Søkeresultat

Uppsala, Palmblad & c., 1828-31. Liten 8:o. 179,(1 blank,1) + 240,239-274 + 3-265,(1 blank,2) s. Tre samtida ljusbruna hfrbd med guldlinjerade ryggar. Brunstänkta snitt. Ryggarna nötta och torra samt lite blekta. Första delen med skadat rygghuvud och spruckna falsar upptill. Tredje volymen med skinnskada överst på ryggen. Litet hål i andra titelbladet. Tredje delens titelblad och andra blad lagerfläckiga, en fuktrand i övre hörnet på s. 40-100, reva i övre marginalen på s. 101-02 och bortrivna bitar av övre marginalen på s. 125-26 och 171-72. I övrigt en bra inlaga med enstaka fläckar. Med Gustafva W. Wahlgrens samtida namnteckning i alla volymerna. Smutstitelbladet till tredje delen saknas som vanligt. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 38. Komplett med alla delar i första upplagan, inte minst den sällsynta debutdelen. Innehåller de smärre berättelserna ”Axel och Anna”, ”Tvillingarne”, ”Förhoppningar”, ”Bref öfver Stockholms soupéer” och ”Den ensamma” samt romanen ”Famillen H***”. Tredje delen avslutas med ett rättelseblad till alla tre delarna. Rättelsebladet hänvisar dock till andra upplagorna av de två första delarna, vilka trycktes 1831.

U.o., (1912). 16 s. + Englische Stempel und ihre Anwendungen zusammengestellt von Paul Kersten, Berlin. [=omslagstitel]. U.o., u.å. (8) s. + Empire-Stempel und ihre Anwendungen herausgegeben von E. Andersen, Rom. [=omslagstitel]. U.o., u.å. 16 s. + Combinations-Stempel und ihre Anwendungen entworfen von Emil Stierli, Zürich. [=omslagstitel]. U.o., u.å. (8) s. + Fileten und Rollen. [=omslagstitel]. U.o., u.å. 20 s. + 2 löst bilagda tryckta reklamblad. Svart halvmarokängbd med guldlinjerad rygg och titeltryck i guld (Arne Nilsson, 1996). Häftesomslagen genomgående lite solkiga och med småfläckar. Det avslutande häftets omslag med svaga fuktfläckar, en liten reva och en vikning av det övre ytterhörnet. I samma häftes inlaga har s. 5-16 en liten fuktfläck i det övre ytterhörnet och s. 8-12 en röd färgfläck i övre marginalen. Samtliga omslag med stämpel från den svenska återförsäljaren Vilhelm Johnsen, Stockholm. Ur Arne Nilssons bibliotek. Omslagen medräknade i pagineringen. En samling av fem mycket fint utformade produktkataloger från 1910-talet över bokbinderimaterial från den tyska firman Dornemann & co. i Magdeburg. De delvis färgtryckta inlagorna är rikt illustrerade med bokbandsstämplar och bokbandskompositioner. Stämplar och bokbandskompositioner som ingår i de fyra första häftena har sammanställts av bokbindarna Josef Galamb, Paul Kersten, Enrico Andersen och Emil Stierli.

Edinburgh, A. Balfour and co., 1831. 12:o. XVI,240 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött grönt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och svagt rödstänkta snitt. Ryggen aningen blekt och flammig. Främre falsen med spricka i nedre delen. Inlagan har några sporadiska småfläckar, t.ex. i yttermarginalen på s. 24. Planschen och kartorna har en del lager- och rostfläckar samt även några mindre revor i vecken. Med Paul Öhlins runda stpl på insidan av främre pärmen. Ett faksimil utkom 1970. Oliver var en av stadsarkitekterna bakom Newcastle.

Sthlm, P. Sohm, 1818-19. 8:o. (24),702 + (20),462,(10) s. Två nötta men rustika samtida hfrbd med upphöjda bind, ljusbruna titeletiketter och blåstänkta snitt. Första delen har några maskhål på rygg och nedtill i främre falsen. Ett klipp i yttermarginalen på s. (25-27), några mindre fuktfläckar på s. 570-71 och 600-01 samt några småfläckar på s. 658 och 695 i del I. Del II har endast några enstaka obetydliga fläckar. Dedikationsbladet i denna del är hämtat från ett annat exemplar. Med en gammal överstruken och oidentifierad namnteckning och Constantin Richters namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4337. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691. Som bilagor meddelas utdrag ur ett antal dagböcker och levernesbeskrivningar. Fortfarande ett användbart referensverk.

Paris, L. B. Thomassin et compagnie, 1839. Tall 8vo. (4),16 pp.,139 ff. With half-title and title page in red and black, and numerous woodcut illustrations, some full-page. Late 19th-century half brown morocco over red marbled boards, spine in compartments with raised bands, decorated and lettered in gilt. Top edge gilt. Head and tail of spine a little rubbed, with some light scuffing to morocco, extremities lightly rubbed and bumped. Occasional browning and minor foxing throughout, more noticeable in second half of gathering O. With some neat pencil annotations in a contemporary hand, old bookseller’s description tipped onto front pastedown. From the library of Gunnar Brusewitz and with his bookplate. Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:32. Thiébaud Bibliographie des ouvrages français sur la chasse 400 attributing the work to Henri de Ferrières. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 630. Harting Bibliotheca accipitraria 65. An edition of the famous 14th-century hunting manuscript, which was first published in 1486. It was the first printed book in French on hunting, hawking, shooting and bird-catching, except for the translation of the Latin work of Peter Crescentius, which had been printed in the previous year. Copies of the early editions are excessively rare. The identity of the original author is uncertain, and many prominent scholars have tried to solve the riddle of the anagram found in two of the existing manuscripts. This ”rosace” containing 27 letters in two concentric circles is reproduced here and is supposed to reveal the name and surname of the author. Most libraries today attributes the work to Henri de Ferrières, but uncertainty prevails. Harting writes on the present edition: ”This edition, carefully collated with the MSS. in the Bibliotheque Royale, is, in the opinion of Baron Pichon, the learned Président des Bibliophiles Français, much better than any of the preceding editions, now so rare and costly; and is, moreover, the only one that can now be procured at a moderate price (£ 5 or 6). The editor found on examining the MSS. that in former editions of the work whole paragraphs, and even entire chapters, had been omitted, and these he has restored.” He fails to mention that Pichon also had some severe reservations against the gothic type ”tout-à-fait de fantaisie” and almost illegible, and the many errors.

