Søkeresultat

Hamburg, verlegts J. W. Fickweiler, 1715. 8:o. Grav. front,(30),848,(32) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Lätt fläckigt samtida pergamentbd med rödstänkta snitt. En större svart fläck nedtill på bakre pärmen och en ett litet upptill på främre pärmen. Ren inlaga med endast några enstaka och knappast störande små fuktränder i övre marginalen i början. Titelbladet lite snävt skuret nederst. Med Stora Eks fideikommissbiblioteks stpl.

Paris, imprimerie de Dondey-Dupré, 1824. 8:o. XVI,240 s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappomslag. Ryggen nött. Omslaget med vikta hörn, och det bakre med några revor. Enstaka lagerfläckar i marginalerna. Reva i övre marginalen på s. 171-72. Med P. O. Liljevalchs namnteckning daterad Paris 1843 på främre omslaget. Bra ex. Verket omtrycktes 1836 i del I av den efter författarens död utgivna samlingsvolymen ”Hygiène publique”. Alexandre Parent du Châtelet (1790-1836) var läkare och verksam i Paris. Han är mest känd för sitt stora verk om prostitutionen i Paris, vilket utkom postumt 1836. I förordet till ”Essai sur les cloaques”, som beskriver Paris avloppssystem och dess funktion, skriver Parent du Châtelet att han besökt alla platser han beskriver i texten: ”j’ai surmonté sans hésiter la répugnance et les dangers inséparables de pareilles recherches [...]. J’ai fait tout ce que doit faire un homme jaloux de découvrir la vérité, et de jeter quelque lumière sur un sujet obscur”. Peter Olof Liljevalch (1807-77) var läkare och från 1844 livmedicus hos kungafamiljen. Under åren 1842-45 företog han en vetenskaplig resa till Paris bekostad av allmänna medel och det var vid detta tillfälle som föreliggande skrift förvärvades. Liljevalch var en stor bok- och handskriftssamlare. Hans bibliotek såldes på auktion 1877. När de europeiska storstäderna växte i snabb takt under 1800-talet uppstod ett akut behov av fungerande avloppssystem och i Paris byggdes så småningom ca 200 mil kloakledningar under staden. I Sverige påbörjades byggandet av ett avloppssystem i Göteborg först 1866 och i Stockholm 1868.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (2),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151,(1 blank,10) + (2 blanka,2),215 + (2),131,(5) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 utvikbar tryckt tabell + (4),207 + (2),183,(1) + (2),218 + (2),144,(4) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. Fem lite nötta samtida hfrbd. Volym I i lätt nött med guldornerad rygg, beige titeletikett och oval nummerskylt infälld i grönt fält samt stänkta snitt. Volymerna III-V i snarlika men ljusare band. Volym II i avvikande band med guldornerad rygg, beige titel- och deletikett samt fläck upptill på ryggen. I volym II bortskrapad namnteckning och några små bläckfläckar på snittet. Detta band är uppenbarligen kompletterat senare; i band I finns en anteckning att häfte 14-18 saknas i sviten (vilket alltså inte längre stämmer). Inlagorna med enstaka fläckar. Kartan i häfte 27-28 med liten reva vid infästningen. Ej helt enhetlig men ändå acceptabel svit. 1 utvikbar tabell saknas i femte årgången. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Samtliga nummer ovanligt nog i första upplagan. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Maclean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.

