personer tiltalte och häcktade blifwit. Sthlm, A. J. Nordström, 1794. 4:o. 848 s. + Kongl. maj:ts och rikets Swea hof-rätts utslag, uti det derstädes til ransakning och omedelbart afdömande förekomne högmål, angående förräderi och wådelige stämplingar emot konungen och riket; hwarföre åtskillige personer tiltalde och häktade blifwit. Gifwet och afsagdt i Stockholm den 30 julii 1794. Sthlm, A. J. Nordström, 1794. 4:o. 80 s. + Protocoll hållit på Drottningholms slott den 22 september 1794. Inför hans kongl. höghet hertigen af Södermanland uti högmålet, angående förrädiska stämplingar emot konungen och riket. Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1794. 4:o. 14,(2 blanka) s. + Kongl. maj:ts nådiga utslag uti högmålet, angående förräderi och wådelige stämplingar emot konungen och riket, gifwit Drottningholms slott den 22 september 1794. Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1794. 4:o. 15 s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrå titeletikett. Blåstänkta snitt. Med en tre cm lång skinnreva nedtill i ryggen och titeletiketten med några småsprickor. Delvis lite avnött pärmpapper och stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. Solk på s. 96 i tredje arbetet. På frampärmens insida de samtida bläckinitialerna ”C. B. A.” och ett exlibris för Konrad P. Lundblad med initialerna ”K. P. L.” och Visby ringmur. Bra samlingsband. Bring Rättegångshandlingar 758:4, 6, 7, 1, 9, 12 & 13. Här återfinns de centrala av de tjugofem handlingar som Bring totalt förtecknar rörande den rättegång där Gustaf Mauritz Armfelt anklagades för att konspirera mot Sverige och Reuterholm. Armfelt förlorade i domen sitt efternamn och benämndes därefter bara med sina förnamn. Han återupprättades så småningom.

Sthlm, B. G. Schneider, 1731. 8:o. (16),398,(2) + (2),88,1-48,65-80,1-80,79-90,1-72 s. Första delens titelblad tryckt i rött och svart. Stiligt samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik gulddekor och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen något mörknad, lite nött allra överst och med litet nagg upptill i främre ytterfalsen, vilken även har några små maskhål. Med en svag bläckfläck på yttre snittet. Fläcken har även tagit sig in i yttermarginalerna på s. 60-61 i andra delens andra sidföljd. En lite trist överkluddad gammal namnteckning på första titelbladet. Enstaka spridda fläckar, t.ex. två fuktfläckar i nedre hörnet på s. 65-66 i andra delens första sidföljd. Ett par små obetydliga brännhål. Sista bladet solkigt och med en gammal uppfodring i yttermarginalen. På frampärmen Lunds katedralskolas elegant formklippta etikett me de tryckta initialerna ”L. S. B.” numrerad ”1749, 50” för hand. Den graverade frontespisen till del II som nämns i första delen blev aldrig utförd. På sidorna 342-98 i den första och de två första pagineringsföljderna i den andra delen behandlas Hollands handel, inte minst kolonialhandeln via de Ost- och Västindiska kompanierna. Författaren menar i förordet att kunskap om andra länders regeringssätt och handel är viktig att ta del av som ”efter de flitige biens exempel, så wäl ifrån närmare, som fiermare fälter söker att insuga och samla alt hwad han finner wara skåcken eller det allmänna bästa til nytta”. Han menar att Hollands ”kloka styrsel” och goda ekonomi gör landet särskilt värt att särskåda.

Sthlm, F. B. Nestius, 1826. 12:o. (2),84,(2) s. Turkost hklbd från 1800-talets slut med guldlinjerad rygg och brun guldtryckt titeletikett i skinn. Enstaka fläckar. På s. 27 tre små rättelser i texten och en fuktfläck i nedre marginalen. Fint skrivpappersexemplar med vattenmärke från ”Honig & zoonen”. Ett extra försättsblad med en handskriven dedikationsdikt från J. A. Afzelius till fru C. B. Kellström. Bladet är hårt skuret med förlust av några bokstäver i yttre marginalen. I detta exemplar avslöjar sig översättaren J. A. Afzelius i den handskrivna dedikationsdikten: ”Till fru C: B. Kellström, född Winbor[g]. Till nyårsskänk från fjerran jag dig sänd[er] ett obetydligt werk af egna händer. Må då du öpnar dessa ringa blad, en barndoms hugkomst, leende och glad, uti ditt goda hjertas sköte tändas och minnet någongång då äfven vändas på den som teknat under denna rad”. Johan Arvid Afzelius (1790-1845) var son till professorn och kirurgen Per von Afzelius. Han var vid denna tid expeditionssekreterare. Hans syssling Arvid August Afzelius översatte Byrons ”Parisina” 1830. En ny översättning av ”Korsaren” utfördes av C. V. A. Strandberg och trycktes första gången 1868.