Sthlm, H. A. Nordström, 1826. 8:o. (8),111,(1) s. Häftad i samtida ngt nött gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Oskuren. Enstaka småfläckar. Samtida marginalförstrykningar på s. 19, 21-23, 33, 44-49, 59, 62, 98 och 103 samt förbockningar i marginalen av enskilda dikter. Bra ex. med dedikation från utgivaren till Atterbom. Utgivaren P. A. Sondén skriver i förordet att ”i vår vitterhets häfder, der medelmåttan mer än en gång vunnit ryktbarhet, tillkommer Frese ett utmärkt rum: och, med undantag af Stjernhjelm, finnes knappast, före Gustaf III:s tidehvarf, någon skald, med hvilken han icke kan uthärda en jemförelse.” Sondén (1792-1837) är idag förmodligen mest känd som utgivare av andra författares arbeten, t.ex. Bellmansupplagan i sex band 1835-36 samt den reviderade utgåvan av Hammarskölds ”Svenska vitterheten” 1833. Han var kusin till Atterbom och ingick liksom denne i Auroraförbundet och kretsen runt ”Phosphoros” och ”Poetisk kalender”. Atterbom inleder sin biografi av Frese i del II av ”Svenska siare och skalder” (1842) med orden: ”Jag uppslår i detta ögonblick, med tvåfaldig rörelse, en liten ’blå bok’, kallad ’Valda skrifter af Jacob Frese, samlade och ånyo utgifna af P. A. Sondén’. Den lilla boken, i alla afseenden väl ombesörjd, förvarar de ömma ljuden af en luta, hvars ägare bortgick från jorden i sin ålders vår, sedan han tillbragt nästan all denna vår på sjuksängen eller i en långsam aftyning. Utgifvaren åter, som, ungefär hundrade år efter Freses död, egnade honom denna välförtjenta minnesgärd, bortrycktes sjelf blott tio år senare – och föga längre framskriden i ålder, – från svenska kyrkan, från svenska vitterheten, från sina talrika vänner.” De stycken som klarast avspeglar Freses begåvning menar Atterbom att ”Sondén, med säker urskillning, utvalt och sammanställt.” Förbockningarna av enskilda dikter i föreliggande exemplar stämmer delvis med det urval av dikter som Atterbom lät infoga i ”Svenska siare och skalder”. Därutöver återfinns flera i bläck markerade passager, t.ex på s. 98 vid ”Du, som träder på min graf, spotskas icke åt mitt stoft; hvad du är, har jag varit; och hvad jag är, skall du ock blifva.”

Sthlm, 1931. XXVIII,126,(2),127-531 + (2),533-1028 s. + ALMQUIST, JOHAN AXEL. Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden. Med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. Andra delen. Nyköpings län och Livgedingets Södermanlandsdel. I-II. Sthlm, 1934-35. X,(1,1 blank),412 + (2),415-808 s. + HEDAR, SAM. Stormaktstidens frälsegods. Särtryck ur Historisk tidskrift 1948. Sthlm, 1948. s. (1),168-73. + Maskinskrivet, osignerat och odaterat manuskript med rubriken HARPSUND skattesäteri om 2 mantal. U.o., u.å. 6 blad. Fyra snarlika bruna hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, mönsterpressade pärmpapper, stänkta snitt och medbundna omslag (de två senare volymerna etikettsignerade Riksarkivets bokbinderi). En del mindre nötningar och småfläckar på ryggarna. En ljus fläck på det opaginerade bladet efter s. 126 i del I av första arbetet. En del för hand införda rättelser och kompletteringar. Det häftade särtrycket löst bilagt i fjärde volymen och med dedikation till Jan Eric Almquist. I denna volym återfinns också den maskinskrivna bilagan. Intressant exemplar på bättre papper ur författarens son Jan Eric Almquists bibliotek och med dennes anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 1. ”Exemplar på bättre papper” angivet på bakre omslag till alla fyra volymer. Båda delarna består av en volym ”Inledning och tabeller” och en volym ”Säterier”. 1946-47 utkom en tredje del om Östergötland och 1976, i redaktion av Holger Wichman, en fjärde del om Småland. Ett centralt standardverk rörande adelsgodsen under svenskt 1500- och 1600-tal med många annars svårfunna uppgifter om både personer och platser. Jan Eric Almquist (1894-1976) var son till Johan Axel Almquist och professor i rättshistoria med en lång rad titlar rörande svenska gods- och ägandeförhållanden i sitt författarskap. Hedars särtryck är en recension av verkets tre första delar.

