Søkeresultat

London, S. & J. Bentley, Wilson, and Fley, 1843. 8vo. XXXII,528 + (4),672 + (4),528 pp. + YARRELL, WILLIAM. Supplement to the History of British Birds. Illustrated with wood-engravings. London, S. & J. Bentley, Wilson, and Fley, 1845. 8vo. (4),7-54 pp. + YARRELL, WILLIAM. Second Supplement to the History of British Birds: being also a first supplement to the second edition. Illustrated with 18 wood-engravings. London, Woodfall and Kinder, 1856. 8vo. X,71,(1) pp. Three volumes, contemporary blue half morocco over marbled boards, spines in compartments with raised bands, ruled and lettered in gilt (W. Whittington, Neath). All edges gilt. Preserving original blue silk markers. Joints, raised bands, and extremities rubbed and scuffed, some surface wear to covers. Lightly browned throughout, with some occasional minor foxing, though mainly affecting volume I. An additional hand-coloured illustration of a bird’s egg is bound as frontispiece to volume III. Booksellers’ label of William George’s Sons, Bristol, at lower inner gutter of each rear pastedown. With the bookplates of H. Gwyn and Björn von Rosen on the front pastedowns, and from the library of Gunnar Brusewitz with his bookplate and signature on front free endpaper of volume I. Apparently lacking half-title to the first supplement. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 1029. First edition, with both the first and second supplements, of what was considered to be the best work on the subject of the time both scientifically and artistically. This profusely illustrated work was, according to the preface, originally ”published in thirty-seven parts of three sheets each, at intervals of two months, the first part was issued in July 1837, and the last in May 1843. During these six years many occurences of rare birds, and of some that were even new to Britain, became known to me, either by the communications of private friends and correspondents, or from the examination of the various periodical works which give publicity to such events. To render this History, therefore, as complete as my means will permit, I devote this Preface to the enumeration of all such occurrences as have become known to me since the period of inserting the account of the species in its order in the body of the work; and the new subjects have been engraved on single leaves, so paged, that the bookbinder may insert these separate leaves among the birds of the genus to which each respectively belongs”. The majority of the illustrations were drawn by Alexander Fussell and engraved by John Thompson and sons. A second edition of this popular work appeared in 1845, and subsequently went through several editions. Together with his equally popular ”A History of British Fishes” (1836), the present work soon became a standard reference guide.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 12:o. (2),48 s. Tagen ur band. Stänkta snitt. Titelbladet och s. 17-48 bruntonade. Samtida tillskrift nederst på titelbladet och enstaka bläcknoteringar och understrykningar. Lidén Catalogus disputationum 112. Sabin A dictionary of books relating to America 100961: ”on the evidences of visits of the norsemen to America”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1531: ”Författarens göromål är att bevisa, det scandianerne icke allenast haft kundskap om America, utan också verkeligen gjort resor til denna verldenes del, i synnerhet till norra America; hvarjemte han framställer någre americanske folkslags seder och bruk, som äga likhet med sådane som fordom i vår nord varit vedertagne.”