Vänersborg, S. Svanholm, 1782. 8:o. 14,(2 blanka) s. Oskuren. Litet hål i titelbladet efter avlägsnat sigill. Med ett tillägg i bläck av utgivaren på s. 7. Fint ex. med delvis raderad dedikation till ”herr hofpredik. Gezelius”. Ej i Setterwall Svensk historisk bibliografi. Första utgåvan av det så kallade ”Hammarstakalendariet” som enligt ”Scriptores rerum svecicarum medii aevi” I, 1818, s. 237 bara trycktes i åtta exemplar! Birger Nilsson Grip dog 1565 så uppgifterna för åren fram till och med 1576 är sannolikt kompletterade av dottern Margareta Grip. Innehåller vid sidan av en del rent historiska uppgifter i huvudsak anteckningar rörande Birger Nilsson och hans familj. Hans sätesgård var Vinäs i Tjustbygden.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806-08. 8:o. (6),529,560-566 + (2),521-1009,1110-1184 + (2),346,247-258 + (2),492,495-546,545-556 s. Fyra lätt nötta samtida hfrbd med beige titeletiketter i glättad papp och runda guldtryckta nummerfält. Blekta gula snitt. Några obetydliga småfläckar på titeletiketterna. Fjärde volymen lite lätt tillstukad upptill i ryggen. Pärmarna på andra och tredje volymen med några små maskskador. Ett fåtal småfläckar. Vaxljusfläck i nedre marginalen på s. 451 i första delen. Titelbladet till andra delen med liten fuktfläck. Sista bladet i tredje delen nära skuret i yttermarginalen. I fjärde delen ett par små fuktfläckar på s. 52. Bra och trevlig svit. Huvudtitelbladet med texten ”Utförlig geografie. Fjärde delen innefattande beskrifning om Svearike” saknas. Felpagineringar mot slutet i samtliga delar. Denna fjärde del, fördelad på fyra tjocka volymer, av Djurbergs ”Utförlig geografie” behandlar den svenska och finska geografin. Daniel Djurberg (1744-1834) utgav ett trettiotal kartor och skrev en rad geografiska uppslags- och läroböcker. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att Djurbergs ”geografiska läroböcker intogo årtiondena omkring 1800 en dominerande ställning vid undervisningen och utgingo i många upplagor”.

Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. Grav. porträtt,(2),118 s. + FRANKLIN, BENJAMIN. Fortsättning af Benjamin Franklins enskilta lefwerne. Sthlm, A. J. Nordström, 1792. 8:o. 119-218,(4) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, blekt röd titeletikett av pergament och rödstänkta snitt. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga småfläckar. Med Jonas Gabriel Bloms namnteckning och två stplr, den ena från Göteborgs realläroverk och den andra som talar om att boken är skänkt av J. G. Holmstedt. Sabin A dictionary of books relating to America 25618. Det graverade porträttet stucket av Snack. De sista fyra opaginerade sidorna utgörs av bokannonser för Utters bokhandel. På sidorna 192-209 återfinns ”Den ärlige Richards wetenskap”, som under 1800-talet flera gånger trycktes separat som folkbok.

Sthlm, 1915. (2 blanka,6),VIII,84,(1,3 blanka,1) s. & 1 utvikbar plansch & 14 originalblad. Häftad och oskuren i trasig enkel skyddskassett på vilken namnet Treffenberg är skrivet. Tryckt i 350 numrerade exemplar, varav detta är nr XIV av 30 exemplar med inklistrade originalblad ur olika lagupplagor mellan 1607 och 1688. Praktfullt tryck av bröderna Lagerström av en mycket välgjord bibliografi som är det självklara standardverket på området.

Sthlm, L. L. Grefing, 1759. 4:o. (32),272,265-690 s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och svart titeletikett. Blåstänkta snitt. Något nött rygg. Enstaka fläckar. Tillskrift till biskop Lamberg på titelbladet. Med Jonas Kjellbergs namnteckning på frampärmens insida. Bring Riksdagshandlingar s. 53. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.72. Ett av Nordencrantz viktigaste arbeten innehållande en konstitutionell kritik med angrepp mot ämbetsmannavälde och ståndsprivilegier samt med krav på att makten skulle tilldelas landets egendomsägare, odalmännen. På justitiekanslerns begäran beslöts att verket inte fick spridas av författaren utan att först ha lämnats till prövning av ständerna. Nordencrantz föregrep den tänkta processen genom att i ett memorial till riksdagens ledamöter berätta om sin avsikt att som riksdagsman sprida arbetet till sina kolleger, men att han hindrats av justitiekanslern. Han påpekade att detta var ett exempel på övergrepp mot den konstitutionellt fastställda rätten för rikets ständer att bedriva fria överläggningar vid sina sammankomster. Ständerna beslöt genast att boken skulle spridas till ledamöterna. Viktigt och för framtiden betydelsefullt är Nordencrantz ställningstagande i denna bok för en oinskränkt tryckfrihet. Eric Lamberg (1719-80) utnämndes 1755 till hovpredikant och 1760 till biskop i Göteborg. Han var en mycket aktiv riksdagspolitiker och tillhörde hattpartiet. Det är möjligt att tillskriften till denne är en dedikation från Nordencrantz. Lambergs bibliotek såldes på bokauktion i Göteborg 1780. Jonas Kjellberg (1752-1832) var född i Husaby socken, grosshandlare och donator i Göteborg samt på äldre dagar bosatt på sitt gods Storeberg i Tådene socken, Västergötland.