Stettin, G. Rhete, 1645. 8:o. (8),80,90-406,405-07,410-752 s. Inlagan inom typografiskt ramverk. Gammalt nött och svårdaterat skinnryggbd med upphöjda bind. Ryggen med ett par maskhål. Titelbladet solkigt och småfläckigt. Inlagan med enstaka lagerfläckar och även några sporadiska, men knappast störande, fuktfläckar i nedre marginalen. Avskurna övre hörn på s. 100-05 med obetydlig textförlust. En reva i övre marginalen på s. 392 och pappersförluster i nedre marginalen på s. 440. Med Axel Sjöstens och ytterligare en svårtydd namnteckning samt Joseph Zandhers ovala stpl. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 458. VD17 23:674454V. Zacharias Laurentius Klingius studerade vid denna tid i Tyskland och Stettin var svenskt territorium. Han blev senare hovpredikant hos Kristina och slutade sina dagar som den första biskopen i Göteborg.

Sthlm, A. J. respektive H. A. Nordström, 1797. 4:o. (2),92,(2),1-4 s. & 7 grav. plr. + (THAM, PEHR) Svar til den okände, eller herr Masque, hvilken i Stockholms-posten, n:o 123 och 124, recenserat och criticerat Anteckningarna gjorde under en resa ifrån Westergöthland till Stockholm [=rubrik]. Sthlm, A. Zetterberg, 1797. 4:o. (4) s. + Anmärkningar emot dem, som blifwit gjorde uti Stockholms-posten: n:o 123 och 124, wid den nyligen utkomna: Resan ifrån Westergöthland til Stockholm [= rubrik]. Sthlm, A. Zetterberg, 1797. 4:o. (4) s. Trevligt gulgrönt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets början med turkos titeletikett. Kraftigt gulfärgade snitt. Ryggen lite blekt och titeletiketten med en minimal skada i ytterkanten. Pärmarna lite bågnade. ”Anmärkningar” i slutet oskuren i mindre format. Titelbladet något solkigt och med lagat övre hörn och två lagade revor vid ryggen. Fuktrand i ryggmarginalen fram till s. 32, i övre hörnet på s. 17-32 och i nedre hörnet på s. 51-68. Spridda mindre fläckar av olika slag. Med Ernst Hagelins namnstplr på titelbladet och Ernst och Hilda Hagelins grav. exlibris. Bring Itineraria svecana 296. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5659. Gjörwell Förtekning 203. De båda följdskrifterna är ovanliga. Den första följdskriften är daterad Dagsnäs den 12 juni 1797 och undertecknad Pehr Tham. Den andra följdskriften är daterad Stockholm den 3 juni 1797 och signerad ”Opartiske läsare”. Den ovanliga planschen av den polska frihetskämpen Kosciusko, som utförts av J. F. Martin saknas. Den kunde köpas separat hos bokhandlaren Utter för att placeras vid sidan 84, där polackens levnadsöde berörs. Thams resa, som gick över Skövde, Falköping, Örebro, Arboga, Torshälla och Strängnäs, innehåller i slutet en biografi över författaren av C. C. Gjörwell, som var resans utgivare. I Thams resa har bröderna Elias och Johan Fredrik Martin signerat var sin plansch, de övriga är osignerade och av C. G. G. Hilfeling. Gunnar Brusewitz som skrev förordet till Redivivas nyutgåva av resebeskrivningen har ägnat den originella Tham ett eget kapitel i sin essäsamling ”Den nöjsamma nyttigheten”. Brusewitz skriver: ”Bakom alla resebeskrivningens kaotiskt hopade iakttagelser, reflexioner, infall och hugskott, anar man dragen av författaren – dock sällan entydigt och klart. När man väl tror sig ha funnit karaktärsdragen eller antydan till en livssyn så kan man lätt riskera att finna något som förändrar bilden helt på nästa sida. Det ger onekligen extra spänning åt läsningen”. Detsamma gäller bildmaterialet i boken: ”Att illustrera en resebeskrivning med så skiftande avbildningar som en gravyr efter en oljemålning föreställande jungfru Maria och Jesusbarnet, ett porträtt av den polske frihetshjälten Kosciusko, en ritning till en grind som uppfunnits av torparen Anders i Hagen, mönstret till en hatt etc, vittnar ju vältaligt om författarens förakt för det vedertagna”.

Leipzig, apud S. L. Crusius, 1795. 8:o. XVI,382,(1,1 blank,2) s. Samtida hfrbd med brun titeletikett. Nagg överst på ryggen och tråkig skinnskada i ryggslutet. Lite nötta pärmkanter. Stora fuktfläckar på pärmarnas insidor. enstaka lager- och småfläckar. Något lagerfläckig på s. 105-12. Några fläckar, t.ex. två små men starka fläckar på s. 163-64. I slutet finns två blad ”Corrigenda”, den kortare versionen på första bladet med reva och inklistrat i ryggmarginalen på det andra bladet. Med P. O. Gravanders ovala svartstpl på titelbladet. Krok Bibliotheca botanica suecana 9 (a). Första upplagan utkom i Stockholm 1779 och gavs ut av C. C. Gjörwell. Med tryckt dedikation till Linnean society i London. Anders Jahan Retzius (1742-1821) läste som ung vid Lunds universitet, försörjde sig därefter en tid som apotekare men återvände till universitet och blev professor i naturalhistoria samt ansvarig för den botaniska trädgården. Från 1782 var han också ledamot av Vetenskapsakademien. Per Olof Gravander (1775-1846) blev docent i numismatik i Uppsala 1801 och fick efter verksamhet som lektor i vältalighet och poesi i Strängnäs en befattning som prost 1821 och professor 1826. Han var riksdagsman 1828-30 och blev domprost i Strängnäs 1843. Han översatte Buffons ”Naturalhistoria” 1806-07.