(Sthlm, Generalstabens litografiska anstalt, 1869). 4:o. (1 blankt,47) blad. Med kolorerade initialer. + (KLEMMING. G. E.) Om Vita b. Catharinæ. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 4:o. 11,(1) s. Ljusbrunt oskinnbd med upphöjda bind och blindpressad pastischdekor på rygg och pärmar. Snitten endast putsade. Ryggen blekt och med fuktrand. Kommentaren inhäftad i bandet och med några rättelser i marginalerna samt det sista bladet felbundet först. Gamla biblioteksstplr på sista bladet och fransk tillskrift på försättsbladet undertecknad Ali Nouri och daterad i Konstantinopel 1897. Med Gustaf Bernströms guldpressade exlibrisetikett på frampärmens insida. I marmorerad skinnskodd pappkassett. Bra ex. Bibliographia Klemmingiana s. 19. Jämför Collijn Sveriges bibliografi intill år 1600 I, s. 53-69. Faksimiltryck i 85 exemplar av biografin över Birgittas dotter Katarina. Originalet trycktes enligt Collijn i Stockholm av Bartholomaeus Ghotan 1487 och är idag bara känt i två kompletta exemplar och några fragment. Originalbandet är komponerat av G. E. Klemming. Det lilla texthäftet är ett särtryck med egen paginering ur Klemmings ”Ur en antecknares samlingar” s. 92-104. Ali Nouri, tidigare Gustaf Noring (1861-1937) var författare och konverterade till Islam 1884. Han bodde senare delen av sitt liv i Turkiet. I yngre dagar samlade han svenska rariteter med Klemming som lärare. Han sålde sin svenska boksamling på auktion 1902.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 100 s. + WASENIUS, PETRUS H. Norrländska boskaps skötseln, med några små anmärkningar uti korthet sammanfattad och beskrefwen. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1751. 8:o. 128 s. + (HOFFMAN, NICOLAUS INGEWALD) Naturliga oeconomiæ och hushålds-reglor, samt hus-remedia eller läkedomar, som en försigtig hushållare med stor nytta och ringa omkostnad, säkert bruka kan. Västerås, J. L. Horrn, 1752. 8:o. 41,(7) s. Nära samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett. Röda snitt. Liten skinnskada i rygghuvudet. Ett par småfläckar på ryggen. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. Handskrivet register på försättsbladet. Jacob Pontusson De la Gardies förgyllda pärmexlibris med de krönta initialerna på frampärmen och hjärtvapnet på bakpärmen. Typtryckt hyllplacering på inklistrad lapp överst på titelbladet. Typtryckt kataloghänvisning och Charlottenlunds exlibris på frampärmens insida. Arbete 1. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 30. Johan Kraftmann (1713-91) blev docent i ekonomi 1746, rektor vid Björneborgs trivialskola 1748 och e.o. professor i matematik 1755 innan han 1758 drog sig tillbaka till sin egendom i Koivisto i Ulvsby. Där drev han ett mönsterjordbruk och ägnade sig åt fortsatt skriftställarskap. Dessa föreläsningar är det första akademiska arbetet på svenska om lanthushållning. Kraftman påpekar nödvändigheten av att höja kunskapsnivån om och i ämnet och att sammankoppla ekonomisk teori och praktiska kunskaper. Han blev förbigången av P. Kalm då en ny ekonomiprofessur skulle tillsättas i Åbo 1747. Arbete 2. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1496. Marklund Övre Norrland i litteraturen 5297. Båda anger bara 127 sidor, vilket beror på att sista sidan är felpaginerad ”127”. I en fotnot skriver författaren att i brist på säd tas agnarna om hand av allmogen. Dessa ”anwändas til bröd för arbetes- och och bondefolk, hwilket bakas tunt, som thet nyligen omrörda kornbrödet, och beströs med litet kornmjöl, så at thet blifwer hwitare, och begärligare at äta och förtära. Thetta synes wäl en ganska swag rätt, och litet eller intet födande; men skönjes dock wederspelet på them, som thet afsyta, hwilka äro stora, starka och raska, som lejon, ulfwar och björnar, och snart outtrötteliga”. Arbete 3. Första upplagan utkom 1741. Senare upplagor av denna i första hand medicinska folkbok utkom 1742, 1750, 1752, 1758, 1762, 1771, 1778, 1788, 1790 och 1793. Författaren var avskedad krigskommissarie.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1757. 4:o. 7,(17) s. Tagen ur band. Delvis lite snävt skuren i nedre marginalen. Någon enstaka småfläck. Små nagg i nedre ytterhörnen på första och sista bladet. Från Ericsberg. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1906. Blomsteralmanackan hade ursprungligen lagts fram som en avhandling på latin med Linné som preses och Berger som respondent 1756. Alexander Malachias Berger (1737-1804) blev senare stadsläkare i Åmål. Gunnar Brusewitz har skrivit om Linnés blomsteralmanacka och föreliggande avhandling bland annat i sin essäsamling ”Den nöjsamma nyttigheten”. Linné hade under lång tid ansett att förändringar inom växtvärlden, snarare än bestämda datum, rätt uttolkade ger de säkraste upplysningarna om hur ett jordbruk lämpligen bör bedrivas, när tid är att så etc. Det skulle dock dröja till 1756 innan han sammanställde sina tankar i ämnet. Brusewitz skriver: ”Någon tvekan om att det var Linné som ensam författade skriften finns inte. Den är till alla delar karaktäristisk för sin upphovsman. Berger ombesörjde dock översättningen till svenska av kalendariet [...]. Det var ingen särskilt lyckad översättning. Citaten från de klassiska författarna utelämnades och det förekommer åtskilliga feltolkningar av originaltexten – enligt Fries är det inte troligt att Linne haft tillfälle att granska översättningen [...]. Knut Hagberg anser, inte utan skäl, att Blomster-almanackan på sitt sätt är en av höjdpunkterna i svensk naturskildring och att det är något av det skönaste och mest inspirerande som Linné över huvud taget har skrivit. [---] Den lilla skriften utstrålar en sinnesglädje som inte kan undgå att fängsla varje läsare som själv vart år upplever det mirakel som årstidsväxlingarna utgör”.

Sthlm, J. Merckell, 1751. 8:o. (28),66,(1) s. Halvmarokängbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad och blinddekorerad rygg (L. Gustafsson). Stänkta snitt. Med svag gammal stpl från Lantbruksakademien på titelbladet och Gunnar Brusewitz exlibris. Fint ex. Waller 20306. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1343. Med en hyllningsvers av Eric Funck. Förutom ympnings- och trädgårdsråd ges kurer mot både rödsot och stark huvudvärk.