Sthlm, H. A. Nordström, 1803. 8:o. Grav. front,(8),200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 stor utvikbar grav. plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag med en titeletikett av papper där den handskrivna titeln bleknat bort. Ryggen blekt. En fin inlaga med endast några enstaka lagerfläckar. Ett par svaga fuktfläckar i yttermarginalen från s. 196 till slutet. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca Walleriana 4188. Allt som utkom. Frontespisen av Er. Acharius och graverad av E. Åkerland och den ovanliga stora planschen ritad av Fahlcrantz och graverad av C. Akrel. Innehåller kapitlen ”Öfversigt af de chroniske sjukdomarne i lifvets alla åldrar. Om mineral-källor och bad-inrättningar i allmänhet. Om dessas företräde framför alla andra medel til hälsans återställande i de nämnde sjukdomar och til erhållande af en högre ålder”, ”Medevi hälso-brunn för 125 år sedan; och Medevi med sina nu förbättrade anstalter för hälsa och beqvämlighet”, ”Korrt beskrifning öfver de chroniska sjukdomar, för hvilka Medevi hälsobrunn visat sig verksammast och af erfarenheten blifvit godkänd såsom tilförlitelig” och ”Dieten i allmänhet jämte utstakning af den bästa tiden för en brunnscur. Lefnadssättet vid Medevi med dess nöjen och förströelser”. Enligt företalet skulle överskottet av boken tillfalla Medevis fattigkassa. Sven Anders Hedin (1750-1821) var kunglig livmedikus och brunnsintendent vid Medevi 1798-1808.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1792. 8:o. (21,1 blank),227,(1 blank,1,1 blank),211-543,(1 blank,1,1 blank),547-872,(1) s. Fint nära samtida alrotsmarmorerat hfrbd med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Gulgröna snitt. Lagerfläckig. Avriven marginalbit med bokstavsförlust på s. (17-18) i början. Maskhål i nedre hörnet i arket Ff, s. 417-32. Arken Ccc och Ddd, s. 737-68, något bruntonade. Tillskrift på försättsbladet ”Gifven af herr kammereraren Wik till C. J. Fürst d. 8 julij 1819”. Sabin A dictionary of books relating to America 42109 för det tyska originalet som utkom första gången 1789 under titeln ”Geschichte der Mission der evangelischen Brüder unter den Indianern in Nordamerika”. En engelsk översättning trycktes först 1794. Loskiels arbete bygger delvis på G. Spangenbergs och D. Zeisbergers erfarenheter som missionärer bland nordamerikanska indianstammar. Första avdelningen beskriver dessa folkslags seder och bruk samt växt- och djurliv i de områden de bebor. Bland annat redogörs för hur indianstammarna i Pennsylvania använde råolja som läkemedel och i lampor: ”Indianerne låta ofta de hwita betala sig för densamma til 4 guineer eller 24 riksdaler kannan.” Detta bruk föregår E. L. Drakes upptäckt av råolja i Pennsylvania 1859, vilket markerade startskottet för en stor amerikansk oljeindustri. De senare avdelningarna av Loskiels arbete behandlar i huvudsak det egentliga missionsarbetet.

Köpenhamn, B. Lunos bogtrykkeri, 1847. 8:o. (4),154,(1) s. & 9 litograferade plr & 1 utvikbar litograferad karta. Nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och stänkta snitt, etikettsignerat av P. W. Gærdecken, Köpenhamn. Bakre pärmen ngt bräckt. Pärmhörnen nötta och stukade. Genomgående lager- och fuktfläckig. En mindre reva i inre marginalen på kartan. Med en handskriven dedikation till ”Hr. justitieraad E. Collin”, D. W. Krabbes och ytterligare en oidentifierad namnteckning samt Arthur Feddersens blindstpl. Fiske Icelandic collection s. 516. Det här beskrivna utbrotten av den isländska vulkanen Hekla slutade först i början av april 1846 och aska nådde till Färöarna, Shetland och Orkney. Edvard Collin (1808-86) var son till H. C. Andersens välgörare Jonas Collin och författarens vän. Vänskapen mellan de två präglades dock av en sval distans från Edvard Collins sida, en distans som ibland gick H. C. Andersen på nerverna, men som inte avhöll honom från att göra Edvard Collin till universalarvinge och litterär exekutor. Andersen ligger också begravd tillsammans med Edvard Collin och hans hustru.

Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 144 s. & 3 grav. plr, varav 2 utvikbara. + HÅRLEMAN, CARL. Zwote Reise durch einige schwedische Provinzen. Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 300,(2 blanka) s. & 6 utvikbara grav. plr. Träsnittsillustrationer i texten på s. 36 i del I och s. 27 och 222 i del II. Stänkdekorerat hfrbd från början av 1800-talet med guldlinjerad rygg, titeletikett av glättad papp och gula snitt. Några små fläckar på ryggen. Fin inlaga. Ett trevligt ex. från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 163 respektive 167. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265, noten, för det första arbetet. Den tredje resan blev aldrig översatt. Den tyska översättningen av första resan trycktes första gången 1751. I första delen återfinns en plansch med en vy och en karta över Trollhättan samt profilritningar av de tre slussarna, som inte finns i den svenska upplagan även om en annons i ”Lärda tidningar” 1752 utlovade en sådan. Andra delen innehåller bland annat en plansch föreställande en runsten i Ramlösa och en karta över Hjälmare kanal.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. (6),168 s. + ABILDGAARD, P. C. Häst- och boskaps-läkaren eller underrättelse wid de almännaste sjukdomar, som anfalla hästar, horn-boskap, får och swin. Efter tredje förökta och förbätrade uplagan öfwersat tillika med anmärkningar af A. H. Florman. Andra uplagan. Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. 146,(4) s. + FLORMAN, A. H. Pharmacopoea veterinaria eller handbok för häst- och boskaps läkare hwaruti förekomma de mäst brukbara läkemedel, för wåra hushållsdjur, jämte sättet huru de wid hwarjehanda sjukdommar böra anwändas. Lund, J. Lundblad, 1809. 8:o. (8),96 s. + FLORMAN, A. H. Nödig underrättelse om de allmänna hästsjukdomar qwarka, snip och springorm, huru de kunna kännas, förekommas och utrotas. Lund, C. F. Berling, 1815. 8:o. 39 s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och naggad ljusbrun titeletikett. Gröna snitt. Pärmhörnen lite stukade. En svag fuktfläck i inre marginalen på de första 20 sidorna i det första arbetet. Större fuktfläck i nedre hälften av s. 154, genom hela andra och tredje arbetet och de tio första sidorna i det fjärde arbetet. Sista bladet i det tredje arbetet solkigt och nött i yttermarginalen. Vikta övre hörn på sina håll. Florman saknar ett fyrasidigt register. Bra samlingsband. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1567 för det första arbetet med felaktig kollationering. Den första upplagan utkom 1794. Hebbe 1741 för det andra arbetet. Bibliotheca danica II:301 och Bibliotheca Walleriana 10506 för det danska originalet som utgavs 1770. Den första svenska upplagan utkom 1785. Hebbe 2348 för det tredje arbetet. Arbetet förtecknar i alfabetisk ordning enkla och sammansatta läkemedel från aloë till äggskal. Hebbe 2408 för det avslutande arbetet med felaktig kollationering. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821.

(Västerås), E. Lauringer, 1655. 8:o. (16),528 s. Titelsidan med typografiskt ramverk. Nött och mycket solkigt och bruntonat samtida pergamentband. Titelbladet med många små bläckfläckar. Fuktrand i yttre marginalen på s. 1-16 och några övriga fuktränder i marginalerna. Spridda fläckar av olika slag och dessutom några solkigheter i nedre hörnet. Många samtida understrykningar och några marginalnoteringar. Pärmarnas insidor med flera delvis överstrukna gamla anteckningar. Titelbladet med Laurentius Ternerus namnteckning daterad 1691 och ägartillskrifterna Bergenholtz [?] och Cronander. Pärmens insida även med G. O. Adelborgs kollationeringsanteckningar i blyerts, troligen för Björck & Börjessons katalog 442 enligt en bifogad pappersremsa. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 503, noten. Med errata på s. 432, därefter vidtar ett ”Supplementum”. Denna variant finns enligt Collijn bara i Linköpings stiftsbibliotek, men numera även på Kungliga biblioteket. Laurentius Ternerus (1635-1713) var vid denna tid kyrkoherde i Vrigstad i Småland. Han kom från Femsjö och var i barndomen stum. Föräldrarna lovade att han skulle bli präst ifall han fick talförmåga. Han studerade både i Åbo och Uppsala.