Åbo, A. Hjelt, 1850. 8:o. 103 s. + MÆXMONTAN, J. J. Orrjagt med bullvan samt orrskytte om vintern ifrån släda, under åkning. Åbo, J. W. Lillja & co., 1852. 8:o. 20 s. + MÆXMONTAN, J. J. Stussaren med perkussionsantändning, dess beskrifning, vård och rengöring; samt i sammanhang dermed om skjutkonst med kula. Åbo, J. W. Lillja & co., 1855. 8:o. (4),VIII,5-144 s. + MÆXMONTAN, J. J. Dubbelbössan med perkussionsantändning, dess beskrifning, vård, rengöring och skottställning, samt i sammanhang dermed om skjutkonsten jemte anteckningar om krut, hagel, förladdningar och knallhattar; samt andra underrättelser, hvilka för jägaren kunna vara af värde. Åbo, J. W. Lillja & co., 1852. 8:o. 114,(2) s. Lätt nött samtida mörkgrönt hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Samtliga de blå tryckta omslagen medbundna. Pärmhörnen lite stötta. De inledande bladen i det fjärde arbetet lätt lagerfläckiga. Bra ex. med O. Sundelius namnteckning och Gunnar Brusewitz exlibris. Borgström Finlands jaktlitteratur under kvartsseklet 1850-1874 s. 13-17. Reitersjö 82 för det första arbetet. På de tryckta omslagen anges att arbetena utgavs som del I-IV i ”Handbibliotek för jägare och jagtvänner”. En femte fristående del utkom 1865. Jacob Johan Mæxmontan (1796-1884), ”Finlands jaktkung” kallad, beskrivs av Borgström som ”Finlands första egentliga jaktförfattare”.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1926. 170 s. Häftad. Lätt snedläst och med minimal reva överst i ryggen. Dedikation till ”Henry Nilsson från Päta 1926”. Henry Nilsson var medarbetare på ”Helsingborgs-postens” redaktion där Birger Sjöberg arbetade från 1907. ”Päta” var Birger Sjöbergs smeknamn.

Göteborg, A. Grefwe, 1664. 8:o. (15,1 blank),715,(19) s. Titelsidan inom typografiskt ramverk. Något nött mörkt brunt samtida karduansbd med upphöjda bind. Pärmsidorna med blindpressade linjer. Ett andra försättsblad har blivit urrivet. Inlagan genomgående fuktbubblig och med avtagande fuktränder de första tvåhundra sidorna. Fuktfläckar i yttermarginalen mot slutet. Enstaka gamla understrykningar. Liten reva i nedre marginalen på s. 539 och en kraftig rostfläck i texten på s. 629-34. Raderad namnteckning på titelbladet. Med Maria Ehrenskiölds och C. R. Palbitzkis namnteckningar, den förra med en längre anteckning. Med Ericsbergs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 1025. Engström Amund Grefwe s. 109-110. Första upplagan trycktes 1641 i Stockholm på Schroderus eget tryckeri, och tredje upplagan av Tideman Grefwe i Göteborg 1679. Med tryckt dedikation till Margareta Ekeblad och hennes barn från boktryckaren Amund Grefwe. Originalet från 1627 har titeln ”Schola crucis [...] Das ist, Ein Unterricht von dem lieben Creuze”. Valentin Wudrian (1584-1625) var kyrkoherde i S:t Petri i Hamburg. Carolina Regina Palbitzki (1663-1738) var dotter till Mattias Palbitzki och gifte sig med amiralen Erik Siöblad. En av deras döttrar var gift Bonde och farfarsfarmor till Carl Jedvard Bonde.

Strängnäs, Z. Brockenius, (1659)-1661. 8:o. (52),121,124-694 s. Samtida pergamentband med handskriven ryggtitel och numrering XXV på ryggen. Ofärgade snitt. Enstaka fläckar. Stark men minimal rostfläck på s. 309. Ett eller två små maskhål överst i ryggmarginalen på de första 360 sidorna. Snålt papper i nedre marginalen på s. 493-98 uppenbarligen tillkommet vid papperstillverkningen. På bakpärmens insida inklistrat katalogklipp. Tre olika bläcknumreringar på försättsbladet. Namnteckning M. Flinck och von Dübens exlibris. Från Vegeholm och Södra Lindved samt ur Kurt Winbergs bibliotek. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 592. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4835 för uppsatsen om Karl X Gustav, vilken skrevs av sonen Johan Oljequist. Den återfinns här i början, men saknas i vissa exemplar, tidigare bland annat i Kungliga bibliotekets. Boken innehåller i övrigt ett knappt tjugotal smärre teologiska arbeten försedda med egna titelblad och impressum. Hoppet i pagineringen har uppstått efter slarv vid sättningen, men ej uppmärksammats av Collijn. Den lärda Johannes Matthiæ (1593-1670) var hovpredikant och följde Gustav II Adolf under fälttågen. Han fick efter kungens död ansvaret för den minderåriga drottning Kristinas uppfostran och blev efter fullgjort värv biskop i Strängnäs 1643. Matthiæs skrifter förbjöds genom tryckt förordning 1662 och han avsattes från sin tjänst 1664. Zacharias Brockenius var Strängnäs fjärde boktryckare och verksam 1644-71.