Paris, Fain et Thunot, 1839. 8:o. (2),82 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. + EBELMEN, (JACQUES-JOSEPH). Recherches sur la composition des gaz des hauts-fourneaux. 2e partie. Extrait du tome XX des Annales des mines. Paris, Fain et Thunot, 1841-42. 8:o. 112 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Två oskurna och ouppskurna häften i tryckta rosa omslag. Första volymen med en längre reva i omslagets rygg och andra volymen med smårevor i ryggens överdel och en pappersförlust i nedre yttre hörn på bakre omslaget. Namnteckning C. C. Bonde på främre omslagen. Från Ericsberg. Om masugnar och gasers sammansättning. Författad under Jacques-Joseph Ebelmens (1814-52) tid som gruvingenjör i Franche-Comté i östra Frankrike. Under denna tid utförde han en mängd experiment och framställde bland annat artificiella kristaller. 1841 anställdes han som biträdande redaktionssekreterare för ”Annales des mines”. Han blev sedan lärare i kemi vid École polytechnique och 1845 chefsingenjör vid Sèvres porslinsfabrik samt professor vid École des mines. Carl Bonde (1786-1854) var jurist och överstekammarjunkare samt far till Carl Jedvard Bonde.

Sthlm, Wennberg och Nordström, 1770. 8:o. Grav. titelblad,(8),238,(2) s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Rödstänkta snitt. Ryggen lite solkig. Något lagerfläckig inlaga. Rest av avriven gammal auktionslapp på frampärmens insida. Översatt av rättshistorikern m.m. Johan Henrik Hochschild (1711-76). Cesare Beccaria (1738-94) var bara 26 år när han 1764 publicerade detta sitt viktigaste arbete, ”Dei delitti e delle pene”. Inspirerad av upplysningens tankar propagerar Beccaria bland annat för att straffet måste sättas i relation till den skada som brottet förorsakat samhället. Enligt Beccaria är det viktigare att förhindra än att bestraffa brott och han vänder sig mot tortyr, hemliga domstolar och dödsstraff. Trots sitt radikala och stundom revolutionerande innehåll blev arbetet en stor succé och utkom i sex upplagor de första två åren. ”Dei delitti e delle pene” översattes flitigt och påverkade bland annat Katarina II och de nya franska och nordamerikanska konstitutionerna. Den inspirerade även Gustav III till de straffrättsliga reformer som genomfördes i Sverige under 1770-talet, då till exempel tortyr förbjöds. Arbetets tendens avspeglar sig även i titelvinjetten där Justitia vänder sitt huvud bort från de avhuggna huvuden som bödeln visar upp för henne.

U.o., u.å. (1750?). 4:o. (4) s. Tagen ur band. Någon liten småfläck. Det finns minst två olika sättningar av trycket. Tryckåret är okänt men exemplaret var inbundet med ett lösnummer av ”Then swenska Orus” från 1750 och en jämförelse mellan stilarna skulle kunna tolkas som att Stephens tryck är från samma tryckeri och tidsperiod. Joanna Stephens hävdade att hon uppfunnit en kur mot gall- och njursten men krävde 5000 pund för att offentliggöra sin upptäckt, en ansenlig summa i tidens pengar. En allmän insamling i Storbritannien förmådde inte samla ihop beloppet varför parlamentet beviljade en utbetalning ifall kuren - som bl.a. innehöll snäckor - visade sig vara verksam. Efter gjorda försök godkändes resultatet och beloppet utbetalades 1740, varefter Stephens levde ett stilla privatliv i, får man anta, högönsklig välmåga intill sin död 1774.

Karlskrona, Kongliga amiralitets tryckeriet på eget förlag, 1795. 4:o. 87 + (243) s. & 7 utvikbara grav. geometriska plr. Något nött samtida hfrbd med guldornerad rygg, grön titeletikett och blå klistermarmorerade pärmpapper. Ofärgade snitt. Försättsbladet hårt solkat. Inlagan delvis lätt solkig och med enstaka fläckar t.ex. några bläckfläckar i arken Iii till Hhh. Tillskrift uppochner på eftersättsbladet ”Johan Reinhold Olson Westervik d 7 januari 1818” samt ”skjänkt denna bok åt Jacob Stenberg, den 20 junii 1820”. Jacob Stenbergs namnteckning från 1820 på titel- och försättsbladet. Flera röda lackplumpar på försättsbladet och bakpärmens insida. De opaginerade sidorna, med deltitelblad med texten ”2:dra bandet”, är 27 omfattande tryckta tabeller av olika slag, bland annat för logaritmer liksom sinus, tangens och secans. Fredrik Sjöbohm (1753-1829) var både verksam i handelsflottan och vid amiralitetet där han bland annat var lotsdirektör och 1812 utnämndes till överste. Han deltog i kriget med Ryssland 1788-90, bland annat i striderna vid Hogland, Öland och Reval samt i reträtten från Viborg, då han blev rysk krigsfånge. Han var ledamot av såväl Örlogsmannasällskapet 1799 som Krigsvetenskapsakademien 1815. Han skrev flera böcker inom sjövetenskapen.