Sthlm, J. Hörberg, 1828-30. Folio. Litograferat huvudtitelblad,17 textblad & 48 litograferade plr & 1 litograferat deltitelblad till ”Wisby ruiner”. Något nött men trevligt samtida ljusbrunt hfrbd med guldtryckt ryggtitel med texten ”Svenska ruiner”. Violett pärmpapper vilket är ojämnt blekt på frampärmen. Ett fåtal små marginalfläckar. Flera av planscherna har oskuren yttermarginal. De fyra Stegeborgsplanscherna har Anckarswärds lilla blindstpl, ”M. G. A.”, bredvid de tryckta signaturerna. Komplett och bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5617. Litografierna tryckta av Gjöthström och från 1829 tillsammans med kompanjonen Magnusson. De litograferade deltitelbladen saknas som ofta, med undantag för det till ”Wisby ruiner”. De var tänkta att ersättas med huvudtitelbladet. Planscherna avbildar följande ruiner: Sigtuna, Alvastra, Vadstena, Borgholm, Stegeborg, Kronoberg, Bergkvara, Nydala, Wisingsborg, Brahehus, Kalmar, Bohus och Visby.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1737. Liten 8:o. (10),50 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet med gammal bläcknumrering ”65.” och kluddig signatur upptill samt liten reva i innermarginalen. Rester av det röda omslaget vid ryggen. Sista bladet med en delvis lagad förtunningsreva och utbättrad innermarginal. Bibliotheca Walleriana 10101. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 34. Tryckt dedikation till akademikanslern Gustav Cronhielm. Johan Gottschalk Wallerius (1709-85) var Sveriges första professor i kemi. I denna skrift argumenterar han för att vatten är det element som bäst motsvarar människans blod och fungerar som ett motsvarande kretslopp. Vidare vänder han sig emot en alltför generaliserande teori kring vattenläkekonsten och förespråkar i stället en individbaserad syn – då ”samma läkedom kan hielpa den ena til lifwet, den andra til döden”. Danmarks hälsobrunn låg vid Edeby på ”en wacker eng/ som Wallby by tilkommer”. Den upptäcktes 1733 av regementsfältskären Johan E. Voigtländer.

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(14),234,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, delvis oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i bakre falsen och pärmarna med en del ytliga maskangrepp, framförallt den främre. Gamla bläcknumreringar och en överstruken namnteckning på insidan av främre pärmen. Några smårevor i övre marginalen på s. 1. Enstaka obetydliga lager- och småfläckar. Bra ex. från Biby. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Exemplar med den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI.

Uppsala, 1891. Porträtt,(6),150 s. Titelbladet och uppsatstitelbladen tryckta i rött och svart. Alla textsidor inom röda ramlinjer. Något nött ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett, gulddekor på pärmarna närmast ryggen och i hörnen samt ormskinnsimiterande mönsterpressade pärmpapper. Rödbruna stänkta snitt. Främre omslaget medbundet. Rygg och pärmar med en del fläckar, ytterfalsarna nötta och pärmarna aningen bågnade. Några spridda lagerfläckar som vanligt. Med Carl Trolle-Bondes förgyllda monogram nederst på ryggen. Från Trolleholm. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 908, noten. Tryckt i 50 numrerade exemplar, varav detta är nummer 25. Festskrift som Carl Snoilsky tog initiativet till och Henrik Bukowski bekostade. Utgavs vid G. E. Klemmings avgång som chef för Kungliga biblioteket. Innehåller uppsatserna ”Bibliographia Klemmingiana” av Aksel Andersson, ”Königsmark och Thynne” av Carl Snoilsky, ”Öfversättaren af Thet nyia testamentit 1526” av Henrik Schück, ”En blick i Vadstena klosters arkiv och bibliotek” av Carl Silfverstolpe och ”Schefferus och Verelius” av Claes Annerstedt. Detta brukar anses vara den första festskriften i Sverige och överlämnades som en ”litterär hedersgåva” till Klemming vid en mottagning i början av juni 1891 på Café Anglais.