Uppsala, H. Curio, 1666. 8:o. (12),192,195-406 s. Med två träsnitt i texten på s. 197 respektive 199, det ena föreställande en runsten, det andra ett orientaliskt mynt. Samtida pergamentband med både gammal och senare tillskriven ryggtitel. Främre pärmen med ett par mindre fläckar nedtill. Pärmarna något bågnade. Försättsbladet urrivet. Inlagan med spridda småfläckar. Två små maskhål nedtill på sista bladet och eftersättsbladet, vilket har några fuktränder. Titelbladet med Michael Kolmodins diskreta namnteckning daterad 1667, samt dennes spridda understrykningar och marginalnoteringar i inlagan. Anteckningar, sannolikt av Berndt Kallenberg, på främre pärmens insida daterade 1866, delvis raderade och delvis överklistrade med Hilding Pleijels två exlibris. I slutet Pleijels förvärvsanteckning från Lengertz antikvariat 1956. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 831. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 47. Fiske Icelandic collection s. 508. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 348: ”börjar efter handen blifva sälsynt”. Hoppen i pagineringen beror på slarv vid sättningen och nämns inte av vare sig Collijn eller Warmholtz. Detta arbete gav upphov till en segdragen strid mellan Schefferus och Verelius om hur ”Uppsala” skulle skrivas och huruvida det på den plats Uppsala ligger beläget tidigare funnits ett avgudatempel, det vill säga frågan om Gamla Uppsala är det gamla Uppsala eller om det är Uppsala som egentligen är det gamla Uppsala. En ny omarbetad upplaga planerades av Schefferus, men utkom aldrig. Detta exemplar har tillhört Michael Kolmodin, antingen fadern (1597-1677) eller sonen (1640-85), båda präster. Av anteckningarna på främre pärmen framgår även att boken köptes på bokauktion efter biskop Eric Fahlcrantz (1790-1866). Slutligen visar dess två exlibris att den även tillhört kyrkohistorikern och storsamlaren Hilding Pleijel (1893-1988).

Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1889. 14,(2 blanka) s. Fint häftat exemplar med den ursprungliga blå ryggremsan, som är lite defekt längst ned. Ett par mycket ljusa fläckar på de inledande tre bladen och småfläckar på baksidan. Bra ex. Zetterlund I:46. Enligt denne trycktes skriften i endast 15 exemplar, en uppgift som av allt att döma inte är korrekt. Skriften var tänkt att delas ut av författaren i samband med orientalistkongressen i Stockholm detta år. Strindberg hade nyss återkommit till Sverige efter att ha vistats utomlands sedan 1883. I ett brev till brodern Axel skriver han: ”Nu måste jag söka genvägar och utmärka mig både här och der. Ett lämpligt tillfälle är orientalistkongressen i september.”

Sthlm, B. G. Schneider, 1733. 4:o. Grav. porträtt,(8),24,27-98 + (8),220,(12) + (8),95,(7,2 blanka) s. Titelsidan till första delen tryckt i rött och svart. Med tryckta musiknoter i texten. Med vacker figursättning i del III på s. 46-47. Något nött men fint samtida brunt svartstänkt skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brunröd titeletikett. Helt guldsnitt. Lite nagg i ryggändarna. Aningen stötta hörn. Första titelbladet lätt trycksvärtesolkigt. Spridda småfläckar. Ställvisa ljusa fuktfläckar i övre marginalen. Med J. H. Schröders respektive Oscar Montelius exlibris. Mycket fint ex. Davidsson Svenskt musiktryck före 1750 116. Porträttet är av Elias Brenner och graverat av Eric Geringius samt med en dikt av G. Lithou. Med hyllningsverser av J. Frese, O. Lindstéen, C. J. Lohman, O. Broms, Greta Giedda, L. Dijkman m.fl. Första upplagan av del I-II utkom 1714-15 och utgavs av Peter Frisch, den tredje delen sammanställdes av Olof Lindstéen som gav ut denna andra upplaga. Första delen, ”Dudaim eller andeliga blommor” som innehåller författarens religiösa dikter, började Runius själv att redigera. Den andra delen, ”Dudaim eller verldslige liljor” består endast av grav-, bröllops- och gratulationsskrifter. Sista delen, ”Dudaim eller sinne-kryddor innehåller både andeliga och världsliga dikter. Runius (1679-1713) var född i Larf i Västergötland och studerade i Uppsala där han fick goda insikter i den klassiska, framförallt grekiska litteraturen, ”hvilken dock röjde föga eller intet inflytande på hans smak och uppodlingen av hans skaldegåfva”, enligt Hammarsköld. Sedan han lämnat akademien arbetade han som informator och blev senare sekreterare hos riksrådet Stromberg i Baltikum och på Claëstorp i Södermanland.

Berlin, Joachim Pauli, 1771-74 & 1781. 8:o. Grav. front,grav. titelblad,5-304,(2) s. & 2 grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor + (2),346,(4) s. + grav. front,(2),338,(1) + (2),313,(5) s. + grav. front,(2),339,(1) + (2),334 s. & 6 grav. plr + XII,285,(1) s. Del II-VII med grav. titelvinjetter. Sju obetydligt nötta men trevliga samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar och svarta titeletiketter. Stänkdekorerade pärmpapper och röd- och blåstänkta snitt. Lätt blekta ryggar. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Lätt veck i övre hörnet på s. 263-70 i del VI. Fin svit. Del IV saknar 7 och del V 2 plr. Nissen Die zoologische Buchillustration 710. Första utgåvan av den tyska översättningen utförd av Friedrich Heinrich Wilhelm Martini (1729-78). Fjärde delen i andra upplagan 1781. Omfattande avslutande register från sidan 174 i sjunde delen. Kartorna i första delen är över ”alten Welt” det vill säga Europa, Afrika och Asien respektive ”neuen Welt” det vill säga Nord- och Sydamerika. De är ritade av Robert de Vaugondy. Australien finns inte med. Del VI handlar om olika sorters människor och planscherna föreställer långa bröst på grönländska och hottentottkvinnor, en människa med svans, en man från Nya Zeeland med målat ansikte, en hårig hand av en engelsman, en krigisk brittanier hållande ett avhugget huvud och en målad brittanisk flicka med spjut.