Uppsala, J. F. Edman, 1795-1799, respektive J. Edman, 1788-89, respektive J. Edmans enka, 1792, respektive J. F. Edman, 1794. 8:o. (16),144 s. & 1 grav. plansch + (8),386 s. & 1 grav. plansch delad i två + (24),132 s. & 3 grav. plr, varav 1 utvikbar + (20),115,(1) s. & 2 grav. plr + (20),111,(1) + (8),149,(2) s. Två samtida nötta hfrbd med sparsamt guldornerade ryggar och röda titeletiketter samt runda deltiteletiketter, alla i papp. Rödstänkta snitt. Några fuktfläckar här och var, i synnerhet i de inledande delarna. Planscherna som vanligt i svaga avdrag. Med C. J. Krusells namnteckning på titelbladet till del IV och Theodor Jacobssons exlibris. Första delen i tredje upplagan, andra delen i andra upplagan. Planscherna signerade G. Broling och P. Lundmark. Första delen innehåller även ett bihang med anmärkningar av dansken J. D. Michaelis, vars hundra formulerade frågor till en dansk expedition till Arabien 1761 var en direkt inspirationskälla till Ödmanns arbete. Den beläste Ödmann sökte dock svaren i den befintliga europeiska litteraturen, i stället för på plats i Arabien. ”Strödde samlingar” innehåller uppgifter och resonemang kring de djur, växter och den natur som omnämns i bibeln och i arbetet med verket rådfrågade Ödmann bland andra vännerna Thunberg, Tingstadius och Gjörwell. Henning Wijkmark skriver i sin biografi över Ödmann att ”han åsyftade en bibelns rehabilitering i en tid, då geografiska och naturvetenskapliga feltolkningar ej mindre än den arkaiserande stilen på många håll förringat dess anseende.” Ödmann själv skriver i sitt förord: ”Jag har icke, vid utgifvandet, föresatt mig någon viss ordning. Blandade ämnen pläga mest behaga. Vid hvarje flocks slut bifogas någon uti skriften ryktbar orts naturalhistoria, då deraf någon upplysning kan tillfalla bibelforskare.” En tysk översättning utkom i samtiden.

Sthlm, J. Hörberg, 1827-(35). 4:o. Graverat titelblad,(4),137,(2) s. & 48 kolorerade plr & 2 musikbilagor. Samtida rött saffianbd med rikt guldornerad rygg och pärmar samt kantförgyllning och inre denteller. Ryggen med centralt placerad titel och längsgående dekor av symmetriskt ställda stiliserade blad och heldragna samt prickade linjer. Pärmarna med flera ramlinjer och stora hörnornament. Helt guldsnitt. Senare pärmspeglar samt för- och eftersätts av vitt siden. Bandet med några små svarta fläckar, främst på främre pärm. Ryggen lite ojämnt blekt. Det graverade titelbladet med solkiga marginaler, s. 73 solkig och en liten fläck i texten på s. 100-101, i övrigt ställvisa småfläckar i marginalerna men som helhet ett rent och fint exemplar. Planscherna i mestadels fint skick, med skyddspapper, men enstaka småfläckar i marginal, plansch 3 med en liten fläck i bildytan, plansch 5 något mer så, plansch 6 småfläckig och plansch 24 något solkig i övre delen av bildytan. Ägaranteckning ”Viktor Björkman, Lübeck” och diverse antikvariatsnoteringar skrivna på försättsbladen. Med Stefan Anderssons exlibris. Lindberg Swedish books 60: ”The supreme colour-plate book on Swedish peasant costume”. En fransk utgåva utkom 1836 och en ny svensk upplaga i kromolitografi utgavs 1864. Den första planschen utgörs av vinjetten på det graverade titelbladet. Utkom i tolv häften åren 1827-35. Utgiven, sammanställd och graverad av Christian Forssell (1777-1852), som även kompletterade Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) förlagor med ett antal egenkomponerande motiv. Forssells elev Carl Johan Billmark (1804-70) assisterade vid graverandet. De områden som beskrivs börjar med Dalarna, ”svenska frihetens fosterjord, det land, ur hvars skogar i farans stund Sveriges räddning så ofta utgått” och vidare till Hälsingland, Lappland, Södermanland, Västergötland, Småland, Blekinge och slutligen Skåne. Texten är författad av prästen och professorn Anders Grafström (1790-1870).