Amsterdam, J. Janssen, 1655. 16:o. Extra grav. titelblad,3-492,(10,2 blanka) s. Litet samtida pergamentbd med fragment av en handskriven titeltext. Pärmar och rygg småfläckiga och allmänt solkiga. Bakre falsen har en mindre spricka. Genomgående fuktfläckar i övre marginalen och en bit in i texten. Enstaka småfläckar, t.ex. på s. 36 och 48. Mindre pappersförlust i nedre marginalen på s. 187. Med Leonhard Hindric Rääfs namnteckning daterad 1757. En annan upplaga trycktes samma år av Elzevir. På s. 417 med eget titelblad och impressum: ”Les complimens de la langue francoise, par N. N. Derniere edition reveuë & corrigée. Amsterdam, J. Janssen, 1655”.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1851. Liten 8:o. (6),107,(1) s. Häftad i tryckt gult lätt solkat omslag. Ryggen delvis sprucken och med nagg och smårevor i falsarna. Främre omslaget med lätt vikta hörn. Bra ex. Bring Itineraria Svecana 645. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 644**. August Wilhelm Malm (1821-82) är kanske mest känd som intendent på Göteborgs museum och för sin valforskning. Dessa resor genomfördes 1841-42 och bekostades av Vetenskapsakademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”blev han på Nilssons rekommendation anställd som C J Sundevalls biträde på riksmuseets zoologiska avdelning. 1841 sändes han av VA på en insamlingsresa till Nordkalotten, där han uppehöll sig i 20 månader och särskilt ägnade sig åt ornitologi. Han gästade här olika prästgårdar, och pastorn i Jukkasjärvi ansåg sig ha orsak att klaga på hans uppförande, vilket, efter rapport av L L Laestadius till Nilsson och Sundevall, förde med sig förlust av anställningen vid riksmuseum och Nilssons mångåriga onåd”.

Sthlm, J. L. Horrn, 1728. 8:o. (8),136 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Med inklistrad gravyr föreställande sigill på s. 69. Häftad i samtida marmorerat pappomslag där ryggpappen till stor del är bortnött och häfttrådarna tittar fram. Enstaka lager- och småfläckar. Planschen med lätta marginalfläckar. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 409. Sigillgravyren är utförd av Carl Bergquist. Planschen föreställer slottet Köpingshus 1433. Med tryckta dedikationer på vers till ”hr. Casten Feif, fri-herre och herre”, P. Browallius, O. Hising, A. Risell, A. Christiernin och M. Hising. Inte bara som topografisk och historisk skriftställare gjorde sig kyrkoherden i Hedvig Eleonora församling Johan Göstaf Hallman (1701-57) känd, utan även som flitig författare av tillfällesdikter, vilket framgår av dedikationsdikterna.

Sthlm, C. G. Cronland, 1788. 8:o. 24 s. + HUGHES, E. Afhandling om sättet att brygga dricka, öl och porter, med åtskilliga förbättringar i brygghuset och bryggkärlen, samt underrättelse om walet af godt malt och god humle. Öfwers. från engelska originalets 4:de uplaga af C. Weltzin. Sthlm, H. A. Nordström, 1805. 8:o. 39,(1) s. + BACHWELL. Brännwinsbränning efter en förbättrad jäsningsmethod, hwarigenom en femtedel mera brännwin erhålles. Jemte en fullständig anwisning, att bereda alla sorter enkla och dubbla brännwiner och likörer, samt att af brännwin tillwerka arrack och romm. Efter mångåriga rön utgifwen. Öfwersättning. Med en planche. Jönköping, J. P. Lundström, 1829. 8:o. (2),113,(5) s. & 1 litograferad plansch. Mörkgrått mönsterpressat hklbd från 1800-talets mitt med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Grönmarmorerade pärmsidor. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga lagerfläckar. Planschen i sista arbetet tryckt på blåtonat papper. Trevligt samlingsband från Biby. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 174 för det första arbetet som i en mycket förkortad upplaga utkom i Norrköping 1768, en andra i Gävle 1771, åter en förkortad i Nyköping 1772. Blomqvist s. 175 för det andra arbetet. Den sista opaginerade sidan utgörs av bokreklam. Blomqvist s. 187 för det sista arbetet. Översättning från ”Die Branntweinbrenerei nach einer verbesserten Gährungsart, durch welche ein Fünftheil mehr gewonnen wird” som utkom i Dresden 1828.