Sthlm, A. J. Nordström respektive J. C. Holmberg, 1792-98. 8:o. 128 + 129-224 + 225-589,(1),541-42 + 593-800 + 801-1064 + (12),1065-1455 s. & 8 utvikbara tryckta tabeller på sju blad. Fyra samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar och grårosa titeletiketter som har lite varierande titeltext. Röd- och blåstänkta snitt. Ryggarna lite blekta och torra samt med enstaka fläckar samt två av dem med smärre nagg. Enstaka fläckar, bl.a. några små fuktfläckar i yttersta marginalerna. Tredje delen lätt bruntonad i slutet och lagerfläckig på de sista sidorna. Fläck på s. 703-04 i fjärde delen. Femte delen mer lagerfläckad. Den stora tabellen i slutet av sjätte delen med reva vid infästningen. Bra svit. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1877. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1049. Originaltrycket av s. 541-42 i del III har en inledande rad som hamnat fel i sättningen; ”genomträngande strålar, på det vi ej”. Felet nämns ej i erratalistan, men är korrigerat på utbytesbladet. Christian Ludvig Jöranson (1738-1820) var affärsman i Stockholm och deltog aktivt i den ekonomiska debatten. Han utgav ytterligare bland annat ”De oekonomiska orsakerne till svenska folkets nu varande vanmakt” och ”Alle redlige svenskars valspråk: nationen måste frälsas”. ”Försök til et systeme” är hans huvudarbete och det mest omfattande nationalekonomiska arbetet i Sverige intill dess.

Göteborg, S. Wahlström, 1830. 8:o. Litograferat titelblad,191,(1) s. & 3 litograferade notblad. + WADMAN, J. A. Sednare samlingar. 2. Lekochalfwar. Göteborg, C. Backman, 1835. 8:o. Litograferat titelblad,188,(4) s. & 3 litograferade notblad. Två samtida mörkblå glättade pappbd. I synnerhet första bandet nött vid falsar och med skada upptill på ryggen. Den första delen tryckt på blåtonat papper. Ett bokmärke har lämnat avtryck på första delens titelblad och överst på detta kan man även ana en bortskrapad gammal namnteckning. På sina håll omfattande samtida kompletteringar i del I. Med J. A. Bredbergs respektive Elin och Carl Blidbergs stplr. J. Viktor Johanssons ex. Johan Anders Wadman (1777-1837) vistades några terminer i Lund och blev 1800 student i Åbo. Några år senare hade han hunnit med en längre utlandsresa och att förskingra hela sitt fadersarv. Han bosatte sig i Göteborg och hankade sig där fram till sin död med tillfälliga arbeten under beskydd av professor C. F. Weltzin. Som diktare är han mest känd för sina i bellmansk anda kvicka tillfällighetsverser. Hans samlade arbeten utgavs, om än delvis censurerade, av Herman Bjursten 1855 och ånyo 1869 och 1877 av J. G. Carlén och C. H. Rydberg samt 1946 av bokens tidigare ägare J. V. Johansson. Som exempel på Wadmans kvickheter kan anföras: ”Ack! Visst är det skönt, att stolt och modigt strida/ För den goda saken, för sitt fosterland;/ Till belöning sen, på knä vid kungens sida,/ Att få stryk och stjerna af hans hjelte-hand;/ Men att lemna bålen, innan den blir slut?/ Åh nej, äran väntar tills vi druckit ut.” Kompletteringarna i del I består av de ursprungliga lydelserna i dikter som omarbetats av anständighetsskäl inför tryckningen.

Greifswald, H. J. Struck, (1757). 4:o. (8),383,(5) s. Med träsnittsvinjett på titelsidan och grav. vinjett på s. (3). Ganska nött men vackert samtidamarmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i marokäng. Röda snitt. Enstaka fläckar. Bläckmonogram daterat 1794 på titelbladet. Exlibris för Joh. Henr. Schröder. Bra ex. från Ericsberg. Dedikationen daterad den 10 september 1757 är riktad till Adolf Fredrik med en stor vacker graverad vinjett av J. E. Rehn. I detta verk har bibliotekarien och historikern Johann Carl Dähnert (1719-85) sammanställt ett stort antal handlingar och tal rörande jubiléet och universitetets historia. Det grundades 1456 och var på denna tid Sveriges äldsta universitet. Johan Henrik Schröder (1791-1857) var universitetsbibliotekarie och professor i Uppsala samt en framstående boksamlare. Hans böcker såldes på auktion i februari 1866. Enligt G. E. Klemming rådde på auktionsdagen sådant snöoväder att många bud och köpare blev försenade till auktionen. Därför blev priserna ofta låga. Carl Jedvard Bonde på Ericsberg var dock uppenbarligen där i tid då Ericsbergsbiblioteket innehöll många volymer ur Schröders bibliotek.