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1769. 8:o. (4),96,(3),1-24 s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell. + (WASELL, J. J.) Uplysning til de anmärkningar, som riksdags fullmägtige för det hederwärde bonde-ståndet, af Wester-Norrlands lähn, låtit utgå, rörande landshöfdingens och riddarens af kongl. maj:ts Nordstjerne-orden högwälborne herr Pehr Abraham Örnskölds, wid början af sidsthållne 1769 års riksdag, til hans kongl. maj:t afgifna underdåniga berättelse om Wäster-Norrlands höfdingedöme. Sthlm, J. A. Carlbohm, 1770. 8:o. 45 s. Häftad i hårt nött samtida stänkdekorerat pappomslag med skadad titeletikett med texten: ”Western Norrland”. Bortskrapad gammal anteckning nederst på bakre omslags insida. Något bruntonad och med enstaka fläckar. Med Gustaf Gavelius namnteckning. Bring Riksdagshandlingar s. 82. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 406-408 respektive 568. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 629. Carli Ångermanlands bibliografi 1744. Den första skriften innehåller ett 24 sidors bihang av O. Törnsten med titeln ”Anledning til Norrländska åkerbrukets förbättrande” som enligt Hebbe saknar två opaginerade blad i slutet samt två tabeller. Det synes dock snarast ha skett en förväxling mellan kollationeringen till denna respektive en annan upplaga. Bring nämner inte detta bihang. Är en av de tidigaste tryckta landshövdingeberättelserna, vilka var viktiga underlag för riksdagen och staten om de olika landsändarnas villkor och intressanta dokument för historiker idag. Först 1821 beslutades att de skulle tryckas för alla län. Pehr Abraham Örnsköld (1720-91) utnämndes efter återkomsten från en längre studieresa i mellaneuropa till bergsråd i Bergskollegiet 1759. Stor betydelse för Norrlands utveckling fick Örnsköld som landshövding 1762-69 i det nybildade Västernorrlands län, som vid denna tid omfattade Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Han drev igenom en rad ekonomiska reformer för att befrämja näringarna i länet; praktisk erfarenhet hade han förvärvat på det egna Strömbacka bruk i Hälsingland där han förutom järnhantering också bedrev ett betydande jordbruk. Genom odling av lin, höstråg och potatis samt effektivare jordbruksmetoder, utdikningar och motarbetande av svedjebruket skulle länet utvecklas och dess ekonomi förbättras. För att påskynda uppodlingen av det glest befolkade Norrland genomdrev han storskiftet och stödde hemmansklyvning, torpbebyggelse och nybyggen. Till Örnskölds oförverkligade projekt hör planerna på att göra Indalsälven segelbar upp till Jämtland. Efter ett byte av tjänst blev han 1769 i stället landshövding i Södermanlands län. Att han i traditionen där är ihågkommen som ”Potatis-Pelle” vittnar om att han livet igenom fortsatte vara en ivrig förespråkare för den nya grödan. Som ett erkännande av Örnskölds betydelse för Västernorrland uppkallades 1842 den nygrundade köpingen i Själevads socken till Örnsköldsvik.

Lund, J. Lundblad, 1795. 8:o. (8),282,(1) s. Ngt nött rött hklbd från 1800-talets andra hälft med stänkta snitt. Med en del blyertsmarkeringar. De första och sista bladen ngt fläckiga. Rättelsebladet på slutet insatt från ett annat ex. Ur Björck & Börjessons handbibliotek och med firmans stpl på pärmens insida. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4461. Grunden till biblioteket var A. A. von Stiernmans samling som ärvdes av Celsius genom gifte. Detta är en av de mer betydande boksamlingarna som gått på auktion i Sverige, även om Celsius redan donerat viktiga delar av sitt bibliotek till olika offentliga institutioner.

Leipzig, 1922. (4),588 + (4),648 + (2),525,(1) + (2),704 + (2),534 + (2),543,(1) + (2),523 + (4),500 s. Åtta lätt nötta halvpergamentbd med övre bruna snitt. Lite solkade ryggar. Volym I med delvis löst försättsblad. Titelbladet i del II med veck. Ur Sten Lundquists bibliotek. Faksimil av upplagan 1858-69. Fortfarande ett njutbart referensverk med mängder av annars svårfunnen information, inte minst om äldre tysk litteratur. Förtecknar över 100000 olika verk.

Sthlm, Hedmanska boktryckeriet, 1817. 8:o. XXIV,298,(2) s. Elegant men ngt nött hfrbd med guldornerad rygg, svart titeletikett och övre stänkt snitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg). Ryggen med några små fläckar och lite stött längst ned. En tvärgående repa på främre pärm. Inlagan ställvis ngt lagerfläckig och med enstaka blyertsnoteringar. Gamla lagningar på titelbladet, i yttermarginalen på s. 177-78, i övre marginalen på s. 275 och på det sista opaginerade bladet i övre och yttre marginalen. Med Johannes Rudbecks namnteckning daterad 1901 och Eric Österlunds exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1181. Fortfarande standardverket på området.