Köpenhamn, typis Godichianis, (1777). 8:o. (6),586 s. Ngt nött hfrbd med renoverad guldornerad rygg, röd titeletikett och stänkta snitt (Hedberg). För- och eftersättsbladen med bläckanteckningar. Titelbladet uppfodrat, inlagan med en svag fuktrand i nedre hörnet mot slutet av boken och den sista sidan lite solkig samt med lagning i inre marginalen. Med J. A. Almquists biblioteksetikett och C. M. Carlanders stpl. Supplementet om 37 sidor saknas i detta exemplar. Bibliotheca danica IV:582. Jacob Langebek (1710-75) är framförallt känd som en av Danmarks främsta historiker. Hans tryckta katalog omfattar omkring 11000 nummer och en handskriftsamling om 985 poster. Langebek ägde bl.a. en ovanligt fin samling svenska tryck och J. H. Lidén uppgav att han aldig sett så mycket svecana samlat någonstans utanför Sverige. Denne tillhörde också köparna på auktionen, bl.a. förvärvade han det exemplar av ”Psalterium Upsalense” 1510 som nu befinner sig i Lunds universitetsbibliotek. På försättsbladet har Carlander antecknat: ”Å auktionen i Köpenhamn på Langebeks efterlemnade bibliotek inköptes för Kongl. bibliotekets räkning ’böcker i historien, antiqviteterna och språken’ för en summa af 6,000 dal. kmt. (jfr Samlaren 8/10 1773 o. Stockholms lärda tidningar 1777 n:r 75.) Katalogen (586 sid.) jemte supplement (37 sid.) omfattar 13,276 n:r (Sv. bibl. o. exlibr (2a uppl.) I:297)” och på eftersättsbladet återfinns en sammanställning av katalogens volymantal av samma hand.

Köpenhamn, B. Lunos bogtrykkeri, 1843-68. 8:o. (2),820,(3,1 blank,1) + (2),746,(2) + (2),702,(2) + (4),1000 + (4),904 + (4),774,(2 blanka) s. De inledande tre delarna bundna i tre snarlika, samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade ryggar. Supplementen bundna i tre liknande samtida hfrbd med guldornerade ryggar. Del I med marmorerade snitt, övriga delar med allmogeinspirerade målade snitt. Ryggarna ngt blekta och med några små skavanker, del I och III med liten skada överst. Inlagorna till de inledande delarna delvis lätt lagerfläckiga. Bra svit med Gustaf Trolle-Bondes guldpräglade monogramstpl på ryggarna och Säfstaholmsbibliotekets exlibris samt Stockholms stads bokauktionskammares etikett. Ett litograferat porträtt saknas. Bibliografiskt standardverk över den danska litteraturen under 1800-talets första hälft.

Jönköping, J. P. Lundström, 1842-43. 8:o. (4),VII,(1 blank),192 + (4),204 + (4),282,(1) s. Tre oskurna häften i blå tryckta omslag. Omslagen med smärre defekter och flera av dem loss. Snedlästa och delvis lösa i häftningen. Inlagda i välgjord löspärm med mörkröd skinnrygg, enkel guldornering och grön titeletikett samt med tillhörande skjutkassett. Några spridda lager- och småfläckar. Smårevor i inre marginalen på s. 133-40 i första delen. Bläckfläck på s. 157-60. Sista bladet loss och med smärre revor. Andra delen med lagerfläck på s. 24-25 och liten fläck i nedre marginalen på s. 35-40. Med W. Flincks namnteckning på omslagen. Almquistiana 235. Två översättningar gjordes till tyska 1843-44 respektive 1845.

Sthlm, A. J. Nordström respektive A. Zetterberg respektive C. F. Marquard respektive P. Sohm, 1802-06. 8:o. (2),94 + (2),84 + 78,(2) + 79,(1) + 79,(1) + (2),77,(1) s. Ganska nött svart hfrbd från 1800-talets slut med guldornerad rygg. Rödstänkta snitt. Något svaga inre falsar. Fläckar i första häftet på s. 37-40 och fläck överst i inre marginalen på s. 21-40. Fuktrand i övre hörnet genom andra häftet och fläck på s. 53-64. Tredje häftet med lagerfläckar och en fläck på s. 9 och 51 och stora fläckar på s. 19-28. Fjärde häftet med fläck i nedre marginalen på s. 65-75 och liten fuktrand i yttre marginalen på s. 69-79. Smärre pappersfel i övre hörnet mot slutet i femte häftet. Sista häftet med fuktrand och brun fläck i övre del och i inre marginalen mot slutet samt lite bläckkludd i yttre marginalen på s. 22. Allt som utkom av denna innehållsrika samling med anekdotiska berättelser om allt från ”Upsala distingsmarknad” till ”labyrinten på Kreta”. Dessutom uppgifter om till exempel aloeträdet, starar, svalor, sparvar, the, kaffe och tobak. Första häftet inleds med en liten beskrivning av Visby. Carl Envallsson (1756-1806) var sin tids mest produktiva översättare och bearbetare av utländsk dramatik.