Hamburg, sumtibus G. Liebezeit, 1699. 8:o. (12),128,131-50,(1,1 blank),151-466,(2 blanka,2),50,(19,1 blank),3-80 s. + SCHEFFERUS, JOHANNES. Svecia literata seu de scriptis et scriptoribus gentis Sveciæ. Opus postumum, Holmiæ initio anno MDCLXXX, excusum, nunc autem denuo emendatius editium, & hypomnematis historicis illustratum, a Johanne Mollero. Hamburg, sumtibus G. Liebezeit, 1698. 8:o. (16),346,(28),347-475 s. Samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen torr och flammig samt med smärre maskhål nedtill. Enstaka understrykningar i början och en hel del mycket diskreta bläckmarkeringar. I första arbetet en rostfläck med bokstavsförlust och en del smärre textförluster på grund av pappersförtunning på s. 1 och 11 i sista pagineringsföljden, som liksom den föregående felaktigt är bunden sist i denna volym. Det andra arbetet med några rostfläckar i nedre marginalen på s. 225-27 och i yttermarginalen på s. 329-30. Det sista arbetet Med C. F. Pipers förvärvsanteckning som lyder: ”Kiöpt på Hildebrands auction Stockholm d. 12 martii 1740 för 12 dlr 8 kmt”. Från Engsöbiblioteket. Ulric Celsings signatur och priset 7 skilling. Från Biby. VD17 12:131059Z respektive VD17 12:131076Q. Bibliotheca danica IV:548 och Thesaurus librorum danicorum 331 för det första arbetet. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 830 och Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 20 för det andra. Första upplagan av Bartholin utkom i Köpenhamn 1666. Bröderna Albert och Thomas Bartholin var söner till den berömde danska polyhistorn Caspar Bartholin. Arbetet färdigställdes av den äldre brodern Thomas då Albert avled 1663. Mollerus kompletteringar är mycket omfattande. Första upplagan av Schefferus utkom 1680. Den avslutande delen av pagineringsföljden med Mollerus kompletteringar. Med en tryckt dedikation till Magnus Gabriel De la Gardie från Schefferus änka och ättlingar. Sveriges äldsta egentliga bibliografi. Den är uppställd kronologiskt och förteckningen börjar med de medeltida landskapslagarna. Även förtecknas i Sverige verksamma utlänningars svenska verk, bl.a. författarens egna, och finländares tryckta skrifter från Michael Agricola till Johannes Paulinus. Vad gäller personhistoriska tryck och akademiska avhandlingar försvarade utanför Sverige och Finland är bibliografin fortfarande inte till fullo ersatt. Enligt Gustaf Benzelstiernas ”Censorsjournal” trycktes bokauktionskatalogerna över Jacob Henrik Hildebrands bibliotek i januari 1740 men inga exemplar tycks vara bevarade. Hildebrand (1669-1719) tillhörde den förmögna köpmanssläkten och han var en tid verksam i Riksarkivet. Hans böcker såldes först en tid efter hans hustrus död. C. F. Pipers (1700-70) stora bibliotek splittrades på Engsöauktionen 1803, där Ulric Celsing gjorde fina förvärv.

Örebro, N. M. Lindh, 1820-34. 8:o. (8),300,(8) + (4),300,(8) + (4),264,(7) + (4),238,(5) + (4),258,(5) + (4),248,(4) + (4),216,(4) + (4),283,(6) + (4),213,(3) + (4),246,(3) + (4),224,(4) + (4),290,(6) + (4),283,(5) + (4),305,(5) + (4),342,(4) + (4),282 s. Åtta trevliga gröna mönsterpressade klbd från 1830-talet med dekorativt guldornerade ryggar. Rödstänkta snitt. Obetydligt blekta ryggar och några enstaka smärre solkfläckar på pärmarna. Liten reva överst i främre ytterfalsen på första volymen. Liten stötskada i frampärmens överkant på sista volymen. Några ställvisa lagerfläckar i första delen. Liten reva i s. 211-12 i del VII och i övre marginalen på s. 139-40 i del XVI. Mycket fin svit. Enda kompletta översättningen till svenska av Gibbons klassiska ”The decline and fall of the Roman empire” som utkom första gången 1776 i sex kvartovolymer. Slutstycket i denna svit är dock daterat Lausanne den 27 juni 1787: ”Det var ibland Capitolii ruiner, som den första tanken inom mig uppstod på ett arbete, som under tjugu förflutna lefnadsår utgjort mitt nöje och min sysselsättning, och hvilket jag, utan att det motsvarar mina egna önskningar, slutligen öfverlemnar till allmänhetens vettgirighet och billiga omdöme”.