Uppsala, J. Edman respektive J. F. Edman, 1776-96. 4:o. (4),42 + (4),43-66 + (2),67-88 + (2),89-106 + (2),107-22 + (4),123-40 + (2),141-62 + (4),163-78 + (2),179-94 + (4),195-206 s. Tio oskurna häften i lite olika format. Ställvis småfläckiga och med lite mörktonade marginaler. En mindre reva i nedre marginalen på s. 87 i det tredje arbetet. Titelbladen till del V och IX helt loss. Bra svit med Bertil Ekbergs signatur i blyerts på del I. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 188. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9054a. Lidén Catalogus disputationum 8 respektive Marklin Catalogus disputationum 9 och 1-8, som uppenbarligen felaktigt anger 3 1/2 ark i åttonde delen. Allt som utkom av Knös avhandlingsserie om västgötar som skaldat på latin. Del III i variant utan dedikation. Del V i varianten med dedikation på titelbladets baksida. Del VI i varianten med dedikationer på tre sidor. Respondenter till del III-X var Andreas Nordblad, Sven Eric Gestrin, Eric Magnus Hiortzberg, Matthias Eliæ Klintberg, Gustav Magnus Mallmin, Johannes Samuel Tollstedt, Nicolaus Reinholdus Hwalström respektive Fabian Lundvall. Lustigt nog var det bara Hvalström som var bördig från Västergötland av dessa. Avhandlingsseriens ämnesval kommenterades ironiskt av Kellgren i ”Stockholmsposten” den 24 april 1779.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1862. 8:o. (2),46 s. + NORDIN, ISIDOR. Svensk farmaceutisk bibliografi (1862-1892). Fortsättning af d:r m.m. N. P. Hambergs uppsats i samma ämne. (Aftryck ur Pharmaceutisk tidskrift.). Sthlm, Central-tryckeriet, 1893. 8:o. 16 s. Elegant brunt halvmarokängbd med upphöjda bind och rödstänkta snitt (Hedberg). Omslagen medbundna. Interfolierade. Med stpl från Farmaceutiska föreningens bibliotek på det första arbetets främre omslag och Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris samt dennes katalogiseringslappar löst bilagda. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1905 respektive 1906. Nordins arbete innehåller även några tillägg till Hamberg.

Sthlm, G. Scheutz, 1823-25. 8:o. VII,(1 blank),613-740,IX-XII,264 + (2),219 + (4),676 + (4),612 s. Tre svarta mönsterpressade klbd från 1800-talets mitt med guld- och blindpressade linjer på ryggarna samt guldtryckta titlar. Stänkta snitt. Ryggarna lätt blekta. Alla banden med avnött klot i rygghuvud och ryggslut. Första volymen dessutom med småskador i ytterfalsarna. Det omfattande registret är här bundet i början av första volymen. Det har flera felpagineringar. Lagerfläckiga inlagor och spridda fuktränder. Gammal lagning i nedre hörnet på första titelbladet. Lennart Holmströms litograferade exlibris med italiensk devis och L. Holmströms exlibris tryckt i blått och svart med latinsk devis. Bring Itineraria Svecana 427. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 938d*. Ottervik Litteratur om Blekinge 2146. Carli Ångermanlands biografi 1219. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3634. Aberstén Göteborg i utlandets litteratur s. 100. Ranius Litteratur om Linköping 4727. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 100f. Hasselberg Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen s. 192ff. Genomgående med båda titelbladsvarianterna. Det tyska originalet utkom 1823-24. Översatt av Gustaf Adolf Wulf och med ett utförligt register över hela arbetet. Arbetet översattes även till holländska och i form av kortare utdrag till danska. F. W. von Schubert (1788-1856), professor i teologi i Greifswald, gjorde under slutet av 1810-talet en omfattande resa genom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Ingermanland. Hans resebeskrivning, vilken omfattar nästan 2000 sidor, skildrar huvudsakligen hans svenska resa, under vilken han besöker nästan alla svenska landskap. Här samsas Schuberts intryck av det främmande landet med information om högt och lågt, som han fått höra under resans gång. Han intresserar sig bland annat för samerna och deras sedvänjor, vilka utförligt skildras. Om risken för att bli slagen av björn var han inte ovetande och kunde upplysa om att ”qwinnor kunna rädda sig med att blotta underlifvet; en i Lappland ofta bekräftad erfarenhet”.

Sthlm, J. & A. Riis, 1861. 16:o. (4),130,(2) + (8),176 s. Fint rött halvmarokängbd med upphöjda bind och blindlinjerad ryggdekor samt övre guldsnitt, de övriga snitten endast lätt putsade (Levins bokbinderi, Uppsala). Samtliga gula tryckta omslag medbundna. Ryggen obetydligt blekt. Inlagan med enstaka småfläckar. De främre omslagen med samtida namnteckning av Ernst A. Carlsund. Ur Gustaf Bernströms bibliotek med hans svartpressade monogram nedtill på ryggen och hans prydliga handskrivna kollationeringslapp löst bifogad. Utmärkt ex. Klingberg & Bratt Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89 136-37. Utgiven på Adolf Bonniers förlag och översatt ur ”Nye eventyr og historier. Anden raekke” som utkom 1861.

Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts nådiga försäkring öfwer banco. Gifwen Stockholm den 17 september a:o 1668. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (7) s. + Transumt af 1668 års riksdags-besluts fjerde punct. [=rubrik]. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (3) s. + Sweriges rikes ständers beslut och förordning, om banquen i Stockholm. Dat. 22 septemb. 1668. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (28) s. + Kongl. maj:ts nådiga stadfästelse och försäkring, gifwen riksens ständer på riksdagen i Upsala år 1675, uppå wexel- och låne-banquen, samt thes tilhörige wilkor, fördelar och rättigheter. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (10) s. + Kongl. maj:ts allernådigste placat och påbud til alla domhafwande och executorer, om en prompt handräckning och execution för riksens ständers banco. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (8) s. + Kongl. maj:ts nådiga resolution och stadfästelse, öfwer någre ärender til banco-werkets gagn och uprätthållande. Gifwen Stockholm den 30 april år 1689. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (11) s. + Transsumt af kongl. maj:ts nådiga resolution beträffande banco-werket. Gifwen Stockholm den 11 junii år 1698. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (7) s. + Kongl. maj:ts placat och försäkring, angående banco-werket. Datum Stockholm den 31 martii, år 1700. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (6) s. + Kongl. maj:ts nådiga confirmation och stadfästelse, öfwer wexel- och lån-banquens undfångne privilegier, förmoner och rättigheter. Gifwen i Revel den 3 november, år 1700. Så ock kongl. maj:ts ständers deputerades underrättelse öfwer några ärender som wexel- och lån-banquen för tiden angå. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (15) s. + Kongl. maj:ts resolution och förklaring, öfwer then tredje och fjerde puncten uti kongl. maj:ts förordning, af then 30 april anno 1698, angående auctionerne i banquen. Gifwen i Lais den 5 april år 1701. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (6) s. + Kongl. maj:ts resolution öfwer twänne kongl. maj:ts ständers banco angående ärender. Gifwen Alt-Ranstadt den 20 aprilis år 1707; och uppå des nådiga befallning, af kongl. maj:ts hemmawarande råd, wederbörandom til underdånig efterrättelse kungiord den 6 maji samma år. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts nådiga resolution och förklaring, uppå des ständers banco-deputerades inkomna underdånigste andragande, angående lånens på fasta panter prolongation. Gifwen hufwud-qwarteret Smorgon d. 10 martii år 1708. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Hans kongl. maj:ts samtelige härwarande råds, til underdånigst följe af högstbemälte hans kongl. maj:ts ankomne nådigste bref och befallningar, utgifne placat, angående banco-werkets beskydd och uprätthållande, samt almänna creditens bestyrkande och befordran, efter utgifna försäkringar och hans kongl. maj:ts utgångne alfwarsamma placat af d. 13 april 1700. Dat. Stockholm, den 13 junii år 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (8) s. + Kongl. maj:ts samtel. härwarande råds resolution, uppå kongl. maj:ts ständers deputerades beswär öfwer auctionernes hindrande uti dess rätta fortgång i banquen; gifwen Stockholm den 15 november år 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts samtel. härwarande råds påbud, angående deras straff, som understå sig utsprida lögner och rykten emot de försäkringar och förskrifningar, som kongl. maj:t des ständers banco gifwit hafwer. Stockholm den 21 december 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (6) s. + Hennes kongl. höghets och samtelige kongl. maj:ts härwarande herrar råds placat, angående banco-werkets beskydd och uprätthållande samt dess credits bestyrkande och befordran, efter förr utgifne försäkringar och hans kongl. majestäts utgångne alfwarsamme placat af den 13 april 1700. Jemwäl den kongl. senatens placat af den 13 junii 1711. Dat. Stockholm den 7 october 1714. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (8) s. + Hennes kongl. maj:ts nådiga stadfästelse och försäkring, öfwer wexel- och låne-bankens undfångne privilegier, förmoner och rättigheter, gifwen riksens ständer på riksdagen i Stockholm år 1719. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1791. 4:o. (7) s. + Transumt af kongl. maj:ts förordning om bördes-rätt på landet. Dat. den 27 junii 1720. [=rubrik]. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (1) s. + Kongl. maj:ts stadfästelse och förklaring, öfwer wäxel- och låhne-banquens undfångne privilegier, förmåner och rättigheter; gifwen riksens ständer på riksdagen i Stockholm år 1720. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1782. 4:o. (8) s. + Publication om banco-betjenternes beskydd. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (3) s. + Ytterligare 89 liknande förordningar i samma ämne, tryckta 1766-1803. Det hela avslutas med+ SILVERSTOLPE, CARL GUDMUND. Register öfwer de angående banco-werket genom trycket utgifne författningar, ifrån år 1668 til år 1800. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (2),98 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och gulbrun titeletikett ”Banco-förordningar”. Blåstänkta snitt. Ryggen med några revor i rygghuvudet och några små skrapskador. Några bläckfläckar på pärmarna. Mycket fin inlaga nästan genomgående på skrivpapper. Med P. O. von Asps namnteckning på första titelsidan och hans initialer ”P. O. v. A.” på frampärmen. Bland de här icke katalogiserade 88 trycken finns några i förstatryck 1766-82, de flesta av dessa på vanligt papper. Utmärkt samlingsband med över hundra tryck. Ett omfångsrikt förordningssamlingsband med i huvudsak omtryckta förordningar rörande Riksbanken. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen i London. Fr.o.m. 1805 var han revisor av Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Han skrev flera nationalekonomiska verk, bland annat ”Om mynt-väsendets och allmänna hushålds-tillställningens värkan och återvärkan på hvarannan!” från 1804. hans nationalekonomiska författarskap anses bäst underbyggt vad gäller penningväsendet.