Sthlm, J. & A. Riis, 1857. 8:o. 16 s. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Försök till en monographi öfver algslägtet Monostroma. Med fyra taflor. A.a. Sthlm, J. & A. Riis, 1866. 8:o. 66 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 4 litograferade plr. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Algologiska studier. I och II. Med tvenne taflor. Uppsala, Edquist & Berglund, 1867. 8:o. (2),46 s. & 2 litograferade plr. + ARESCHOUG, J. E. Slägtena Fucus (L.) Decaisne & Thuret och Pyenophycus Kütz jemte tillhörande arter. (Aftryck ur Botaniska notiser. 1868). [=rubrik]. Uppsala, W. Schultz’ boktryckeri, 1868. 8:o. 17 s. + NORDSTEDT, O. Bidrag till kännedomen om Sveriges Desmidieæ. (Aftryck ur Botaniska notiser 1868 n:o 1). [=rubrik]. Uppsala, W. Schultz’ boktryckeri, 1868. 8:o. 38-43 s. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Bidrag till kännedomen om Sveriges Zygnemacéer och Mesocapacéer. (Aftryck ur Botaniska notiser för 1868 4:de häftet). [=rubrik]. Uppsala, Akademiska boktryckeriet, Ed. Berling, 1869. 8:o. 187-90 s. + KROK, Th. O. B. N. Bidrag till kännedomen om alg-floran i inre Östersjön och Bottniska viken. Öfversigt af kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar 1869. N:o 1. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1869. 8:o. 67-92 s. + LAGERSTEDT, NILS GERH. WILH. Om algslägtet Prasiola. Försök till en monographi. A.a. Uppsala, W. Schultz’ boktryckeri, 1869. 8:o. (4),42,(1 blank,1) s. & 1 litograferad plansch. + WARMING, EUG. Symbolæ ad floram Brasiliæ centralis cognoscendam, edit. Eug. Warming. Particula quinta. (Societati tradita die 21 jan. 1870.) (Aftryck af Vidensk. medd. fra den Naturhist. forening i Kbhvn. 1869, nr. 14-15, pag. 195-234). [=rubrik]. U.o., u.å. 8:o. 157-96 s. & 3 grav. plr. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Disposito Oedogoniacearum suecicarum. Cum tabula I. Öfversigt af kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar, 1870. N:o 3. Stockholm. [=rubrik]. U.o., u.å. 8:o. 119-44 s. & 1 litograferad plansch. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Oedogiaceæ novæ, in Suecia lectæ, quas descripsit. Cum tabula I. (Aftryck ur Botaniska notiser 1872, n:o 1.) [=rubrik]. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1872. 8:o. 8 s. & 1 litograferad plansch. + WITTROCK, VEIT BRECHER. Om Gotlands och Ölands sötvatten-alger. Med 4 taflor. Meddeladt den 10 januari 1872. Bihang till k. svenska Vet. akad. handlingar. Band 1. N:o 1. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1872. 8:o. 72 s. & 4 litograferade plr, varav 2 utvikbara. + NORDSTEDT O. Desmidiaceæ ex insulis Spetsbergensibus et Beeren Eiland in expeditionibus annorum 1868 et 1870 suecanis collectæ. Cum tab. VI et VII. Öfversigt af kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar. 1872. N:o 6. [=rubrik]. U.o., u.å. 8:o. 23-42 s. & 2 litograferade plr. + AULIN, FREDRIK RUTGER. Anteckningar öfver hafsalgernas geografiska utbredning i Atlantiska hafvet norr om Eqvatorn, i Medelhafvet och Östersjön. A.a. Sthlm, C. M. Thimgren, 1872. 8:o. (4),44 s. + KJELLMAN, FRANS REINHOLD. Bidrag till kännedomen om Skandinaviens Ectocarpeer och Tilopterider. Med två taflor. A.a. Sthlm, K. L. Beckman, 1872. 8:o. (2),112 s. & 2 litograferade plr, varav 1 utvikbar. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och den förgyllda titeltexten: ”Afhandlingar i algologi af svenska författare 1857-72”. Svagt stänkta snitt. Ryggen hårt blekt och med några ytliga repor och småstänk. Nedre snittet har en fläck. Genomgående bra inlagor med enstaka tidningsbevillningsstplr och sporadiska småfläckar. Något nära skuren i övre marginalen på sina håll. Aulins arbete har en handskriven dedikation till P. T. Cleve, som sannolikt sammanställt samlingsbandet. Krok Bibliotheca botanica suecana 1 & Josephson Avhandlingar ock program s. 57 för Ekman. Krok 1-3, 5a-b & 6 för Wittrock. Krok 26 för Areschoug. Krok 28 & 30 för Nordstedt. Krok 5 för Krok. Krok 1 & Josephson s. 125 för Lagerstedt. Krok 1 för Aulin. Krok 1 & Josephson s. 118 för Kjellman. Per Teodor Cleve (1840-1905), som Aulin har dedicerat sitt arbete till, var kemist och mineralog samt professor i kemi vid Uppsala universitet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Från och med början av 1890-talet mattades C:s intresse för egna experimentella forskningar i kemi. All den tid, undervisningen lämnade fri, liksom ferierna ägnade han nu åt fullföljandet av ungdomstidens biologiska arbeten. Redan 1863 hade han författat en monografi över de svenska arterna av släktet Vaucheria, och de följande åren bearbetade han andra sötvattensalger såsom desmidiacéer och diatomacéer. De senare eller de s.k. kiselalgerna, vilka i stor utsträckning förekomma som plankton, fritt svävande i floder, sjöar och hav, tilldrogo sig mer och mer hans intresse. Efter hand utvecklade han sig till en av samtidens främste kännare av plankton i allmänhet och speciellt av diatomacéerna. I det stort anlagda arbetet »Synopsis of the Naviculoid diatoms», vilket utkom i tvenne delar i början av 1890-talet, gav han en sammanfattning av denna grupps olika former. Beundransvärd är den snabbhet och säkerhet, varmed han här uppfattat det karakteristiska hos en art och kunnat återgiva det i ett karakteristiskt namn, en kort beskrivning eller en ofta blott skisserad avbildning.” [...] ”kommer hans huvudarbete, »The seasonal distribution of Atlantic plankton organisms» (1901), att för all framtid stå som det grundläggande arbetet över Atlantens planktongeografi”.