Uppsala, 1937-50. Front,(4),590 s. + front,(4),708 s. + (4),777 + (4),297 s. + Taflor till Olaus Rudbecks Atlantica. Facsimileupplaga på uppdrag av Lärdomshistoriska samfundet utgiven av Axel Nelson. Uppsala & Sthlm, 1938. (6),9 s. & plr. Fem blå oklbd. Omslagen medbundna. Ryggarna lätt blekta och banden något nötta. Planschvolymen något solkig och lite stött i ryggändarna. Några små sprickor i främre innerfals. Bra svit. Lychnos-bibliotek 2:1-5. Testimonierna är avtryckta i del IV.

Regensburg, Gebrüdern Zunkel, 1758. 4:o. (6),36,(2) s. & 3 utvikbara handkolorerade grav. plr. Rödbrunt pappbd med mörkt blå titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla marmorerade snitt. Bra ex. Nissen Die zoologische Buchillustration 3643. Planscherna signerade av Jac. Andr. Fridrich och Fr. Schaur. Jacob Christian Schäffer (1718-90) var tysk präst, botaniker, mykolog, entomolog, ornitolog och uppfinnare. Parallellt med sin prästerliga bana utgav han 1759 ”Erlechterte Arzney-Kräuterwissenschaft”, en botanisk handbok för läkare och farmaceuter om medicinska effekter av växter. 1762-64 skrev han fyra rikt illustrerade volymer inom mykologi, ”Natürlich ausgemahlten Abbildungen baierischer und pfälzischer Schwämme, welche um Regensburg wachsen”. 1774 utkom ”Elementa Ornithologica”, i vilken han framlade ett system för klassificering av fåglar baserade på benens struktur. Detta arbete följdes upp med ”Museum Ornithologicum” 1789, i vilket han beskriver arter i sina egna samlingar. Inom entomologien publicerade Schäffer 1779 ett arbete som omfattade tre volymer, ”Icones insectorum circa ratisbonam indigenorum coloribus naturam referentibus expressae”, vilket innehöll 280 handmålade planscher föreställande omkring 3000 insekter. En introduktion till entomologien, ”Elementa entomologica”, följde 1789. Schäffer hade även en omfattande kuriosakabinett, ”Schaefferianum Museum”, vilken var öppen för allmänheten och som Goethe besökte under sin resa till Italien. Som medlem av talrika akademier korresponderade han med många naturforskare, inklusive Carl von Linné. Naturforskning var inte det enda område som intresserade honom. Han utförde experiment med elektricitet, färger och optik och uppfann även en tidig tvättmaskin, vilket han presenterade 1767 i ”Die bequeme und höchstvortheilhafte Waschmaschine”. Andra uppfinningar var bl.a. en såg och en ny masugn. Pappersframställning var ochså något som han intresserade sig för under 1765-71, vilket resulterade i ”Versuche und Muster, ohne alle Lumpen oder doch put einem geringen Zusatze derselben, Papier zu machen”. Detta arbete visade att sådant som olika växter, t.ex. poppel, mossa och humle kunde användas vid papperstillverkning.

Sthlm, A. Zetterberg, 1795. Liten 8:o. Grav. titelblad,(2),54 s. Med 26 grav. illustrationer i texten. Klotryggbd från 1800-talets andra hälft med titeln i guld på främre pärmen. Författarnamnet dock felstavat. Liten nummerlapp klistrad överst till vänster på främre pärmen. Litet maskhål i främre ytterfalsen. Med Karl J. Linds exlibris. Fin inlaga. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 113. Utgiven av författarens make Jonas Carl Linnerhielms och med dennes utsökt söta illustrationer i texten. Exemplar utan det graverade dedikationsbladet med författarens silhuett och ordet ”Dig!”. Det lär ha utförts först efter hennes död. Helena Maria Linnerhielm (1760-1800), var dotter till översten Hans Ehrenstråle och Maria Elisabeth Uggla och gifte sig 1791 med kanslirådet och riksheraldikern Jonas Carl Linnerhielm.

Uppsala, J. Edman, 1772. 4:o. (4),180,(6) s. Stiligt hfrbd från 1830-talet med breda upphöjda bind, guld- och blindpressad ryggdekor och alrotsmarmorerade pärmpapper samt grönstänkta snitt. Lite stötta pärmhörn. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med lätta fläckar och två svaga gamla svartsplr. Sista sidan lätt solkig. Överkorsad samtida namnteckning C. L. von Bohnsten (?) på titelbladet. Gösta Häggströms stora vackra exlibris i färgträsnitt och gåvotillskrift från honom till goda vännen Stig Sjöstedt daterad dagen före julafton 1947. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5104. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1809. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2458. Med ett företal av förläggaren Edman i vilket han tackar C. R. Berch för de tillägg han gjort till den avlidna Ziervogels manuskript. Häggströms exlibris visar förstås en häggkvist ovanför en vattenström.